Elisabeth Svantesson

Fru talman! Jag lyssnade förut i elva minuter på Martin Ådahls inlägg. Då slog det mig att Martin Ådahl borde starta en ny riksdagskör med honom själv, Mikael Damberg, Ali Esbati och Janine Alm Ericson. Det var nämligen väldigt gott om klagosånger.

Det är helt frivilligt. Man kan ägna elva minuter åt att visa sin frustration. Men jag är något förvånad över tonläget. Jag tror att det vore bättre att man också använde sin tid till att berätta om vad man själv vill göra. Det har jag använt min tid till. Det tänker jag fortsätta med att göra.

Nummer ett handlar om arbetsgivaravgiften för unga. Jag vet inte hur många gånger jag har diskuterat just den frågan med Martin Ådahl. Det var en tillfällig nedsättning. Det kan mycket väl bli så längre fram att den kommer att sättas ned igen. Men om jag här och nu fick välja skulle jag se till att löntagarna som drabbats väldigt hårt av inflationen skulle få en skattesänkning.

Vi kommer också att göra det under mandatperioden. Jag tror att det är väldigt viktigt och centralt. Jag tror också att Martin Ådahl vet att det inte är de unga som är allra dyrast att anställa. Med det sagt kan det absolut behöva göras igen. Men just nu är det inte en prioritet.

Sedan har jag förstått att Martin Ådahl helt plötsligt har blivit väldigt Norrlandsälskande. Det gläder mig mycket. Jag har bott både i Lycksele och i Östersund.

Jag kan bara minnas tillbaka till den tiden när Centerpartiet och Socialdemokraterna samverkade om olika saker, det så kallade januariavtalet. Många av oss har försökt att förtränga det, men det var ändå där.

Det var inte så att ni alltid var överens om alla saker. Låt mig säga en sak som jag verkligen är överens med Oscar Sjöstedt om i den här frågan. Det gäller elefanten i rummet.

Vi måste få mer el. Mer elproduktion behövs. Därför borde Centerpartiet i dag rösta ja till ett 100 procent fossilfritt mål så att vi på allvar kan komma igång ännu mer med elproduktionen i hela Sverige.

Det gäller särskilt i Norrbotten. Om fem, åtta eller tio år finns det risk för att det är brist på el för Hybrit och för andra.

(Applåder)

Fru talman! Ali Esbati vet mycket väl att regeringen inte aktivt sänkt en skatt för dem som har de högsta inkomsterna. Tvärtom är det så att Ali Esbati, Mikael Damberg och andra här i kammaren gärna vill att denna skatt ska vara högre för barnmorskor, poliser och andra som har statlig skatt. Om er budget eller Socialdemokraternas budget skulle gälla skulle väldigt många betala högre skatt i år. Det är alltså inte bara riksdagsledamöter och statsråd. Det är väldigt många hårt arbetande människor. Det är människor som tar ett extrapass i sjukvården eller ett extrapass som polis. Jag vill bara ha det sagt. Det är väldigt tydligt. Dessa människor drabbas av er politik. Ni höjer faktiskt skatten för helt vanligt folk med någonstans mellan 20 och 30 miljarder. Det påverkar människor i detta läge.

Vad som är viktigt för mig och för regeringen är att vi nu bekämpar inflationen samtidigt som vi stöttar dem som har det tuffast och samtidigt som vi ser till att välfärdssektorerna också har resurser. Men jag har sagt det förr, och jag säger det nu: Det kommer att vara tufft ett tag till, så länge inte inflationen dämpas ordentligt.

Slutligen: Det bästa som vi kan göra just nu är att också ha strukturellt riktiga reformer för dem som inte jobbar. Det handlar om dem som lämnats åt sitt öde, som under de senaste åtta åren knappt har haft kontakt med Arbetsförmedlingen utan fastnat i långtidsarbetslöshet. Det handlar också om de familjer där vi vet att det inte alls lönar sig att en av föräldrarna går och jobbar. Det är alltså ingen skröna, Ali Esbati, utan det är riktigt. Det är verkligt.

Med bidragssystem och incitament men också stöd och hjälp i fråga om yrkesutbildning och annan typ av utbildning - svenska är till exempel otroligt viktig - vill vi se till att människor är heltidsaktiva. Det handlar om att inte få bidrag utan en motprestation. Så kommer människor in på den svenska arbetsmarknaden. Så kan man bygga Sverige starkt, och så hjälper man dem som har minst marginaler just nu.

(Applåder)

Fru talman! Tack, Ali Esbati, för frågan! För mig är det både enkelt och svårt. Det är enkelt såtillvida att vi nu behöver prioritera det som är allra viktigast. I den budget som vi lade fram för detta år var det en stor satsning på försvar och rättsväsen. Men det enskilt egentligen största handlar just om välfärden. Vi såg till att en tredjedel av hela vårt reformutrymme gick just till detta. Kommer det att räcka? Nej, många kommuner och regioner har det tufft. Framför allt har mycket av personalen det tufft. Men det ser olika ut på olika ställen. Jag pratar, som sagt var, med många kollegor runt om i landet.

Vad handlar inflation om här? Jag tror att Ali Esbati har hört mig säga detta, men jag säger det gärna också nu ifall det är någon tv-tittare som ser på detta. Vad skulle det leda till om man gör som Ali Esbati? Bara här i vårbudgeten lägger Ali Esbati 20 miljarder i ofinansierade satsningar. Vad skulle det leda till? Det skulle leda till högre inflation.

Sedan kan man alltid ha en diskussion om exakt vilken typ av satsningar som leder till mer inflation eller inte. Det handlar om pengar som kommer ut i systemet, men det är också viktigt att finanspolitiken i sin helhet är ansvarstagande och att man inte blåser på inflationen.

Det har kommit frågor till mig - eller det har inte kommit frågor, utan det har kommit påståenden i kammaren i debatten - om välfärden. För mig är det självklart att samarbetspartierna kommer att fortsätta stötta välfärden. Jag har fått igenom tre budgetar här i riksdagen. I alla dem har välfärd - både regioner och kommuner - fått pengar. Sedan kommer det nog alltid att vara så att Vänsterpartiet och samarbetspartierna inte alltid kommer att dela synen på hur mycket det ska vara. Men det ska vara tydligt och självklart och underlätta för dem som har det allra, allra tuffast. Det gäller både kommuner och regioner, men det handlar också såklart om hushåll.

Fru talman! Vi hör om elvaåringar som lockas av narkotikaförsäljare att utföra jobb åt kriminella, fjortonåringar som utför sprängdåd åt samma kriminella nätverk, femtonåringar som plockas upp efter fotbollsträningen för att sedan åka och skjuta någon och barn med automatkarbiner som de knappt ens kan bära.

Fru talman! Det var 21 skott med automatvapen som för inte alls länge sedan släckte livet på en man och en pojke, mitt i Farsta centrum. Detta har lämnat många väldigt berörda, med rätta. Det är inte så här Sverige ska vara, eller behöver vara. Att vända denna brutala utveckling hänger ihop med politiska prioriteringar. Det handlar om politisk vilja och handlingskraft.

Att bryta våldsutvecklingen och den våg av otrygghet som sveper över hela vårt land, att bygga upp och bygga ut ett energisystem som har blivit rejält sargat och inte alls gynnar klimatomställningen och att ta oss igenom ett sällsynt svårt ekonomiskt läge är några av de stora och svåra uppgifter som vi fyra samarbetspartier bestämt oss för att ta oss an. Vi vet att det inte kommer att bli lätt, men det går. Vi har nu ansvaret, och vi tar ansvar.

Fru talman! Många hårt arbetande människor är nu på väg mot semester. Några har redan tagit semester och kanske gläder sig åt det varma väder som har varit de senaste veckorna. Det är glädjande med värme och sol, men vi vet också att det är väldigt bekymmersamt för många av Sveriges bönder. De är oroliga för sin skörd, med rätta, och dessutom är många skogsägare nu också oroliga för skogsbränder. Regeringen följer den här utvecklingen noga och har löpande kontakt med både branschen och med myndigheterna. Men vi står också beredda att hantera en svår situation den här sommaren. Det kan komma att behöva göras mycket för att hjälpa både skogsägare och lantbrukare.

Fru talman! Det har varit högsommarvärme här utanför Sveriges riksdag, men så ser det inte ut i den svenska ekonomin. Där är det fortfarande ekonomisk vinter. Vi har en inflation som är uppe på rekordnivåer, och att kärninflationen inte går ned är mycket bekymmersamt. Samtidigt väntas vi nu vara på väg in i en lågkonjunktur. Allt detta gör att vi befinner oss i en sällan skådad prövning.

Dessutom är osäkerhetsfaktorerna större än på mycket länge med bland annat kriget, Rysslands brutala krig i Ukraina, där vi inte vet hur utvecklingen kommer att fortsätta.

Fru talman! Regeringen och samarbetspartierna har en plan för att ta oss igenom detta ekonomiska läge. Jag har berättat om den tidigare, men jag vill upprepa den här i Sveriges riksdags kammare. Det är en plan i tre delar.

Det första och viktigaste just nu är att bekämpa inflationen. Det kanske låter självklart för någon, men uppenbart inte för alla. Inflationen måste bekämpas för att det är en förutsättning för att vi ska kunna ha en god ekonomisk utveckling, och det är en förutsättning för framtida reallöneökningar för vanliga löntagare. Inflationen måste helt enkelt tillbaka till en låg och stabil nivå. Det är också en förutsättning för att hushåll ska kunna klara den ekonomiska vardagen. För dem som är allra mest utsatta just nu är bekämpningen av inflation helt centralt.

Det är också en förutsättning för att Sveriges alla kommuner och regioner ska kunna pressa tillbaka sina kostnader och att kostnaderna inte ska fortsätta att öka. Om de ska kunna upprätthålla en god välfärd är inflationsbekämpning självklart en viktig del.

Men med detta sagt, fru talman, vill jag säga att samarbetspartierna för det här året lade 12 miljarder i olika typer av stöd till både kommuner och regioner. Jag vet att många av kommunerna vill ha mer. Jag pratar med dem väldigt ofta. Men jag vet också att det gör skillnad. Och bara så att vi har det sagt: Inflationsbekämpningen är också något av det viktigaste vi gör för Sveriges kommuner och regioner. Annars kommer kostnaderna i äldreomsorgen, i skolan och i sjukvården att fortsätta att öka.

Fru talman! Det finns inga genvägar. Det krävs återhållsamhet. Efter att ha läst oppositionens fyra olika vårmotioner kan jag konstatera att den uppfattningen kanske inte delas av alla. Några partier här i riksdagen tycker att det är helt i sin ordning att gå fram med kraftigt expansiv politik i det här läget. Det skulle alltså vara som att kasta pengar på inflationsbrasan. Det skulle brinna ännu mer. Brasan blir större, inflationen ökar, räntorna ökar, priser på varor och tjänster ökar och hushållen blir allt fattigare.

Mitt besked är att våra fyra samarbetspartier inte kommer att lyfta på filten förrän inflationsbrasan mer eller mindre är släckt. Därför var budgeten för i år återhållsam, och även den vårbudget som ni ska fatta beslut om i dag är återhållsam.

Men detta betyder inte att det är en passiv budget, tvärtom. 2023 års budget och den här vårbudgeten gör stor nytta. De gör stor nytta i försvaret och i rättsväsendet. De gör stor nytta med de 12 miljarderna till kommuner och regioner. Det var en tredjedel av det reformutrymme vi hade.

Vi har också varit aktiva för att stötta hushåll och företag. Enormt stora elstöd har gått ut de senaste månaderna och gör stor skillnad för både individer och företag. Listan kan göras väldigt lång, och jag ska inte använda all min tid till det. Men vi har gjort allt detta genom att prioritera. Vi har gjort det genom att ta ansvar. Sammantaget är vår politik återhållsam och ansvarstagande, och den spär inte på inflationen.

Fru talman! Låt mig säga något kort om vårändringsbudgeten. Här gör vi en riktad insats till dem som har det allra tuffast. Det är flera som har nämnt det innan, men jag vill ändå ta upp det. Det handlar om bostadsbidraget för barnfamiljer, som höjs med 40 procent och också förlängs. Det är otroligt viktigt och träffsäkert för att just de som har allra minst marginaler också ska få en förstärkning.

Dessutom ger vi tillskott till civilsamhället, som också stöttar personer i särskilt utsatta situationer. Alla vill ju inte vända sig till kommunen eller till myndigheter.

Fru talman! Jag vill bara nämna en sak till. Det har talats om priser här i talarstolen i dag. Jag håller med om att man ibland kan undra över hur vissa priser har ökat. Vi tycker som regering att det är enormt viktigt att också se till att det finns god konkurrens på olika marknader. Därför får också Konkurrensverket i den här budgeten extra resurser för att följa den här utvecklingen och framför allt också komma tillbaka och se om det krävs lagstiftningsändringar, till exempel när det gäller konsumentlagen och annat. Det ska inte finnas ett enda företag som passar på att höja priserna bara för att det är, som det heter, möjligt.

Fru talman! Även om inflationen är det allra viktigaste att bekämpa här och nu vet vi också att Sverige är i behov av stora strukturella reformer. En sådan är att stärka arbetslinjen. Låt mig säga någonting kort om detta. Jag tog emot OECD:s rapport över den svenska ekonomin förra veckan. En av de viktiga slutsatserna där var att vi måste öka drivkrafterna att arbeta. Det är för liten skillnad mellan att jobba och att inte jobba. Därför arbetar vi just nu med bidragsreformer i olika steg. Det handlar om 100 procent aktivitet och om att se till att man inte kan stapla bidrag. Vi kommer också att återkomma om det som vi kallar att kvalificera sig in i välfärden.

Samtidigt kommer våra partier under den här mandatperioden - i år eller nästa år, jag återkommer - att sänka skatten på inkomster. Det handlar om det som jag har sagt många gånger: Inflationen är löntagarnas värsta fiende.

Den tredje delen i vår plan handlar om att varaktigt stärka tillväxten och produktiviteten. Man kan absolut kan ha många åsikter om en produktivitetskommission. Annars är det ju väldigt populärt att kräva en kommission här i riksdagen, men jag är glad över att vi har fått den på plats. Äntligen ska flera experter fördjupa sig i svensk ekonomi - den privata sektorn och den offentliga - för att se hur vi kan bli mer produktiva, så att tillväxten kan öka om fem, tio eller femton år.

Men det betyder ju inte att regeringen inte gör saker här och nu. Regelförenklingsarbetet har tagit ny fart. 3:12-reglerna ska förbättras. Och till exempel har vi nu också sett till att Migrationsverket ska få ha max 30 dagar på sig att ge besked om ett företag kan anställa personer från andra länder. Arbetskraftsinvandringen är en viktig del för väldigt många företag.

En annan del, fru talman, som gäller tillväxten är energin. Det är många som har pratat om den här i dag. I dag är ju en historisk dag för framtida ökad tillväxt och förbättrad omställning, och det handlar om det energipolitiska målet, som riksdagens ledamöter om bara några timmar ska rösta om. Här har varje parti en möjlighet att ta ställning till om det ska vara ett 100 procent fossilfritt mål eller ett förnybart.

Detta gör skillnad på riktigt - att vi får en bredd av energislag, så att vi klarar all den tillväxt, produktion och omställning som det här landet så väl behöver. Det är en stor dag, och jag är glad för att det nu finns en majoritet i riksdagen för detta.

Slutligen, fru talman - tiden går fort! - vill jag säga något kort om höstens budget. Det är ju många som vill ha besked, och det kan jag förstå.

Vi kommer att återkomma i budgeten i höst. Men som jag understrukit tidigare befinner vi oss fortfarande i ett väldigt svårt läge. Inflationen behöver komma ned. Samtidigt ska våra fyra partier självklart fokusera på viktiga reformer som Sverige, svenska hushåll och svenska företag behöver. Men vi återkommer när det gäller detta.

Det kommer också att bli ett tillfälle då vi alla här i riksdagen måste ha förmågan att prioritera. Ett läge som det vi befinner oss i nu, med en begynnande lågkonjunktur, en konjunkturnedgång och en hög inflation har de flesta av oss här i rummet inte varit i tidigare. Det kräver någonting av oss. Det kräver prioriteringar, det kräver fokusering och det kräver att vi förmår att ta ansvar.

(Applåder)

Fru ålderspresident! Tack till alla interpellanter och deltagare i debatten för många bra diskussioner! Vi lär återkomma.

Jag ser en stor samsyn i väldigt mycket i Sveriges riksdag, och det är bra. Vi vill gå efter pengarna. Man ska betala rätt skatt oavsett om man är företagare eller personlig individ. Det finns mycket mer att göra.

Det stora fokuset för regeringen är verkligen att knäcka den grova kriminaliteten, att gå efter pengarna, att se till att fler kommer i arbete och att se till att fler är med och betalar skatt. Det handlar till exempel också om att se till att Utbetalningsmyndigheten nu kommer på plats så snabbt som möjligt, den 1 januari, och kan arbeta så att vi kan förhindra fusk på väldigt många olika sätt.

Tack för den här debatten, och trevlig helg!

(Applåder)

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru ålderspresident! Vi har alltså en utflyttningsbeskattning. Det är det som vi kallar tioårsregeln. Jag kan också konstatera att under det senaste decenniet har fusket, felen och bedrägerierna blivit otroligt omfattande i många av våra system, speciellt i välfärdssystemen. Delvis handlar det om att man använder företag som verktyg för kriminalitet, men det är också många människor som på olika sätt bedrar våra system. Här finns väldigt många miljarder att hämta som i stället kan och bör gå till det som är viktigt, alltså kärnverksamhet som välfärd, försvar, polis och rättsväsen.

Vi har ett stort fokus på detta, och vi har också stort fokus i vårt samarbete med andra EU-länder på att tillsammans göra saker och ting bättre, så att företag inte ska kunna skatteplanera och dra sig undan beskattning. Det har varit ett fokus för mig under de här månaderna. Jag har lagt mycket kraft på just detta.

Återigen: Jag har inget nytt att säga i själva frågan om Socialdemokraternas favorit, nämligen exitbeskattning, som inte har fått stöd här i kammaren. Men vi har en utflyttningsbeskattning, och när det gäller hur den skulle kunna förändras pågår det just nu ett arbete i Regeringskansliet.

Fru ålderspresident! Tack, Hanna Westerén, för frågan! Detta är en fråga som vi har debatterat några gånger i kammaren, och jag tänker därför vara relativt kortfattad.

Regeringen ser verkligen behov av att både företag och individer betalar den skatt de ska betala. Detta är otroligt centralt, och det är självklart också centralt med skatt efter bärkraft. Alla ska bidra till det gemensamma på ett rättvist sätt.

Jag vill också bara ha sagt att de allra flesta skattebetalare, oavsett om det är företag eller individer, är hederliga och vill göra rätt för sig - och också gör det. Detta visar också Skatteverkets återkommande attitydundersökningar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Som jag också har sagt tidigare arbetar den här regeringen med full kraft för att motverka skatteundandragande, skatteflykt och aggressiv skatteplanering. Vi har under våren gjort det väldigt aktivt tillsammans med andra EU-länder och fått igenom DAC 8, som jag nämnde tidigare, vilket är väldigt centralt för att se till att ingen undandrar sig skatt.

Man ska komma ihåg att även tioårsregeln är ett slags exitskatt. Det är inte så att Sverige inte har en exitskatt. Det som Socialdemokraterna tidigare så gärna har velat få igenom i denna kammare, utan att lyckas, är ett annat förslag till lagstiftning, som alltså inte vunnit gehör i kammaren. Man ska komma ihåg att det såklart inte bara finns en lösning när det gäller exitskatt. Andra länder gör på olika sätt, för man har delvis olika skattesystem, naturligtvis, men också olika förutsättningar.

Frågan om vilket OECD-lands modell jag skulle tycka var intressant passar kanske bättre för ett seminarium - jag kommer gärna och deltar i ett sådant och ger min syn på hur olika länder gör. Jag ser att ordföranden för skatteutskottet nickar.

Som jag har sagt, nu i den tredje debatten, är detta en fråga som bereds på Regeringskansliet, och jag har inga nya besked att ge i denna fråga i dag.

Fru ålderspresident! Hanna Westerén har frågat mig om jag anser att skatt ska betalas efter bärkraft och hur jag ämnar säkra att den som flyttar ut från Sverige ska kapitalbeskattas efter bärkraft. Vidare undrar Hanna Westerén om jag anser att någon av de befintliga modellerna för exitbeskattning i de i frågan uppräknade OECD-länderna vore intressant även för svenskt vidkommande och i så fall om jag har för avsikt att verka för någon sådan förändring.

Som jag nämnde i en interpellationsdebatt i mars i år bereds frågan om en reformering av den så kallade tioårsregeln fortsatt inom Regeringskansliet. Syftet med tioårsregeln är att göra det möjligt att beskatta kapitalvinster som har upparbetats här när en fysisk person flyttar utomlands.

I detta sammanhang måste man ta hänsyn till att Sverige är en liten, öppen ekonomi, som bygger sitt välstånd på handel och export. Därför är det viktigt att ett eventuellt nytt regelverk inte medför negativa effekter på företagande och näringslivsklimat eller försvårar rekrytering av utländsk kompetens till Sverige på ett sätt som inte är motiverat. Det är också viktigt med klara och tydliga regler som inte skapar onödigt krångel för vanligt folk och vanliga företag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Aggressiv skatteplanering och skatteflykt är i förlängningen ett hot mot legitimiteten i det svenska skattesystemet. Regeringen arbetar därför kontinuerligt både nationellt och internationellt med att motverka detta.

Fru ålderspresident! Jag är gift med en sjuksköterska. Jag har full insikt och medvetenhet om ungefär vad löneläget är för sjuksköterskor lite runt om i landet, exempelvis i Örebro.

Låt mig vara väldigt tydlig. Sverige har nu under en lång tid haft en tillväxt per person som varit för låg. Regeringen sätter fokus på att lösa problem här och nu men också se på vad Sverige ska vara om 10, 15 eller 20 år.

Hur ska Sverige ha ett starkare välstånd? Hur kan vi vara ännu mer konkurrenskraftiga? Det är vad det handlar om när vi har gett ett tilläggsdirektiv till utredningen om 3:12-regler. Vi vet att ett framgångsrikt entreprenörskap bidrar till jobb, tillväxt och välstånd. Det är hela syftet med tilläggsdirektivet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Som jag sa handlar det fortfarande om att kommittén ska hitta balansen. Det finns behov av att främja entreprenörskap samtidigt som reglernas syfte, att förhindra inkomstomvandling, ligger fast.

Därmed känner jag, fru ålderspresident, att jag har besvarat denna fråga och hoppas såklart att även Socialdemokraterna vill sänka skatten för folk som jobbar, även om interpellationen inte bara handlar om det.

(Applåder)

Fru ålderspresident! Tack, interpellanten Hanna Westerén, för frågorna!

Det här är en viktig fråga på många sätt. Men jag tror att vi kanske tycker att den är viktig på lite olika sätt.

Jag skulle önska att vi hade en dag när Socialdemokraterna tyckte att det var bra och kände glädje i att sänka skatt för vanliga löntagare. Jag vill börja där. Det vore en glädje för många av landets löntagare. Det gäller speciellt i en situation med hög inflation där reallönerna faller.

Tidöavtalet kommer att sänka skatten på arbetsinkomster och pension. Det är ett viktigt besked för alla som just nu drabbas hårt av inflationen och inte har olika typer av kompensation för just detta.

När det gäller diskussionen om 3:12-regler och fåmansbolag är det för oss väldigt viktigt, om vi ska säkra välfärden, som jag också fick en fråga om, att vi får ett starkare entreprenörskapsklimat. Vi måste få fler företag som både startar och växer. Det ger oss framtidens välfärd.

Det är också därför som regeringen har presenterat ett tilläggsdirektiv till utredningen. Vi vill underlätta och inte försvåra för fler företag i Sverige. Det är grunden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Samtidigt är det självklart så att det i arbetet handlar om balansgången som redan ligger i 3:12-reglerna om inkomstomvandling. Man ska ha en balans mellan entreprenörskap och att förhindra inkomstomvandling. Det ligger i grunden kvar.

Vi vill inte att 3:12-reglerna ska bli svårare. Vi vill inte att kapitalskatten vad gäller 3:12-reglerna ska öka. Vi vet att det leder till att färre startar företag. Därmed blir det i förlängningen mindre inkomster till stat, kommuner och regioner, eftersom vi har färre som driver och startar företag. Att fler gör det är vad som säkrar framtidens välfärd.

Fru ålderspresident! Hanna Westerén har frågat mig om jag anser att legitimiteten i skattesystemet upprätthålls när skillnaden mellan löntagare och företagare ökar på löntagarnas bekostnad och, om inte, vilka åtgärder jag tänker vidta. Vidare undrar Hanna Westerén om jag anser att en justerad skattesats är utesluten i fråga om fåmansföretag och i sådant fall hur jag ämnar främja principen om skatt efter bärkraft. Frågan är ställd mot bakgrund av att regeringen har fattat beslut om tilläggsdirektiv till kommittén som har i uppdrag att lämna förslag på förenklingar av de så kallade 3:12-reglerna.

De särskilda reglerna för utdelning och kapitalvinst på andelar i fåmansföretag, de så kallade 3:12-reglerna, är av stor betydelse för att starta, driva och utveckla företag. Framgångsrikt entreprenörskap skapar arbetstillfällen och tillväxt och är därmed en förutsättning för välståndet i samhället. Det är dock förenat med en ekonomisk risk att etablera och driva företag. För att fler ska ta denna risk är det viktigt att skapa incitament för entreprenörer att starta och driva företag. Regeringen har därför beslutat om tilläggsdirektiv till kommittén som innebär att den ska se över 3:12-reglerna för att ytterligare främja entreprenörskap.

Kommittén fick i uppdrag av den förra regeringen att särskilt överväga om en justerad skattesats på utdelning och kapitalvinst som ska tas upp i inkomstslaget kapital skulle kunna öka utrymmet för förenklingar. Justerad skattesats i detta sammanhang ska förstås tolkas som höjd skattesats. Socialdemokraterna har även tidigare försökt att höja denna skattesats, men stoppades då av riksdagen. Regeringen har nu tagit bort det uppdraget till kommittén. Det behöver bli mer lönsamt att driva företag, inte mindre.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är angeläget att skatter tas ut på ett effektivt sätt och att 3:12-reglerna inte öppnar upp för sådan inkomstomvandling som reglerna är avsedda att förhindra. Det ingår i kommitténs uppdrag att beakta detta.

Fru ålderspresident! Nu är debatten snart slut. Jag fick många frågor i Hanna Westeréns sista inlägg. Vi kan återkomma till dem i olika sammanhang. Jag tycker också att jag redan har besvarat dem.

Jag kan lova den här kammaren och riksdagen att vi kommer att fortsätta med detta och öka intensiteten.

Det har gjorts för lite. Annars hade vi inte haft de problem som vi nu har. Det är som jag sa en prioriterad fråga av väldigt många skäl. Det gäller att se till att den systemhotande brottsligheten kan knäckas.

Då ska man bland annat ge sig på pengarna. Men det handlar också om att se till att människor i detta system inte missbrukas, utnyttjas och används. Det är en prioriterad fråga. Därmed tackar jag för debatten.

(Applåder)

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru ålderspresident! Stort tack för en viktig och intressant debatt och diskussion! Det här är en väldigt viktig fråga där många har ansvar. Mina meddebattörer har varit inne på det tidigare. Självklart har konsumenterna ett ansvar. Det är otroligt viktigt att säga. Om man kan gå till en nagelfixare eller frisör och betala en orimligt låg summa för en tjänst vet man att någonting inte stämmer. Där har vi alla ett ansvar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fackförbunden och de fackliga företrädarna gör mycket gott på arbetsmarknaden, till exempel för att upptäcka kriminalitet. Det arbetet gör man ofta på ett bra sätt. Jag delar dock inte bilden att den som inte har kollektivavtal skulle arbeta på ett ohederligt sätt - det är nästan så man får det att låta här. Det finns i Sverige väldigt många företag utan kollektivavtal som är fantastiska arbetsgivare och behandlar sin personal på allra bästa sätt, ibland också med betydligt högre löner än på andra ställen. Jag vill ha det sagt.

Vad kan då politiken göra? Jag är ju här för att representera regeringen, i synnerhet en del av regeringen. För oss är det väldigt viktigt att se till att de myndigheter som arbetar med detta har alla verktyg och resurser de bara kan få för att komma till rätta med och knäcka den grova organiserade brottsligheten, där också människor delvis kommer i kläm. Det är därför vi ser till att vara tydliga i våra uppdrag om att de ska samarbeta med varandra. Vi ökar också ambitionsnivån.

Den utredning som har att föreslå åtgärder mot fusk och arbetslivskriminalitet kommer snart med ett betänkande som jag verkligen ser fram emot att ta emot och läsa. Det kommer med stor sannolikhet att bidra till fler verktyg som hjälper oss att gemensamt knäcka den organiserade brottsligheten. Det tycker jag är enormt viktigt.

Jag vill påminna om att bekämpandet av bland annat arbetslivskriminalitet är en väldigt viktig del i Tidöavtalet. Det är glädjande att det är många partier i den här kammaren och i riksdagen som verkligen vill motarbeta detta. Tillsammans kan vi knäcka den mycket problematiska ekonomiska brottslighet som vi ser. Den göder gäng, göder våld och göder de enormt stora problem som vi fått de senaste åren. Vi är beredda att vända på detta. Det var det vi gick till val på, och det är det mandat vi har fått av väljarna. Arbetet fortsätter.

Fru ålderspresident! Jag tackar interpellanten för en mycket viktig fråga. Den är viktig av två starka skäl. Det ena är naturligtvis att den grova brottsligheten numera ofta använder exempelvis företag som verktyg för att bedra och lura och på så sätt komma åt pengar för sin verksamhet. Vi behöver alla följa pengarna och slå till mot detta, så att den organiserade brottsligheten inte får ett ännu större grepp om vårt samhälle. Jag menar att det som nu sker på väldigt många olika plan är systemhotande.

Det andra skälet, som interpellanten också är inne på, är att många människor mitt i allt detta utnyttjas i ett system. De utnyttjas brutalt, också ibland som verktyg, handelsvaror eller annat, för och i den organiserade brottsligheten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Regeringen arbetar därför nu på olika sätt för att knäcka den organiserade brottsligheten. Det ansvarsområde jag har som finansminister handlar här först och främst om Skatteverket, men det gäller också flera andra delar, till exempel Tullverket som har en viktig uppgift i detta avseende.

Jag gav nyss ett väldigt långt svar till interpellanten. Där berättade jag om vad som är på gång och vad som händer. Regeringen är aktiv och kommer att fortsätta vara det och göra mer tillsammans med myndigheterna - även tillsammans ska myndigheterna kunna göra mer - för att vi ska komma åt detta och bryta den mycket, mycket grova och illavarslande systemhotande organiserade brottsligheten.

I vår framlagda budgetproposition har vi även avsatt resurser till de olika myndigheterna för att stärka arbetet mot fusk och bedrägerier men självklart också den grova brottsligheten. Detta är absolut en av våra ödesfrågor.

Jag är glad över att interpellanten och många andra - både personer och partier här i kammaren - brinner för frågan och tycker att den är viktig. För mig är det otroligt viktigt, fru ålderspresident, att arbetet intensifieras den närmaste tiden så att vi på allvar ska kunna följa pengarna.

En viktig fråga som vi jobbar med är den om sekretess: informationsutbyte och sekretesslagstiftning. Hur kan vi på ett bättre sätt låta myndigheter dela relevant information och inte låta integriteten få väga så tungt att kriminaliteten kan fortsätta? Vi vet alla att detta är komplext, men som jag sa i interpellationssvaret är mycket på gång.

Fru ålderspresident! Hanna Westerén har frågat mig hur jag ämnar säkra ordning och reda i högriskbranscher för arbetslivskriminalitet och därmed säkra att godkända avdrag inte missbrukas. Hon har också frågat mig hur jag avser att följa upp Skatteverkets propå om förändringar i sekretesslagstiftningen för en mer effektiv myndighetssamverkan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Regeringen ser allvarligt på att det förekommer oseriösa företag som använder sig av affärsmodeller där de systematiskt bryter mot bestämmelser i författningar eller avtal som rör arbetslivet. Inkomster från de oseriösa företagen går ofta till den organiserade brottsligheten. Att aktörer inom organiserad brottslighet använder företag som brottsverktyg och agerar i samhällets legala sfär är särskilt allvarligt.

Myndigheterna som samverkar mot den organiserade brottsligheten bedömer att samhället årligen undandras stora summor i skatter och avgifter, att pengar utbetalas till personer och företag på felaktiga grunder samt att ekonomisk brottslighet är ett väsentligt större samhällsproblem än vad brottsstatistiken visar. Tidöavtalet innebär ett paradigmskifte i synen på hur den organiserade, systemhotande brottsligheten ska bekämpas. Brott, fusk och missbruk måste bekämpas med träffsäkra och effektiva sanktioner.

I 2022 års skatteförfarandeutredning pågår arbete med att föreslå åtgärder mot fusk och arbetslivskriminalitet. Utredaren ska enligt direktiven se över de uppgifter som lämnas på individnivå i arbetsgivardeklarationen och utreda om ytterligare uppgifter, som behövs för att effektivt motverka arbetslivskriminalitet samt felaktiga utbetalningar och brott mot välfärdssystemen, ska lämnas. Om det finns behov ska utredaren också lämna förslag på sekretessbrytande bestämmelser som möjliggör att uppgifterna lämnas ut till andra myndigheter.

Utredaren ska även se över vissa frågor kopplade till personalliggare samt till skattereduktion för hushållsarbete och grön teknik. Syftet med översynen är bland annat att motverka fusk och arbetslivskriminalitet. Delbetänkande med förslag om vilka uppgifter på individnivå som ska lämnas i arbetsgivardeklarationen ska lämnas senast den 31 augusti 2023. Utredarens förslag rörande personalliggare och skattereduktion för hushållsarbete och grön teknik ska redovisas senast den 30 augusti 2024.

För att få ytterligare verktyg att bekämpa bland annat arbetslivskriminalitet med vill regeringen, i enlighet med Tidöavtalet, att myndigheter ska kunna dela all relevant information med brottsbekämpande myndigheter när det behövs för att bekämpa brott. Detta är något som myndigheterna har efterfrågat under en längre tid. Jag och andra statsråd i regeringen har dialog med bland annat Skatteverket om behoven. Vid förra mötet i rådet mot organiserad brottslighet, som justitieministern leder, diskuterades till exempel informationsutbyte.

Vidare har en utredare inom Finansdepartementet haft i uppdrag att utreda möjligheterna till informationsutbyte mellan statliga och kommunala myndigheter och arbetslöshetskassor, i syfte att bland annat säkerställa att de uppgifter som ligger till grund för utbetalningar från välfärdssystemen är korrekta samt att stärka förutsättningarna för myndighetsgemensamma kontroller mot arbetslivskriminalitet.

I departementspromemorian Utökat informationsutbyte lämnas flera förslag som syftar till att underlätta informationsutbyte mellan myndigheter, kommuner och arbetslöshetskassor. Promemorian har remitterats, och förslagen bereds nu i Regeringskansliet.

Fru ålderspresident! Jo, Niklas Karlsson försöker måla upp en bild. Jag minns den förra interpellationsdebatten när Niklas Karlsson sa att det är skillnad på M och S till exempel i synen på värdet av människor. Då försökte han verkligen måla upp en bild!

Regeringen driver en politik och har fått förtroende av väljarna att ändra inriktning. Många av de saker som går åt fel håll ska komma rätt. Det handlar om grov kriminalitet. Det handlar om energisystem. Det handlar om att alltför många människor står utanför arbetsmarknaden och behöver komma in. Men det handlar också om skattefrågor. Skatterna ska fungera effektivt och tas in på rätt sätt, och människor ska inte dra sig undan.

Fru ålderspresident! Det talar för sig självt att vi under våren har jobbat hårt med detta i EU eftersom vi vet att vi tillsammans måste ha ett bättre system med informationsutbyte och annat för att företag och individer inte ska kunna ägna sig åt skatteundandragande.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru ålderspresident! Låt mig börja med att berätta för kammarens ledamöter och den som tittar och lyssnar på detta att under våren är Sverige ordförande i EU, och en av de frågor som jag och det svenska ordförandeskapet har arbetat hårt med att få igenom är DAC 8. Det är en förkortning som väldigt få vet vad den betyder, men den handlar om samarbete och informationsutbyte inom EU för att förhindra skatteundandragande, skatteflykt och annat. Det har vi jobbat hårt med.

Det spelar ingen roll hur ofta Niklas Karlsson står i kammaren och pratar om att regeringen inte jobbar med de här frågorna. För mig är de otroligt viktiga. Det är också därför jag har drivit dessa förhandlingar och rott dem i hamn. Resultatet kommer att vara ett viktigt verktyg för just det Niklas Karlsson talade om.

Jag delar bilden av att den här lagen behöver moderniseras, men när nu EU och kommissionen arbetar med systemet och det finns en kommunikation mellan länderna, och självklart även med kommissionen, ser jag väldigt liten orsak att lägga fram en lagstiftning som vi sedan eventuellt måste justera. Vi vet ju inte exakt hur detta system kommer att se ut eller vad kommissionen lägger fram.

Jag tror egentligen inte att Socialdemokraterna heller tycker att det vore en klok idé. Hade regeringen lagt fram den hade vi antagligen fått kritik för att vi inte inväntade EU. Jag ser det här mer som ett skäl att lyfta fram frågor där i det här fallet Niklas Karlsson vill försöka måla upp en bild av att regeringen och jag som finansminister inte jobbar med frågor om skatteundandragande och skatteflykt. Men det är väldigt viktiga frågor, för vår gemensamma välfärd ska betalas av alla som ska betala skatt. Ingen ska kunna dra sig undan.

Fru ålderspresident! Vi inväntar alltså EU, och vi tror att beskedet kommer i juli. Det är inte svårare än så.

Fru ålderspresident! Tack för interpellationen, Niklas Karlsson!

Jag ska hålla det kortfattat. Jag håller i grunden helt med Niklas Karlsson och den förra regeringen om att den här lagstiftningen måste uppdateras. Den är från 70-talet. Det säger sig självt att det har hänt väldigt mycket på området sedan dess.

Precis som Niklas Karlsson vet har både tidigare lagrådsremiss och utredning fått en hel del kritik. Det i sig är inte ett problem. Det kan man arbeta med. Men vår bedömning är att kommissionen redan i juli kommer med ett förslag om en gemensam lagstiftning på källskatteområdet. Jag tycker - det tror jag egentligen att Socialdemokraterna också tycker - att det är ganska onödigt att nu gå fram med en egen lagstiftning om den sedan måste göras om och stöpas om igen efter kommissionens förslag eller det förslag som ska diskuteras på EU-nivå.

Det är alltid synd när saker drar ut på tiden. Denna fråga har behandlats av tidigare regeringar under en lång och utdragen period. Men det är bättre att vi får korrekt och riktig lagstiftning på plats än att vi först jobbar fram en egen och sedan får anpassa den igen. Det är det enkla och väldigt sanna svaret.

Jag håller helt med om att lagstiftningen måste moderniseras. Den måste uppdateras. Men låt oss göra det på det sätt som vi i EU kommer att komma överens om tillsammans.

Fru ålderspresident! har frågat mig vad i EU-kommissionens arbete som begränsar att Sverige inför en ny moderniserad lag om källskatt på utdelning och om jag tar några initiativ för att påverka kommissionens förslag. Vidare undrar Niklas Karlsson när regeringen avser att presentera ett förslag om en moderniserad källskatt för riksdagen.

En särskild utredare lämnade under 2020 ett förslag på ett nytt system för källskatt på utdelning till utländska personer. Remissinstanserna hade många synpunkter på förslaget, och Finansdepartementet remitterade förra året ett utkast till lagrådsremiss. Remissinstanserna har dock haft omfattande synpunkter även på delar av detta förslag. Dessa synpunkter analyseras nu inom Regeringskansliet.

Samtidigt pågår ett arbete inom Europeiska kommissionen med att ta fram ett EU-gemensamt system för hantering av källskatt. Kommissionen har aviserat att man planerar att lämna ett lagförslag under 2023. Innan vi vet hur kommissionens förslag slutligen kommer att utformas är det för tidigt att säga vilken konkret påverkan förslaget kommer att ha på den nya lagen om källskatt och vid vilken tidpunkt den kan presenteras för riksdagen.

Fru ålderspresident! Tack, interpellanten, för frågan! Jag tycker att det är bra att interpellanten driver saken och ställer frågor. Dock hade jag kanske önskat att interpellanten inte bara skulle driva frågan framåt utan också tydligare visa på det ansvar som interpellantens parti och även Socialdemokraterna har för detta. Men jag är finansminister nu, och vi är regering nu, och som jag sa tar jag ansvar för den situation vi har.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag återkommer till inflationen och varför den är så viktig att bekämpa - ett av de absolut viktigaste målen och den stora utmaningen just nu. Man trycker ned inflationen för att trycka ned kostnaderna för många hushåll. Frågan om 57:orna finns med, och vi analyserar den. Jag säger samma sak igen. Jag förstår att man kan tycka att det är tråkigt, men det är det besked som jag ger här och nu.

Jag kan också bara konstatera, fru ålderspresident, att engagemanget är stort. Det är bra. Engagemanget för pensionärer generellt är också stort i den här kammaren, vilket också är bra.

Det har sagts många gånger i denna kammaren att regeringen har fattat beslut om att sänka skatten för höginkomsttagare. Det stämmer inte, och det vet alla som har sagt det. Det handlar om att våra system funkar just så. Garantipensionärer får från den 1 januari i år 850 kronor mer till följd av prisbasbelopp. Det spelar ingen roll hur mycket vänsterpartister skakar på huvudet här i kammaren; så är det. Grundavdraget, jobbskatteavdraget och inkomstskiktgränsen förändras med prisbasbelopp. Det kan man tycka olika om, men det är någonting de flesta här i kammaren är överens om är bra. Det är ändå bra för den som har lyssnat på debatten att veta detta. Vi har system som justeras för inflation.

Med det sagt: Tack för en bra diskussion! Vi lär på olika sätt återkomma i frågan eftersom engagemanget är stort.

(Applåder)

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.