Herr talman! Ida Ekeroth Clausson har frågat mig om jag anser att Kronofogden har tillräckligt med resurser och verktyg för att jobba med sitt uppdrag rörande överskuldsättning och, om så inte är fallet, om jag avser att vidta några åtgärder. Ida Ekeroth Clausson har också frågat om jag ser ett behov av att utöka Kronofogdens samarbete med andra myndigheter för att Kronofogden på ett bättre sätt ska kunna genomföra sitt uppdrag rörande överskuldsättning och, om så är fallet, om jag avser att vidta några åtgärder.

Om en person inte betalar sina skulder kan den som ska få betalt vända sig till Kronofogdemyndigheten för att få hjälp med att driva in skulden. Kronofogdemyndighetens uppgift som den verkställande myndighet som kommer in sist i kedjan när en skuld inte betalas innebär att myndigheten har förutsättningar att följa och analysera utvecklingen av obetalda skulder.

Med sina goda kunskaper om vad det är för skulder som hamnar hos Kronofogdemyndigheten och vad det är för omständigheter som ligger bakom dem har Kronofogdemyndigheten även en viktig roll för att verka förebyggande mot överskuldsättning. Det gör myndigheten på ett bra sätt i dag genom att belysa och informera om hur skuldutvecklingen ser ut när det gäller skulder som ska verkställas av myndigheten.

Arbetet förutsätter samarbete med andra, både myndigheter och organisationer. Samarbete behövs för att kunna öka kunskapen i samhället om överskuldsättning och peka på motåtgärder som kan vara effektiva. Det är mest effektivt att eventuella åtgärder mot överskuldsättning sätts in långt innan en skuld kommer till Kronofogdemyndigheten, ofta redan i marknadsföringen av krediter.

Som jag nyss nämnde samarbetar Kronofogdemyndigheten med flera andra myndigheter, till exempel Folkhälsomyndigheten och Spelinspektionen, samt genomför informationsinsatser till olika målgrupper. Kronofogdemyndigheten har kompetens att utifrån sin uppgift avgöra med vem och på vilket sätt samarbete ska genomföras för att nå så många som möjligt med information om överskuldsättning. Regeringen ser därför inte i nuläget något behov av att ge ytterligare uppdrag till Kronofogdemyndigheten om hur eller med vem myndigheten ska samarbeta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vad gäller resurser till Kronofogdemyndigheten återkommer regeringen till det i höstbudgeten.

Herr talman! Många svenska hushåll har det i dag oerhört svårt. Trots att man har ett jobb att gå till är det väldigt mycket månad kvar i slutet av lönen. Priserna har gått upp på i stort sett allt, och antalet skuldsatta ökar, precis som min kollega Ida Ekeroth Clausson just redogjorde för.

I min valkrets - jag kommer från Gotland - lever vart elfte barn i ett skuldsatt hushåll. Det är alltså strax under tusen barn bara hemma hos mig på Gotland. Jag tror att vi alla kan sätta oss in i - en del av oss kanske har varit där - hur det är att växa upp i ett skuldsatt hem.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Vi vet att vårt samhälle börjar och slutar med barnen. Därför måste jag beklaga detta något lama svar från finansminister Elisabeth Svantesson. Vi lever just nu i en smått extrem tid. Den där inflationen, som finansministern jobbar hårt för att bekämpa, gröper trots allt stora hål i våra plånböcker och driver allt fler svenskar in i skuldfällor.

Att då svara som finansminister Elisabeth Svantesson gör - att det nog räcker ungefär så här - känns smått apart. Finns det verkligen inte mer att göra för att minska överskuldsättningen i en för många svenska hushåll oerhört utmanande tid?

Herr talman! Finansministern har förstås rätt i att det effektivaste är om åtgärder mot överskuldsättning sätts in i ett tidigt skede.

Kommunerna har enligt lag ansvar för att hjälpa människor som har problem med att betala sina skulder. De senaste veckorna har jag besökt ett antal kommuners skuldrådgivare i mitt hemdistrikt. Flera av dem jag pratat med vittnar om att det är viktigt att få bort skammen. Det är bättre att be om hjälp och att inte ta ytterligare lån för att betala av på de skulder man inte längre kan betala. Känslan av tabu, skam och skuld stjälper i stället för hjälper i ett känsligt läge.

Jag uppskattar därför att finansministern sa att vem som helst kan hamna i överskuldsättning.

En skuldrådgivare jag varit i kontakt med säger att vissa låntagare försöker in absurdum att få sin ekonomi att gå ihop. De betalar för att inte hamna hos kronofogden och tar dyra lån för att täcka det första.

En ny kartläggning från Konsumentverket visar dock att väntetiden kan bli lång för dem som behöver kommunernas stöd. Konsumentverkets rekommendation är att väntetiden som längst ska vara fyra veckor. Allra längst får man dock vänta i Falköping, hela 24 veckor. Näst längst väntetid har Gullspång och min hemkommun Mariestad. Där får man vänta uppemot 20 veckor. Att väntetiderna blir långa är inte konstigt när antalet ärenden ökar. Bara i Mariestad har man sett en ökning med 33 procent sedan förra året.

Socialdemokraterna ville satsa 100 miljoner kronor i vårbudgeten för att kommunerna skulle kunna arbeta mer aktivt med konsumentvägledning. Med ett extra tillskott skulle kommunerna kunna agera mer aktivt med konsumentvägledning och nå ut till de mest utsatta konsumenterna. Men vad gjorde regeringen och Sverigedemokraterna? De röstade ned förslaget.

Jag vill därför fråga ministern hur regeringen avser att stödja Sveriges kommuner för att de ska ha möjlighet att prioritera konsumentvägledning och skuldrådgivning i detta svåra ekonomiska läge.

Herr talman! Det är många som kämpar och har väldigt små marginaler. Det är många som får avstå från sommarlovsaktiviteter och annat eftersom man inte har råd.

Därför var det viktigt att vi i vårändringsbudgeten, som riksdagen röstade om i går, både höjde det förstärkta bostadsbidraget till barnfamiljer med 40 procent och förlängde med ett halvår. Det träffar dem som har allra mest behov. 60 procent av dem är ensamstående mammor. Jag tror att 10 eller 11 procent är ensamstående pappor. De kämpar allra mest. Men många har det tufft just nu.

Det är också därför som det allra viktigaste vi gör är att bekämpa inflation samtidigt som vi stöttar hushåll och utsatta och också ser till att till exempel drivmedelspriset sänks och reseavdraget förändras. Allt detta gör skillnad för dem som har små marginaler.

Tillbaka till interpellationen! Jag vill bara bekräfta interpellantens problembild. Det är många som kämpar, och man bör inte behöva komma till Kronofogdemyndigheten. Det är ju det allra bästa om man inte gör det. Därför är det viktigt med samarbeten och att Kronofogdemyndigheten har bra information som man sprider till andra.

Jag vet att interpellanten vet att det finns många uppgifter som kronofogden gör för att sprida information och underlätta för andra att i sin tur sprida information till barn, elever och så vidare. Det här är alltså ett arbete som pågår på många olika områden - även politikområden - men som även utförs av andra organisationer än de offentliga, det vill säga kommun och stat.

Jag delar också bilden av att de kommunala budget- och skuldrådgivarna är väldigt viktiga runt om i Sverige. Kommuner och regioner har fått 12 miljarder i år i generella och riktade statsbidrag, och jag är övertygad om att många av dem kommer att prioritera uppgiften eftersom den är så viktig för hushållen i den kommun de bor i.

Herr talman! I övrigt tänker jag att vi behöver göra inkörsportarna till överskuldsättning smalare. Jag tror att Ida Ekeroth Clausson och jag är helt överens om att det ska bli svårare att hamna där. Hur kan vi göra då, förutom att prata om ekonomi och budget som är otroligt viktigt? Interpellationen handlar också om vägen in.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag hoppas mycket på den utredning som kommer om bara en vecka. Jag vet att de jobbar med konkreta förslag och tar steg i rätt riktning så att man faktiskt kan förebygga den här typen av skuldsättning. Det handlar naturligtvis också om, herr talman, att hjälpa dem som har fastnat i den här spiralen att bryta sig fria.

Herr talman! Nöjd är jag definitivt inte. Jag kommer inte att vara nöjd förrän inflationen är nere på låga nivåer. Jag kommer inte att vara nöjd förrän vi får en stabil utveckling vad gäller inflationen och vi ser att kostnadstrycket på svenska hushåll, löntagare, pensionärer och företag dämpas.

Det är ett väldigt besvärligt ekonomiskt läge, och precis som interpellanten beskriver det drabbar det dem med minst marginaler. Risken finns att de och andra - fler - nu fastnar i överskuldsättning. Vi behöver alltså jobba på många fronter, med myndigheter, budget och andra organisationer, för att försvåra överskuldsättning och underlätta en sund egen ekonomi.

Jag tar frågan på stort allvar, herr talman, och jag vet att det är många här i kammaren som gör det. Jag tackar för debatten och diskussionen. Vi kommer att återkomma i frågan med de förslag som utredningen jobbar med. Regeringen tar frågan på största allvar, och vi ska göra allt i vår makt för att färre ska fastna i den här typen av skulder, för den som har gjort det är sannerligen inte fri.

Jag önskar också talmanspresidiet, interpellanten och debattören en riktigt trevlig sommar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.