Elisabeth Svantesson

Herr talman! Vi befinner oss i svåra tider, i oroliga tider. Som jag inledde med att säga är det många som undrar vad det är som händer. Många har en klump i magen.

Vad gör oppositionen då, herr talman? Mikael Damberg staplar negativa adjektiv om regeringen i väldigt hög grad. Ida Gabrielsson skämtar bort läget och hittar fyndiga slingor. Martin Ådahl väljer att i princip feltolka vad jag och alla andra här inne säger. Janine Alm Ericson lägger huvudet i djupa veck och säger att vi befinner oss i ett allvarligt läge.

Herr talman! För mig spelar detta ingen roll. Men den som lyssnar på den här debatten och är orolig vill nog veta vad oppositionen vill. Det är knappt ett och ett halvt år kvar till valet. Kanske är det dags för er i oppositionen att komma ned från läktaren, ställa er tillsammans, spela ihop och berätta åtminstone en, två eller tre saker som ni tänker göra tillsammans för att göra Sverige bättre. Blir invandringen högre eller lägre med era fyra partier? Blir skatterna högre eller lägre med era fyra partier? Blir bidragen högre eller lägre med era fyra partier?

Jag tror och tycker att det är dags att ta ansvar även i en svår tid och berätta vad ni vill gemensamt. Våra fyra partier har gjort det och gör det. Och vi talar inte bara – vi agerar. Steg för steg gör vi Sverige tryggare med lagstiftning och resurser i en hastighet som aldrig synts till förut. Steg för steg stärker vi hushållen. Vi sänker skatter, som jag nämnt tidigare. Vi gör en mängd saker för att nu underlätta. Men vad gör era fyra partier? Det handlar trots allt om att göra saker tillsammans med andra. Ensam är inte stark; det vet vi. Vi använder styrkan för att förbättra Sverige.

(Applåder)

Herr talman! När jag bara för en liten stund sedan gick hit från Finansdepartementet fick jag följe av några journalister. En av dem frågade mig: Har det någonsin varit så här osäkra tider när ni lagt fram en budget? Jag tror att både den tidigare och den nuvarande regeringen kan konstatera att de senaste fem åren har innehållit flera perioder av osäkra tider. Osäkerheten har varit av olika slag, men det har varit osäkra tider.

Det är nog många som i kafferummet på jobbet, eller när de sitter och kollar nyheter i sin telefon på kvällen, ställer sig frågan: Vad är det egentligen som händer? Den frågan ställde man sig absolut för fem år sedan, när pandemin tog fart och vi upplevde någonting vi aldrig hade upplevt förut. Den frågan ställde sig många när energipriserna snabbt sköt i höjden och var skyhöga under ett antal månader. När vi helt plötsligt hade en tvåsiffrig inflation ställde sig många frågan: Vad är det som händer? Även när Ryssland invaderade Ukraina och startade krig i ett vänligt sinnat europeiskt land frågade sig många: Vad är det som händer?

De senaste dagarna och veckorna har den amerikanska administrationen gjort något som vi för några år sedan inte hade förväntat oss, nämligen startat ett handelskrig. Vad är det som händer?

Jag förstår att många känner oro i denna tid. Många svenskar sparar i fonder eller aktier till sin pension eller till en buffert. Man kanske inte har så mycket is i magen just nu, utan snarare en klump i magen. Då kan det vara bra att veta att Sverige står på en väldigt stabil ekonomisk grund. Sverige och svenskarna har varit med om tuffa perioder tidigare, exempelvis finanskrisen och pandemin. Vi har kommit igenom dem, och vi kommer att göra det igen.

Herr talman! Här i Sverige lägger vi i dag fram en vårändringsbudget. För några månader sedan såg vi att återhämtningen äntligen började ta fart. Vi kunde se positiva utfall i slutet av förra året. Under de senaste veckorna, med turbulens på världens börser och med osäkerhet och oförutsägbarhet, har aktiviteten och efterfrågan dock dämpats. Det är alldeles självklart att Sverige och många andra länder kommer att behöva skriva ned tillväxtprognoserna för i år och – kanske – nästa år.

Det är värt att påminna om att vi aldrig har upplevt något sådant tidigare, herr talman. Det pågår nu ett handelskrig, först och främst mellan Kina och USA, som har höjt tullarna till väldigt höga nivåer. Detta krig riktar sig dock även mot alla andra länder. När vi hörde ordet paus kunde det kännas skönt en liten stund, men vi vet att det fortfarande är höga tullar mot världens länder, som USA handlar med. Detta ställer till det väldigt mycket för svenska och europeiska företag men också, inte att förglömma, för amerikanska konsumenter och amerikanska företag. Det finns ingen vinnare i ett handelskrig – bara förlorare.

I detta läge är det väldigt bra att Sveriges ekonomi är urstark. Jag träffade flera andra länders finansministrar i fredags. När flera andra länder har lånenivåer på 162, 110 eller för den delen 137 procent av bnp står vi här i riksdagen tillsammans bakom ett ramverk som gör att Sverige har starka statsfinanser. Det är en fantastiskt bra utgångspunkt. Därmed inte sagt att det kommer att bli enkelt, herr talman, men vi har resurser och kraft att agera.

I den budget som våra fyra partier lade på riksdagens bord i höstas, som nu har börjat gälla, och i den ändringsbudget som nu ligger här på talmannens bord gör vi stora satsningar – över 70 miljarder. Det är en expansiv finanspolitik. Vi sänker skatter för hushållen med 25 miljarder i år. Vi gör historiska satsningar på infrastruktur. Vi ser till att bygga ett bättre energisystem, ett starkt försvar och ett starkt rättsväsen.

Hur kan vi göra allt detta? Jo, dels därför att Sverige har goda finanser, dels därför att våra partier har förmåga att prioritera och göra det som är viktigt på riktigt. Man kan inte göra allt, men man ska göra det man är satt att göra. Det gör vi.

Jag har fått frågor om den budget vi nu har lagt på riksdagens bord. Är den inte helt passé? Nej, det är den inte. Vi är i en lågkonjunktur, och denna budget kommer att påverka ekonomin positivt. Jag har dock varit väldigt tydlig under dagen och sagt att det absolut kan behöva göras mer under året. Vi har ju också en höstbudget. Om det blir så att Sverige går in i en djupare lågkonjunktur kan det finnas anledning att återkomma.

Nu följer vi läget noggrant. Den expansiva budget vi lägger fram kommer att underlätta för människor. Den kommer också att underlätta för företag att stanna kvar här i Sverige.

Herr talman! Trots att inflationen är bekämpad är det väldigt många hushåll som fortfarande kämpar. Trots att inflationen har dämpats har många fortfarande ganska höga bolånekostnader. Trots att inflationen är bekämpad, vilket var vår viktigaste uppgift, är läget tufft. Det är precis därför vi två år i rad har sänkt skatten för varenda person som jobbar och för dem som har pension. Det är därför vi har sett till att priset på drivmedel och diesel är 10 kronor lägre nu än när vi tillträdde. En stor del av detta handlar om vår politik. Den gör skillnad på riktigt.

Är vi stolta och nöjda? Nej, men vi är väldigt glada över att vi har ett fokus framåt. För det första vill vi göra Sverige tryggare. För det andra vill vi se till att tillväxten tar fart och göra det som krävs i detta svåra läge men också det som krävs för att ekonomin ska växa under åren framöver och för den generation som kommer efter oss.

Herr talman! Arbetslösheten når rekordnivåer. Jag brukar sällan titta bakåt, men jag vill uppehålla mig några sekunder vid det faktum att vi ärvde en hög arbetslöshet, en låg tillväxt och en skyhög inflation. Inflationen är bekämpad. Nu behöver vi ta fler steg för att få ned arbetslösheten. Det viktigaste är att få igång ekonomin och att konjunkturen vänder. Den återhämtning vi såg är bruten, men jag tror fortfarande – och bedömningen är – att Sverige kommer att ha en starkare tillväxt än många andra länder i EU under det här året.

De 11,5 miljarder som vi nu lägger på riksdagens bord handlar om att stötta till exempel en sektor där det är väldigt tufft. Jag har hört att många har varit kritiska till rotavdraget i dag. Det var Göran Perssons fantastiska uppfinning. Det är bra konjunkturpolitik, och vi använder det några månader under det här året så att fler kan använda det och så att fler hantverkare kan arbeta.

Vi lägger pengar på Arbetsförmedlingen och på yrkeshögskoleutbildningar, och vi tidigarelägger den högre akassan. Steg för steg gör vi det som behövs. Vi ger inte allt till alla, men vi gör det som behövs.

Jag är väldigt glad för att det finns system som under denna tid med hög inflation har indexerat många av dem som har haft det allra tuffast. Dessa människor har fått sina ersättningar höjda på grund av den höga inflationen. Vi menar att det också är dags för löntagarna, och det är därför vi gör allt vi kan för att stärka även deras situation.

Herr talman! Jag ska inte bli väldigt långrandig, men låt mig konstatera att vi befinner oss i ett osäkert och ganska svårt läge. I det läget är det bra att veta att vi står stabilt politiskt med en majoritet för denna budget och i många viktiga frågor. Det gäller bland annat försvarsuppgörelsen från december, och vi tar nu nya steg för att diskutera hur vi ska fortsätta att bygga ett starkt försvar. Att alla åtta partier i Sveriges riksdag är med på detta är en styrka.

Jag är också glad över att det finns en stor uppslutning kring ramverket och att vi ska ha ordning och reda i våra finanser så att vi kan hantera situationer likt denna. De länder jag nyss nämnde som har väldigt höga statsskulder har också väldigt höga räntekostnader varje år. Det finns länder som har låneräntor som största eller näst största budgetpost. Där är inte vi, vilket är en styrka, och vi ska fortsättningsvis använda denna styrka för att stötta Sveriges ekonomi och svenska hushåll. Fler ska också komma i arbete genom stöd och hjälp att bli anställbara, och det ska också löna sig bättre att jobba.

Som jag har sagt många gånger de senaste två och ett halvt åren: Vi behöver ta den långsiktiga tillväxten på allvar, nu mer än någonsin. Vi måste se till att företag stannar i Sverige och växer, för det är bara en växande ekonomi som kan bära framtidens välfärd och starka försvar.

(Applåder)

Herr talman! Jag tackar återigen för den här diskussionen. Vi behöver en bra infrastruktur och bra transporter runt om i hela landet för att kunna verka och leva här.

Jag vill säga tre korta saker – en om ägarpolicyn, en om Swedavia och en om Bromma.

När det gäller ägarpolicyn var det ändå på tiden att vi uppdaterade och gjorde om den. Den är bra och tydlig för alla de statliga bolag som finns. Det handlar om ungefär 40 statliga bolag som tillsammans har ett värde av drygt 800 miljarder. Det är den mest jämställda portföljen i Sverige, och det är dessutom den största. Därför är det viktigt att staten, oavsett regering, inför skattebetalarna är tydlig med vilka förväntningar den har på alla bolag. Det har alltså gjorts ett förtydligande eftersom policyn inte har varit tillräckligt bra tidigare.

När det gäller Swedavia ska man ändå komma ihåg att bolaget fram till pandemins utbrott hade en positiv utveckling av omsättning och lönsamhet. Efter pandemin har bolaget kommit tillbaka till en positiv takt, men det ser fortfarande inte alls ut som det gjorde före pandemin, vilket jag också startade med att säga.

Då kommer vi till frågan om Bromma. Det handlar om en flygplats i huvudstaden, och man kan självklart ha olika åsikter om huruvida den ska finnas kvar eller inte. Men innan man fattar det beslutet ska man ha med sig att flygplatsen i dag fyller en viktig funktion för samhällsnyttiga transporter som ambulans- och polisflyg, liksom för affärsflyg. Dessutom säkerställs från Bromma ett säkert luftrum både över och runt Stockholm. Det jag nu har nämnt är verksamheter som bedöms vara inte helt enkla utan i stället svåra att flytta till och hantera på Arlanda.

Alla de här frågorna måste man gå på djupet med. Vi tycker att det är väldigt viktigt. Jag fick frågan här om ett politiskt beslut ska hindra, och först och främst vill jag bara göra följande klart: Vi sysslar enbart med politiska beslut. All infrastrukturpolitik är just politik. Vår politik handlar om att göra en historisk satsning – den största någonsin – där vi ser till att underhållsskulden för vägar nu kan betalas och att det kan bli nya projekt för järnväg och vägar. Vi ser också över, och ser till, att svenskt flyg ska fungera i hela Sverige. Det är en skakig tid nu efter pandemin, men jag tänker inte slarva. Jag tänker ta ansvar.

Detta ska ske på ett ansvarsfullt sätt, och sedan får vi se vad alla här inne kommer fram till och vilka majoriteter det finns. Om och hur Bromma ska drivas vidare senare återkommer vi till. Vi kommer inte att fatta beslut om det nu.

Herr talman! Jag får tacka interpellanterna för frågorna och den stora omsorgen som de har om Swedavia som bolag. Jag har fått svara på de här interpellationerna eftersom jag är ansvarig för de statliga bolagen.

När jag lyssnar på interpellanterna låter det nästan som att det vore bäst om Bromma hade lagts ned i går – då hade Swedavia haft en mycket lättare uppgift.

Jag tror att vi får backa bandet lite.

Swedavia är ett bolag som har en viktig uppgift. Vi har nära kontakt med dem i ägardialoger och annat. Sedan sköter de såklart mycket av det operativa helt själva. Det är det som är hela poängen med bolaget. Men det handlar också om långsiktighet.

Menar ledamöterna på allvar att flygplatsen borde ha stängts i går – då skulle världen se lite bättre ut, och Swedavia skulle ha lite lugnare arbete? Nej, jag tror inte att det är så genomtänkt.

Låt mig bara säga några korta saker. Precis som interpellanterna är jag väldigt mån om att det fungerar med transporter i hela Sverige. Vi bor runt om i landet – från norr till söder. Man måste kunna transportera sig.

Efter pandemin har absolut just flygandet minskat. Vi har ändrat våra resvanor. Ibland har vi ersatt resor med Zoom- eller Skypemöten. Det är betydligt mer miljövänligt, så att säga. Det blir mindre utsläpp av det. Men det är helt uppenbart så här. Det ställer också krav på flygplatserna runt om i Sverige. Oavsett om de är statliga eller regionala ställer detta nya krav.

Det sker nu också en omdaning. I den omdaningen sker utveckling. Vi är till exempel medlemmar i Nato. Vi bygger ut totalförsvaret. Det handlar också om elflyg. Det är många parametrar som ska vägas in i ett beslut om Bromma.

För mig är det ganska enkelt, herr talman. Vi har aviserat en utredning som har hela det här perspektivet. Innan man fattar beslut om en stor, central och viktig flygplats – som är viktig för många – måste vi självklart ha ett riktigt bra underlag. Jag delar inte bilden av att det underlaget finns, för då hade vi kunnat agera på det.

Herr talman! När vi ändå pratar om infrastruktur tänkte jag passa på att säga något, eftersom vi har lagt en infrastrukturproposition på riksdagens bord. För första gången på mycket, mycket länge har vi lagt fram en proposition som gör att man kan betala av hela underhållet på väg. Det kan vara vägar i Krokom, i Bjuv, i Haparanda, i Hallsberg eller i Kumla. Underhållet har länge varit eftersatt, under många olika regeringar. Detta kommer nu att åtgärdas. Det är jag glad för.

Dessutom har vi fattat beslut om byggstart för totalt 18 infrastrukturprojekt runt om i Sverige. Det handlar om kapaciteten på Malmbanan. Det handlar om byggstart av den andra etappen av Norrbotniabanan. Jag vet inte, herr talman, hur många socialdemokrater som har klippt band uppe vid Norrbotniabanan även om det nästan inte har byggts en enda meter räls. Det kan vi ta en annan debatt om.

Men när det gäller flygmarknaden har interpellanterna helt rätt. Mönster förändras. Vi måste ha en bra och stabil flygverksamhet i Sverige – var man än bor. Det ska vi se till att ha. Jag kan garantera interpellanterna att den här regeringen och jag, som ansvarig för bolagen, tar ansvar både för infrastrukturpropositionen och för bolaget Swedavia.

(Applåder)

Herr talman! Anna-Caren Sätherberg, Heléne Björklund och Isak From har ställt tre nästan identiska frågor till mig. För det första undrar de om jag tagit initiativ till en analys av hur regeringens beslut utifrån skrivningen i Tidöavtalet påverkar Swedavias möjlighet att klara sina uppdrag och sitt finansiella mål framöver och om jag i så fall kan redogöra för resultatet. För det andra frågar de om jag har tagit initiativ till en analys av om beslutet att fortsätta driva Bromma flygplats påverkar Swedavias möjligheter att utveckla verksamheten vid Arlanda, Ronneby, Åre Östersund respektive Umeå flygplats. För det tredje undrar de om jag har tagit initiativ till en analys av hur den statliga ägarpolicyn påverkar bolagets möjligheter att agera långsiktigt och affärsmässigt då kostnader för Bromma nu läggs över på Swedavias andra flygplatser.

Flyget spelar en avgörande roll för Sveriges tillgänglighet och sammanhållning. Det är viktigt för näringslivets konkurrenskraft, samhällsviktiga funktioner, import och export och inte minst människors möjligheter att förflytta sig. För många, särskilt i norra Sverige, är flyget ofta det enda realistiska alternativet för snabba resor inom och utanför landet.

Regeringen har vidtagit flera åtgärder för att stärka flygets konkurrenskraft och värna tillgängligheten, exempelvis ett tillskott på cirka 1 miljard kronor för att motverka avgiftshöjningar för säkerhetskontroller och bagage. Det statliga bidraget för driftsstöd till icke-statliga flygplatser har fördubblats, och flygskatten avskaffas från och med den 1 juli 2025 för att bland annat förbättra tillgängligheten i hela landet.

Swedavia lyder under samma lagar som privatägda bolag, däribland aktiebolagslagen (2005:551). Det är styrelse och ledning som ansvarar för bolagets organisation och den löpande förvaltningen av bolagets operativa verksamhet. Frågor som rör intäkter, kostnader och investeringar är frågor för styrelse och ledning att hantera. Det är även styrelsens ansvar att bolagen sköts föredömligt inom ramen för lagstiftning och statens ägarpolicy.

Regeringen beslutade 2009 om ett nationellt basutbud av flygplatser som staten på sikt bör ansvara för att tillhandahålla. I beslutet angavs att följande flygplatser skulle ingå i basutbudet: Göteborg Landvetter, Kiruna, Luleå, Malmö, Ronneby, Stockholm Arlanda, Stockholm Bromma, Umeå, Visby och Åre Östersund. Det är detta beslut som gäller än i dag.

Det är inte aktuellt att fatta något beslut om nedläggning av Bromma flygplats under denna mandatperiod. Flera frågor behöver utredas mer på djupet innan beslut kan fattas. Det handlar till exempel om de ändrade förutsättningarna för försvarets behov till följd av omvärldsläget och Natointrädet och vilken betydelse Bromma flygplats kan ha i detta. Det handlar också om hur det statliga basutbudet av flygplatser bör se ut, inklusive finansieringsfrågor. Det är också viktigt att understryka att Försvarsmakten har påpekat att totalförsvarsmyndigheternas behov av Bromma flygplats behöver kartläggas.

Herr talman! Jag tackar än en gång ledamoten Eva Lindh för att hon lyfter upp frågan.

Kriminaliteten hittar ofta nya vägar. Vi vet att mycket som driver den handlar om pengar. Det är ofta A och O för de allra flesta. Kriminaliteten omsätter omkring 100–150 miljarder. Det är svårt att uppskatta, men det är enorma pengar. För att komma åt den, vare sig det handlar om ett utnyttjande av kvinnor eller det faktum att barn skjuter barn, måste vi börja strypa kranarna.

Här har kriminaliteten hittat en annan liten väg. Oavsett vilken väg den tar ska vi göra vad vi kan för att dra åt kranarna. I detta fall förväntar jag mig att arbetsgivare, olika plattformar, Skatteverket och andra jobbar för att täppa till just detta hål. Jag vill understryka att det är väldigt lätt att frågor kommer ihåg i skymundan när det finns många problem samtidigt. Men det pågående våldet mot kvinnor är på något sätt en konstant, och det ska det inte behöva vara.

Jag går mycket och älskar att ta kvällspromenader. Jag går och tittar i fina områden och brukar ofta tänka, herr talman: Det här är ett vackert hus – jag hoppas att det är lika vackert där inne, bakom gardinerna, och att de bryr sig om varandra och tar hand om varandra. Men vi vet att många kvinnor på olika sätt utnyttjas och blir psykiskt och fysiskt misshandlade, och det får vi aldrig släppa. Det är inte bara så att kvinnor 2025 äger hälften av vad män äger. Mycket värre är naturligtvis att hemmet fortfarande är den farligaste platsen för många kvinnor.

Thaimassagesalonger ska inte heller vara den farligaste eller svåraste platsen. De ska vara fredade zoner, och vi ska alla hjälpas åt att se till att det fortsätter att vara så.

(Applåder)

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Herr talman! Till dem som har mejlat till Eva Lindh vill jag säga: Hon och jag står på samma sida. Det här är en väldigt viktig fråga att belysa från olika håll och på olika sätt. Många, många kvinnor i Sverige – tyvärr inte färre i dag än för tio år sedan – utsätts för ett ofta brutalt våld men också för att få sina kroppar sålda genom trafficking. De är helt utlämnade. Därför är den här frågan viktig att lyfta på många sätt.

Vad ska då regeringen göra? Regeringen jobbar på två olika fronter. Den ena handlar om att hjälpa kvinnor som fastnar i sådan verksamhet att komma därifrån, vilket jag nämnde tidigare. Den andra handlar om att ge de myndigheter som arbetar med kontroll och att komma åt fusk både verktyg, i bemärkelsen lagstiftning, och pengar och resurser att göra sitt jobb. Man får inte glömma bort att det gäller kriminalitet och bedrägerier.

Myndigheterna har fått betydande resurser av den tidigare regeringen men också rätt mycket nu av den här regeringen för att de verkligen ska kunna arbeta mot detta. Dessutom har de fått bättre verktyg i form av lagstiftning. Nu kan man till exempel på ett helt annat sätt dela information om arbetslivskriminalitet med andra myndigheter. Det kommer att underlätta även i detta fall.

Det är förbjudet att köpa sex. Det är definitivt förbjudet att göra avdrag för det. Jag förväntar mig att arbetsgivare håller koll på detta och att eventuella plattformar ser till att hålla kriminaliteten borta. Vad vi gör är att se till att myndigheterna – i detta fall polis och skatteverk men även andra – har de verktyg, det lagrum och de pengar som behövs. Vi kommer att fortsätta jobba med detta. Men jag ser i dag inte att en förändrad lagstiftning skulle lösa problemet för dessa kvinnor, utan det som krävs är ett aktivt arbete från alla parter.

Herr talman! Jag vill tacka Eva Lindh för den här viktiga frågan. Den sätter fokus på något orimligt som har kommit till vår kännedom. Dessutom sätter den fokus på mycket av den kriminalitet vi ser. Allt handlar inte om skjutningar och sprängningar, även om det är väldigt mycket sådana. Det handlar också om att många kvinnor runt om i Sverige varje dag utnyttjas. De kan vara offer för trafficking och utsatta på många andra sätt. Frågan belyser verkligen det. Det är en vidrig verksamhet, vilket interpellanten förtjänstfullt har lyft fram. Precis som interpellanten sätter jag minst sagt kaffet i halsen när jag läser om det som hänt.

Bara för att vara tydlig, även om det redan är sagt: Det är kriminellt att köpa sexuella tjänster i Sverige. Det är självklart också kriminellt och förbjudet att försöka göra avdrag för detsamma. De som drabbas hårdast är de kvinnor som berörs.

I grund och botten är det här ändå som sagt en fråga för arbetsgivarna men självklart även för de myndigheter som följer upp detta. Just i det här fallet verkar den berörda friskvårdsportalen ha beslutat om att tillfälligt undanta all thaimassage. Det tycker jag är ett väldigt klokt beslut. Min förhoppning är att alla arbetsgivare och också de portaler som arbetar med frågan ska göra ett bättre grundjobb så att detta aldrig någonsin upprepas.

Herr talman! Låt mig också kort få säga något om vad regeringen gör för att hjälpa personer som befinner sig i prostitution att lämna den. Vi jobbar med flera olika saker, bland annat genom den utredning som har föreslagit exitprogram för personer i prostitution. Det finns också ett förslag om att upprätta en individuell plan för hela processen och att man ska få en egen särskild stödperson när man vill lämna denna miljö. Det är en väldigt lång och svår resa.

Vi har dessutom lagt 600 miljoner kronor i öronmärkta medel för att stoppa mäns våld mot kvinnor.

Här i Sveriges riksdag finns en stor enighet kring de här frågorna, och det är väldigt glädjande. En sådan enighet är inte självklar i alla länder.

Herr talman! Eva Lindh har frågat mig vad jag avser att göra för att stoppa fusk med friskvårdsbidrag och att friskvårdsbidrag används för att betala för sexuella tjänster.

Ingen människa ska utnyttjas för sexköp. Sexköp är kriminaliserat, och straffet för brottet skärptes under 2022. Personer i prostitution befinner sig i en mycket utsatt situation.

Regeringen genomför just nu flera åtgärder för att fler i prostitution ska få stöd och hjälp med att lämna prostitutionen. Exempelvis har regeringen beslutat om ett åtgärdsprogram för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck samt prostitution och människohandel. Regeringen har också i budgetpropositionen för 2025 stärkt det finansiella stödet till utsatta för prostitution.

Syftet med friskvårdsbidraget är att uppmuntra personal till friskvård, exempelvis genom att få ersättning för ett gymkort. Det som framkommit om att friskvårdsbidraget utnyttjats för sexköp är förkastligt.

Arbetsgivaren ansvarar för sin personals användning av friskvårdsbidrag och att det sker på ett korrekt sätt. Våra myndigheter har en viktig roll i att kontrollera att arbetsgivare följer beskattningsregelverken kring friskvårdsbidrag och att utreda sexualbrott. Jag förväntar mig att både arbetsgivare och myndigheter tar sitt ansvar och ser till att friskvårdsbidraget inte utnyttjas för köp av sexuella tjänster.

Herr talman! Jag tackar än en gång interpellanten liksom ledamoten Niklas Karlsson.

Jag kan bara hålla med om att folk är folk och fusk är fusk och att allt fusk ska bekämpas.

Som jag sa i mitt inledande svar arbetar den moderatledda regeringen med att motverka både skatteflykt och skattefusk. Vi gör det på olika sätt – internationellt och nationellt.

Det internationella arbetet handlar om att tillsammans med andra länder inom såväl OECD som EU stärka informationsutbytet. Under Sveriges ordförandeskap, med en moderatledd regering, förhandlade vi exempelvis fram ett direktiv som innebär att personers transaktioner med kryptotillgångar behöver rapporteras precis som med traditionella finansiella tillgångar.

Vad gör vi då nationellt, herr talman? Låt mig nämna några saker.

Vi ger Skatteverket bättre möjligheter att kontrollera företag som har F-skatt, exempelvis genom att Skatteverket kan återkalla ett företags godkännande för F-skatt om man inte lämnar in uppgifter som Skatteverket behöver. Detta görs alltså under och med en moderatledd regering.

Vi har remitterat 2022 års skatteförfarandeutredning, som lämnat flera förslag för att stärka Skatteverkets kontrollmöjligheter när det gäller både rot och rut. Detta görs av en moderatledd regering.

Vi har remitterat flera förslag för att stärka Skatteverkets kontroller med avseende på momsbedrägerier. Det görs av en moderatledd regering.

Vi har också ökat Skatteverkets resurser, bland annat för att motverka skattebedrägerier. Det görs av en moderatledd regering med en moderat finansminister.

Mycket görs alltså, herr talman, och det är bra. Men mer kommer att behöva göras.

När det sedan gäller den fråga där interpellanten menar att det jag säger inte stämmer överens med verkligheten stämmer det inte att redovisningen tagits bort. Den har gjorts mer effektiv för att Skatteverket ska kunna göra djupare analyser och på det sättet också kunna fördela sina kontrollresurser på det mest effektiva sättet. Regeringen har alltså efter Skatteverkets önskemål förändrat detta i regleringsbrevet.

Herr talman! Jag ska försöka ge ett väldigt kort svar.

Jag har stor omsorg om Skatteverket och vårt skattesystem och väldigt lite omsorg om skattefiffel och dem som försöker bedra vårt system.

Frågan handlade om hur skattefel redovisas. Interpellanten menade att det inte längre görs. Då kan jag berätta varför den förändringen gjordes. Det var för att vi vet att det finns ett stort skattefel. Jag tycker att det är en klok och självklar åtgärd att använda resurserna till att fördjupa analyserna och göra dem mer effektiva så att man kan komma åt det hela, i stället för att göra en mätning på samma sätt om och om igen.

Man kanske frågar sig om det är regeringen som i sin omsorg om Skatteverket har hittat på detta. Nej, det är Skatteverket självt som har bett om en förändring, och därför ändrade vi i regleringsbrevet. Det var självklart för mig.

Det här är en myndighet, herr talman, med många medarbetare som jobbar väldigt hårt och åtnjuter högt förtroende i Sverige – högt förtroende för sitt skatteverk har man verkligen inte i alla länder. Här jobbar man klokt och effektivt med de resurser man har. Nu kommer Skatteverket i stället att lägga mer tid och kraft på att göra djupare analyser och använda kontrollresurserna på det sätt som är mest effektivt. Det tycker jag är bra, eftersom det gör att Skatteverket får större fokus på det fördjupade arbetet med att komma åt dem som lurar och bedrar systemet.

Vi vet att skattefelet är stort, och att göra en bedömning av det är fortfarande en av Skatteverkets uppgifter. Men ännu viktigare är det att analysera och på allvar komma åt dem som lurar systemet.

Herr talman! Mathias Tegnér har frågat mig varför regeringen tog bort Skatteverkets krav på att årligen redovisa skattefelet och vilka konkreta åtgärder jag avser att vidta för att minska skatteflykten från Sverige.

Regeringen arbetar för att minska skatteflykt och skattefusk. Anledningen är att sådant dränerar det offentligas resurser och att det är en del av den kriminella ekonomin. Regeringen genomför därför flera åtgärder. Bland annat har Skatteverket fått möjlighet att kontrollera företag med Fskatt och myndigheterna fått möjlighet att utbyta information bättre, och lagstiftning till följd av OECD:s och EU:s arbete med rapporteringskrav har införts.

När det kommer till interpellantens fråga om Skatteverkets krav på att årligen redovisa skattefelet har det inte tagits bort utan förändrats. I stället för att Skatteverket gör en årlig redovisning av skattefelets storlek ska de göra mer djuplodande analyser och sedan vart fjärde år bedöma skattefelets storlek. Skatteverkets resurser används då mer effektivt eftersom sådana analyser ger värdefull information om hur kontrollresurserna bör fördelas och kan bidra till bättre konsekvensbeskrivningar vid förändrade skatteregler.

Herr talman! Jag är faktiskt förvånad. Jag är förvånad därför att Kalle Olsson har bestämt sig för att eftersom han inte tycker att definitionen av folkräkning stämmer med den bild han – och uppenbarligen några fler – har av vad som sker är det ingen folkräkning. Men jag säger att det som sker, oavsett vad vi kallar det, är en folkräkning, därför att det handlar om just detta.

Jag är stolt över våra myndigheter och det arbete de gör tillsammans. De jobbar i otroligt högt tempo och verkligen hårt för att få en ännu bättre bild av läget, och det har de också fått på ganska kort tid tack vare ett tydligt uppdrag från regeringen. Det gör att vi i dag har mycket bättre koll på vilka som finns i landet och var de bor. Men vi är inte klara.

I många år har olika regeringar, inklusive den jag själv sitter i, fört en migrationspolitik som inneburit att väldigt många människor finns här. Man gömmer sig tills man kan söka om igen, till exempel. Det kan också handla om svenskar som flyttar till Spanien och aldrig kommer tillbaka men ändå inte avskriver sig. Det finns många olika sätt för personer att fuska och bedra systemet.

Det vi gör nu, med alla de delar jag har nämnt, är alltså att skaffa en samlad bild. Det är en folkräkning. Om inte Kalle Olsson håller med om beskrivningen hoppas jag att han kan hålla med om att myndigheterna ändå just nu kan samverka på ett helt nytt sätt. Vi stärker myndigheternas identitetskontroller på flera sätt. Skatteverket, Tullverket och Kronofogdemyndigheten har tillsammans, och tillsammans med mig, satt en högre ambition och målbild för att kraftsamla mot hela den kriminella ekonomin, där folkbokföring och folkräkning är en viktig del.

Vi har sett till att tulltjänstemän som jobbar i yttre tjänst nu kan bära vapen. Det har alltså skett under den här regeringen. Listan kan göras lång. Men en sak ska man veta, herr talman; vi har bestämt oss för att strypa den kriminella ekonomin genom lagstiftning, resurser och myndigheter som jobbar tillsammans.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Herr talman! Jag måste säga att jag är lite förvånad över att ledamöter som jag tror är betydligt yngre än jag inte tycks se att det har hänt en del i världen sedan 1990 när Sverige senast hade en folkräkning – eller för delen sedan Jesu födelse när man var tvungen att skattskriva sig och ta sig dit med en åsna eller vad man nu gjorde.

Det är alltså en helt annan värld vi lever i i dag. När man gör en folkräkning i dag, vilket pågår just nu, handlar det om att använda alla de verktyg som finns för att få en så bra bild som möjligt av vilka som finns i landet och var dessa människor bor. Dessutom, vilket säkert också interpellanten är medveten om, finns och har funnits människor som bor i andra länder långt härifrån och ändå uppbär ersättningar från det svenska systemet. När till exempel en irakisk tidigare försvarsminister fick ersättningar från det svenska socialförsäkringssystemet tror jag att det var många som satte i halsen.

Det här är exempel som visar att vi under många, många år inte har haft koll på vem som finns här och var man bor.

En folkräkning handlar alltså inte om att knacka på alla dörrar i Sverige. Det vore väl något av det absolut sämsta i fråga om effektivitetsuppdrag som vi skulle kunna ge till en myndighet. Som jag nämnde tidigare handlar det alltså om olika möjligheter till dataanalys och bättre möjligheter att dela information. Även kontrollbesöken har ökat kraftigt – jag har själv varit med på sådana – som ett sätt att se hur många som bor här och om man bor på rätt ställe.

Steg för steg får vi nu en ännu bättre bild. Trots att vi aldrig har haft en så bra bild som vi haft sedan förra sommaren kommer vi att få en ännu bättre bild. Faktum är, herr talman, att 20 000 personer – som en mindre eller mellanstor stad i Sverige – har avskrivits från folkbokföringen utan att de själva har anmält det, det vill säga de finns inte här. Även detta är ett resultat från just folkräkningen.

Antingen vill man inte förstå eller så råder det en viss begreppsförvirring kring vad en folkräkning är, men för mig är det väldigt enkelt: Det handlar om att vi ska veta hur många som finns i landet, var man bor och om man bor på rätt ställe. Om man inte är i Sverige men uppger att man är det ska man avskrivas. Just i detta, herr talman, har vi på kort tid kommit långa och många steg framåt.

Jag är dock inte nöjd – vi fortsätter!

Herr talman! Tack, Kalle Olsson, för en minst sagt viktig fråga!

Det har varit många år av underlåtelse att göra det som borde ha gjorts. Vi har sett kriminaliteten krypa in djupt i många olika verksamheter. Det har dessvärre lett till stora problem för helt oskyldiga människor och till ett enormt nödlidande för människor som har förlorat sina barn i skjutningar och så vidare.

Frågan om var människor befinner sig och vilka som finns i Sverige är en av de viktiga prioriterade frågor som jag ägnar mig åt med de myndigheter som jag har ansvar för. För att krossa den organiserade brottsligheten måste vi helt enkelt strypa den kriminella ekonomin. Den omsätter någonstans mellan 100 och 150 miljarder varje år; den är alltså enormt stor. Om vi inte kommer åt detta kommer vi inte heller att kunna vända utvecklingen helt och fullt. Detta är därför en av regeringens prioriterade uppgifter.

Vad har vi då gjort hittills på dessa två och ett halvt år? Som interpellanten lyfter gör myndigheterna ett fantastiskt arbete var för sig och i samarbete. De har lyft fram olika verktyg som de behöver för att klara sitt jobb och göra det bättre.

Regeringen har svarat i snabb takt både med resurser, det vill säga pengar, och med lagstiftning. Skatteverket har fått ökade resurser med över en halv miljard kronor under den här mandatperioden för att stärka just folkbokföringen. De har också fått bättre verktyg som gör att de kan använda dataanalys och urval för att hitta fel i folkbokföringen. Vi har alltså fått en lagstiftning som hjälper dem att göra sitt jobb bättre.

Dessutom har vi tagit det första steget mot att myndigheter ska kunna dela information. Sekretessen mellan myndigheter har varit så in absurdum att man faktiskt inte alltid kunnat sätta dit dem som fuskar, bedrar och begår grova kriminella handlingar.

Skatteverket har också fått i uppdrag att återrapportera hur myndigheten fortsätter att arbeta med att stärka folkbokföringen. Dessutom har Skatteverket i uppdrag att ta fram en årlig nationell lägesbild, vilket jag också nämnde i mitt inledande svar. Det är ett viktigt arbete som pågår hela tiden, och jag menar att det ska stärkas och förbättras under kommande år.

Faktum är att Sverige nog aldrig har haft en så bra bild över befolkningen som i dag. Betyder det att jag är nöjd och att det är klart? Absolut inte – det som händer när regeringen verkligen tar tag i de här problemen är att man steg för steg upptäcker olika viktiga delar och även olika hinder. Nu pågår till exempel en utredning om att förstärka biometrin; det handlar om att kunna spara biometriska uppgifter längre och dela dem med andra myndigheter. Detta är en otroligt viktig del när det gäller att komma till rätta med exempelvis skuggsamhället men också de kriminella miljöerna.

Allt detta tillsammans gör att vi steg för steg kan strypa den kriminella ekonomin. Arbetet är definitivt inte klart, men vi har kommit långt på två och ett halvt år. Vi avser att fortsätta detta arbete till dess att vi har strypt den kriminella ekonomin och helt och fullt vunnit över den grova kriminaliteten.

Herr talman! Kalle Olsson har frågat mig när folkräkningen kommer att genomföras och vilka åtgärder jag avser att vidta för att lösa problemen i arbetet med att fastställa identiteter på personer som kommer till Sverige.

Folkräkningen pågår och ger resultat. Det handlar om att ta reda på vilka personer som finns i Sverige och att veta vem som bor var. Folkräkningen är viktig av flera skäl – dels för att stoppa välfärdsbrottslighet och bedrägerier, dels för att strypa den kriminella ekonomin.

För att veta vilka som finns och verkar i Sverige har Skatteverket på uppdrag av regeringen tagit fram den första lägesbilden över befolkningen någonsin. Skatteverket redovisade lägesbilden i juni förra året, och den gav oss den bästa bild vi någonsin har haft över vilka som finns i Sverige. Nu har Skatteverket fått i uppdrag att årligen ta fram en uppdaterad lägesbild för att fortsätta förbättra vår koll på vilka som finns i Sverige.

För att veta vem som bor var har regeringen kraftigt stärkt Skatteverkets folkbokföringskontroller. Folkbokföringsverksamheten har växt med 120 medarbetare, och många fler bosättningskontroller och kontrollbesök utförs i dag jämfört med tidigare. De ökade kontrollerna har bland annat lett till att cirka 20 000 personer som utvandrat utan att själva anmäla detta avregistrerades under förra året.

Som interpellanten lyfter är det i folkräkningsarbetet också viktigt att förbättra myndigheternas identitetskontroller. Just nu gör regeringen flera insatser för att sätta stopp för kapade, utnyttjade och falska identiteter. Exempelvis har regeringen gett flera uppdrag till totalt tio myndigheter om att stärka identitetskontroller. Det finns också förslag och pågående utredningar om att öka användningen av biometriuppgifter ytterligare hos våra myndigheter.

Herr talman! Moralisk dekadens – de orden kan man säkert använda här i kammaren om man menar att så är fallet.

Låt mig berätta vad jag är stolt över. Det är 19 år sedan jag kom in i Sveriges riksdag. Alliansen hade tillträtt. Sedan dess, herr talman, har jag varit med och sänkt skatten många gånger – både i opposition och nu i regeringsställning. De beslut jag och många andra har varit med och fattat har inneburit och innebär att en sjuksköterska i Sverige har ungefär 4 000 kronor mer i månaden i plånboken. Det har våra skattesänkningar lett till.

Socialdemokraterna har trots allt under åren gärna pratat om dem som har mycket pengar. Men de verkar aldrig någonsin vilja satsa på hårt arbetande människor så att dessa får behålla mer pengar i plånboken.

Vi har prioriterat, och fortsätter att prioritera, hushållen. Vi har sänkt skatten under de här åren för både låg- och medelinkomsttagare. Vi har sänkt skatten på drivmedel och förändrat reduktionsplikten så att dieseln nu, bland annat på grund av våra beslut, är ungefär 10 kronor billigare.

Vi har förlängt tilläggsbidraget i bostadsbidraget flera gånger under den tid då det har varit tufft för väldigt många. Vi har sänkt och sänker skatten på sparande i form av ISK, investeringssparkonto. Det gör vi för att människor, oavsett vad man röstar på och var man bor, ska ha möjlighet att ta del av avkastningen från företag. Det är få länder som har en så stark investerarkultur som Sverige.

Inte minst, herr talman, har vi fört en ansvarsfull ekonomisk politik som bidrar till att få ned inflationen.

Min poäng i allt detta, herr talman, är att byggandet av ett starkt försvar och en stark välfärd kräver att vi fortsätter att bygga en stark ekonomi med både starka offentliga finanser och en växande ekonomi. Vi ska ha tillväxt, och detta ska ske både genom att fler har ett arbete att gå till och genom att kapital ska finnas i Sverige.

Med det sagt: Utredningen handlar först och främst om förutsägbarhet. Vi får se om och hur regeringen går vidare med den.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Herr talman! Tack till ledamöterna för debatten!

Herr talman! När jag går till jobbet på morgonen är det en sak jag har för ögonen. Det är att Sverige ska bli rikare och tryggare, och framför allt att svenska folket ska bli det.

För att Sverige ska bli rikare och för att vi ska kunna bygga ett tryggare samhälle behöver vi ökad tillväxt. Men vi behöver också ge människor som i dag inte har ett arbete att gå till bättre förutsättningar och också en del krav på att arbeta och försörja sig själva.

Herr talman! Min målbild är att Sverige ska fortsätta att vara ett land där vi har offentliga finanser i världsklass. Medan många andra länder kämpar med att kunna finansiera sin försvarsuppbyggnad har Sverige i och med försvarsbeslutet i december en enig riksdag bakom sig men också en stor och bred samsyn om finansiering.

Herr talman! Vad är min poäng i allt detta, och vad vill jag komma till? Sverige är ett rikt land. Vi har haft en stark tillväxt på väldigt många sätt, som tidigare talare också har varit inne på. En orsak till det är att vi jobbar tillsammans och har goda institutioner. Vi har också uppmuntrat innovation och företagsamhet, vilket leder till fler jobb och till att fler människor kan försörja sig själva.

När jag fick det här jobbet ärvde vi en hög inflation, en hög arbetslöshet och en låg tillväxt. Den höga inflationen är bekämpad. Den kan absolut komma tillbaka, men den är bekämpad. Nu är det Riksbanken som får justera och hantera detta.

Då kan vi i finanspolitiken se till, som vi precis gör, att investera i Sveriges framtid, i infrastruktur, i energisystem och i bättre skattesystem, så att det alltid lönar sig att utbilda sig och att arbeta. Det handlar om att göra betydliga insatser och investeringar för att Sverige ska växa och svensk ekonomi ska växa. Det är min utgångspunkt för det jag gör i det här jobbet, i smått och stort, här och nu och sedan.

Det kan vara bra för den som lyssnar att veta att det inte är ett problem för mig, som det verkar vara för Socialdemokraterna, att vi har rika människor i Sverige. Det är bra, därför att de kan investera och gör det.

Det fantastiska med Sverige är det som också Edward Riedl tidigare var inne på. Vi har en stark kapitalmarknad på grund av att så många människor, oavsett om de röstar höger eller röstar vänster, sparar och investerar i aktier och fonder. Vi kallar det till och med ISK, investeringssparkonto.

Medan man i andra länder bara skulle tala om investeringar ser många svenskar sitt sparande som investeringar. Det ger avkastning, och det bidrar till innovation och till företag i Sverige. Det är en orsak till att Sverige har så många framgångsrika företag.

Herr talman! Varför berättar jag då allt detta? Jo, därför att jag kommer att arbeta för att Sverige ska få igång tillväxten här och nu. Det ser ut som att vi kommer att ha en bättre tillväxt i år än i många andra EU-länder. Det finns som ni vet många osäkerheter. Men tillväxten behöver också stärkas på lång sikt. Det är min grundinställning till skatter.

Den som lyssnar ska veta att det inte är så att alla betalar lika mycket skatt i Sverige. Tjänar man mer betalar man procentuellt betydligt mer. Den som tjänar 125 000 kronor i månaden betalar elva gånger så mycket i skatt som den som tjänar 25 000 kronor. Vi har en progressiv beskattning. Det finns det en ganska stor och bred enighet om.

Herr talman! Det här är en beskrivning av vad jag vill göra för Sverige. Den här frågan handlar dock om förutsägbarhet. Det är helt orimligt att 30 000 arbetsdagar ska gå åt på Skatteverket för att en lagstiftning inte är förutsägbar. Snacka om slöseri med skattebetalarnas pengar!

Herr talman! Jag tackar för interpellationen. Det är rätt skönt när man vet varför en utredning tillsatts. Det vet jag i det här fallet, eftersom det var jag som gjorde det.

Det handlar om precis det som Niklas Karlsson och de andra här i kammaren nu lyfter fram. Det handlar om förutsägbarhet. Det är helt uppenbart för alla som har följt den här frågan att det system vi i dag har med gällande lagstiftning inte är förutsägbart. Och om ett skattesystem inte är förutsägbart, herr talman, riskerar Skatteverket att behöva lägga väldigt mycket onödig tid och byråkrati på administration, vilket dränerar myndigheten på resurser som hade kunnat användas till annat, exempelvis till att bekämpa skatteflykt.

Det vi pratar om i dag är beskattningen av särskild vinstandel, på engelska: carried interest. Den är inte förutsägbar. Jag tycker att det är väsentligt för kammaren. Skatteverket har lagt över 30 000 arbetsdagar på att hantera den här frågan. Jag skulle tro att kostnaderna för det är större än vad en eventuell lagstiftning skulle leda till. Min poäng, herr talman, är att det är helt orimligt att 30 000 arbetsdagar läggs på en fråga som handlar om oförutsägbarhet. Det var också därför det var viktigt för mig att tillsätta den här utredningen.

Herr talman! Jag vill också säga till interpellanten att regeringen inte har bestämt om vi ska gå vidare med de här förslagen. Nu har vi fått förslagen från utredaren, och remissinstanserna har precis fått säga sitt. Det verkar som att ledamöterna här i kammaren redan vet hur en lagstiftning ska se ut. Men om det blir en lagstiftning återkommer vi om hur den ska se ut.

Men i grund och botten, herr talman, handlar det här om förutsägbarhet. För mig är det ganska enkelt. Vare sig man jobbar som lönadministratör i riksdagen, jobbar på en korvmoj någonstans eller har pengar att investera i företag i Sverige måste skattesystemet vara förutsägbart. Man måste veta vad som gäller. Det tycker jag är en grundläggande förutsättning. Det är också därför, herr talman, som vi har tillsatt den här utredningen. Nu jobbar vi vidare med remissinstansernas synpunkter. Sedan får vi se om och i så fall när vi kommer tillbaka till riksdagen i den här frågan.