Herr talman! Mathias Tegnér har frågat mig varför regeringen tog bort Skatteverkets krav på att årligen redovisa skattefelet och vilka konkreta åtgärder jag avser att vidta för att minska skatteflykten från Sverige.

Regeringen arbetar för att minska skatteflykt och skattefusk. Anledningen är att sådant dränerar det offentligas resurser och att det är en del av den kriminella ekonomin. Regeringen genomför därför flera åtgärder. Bland annat har Skatteverket fått möjlighet att kontrollera företag med Fskatt och myndigheterna fått möjlighet att utbyta information bättre, och lagstiftning till följd av OECD:s och EU:s arbete med rapporteringskrav har införts.

När det kommer till interpellantens fråga om Skatteverkets krav på att årligen redovisa skattefelet har det inte tagits bort utan förändrats. I stället för att Skatteverket gör en årlig redovisning av skattefelets storlek ska de göra mer djuplodande analyser och sedan vart fjärde år bedöma skattefelets storlek. Skatteverkets resurser används då mer effektivt eftersom sådana analyser ger värdefull information om hur kontrollresurserna bör fördelas och kan bidra till bättre konsekvensbeskrivningar vid förändrade skatteregler.

Herr talman! Jag hade först inte tänkt delta i den här interpellationsdebatten, men när finansministern nu i två interpellationsdebatter visat så stor omsorg om Skatteverket och eftersom den är mycket av det som driver den moderata och borgerliga politiken kunde jag inte låta bli att säga ett par ord.

Det var nämligen så att när vi diskuterade skatteflykt, skatteundandragande, skatteplanering och skattefusk för något år sedan och den socialdemokratiska regeringen hade tillsatt en utredning för att skapa en helhet i skattepolitiken och inte bara förhålla oss till de land-till-land-avtal vi har valde den nytillträdda borgerliga regeringen och finansministern att lägga ned den utredningen. Man tyckte inte att den var nödvändig. Argumentet som finansministern vid det tillfället använde sig av var att man valde att prioritera andra utredningar.

Vi kan nu konstatera vilka utredningar man valt att prioritera. Någon utredning för att skapa helhet och undvika skatteflykt, skatteundandragande och skattefusk ville man inte se någonting av, utan i stället tillsatte man en utredning för att snabbutreda och med tydliga direktiv komma fram med förslag om hur man ska sänka skatten för Sveriges riskkapitalister. Någonstans skaver det. Det är nog trots allt inte omsorgen om Skatteverket som driver den borgerliga regeringen framåt, utan omsorgen om andra.

Det är inte bara vi i den socialdemokratiska oppositionen som uttrycker oro och talar om en exitskatt och om helheten, utan det gör också den myndighet som finansministern hyser så stor omsorg om, Skatteverket. När utredningen lades ned sa de: Vi i Sverige väljer att inte skydda våra skattebaser. Det är nödvändigt att skapa en helhet, vilket vi inte klarar av att åstadkomma nu. Vi lever med ett system som är otillräckligt, ett system där skattefusk, skatteflykt och skatteundandragande fortsatt kan pågå.

I min värld är fusk fusk. Det kan gälla bidragsfusk eller att man ägnar sig åt fusk genom att flytta ut pengar, det vill säga skatteplanera, och åt skatteundandragande. Man flyr från att bidra till det svenska välfärdssamhället.

Den omsorg som finansministern och regeringen visar om Skatteverket ser vi ingenting av när det gäller Försäkringskassan eller andra myndigheter. Regeringens omsorg handlar nog inte i huvudsak om Skatteverket och svenska myndigheter utan om andra intressen. Finansministern får försöka reda ut hur det är.

Herr talman! Jag tackar finansministern för svaret.

Det gläder mig att finansministern är så tydlig om skattefusk och skatteflykt. Däremot får vi nog enas om att vi är oeniga om den borttagna rapporteringsplikten. Vi är självfallet inte oeniga om att det kan vara klokt att Skatteverket genomför djupare analyser av skattefelet, skattefusk och skatteflykt. Men finansministern ska inte försöka intala mig att tiotusen anställda på Skatteverket inte skulle klara av att göra både djupare analyser och en årlig sammanställning av skattefelet.

När det gäller frågan om andra åtgärder mot skattefusk och skatteflykt känner jag igen retoriken i finansministerns svar. Hon konstaterar igen att regeringen prioriterar arbetet mot skatteflykt, vilket förstås är utmärkt. Men trots att skatteflykt och aggressiv skatteplanering sedan lång tid tillbaka är ett välkänt problem ser vi alltför få konkreta initiativ från Tidöregeringen för att komma till rätta med det.

I regeringens arbete saknas tydliga reformambitioner och konkreta åtgärder för att täppa till de kryphål som Skatteverket tydligt har indikerat. I stället refererar finansministern igen till det arbete som sker inom EU. Det är bra med EU-samarbete – jag älskar EU-samarbete i många avseenden – men varför genomför regeringen enbart dessa reformer och gör det motvilligt? Varför genomför regeringen inga andra reformer, så som andra länder i Europa har gjort, som går utanför EU-samarbetet? Det skulle jag jättegärna vilja att finansministern svarar på.

Jag vill vara tydlig med att jag absolut inte misstror finansministerns ambitioner. Jag är säker på att hon liksom jag blir oerhört upprörd av skattefusk och skatteflykt. Men i praktiken kommer inga reformer från regeringen när sådana behövs för att täppa till hålen i skattelagstiftningen. Det kommer heller inga reformer mot skatteflykt och skattefusk.

Samtidigt tar andra länder både i EU och globalt steg framåt för att stärka kontrollen och öka transparensen. Den här regeringen väljer i stället igen och återigen att hänvisa till det arbete som görs inom ramen för EU-samarbetet. Därför vill jag ge finansministern en ny chans att svara på min fråga: Vilka reformer, utöver det arbete som sker inom EU, planeras av nuvarande regering för att täppa till hål i svensk skattelagstiftning?

Herr talman! Jag tackar än en gång interpellanten liksom ledamoten Niklas Karlsson.

Jag kan bara hålla med om att folk är folk och fusk är fusk och att allt fusk ska bekämpas.

Som jag sa i mitt inledande svar arbetar den moderatledda regeringen med att motverka både skatteflykt och skattefusk. Vi gör det på olika sätt – internationellt och nationellt.

Det internationella arbetet handlar om att tillsammans med andra länder inom såväl OECD som EU stärka informationsutbytet. Under Sveriges ordförandeskap, med en moderatledd regering, förhandlade vi exempelvis fram ett direktiv som innebär att personers transaktioner med kryptotillgångar behöver rapporteras precis som med traditionella finansiella tillgångar.

Vad gör vi då nationellt, herr talman? Låt mig nämna några saker.

Vi ger Skatteverket bättre möjligheter att kontrollera företag som har F-skatt, exempelvis genom att Skatteverket kan återkalla ett företags godkännande för F-skatt om man inte lämnar in uppgifter som Skatteverket behöver. Detta görs alltså under och med en moderatledd regering.

Vi har remitterat 2022 års skatteförfarandeutredning, som lämnat flera förslag för att stärka Skatteverkets kontrollmöjligheter när det gäller både rot och rut. Detta görs av en moderatledd regering.

Vi har remitterat flera förslag för att stärka Skatteverkets kontroller med avseende på momsbedrägerier. Det görs av en moderatledd regering.

Vi har också ökat Skatteverkets resurser, bland annat för att motverka skattebedrägerier. Det görs av en moderatledd regering med en moderat finansminister.

Mycket görs alltså, herr talman, och det är bra. Men mer kommer att behöva göras.

När det sedan gäller den fråga där interpellanten menar att det jag säger inte stämmer överens med verkligheten stämmer det inte att redovisningen tagits bort. Den har gjorts mer effektiv för att Skatteverket ska kunna göra djupare analyser och på det sättet också kunna fördela sina kontrollresurser på det mest effektiva sättet. Regeringen har alltså efter Skatteverkets önskemål förändrat detta i regleringsbrevet.