Gunnar Strömmer

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Jag vill verkligen betona att för mig personligen och för regeringen är mäns våld mot kvinnor inte en intern familjeangelägenhet utan i högsta grad ett allvarligt samhällsproblem. Det är ett av vårt samhälles allra allvarligaste pågående misslyckanden. Ju bredare majoriteter vi kan bygga för att trycka tillbaka våldet, oavsett hur det uppträder, desto bättre är det.

Jag tycker att det är mycket produktivt att beskriva våldet i flera dimensioner. Det fysiska våldet är naturligtvis det allra mest brutala, men våldet uppträder också på väldigt många andra sätt. När det gäller psykiskt våld, psykiska övergrepp och ekonomiskt våld kan det vara så att man använder en mer utsatt och ekonomiskt svagare parts sårbarheter som en del i utövandet av våldet - kanske även det fysiska våldet.

Vi måste med olika åtgärder träffa alla dimensioner av våldet. Väldigt mycket av det vi gör är ägnat att göra det. Åtgärderna har också goda förutsättningar att bita på våldet från olika håll.

Jag går över till frågorna som Anna Wallentheim förde in i sitt senaste inlägg. Vad gäller en kriskommission har vi redan etablerat ett sådant format där alla relevanta aktörer ingår och nu träffas på regelbunden basis. Det är myndigheter och företrädare för kommun, region, hälso- och sjukvård, socialtjänst och civilsamhälle. De träffas med regelbundenhet just i syfte att inventera, säkerställa att alla har samma problembild och identifiera åtgärder på både kort och lång sikt som går mot de olika dimensioner av våldet som har beskrivits här.

När det gäller det psykiska våldet är det helt riktigt att vi ärvde en utredning som tog sikte på det. Om vi ska vara uppriktiga fick den ganska svidande remisskritik. I sitt befintliga skick skulle den vara svår att använda i praktiken. Vi har i alla fall tagit oss an den produkten internt på Justitiedepartementet i syfte att återkomma till riksdagen med någonting som vi tror kommer att göra jobbet. Låt oss alltså hålla dialogen levande, för problemet som detta initiativ adresserar är verkligen på riktigt och förtjänar att kommas åt med ännu spetsigare verktyg lagstiftningsmässigt.

När det gäller det Anna Wallentheim kallar lex Lotta, alltså en sorts självsanerande självanmälan i samband med misslyckanden, är det inte en fråga jag har tänkt på särskilt mycket hittills. Men nu hör jag om den och tycker att den verkar förtjäna ett seriöst samtal. Låt oss se vad man kan göra av den när vi blickar framåt.

Jag vill återigen understryka att det inte råder någon som helst tvekan om att det huvudsakliga samhällsproblemet är mäns våld mot kvinnor, även om vi vet att det inte bara är kvinnor som utsätts för våld i relationer. Därför är det mycket rimligt att tala om det i de termerna, även om allt det vi nu talar om förstås träffar alla våldsutsatta.

Det finns en mycket berättigad förväntan på att det omgivande samhället ska reagera med full kraft mot det här våldet. Ingen kan vara nöjd med läget som det är. Ingen kan heller vara nöjd med de verktyg som vi hittills har haft. Det är därför vi gör så väldigt mycket på väldigt många olika fronter för att dessa berättigade förväntningar ska infrias.

Herr talman! Jag tackar för de vittnesbörd som har lämnats här. Alla kännande människor upplever förstås att när detta våld, som vi vet är cyniskt och brutalt och får enorma konsekvenser, dessutom riktas mot gravida kvinnor är det extra brutalt, empatilöst och oacceptabelt.

Jag vill gärna ta fasta just på frågan om proaktiviteten. Jag tycker att det är en styrka att polisen lyser igenom sin egen verksamhet på detta område och drar konkreta operativa slutsatser om hur man ska kunna gå från ett mer reaktivt förhållningssätt till just en ökad proaktivitet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag uppfattar att regeringen är väldigt tydlig i vår styrning i den delen. Jag upplever också att beskeden från polisens ledning är väldigt tydliga i den delen: Ambitionen att åstadkomma en sådan förflyttning är genuin och konkretiseras så att den sker här och nu.

Från regeringens sida vill vi förstås understödja en sådan förflyttning och mobilisering, och vi gör det på olika sätt. Vi skärper kontaktförbuden, vi skärper straffen, vi stärker det hyresrättsliga skyddet och vi skärper reglerna om vårdnad, boende och umgänge. Vi river sekretesshinder, vilket jag tror är särskilt betydelsefullt om man ska kunna förebygga våldet innan det äger rum.

Linjen i alla dessa reformer är klar och tydlig: mindre hänsyn till den farliga mannen och ökat skydd för brottsoffret, för den utsatta kvinnan. Det är vad utsatta kvinnor har rätt att förvänta sig, och det är också vad regeringen levererar.

Herr talman! Anna Wallentheim har frågat mig vad polisen gör för att stoppa mäns våld mot kvinnor och vad jag och regeringen ämnar göra för att kvinnor som redan anmält sin förövare för misshandel inte ska mördas av den man hon redan anmält.

Jag vill verkligen understryka hur viktigt det känns att få diskutera denna fråga i dag, så jag tackar för möjligheten.

Regeringen har sedan den tillträdde arbetat målmedvetet och systematiskt för att på olika områden stärka stödet och skyddet för våldsutsatta kvinnor och för att det omgivande samhällets samlade respons mot de våldsamma männen på ett avsevärt bättre sätt än i dag ska spegla brottens allvar.

Vi genomför nu ett perspektivskifte i den politik som rör dessa frågor, från ett alltför ensidigt fokus på gärningsmannen till brottsoffers behov av stöd, skydd och upprättelse. Låt mig lyfta fram några konkreta åtgärder som regeringen har vidtagit inom mitt ansvarsområde.

Först gäller det kontaktförbuden. Att ha en välfungerande lagstiftning på det området är en helt central del för att ge skydd för främst kvinnor och barn som är utsatta för våld och andra kränkningar i nära relationer. För närvarande bereder vi förslag inom Regeringskansliet med syfte att fler kontaktförbud ska kunna meddelas, att de ska kunna omfatta större områden än i dag och att konsekvenserna av att överträda ett kontaktförbud ska bli mer kännbara.

Vi ser också över straffen, med ett särskilt fokus på vålds- och sexualbrott. En utredare har fått i uppdrag att se över straffskalorna och reformera påföljdssystemet. Utgångspunkten är självklar. Straffskalorna måste på ett bättre sätt än i dag återspegla brottens allvar, och de påföljder som döms ut ska framstå som både rimliga och rättvisa. Utredningen ska bland annat föreslå förändringar av reglerna för hur straff vid flerfaldig brottslighet mäts ut och lämna förslag som innebär att livstids fängelse ska kunna komma i fråga för vissa allvarliga fall av upprepade vålds- och sexualbrott, även om inget av de enskilda brotten har livstids fängelse i straffskalan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Regeringen har nyligen lämnat förslag om att stärka det hyresrättsliga skyddet för våldsutsatta kvinnor, så att män som utövar våld mot en närstående ska kunna bli av med sin lägenhet. Samtidigt stärker vi den våldsutsatta kvinnans möjlighet att ta över kontraktet och bo kvar.

Vi ser över lagstiftningen för att ge centrala aktörer förbättrade möjligheter att utbyta information. Vi vet att hälso- och sjukvården och socialtjänsten ofta kommer i kontakt med både offer och förövare av våldsbrott i nära relationer men att informationen inte alltid når Polismyndigheten. Detta måste vi en gång för alla lösa ut.

Vi är också tydliga i vår styrning av polisen med att våldet som kvinnor utsätts för är viktigt. Regeringen har gett Polismyndigheten ett återrapporteringskrav att redovisa det utvecklingsarbete som bedrivs i myndigheten i syfte att förbättra förmågan att utreda och förebygga mäns våld mot kvinnor, brott mot barn samt hedersrelaterat våld och förtryck. Myndigheten ska också redovisa hur lagföringen av dödligt våld och mäns våld mot kvinnor utvecklas för att vi bättre ska kunna mäta polisens resultat över tid.

I juni beslutade vi att ge Kriminalvården, Polismyndigheten, Socialstyrelsen och Åklagarmyndigheten i uppdrag att stärka den operativa samverkan mellan just polis, åklagare, kriminalvård, socialtjänst och hälso- och sjukvård för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck, inklusive ärenden där barn är involverade.

För att säkerställa ett effektivt arbete för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer, hedersrelaterat våld och förtryck samt prostitution och människohandel beslutade regeringen i juni om ett nytt åtgärdsprogram med 132 åtgärder på området som kommer att gälla under de kommande åren.

Tillsammans med jämställdhetsministern och socialtjänstministern har jag även tagit ett initiativ till en mötesserie med ett stort antal företrädare för myndigheter, kommuner, civilsamhälle och forskning i syfte att skapa en gemensam lägesbild och identifiera konkreta åtgärder som kan genomföras både på kort och på lång sikt. Det senaste mötet handlade just om förebyggande åtgärder och samspelet mellan rättsväsendet och hälso- och sjukvården.

Regeringen kommer även fortsättningsvis att arbeta mot mäns våld mot kvinnor på bred front och med full kraft. Detta är ett av vårt samhälles största pågående misslyckanden, och det ska bekämpas med samma kraft som gängkriminaliteten. Det är en fråga om att bekämpa grova brott men ytterst också en fråga om trygghet, frihet, integritet och jämställdhet.

Herr talman! Låt mig först säga några ord om det starka samhället och välfärden. Det fanns ju en tid, även om den ibland känns ganska långt borta, då Socialdemokraterna stod upp för arbetslinjen och insåg att om det ska bli mer resurser att fördela måste också resurserna också tillskapas. Det finns ju bara ett sätt att åstadkomma detta, och det är genom att säkerställa att det är lönsamt att arbeta. Det är lätt att glömma bort att den tiden fanns när man hör hur Mattias Vepsä resonerar.

Det är klart att sänkt skatt på arbete kommer att innebära att vi får mer resurser till skolan, omsorgen, polisen och andra viktiga välfärdsverksamheter i vårt samhälle.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Nästa år kommer alltså kommuner och regioner att ha 50 miljarder mer att röra sig med, tack vare att vi framgångsrikt har lyckats bekämpa inflationen.

Allt detta gör vi samtidigt som vi investerar i familjestöd, investerar i skolsociala team och tillför socialsekreterare 8 miljarder extra för att de ska kunna ta sig an den nya socialtjänstlag som kommer att ge helt andra förutsättningar att arbeta preventivt i snittet mellan sociala insatser och rättsliga insatser - exempelvis.

Vi river sekretesshindren för att möjliggöra ett effektivare samspel mellan skola, socialtjänst och polis. Vi gör dessutom en lång rad andra reformer på kriminalpolitikens område men också på andra områden, inte minst för att en gång för alla komma åt och strypa den kriminella ekonomin, inklusive välfärdsbrottsligheten, som både dränerar skattebetalarna på ekonomiska resurser och äventyrar medborgarnas tillit till det offentliga.

Vi kan utan tvekan ta i hand om ambitionen. Jag är rätt säker på att vi kommer att fortsätta diskutera exakt vilken väg vi ska gå för att nå det angelägna målet.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Herr talman! Ja, det stängs HVB-hem. Tillsynen pågår i Ivos regi. Jag skulle önska att Ivo redan hade tydligare mandat, en bättre resurssättning och effektivare verktyg.

Jag tänker inte heller tjafsa om historien, men jag vill bara påminna Mattias Vepsä om att de barn som begår dessa brott och i dag är 12, 13, 14 eller 15 år gamla var 2, 3, 4 och 5 år gamla när Socialdemokraterna tillträdde. Det fordrar ändå en viss ödmjukhet när det gäller de verktyg som man har lämnat efter sig. De finns alltså inte på plats. Därför gör vi nu allt vi kan för att ändra systemet så att vi på ett helt annat sätt kan trycka tillbaka denna brottslighet.

Det är alldeles självklart att inte ett enda HVB-hem i det här landet, oavsett om det drivs av företag, kommuner eller någon annan aktör, ska ha kopplingar till eller vara infiltrerat av kriminell verksamhet. Vi ska göra allt vi kan för att se till att det också blir på det sättet.

Vi gör en lång rad saker. Till att börja med ser vi till att med de resurser och verktyg som myndigheterna har mobilisera myndigheterna i tillsynen. Allt som har kriminella kopplingar ska stängas ned. Det arbetet pågår.

Framöver gör vi en rad olika saker. Vi stärker Ivos förmåga med resurssättningen. Vi stärker deras fokus genom tydliga uppdrag. Vi river sekretesshinder. Jag håller helt med om att det måste gå information åt båda hållen. Om polisen eller Ivo i det aktuella fallet - det är deras sak att svara på de frågorna - bedömer att all information inte kan delas förstår jag verkligen kommunernas frustration. Men vårt ansvar är att säkerställa att det i varje fall finns regler som möjliggör detta, och det är vi nu alltså på god väg att göra.

Vi stärker kontrollen över upphandlingen. Det är en otroligt viktig sak. Vi har lagt fram förslag om en samordnad registerkontroll hos Bolagsverket. Vi för diskussioner med SKR om att eventuellt göra andra saker för att skapa en mer sammanhållen informationsgivning till kommuner som upphandlar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi vidtar olika åtgärder för att frigöra platser på Sis. Vi ser över befogenheterna för HVB-hemmen och verktygen för att förebygga denna typ av brister - allt i akt och mening att göra det som vi båda önskar, nämligen säkerställa att inga barn och ungdomar hamnar i de här miljöerna och därigenom hamnar i klorna på kriminella.

Ska vi kunna bryta den organiserade brottslighetens grepp om samhället måste vi göra flera saker samtidigt: slå mot våldet, strypa den kriminella ekonomin och bryta rekryteringen av barn och unga in i gängen. Där finns det inget utrymme för tövan, och det är därför vi också ångar på på alla de fronter som är relevanta för att komma åt problemet.

Herr talman! Det är ingen tvekan om att vi måste göra väldigt mycket om vi ska kunna vända en utveckling som har fått pågå under väldigt lång tid. Vi måste slå mot det grova våldet, strypa den kriminella ekonomin och, förstås, få stopp på rekryteringen av barn och unga in i de kriminella nätverken.

Vi har hela tiden sagt att det, givet under hur lång tid Sverige ignorerade effekterna av den organiserade brottsligheten och av en segregation som har fått äta sig in i vårt samhälle, kommer att ta tid att vända utvecklingen. Vi har hela tiden pekat på andra exempel. I New York tog det tio år att vända utvecklingen och trycka tillbaka gängen. I Danmark tog det ungefär lika lång tid. Sverige ligger väldigt långt efter på kurvan.

Jag önskar att det, när vi tog över efter Socialdemokraterna, hade funnits sekretessbrytande regler på plats som gjorde att polisen i det konkreta fallet kunde hantera situationen på ett annat sätt. Det gjorde det alltså inte. Nu genomför vi detta.

Det är helt riktigt att den utredning vi ärvde tog sikte på en ensidig uppgiftsskyldighet - det är ju inte ett utbyte. Det är i och för sig superviktigt för brottsbekämpningen att denna skyldighet nu kommer på plats, och vi har spetsat till den ytterligare. Men detta gjorde att vi direkt tillsatte en annan utredning, som har kommit med sina förslag om en generell sekretessbrytande regel som kommer att innebära att informationen kan gå åt båda hållen. De förslagen måste tas fram; annars kan vi inte genomföra dem. Nu är de framme, och de är remitterade. Vi kommer att jobba med att få dem på plats så fort det bara går.

Ett är nämligen säkert: Informationen måste gå åt alla håll - skola, socialtjänst, polis. Hade regelverken funnits där hade vi haft ett annat läge, men det gjorde de alltså inte efter åtta år med socialdemokratiskt styre. Nu ser vi till att detta händer, och det känns alldeles utmärkt.

Det vore också utmärkt om HVB-hemmen hade helt andra verktyg för att skapa säkra miljöer så att barnen inte kan kommunicera med omvärlden hur som helst med mobiltelefoner och surfplattor samt även när det gäller rymningar och fritagningar. Men så är det inte. De regelverk vi ärvde skapar osäkra miljöer och otillräckliga möjligheter för HVB-hemmen att ta mobiler, begränsa användning av surfplattor, genomföra kroppsbesiktningar, låsa in barn eller vad det nu kan vara. Detta ändrar vi nu på.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag brukar numera mest få klagomål om att vi utreder under för kort tid och har för högt tempo, men skälet till att vi ändå gör det är att vi ska ha tillräckligt bra underlag för att kunna vända på denna utveckling. Allt som inte hände under de föregående åtta åren har redan hänt eller är på väg att hända under den här mandatperioden.

Jag vill också vända mig mot förenklande beskrivningar. Är detta en generell antiprivatiseringsdebatt från Socialdemokraternas sida, eller finns det ett genuint intresse för att lösa det här problemet? Då borde Mattias Vepsä också ta in att några av de senare tillslagen mot HVB-hem har gällt offentligägda hem, exempelvis ett bolag som samägs av olika kommuner i Västsverige. Där gjorde man nyligen ett tillslag mot kriminellt ledarskap vid de kommunala hemmen.

Vi ska säkerställa att barn och unga som är på glid hamnar i säkra och trygga miljöer. Kommuner ska veta, oavsett om de bedriver egen verksamhet, om de bedriver verksamhet tillsammans med andra kommuner eller om de handlar upp dessa tjänster, att barn hamnar i säkra miljöer där det inte finns kriminella inslag.

Nu genomför vi alla de ändringar av regelverken som krävs för att kunna åstadkomma detta, och jag hoppas och tror att vi kan få ett brett stöd här i kammaren när det sker. In the meantime måste förstås de myndigheter som har ansvaret säkerställa att det sker en tillsyn och en granskning och att tillstånd dras in i de fall det finns oegentligheter och kriminella på plats. Det arbetet är igång, och när vi träffar myndigheterna gör vi det bara i akt och mening att säkerställa att de håller trycket uppe i denna oundgängliga verksamhet.

Herr talman! Tack till Mattias Vepsä för möjligheten att diskutera de här viktiga frågorna i dag!

Mattias Vepsä har frågat mig vad jag och regeringen avser att göra för att polisens uppgifter om HVB-hem ska kunna bli tillgängliga för kommuner så att vi kan få stopp på och bekämpa kriminella som driver sådana hem.

Den grova brottsligheten tränger sig allt längre ned i åldrarna. Gängen rekryterar barn och unga som utförare av skjutningar och sprängningar. Dessutom ser vi alltför många exempel på att oseriösa och kriminella aktörer driver, infiltrerar eller har andra kopplingar till HVB. Det är stötande och oacceptabelt. Barn far illa, och skattepengar flödar ut till brottslingar. Regeringen agerar nu på flera fronter för att komma åt problemet.

Tidigare i år gav regeringen ett uppdrag till Inspektionen för vård och omsorg, Ivo, att förstärka tillsynen mot välfärdsbrottslighet inom omsorgen. I det uppdraget ingår att utveckla åtgärder som bidrar till kommunernas arbete mot välfärdsbrottslighet, exempelvis genom ett utökat informationsutbyte med kommunerna.

I början av oktober fick Ivo dessutom ett särskilt uppdrag att stärka tillsynen av stödboenden och HVB som tar emot barn och unga. En viktig del i detta är att Ivo ska redovisa hur myndighetens ägar- och ledningsprövning kan utökas och regelbundet genomföras i tillsynen. Dessutom ingår i uppdraget att intensifiera samarbetet med andra, Polismyndigheten och Ekobrottsmyndigheten, för att ytterligare stärka tillsynen.

Genom dessa uppdrag och andra åtgärder har regeringen avsatt 30 miljoner kronor under 2024 för att förstärka myndighetens arbete mot oseriösa och kriminella aktörer.

Det var mot den bakgrunden som jag och socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall nyligen hade ett möte med ledningarna för Ivo, Polismyndigheten och Ekobrottsmyndigheten för att slå fast vilka konkreta åtgärder som kan vidtas på kort sikt för att förhindra att kriminella bedriver denna typ av verksamhet. Vi följer detta arbete mycket noggrant.

Mattias Vepsäs fråga handlar framför allt om informationsutbytet mellan polisen och kommuner. En viktig del av regeringens arbete med att trycka tillbaka den organiserade brottsligheten är att förbättra möjligheterna för centrala aktörer att utbyta relevant information med varandra. Därför river vi nu sekretesshinder i flera parallella spår.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Den 1 juli i år trädde en ny lag i kraft som innebär en skyldighet för berörda myndigheter, kommuner och a-kassor att lämna uppgifter till varandra för att bland annat motverka felaktiga utbetalningar från välfärden. Regeringen har nyligen lagt fram en lagrådsremiss om att bland annat kommuner, regioner och ett stort antal statliga myndigheter ska bli skyldiga att lämna information till brottsbekämpningen för att förebygga och bekämpa brott. I början av september tog jag emot betänkandet Ökat informationsutbyte mellan myndigheter, där utredaren föreslår en ny, generell sekretessbrytande bestämmelse för att möjliggöra delning av information på ett helt annat sätt än i dag (SOU 2024:63).

Regeringen kommer att fortsätta arbetet med att se över möjligheterna för centrala aktörer att dela den information som behövs i kampen mot den organiserade brottsligheten. När det gäller informationsdelning i de konkreta fallen har jag förståelse för kommunernas efterfrågan. Det är dock myndigheternas ansvar att bedöma vilken information som kan lämnas med hänsyn till gällande regler om offentlighet och sekretess.

Herr talman! Tack till Anna Wallentheim för möjligheten att återigen lyfta fram den här frågan!

Det är precis på det sättet att Ekobrottsmyndigheten måste utvecklas. Det var därför vi gav den nya generaldirektören, som tillträdde för bara några veckor sedan, ett mycket offensivt utvecklingsuppdrag som tar sikte på att öka lagföringen så att fler ekobrottslingar ska åtalas och sättas dit, intensifiera samverkan med andra aktörer och få bättre tryck i det brottsförebyggande arbetet. Full fart framåt! Är den tydliga signalen från regeringen till Ekobrottsmyndigheten och Ekobrottsmyndighetens nya ledning.

Det är också så, bör vi se om vi nu verkligen är intresserade av att öka trycket i kampen mot den ekonomiska brottsligheten, att Riksrevisionen har granskat verksamheten och kommit fram till att otydligheter i mandat mellan olika myndigheter och frånvaro av olika verktyg i verksamheten gör att vi inte har den kraft vi skulle vilja ha i kampen mot den ekonomiska brottsligheten.

Frågestund

Både Riksrevisionen och riksdagen genom tillkännagivanden har gett regeringen i uppdrag att tillsätta en utredning för att se över detta. Det har vi gjort. De förslagen kommer till våren, och då ska vi hugga tag i dem. Men det finns ingen tvekan i signalen från regeringens sida, också till Ekobrottsmyndigheten och dess nya ledning och utomordentligt skickliga medarbetare: Full fart framåt i maskin!

Frågestunden var härmed avslutad.

Herr talman! Jag tackar Laila Naraghi för ännu en möjlighet att diskutera också den här frågan med varandra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Det är inte så att hanteringen av ett initiativ i utskottet från Socialdemokraterna och Centerpartiet är liktydigt med en vilja att inte agera på området. Tvärtom! Det finns ett stort behov av att agera på området.

Vi gör mycket nu när det gäller att stärka ställningen för både barn och ofta deras utsatta mödrar. Laila Naraghi nämnde den banbrytande reformen när det gäller genomförandet av Tryggare hem, inte minst vad gäller utsatta barns rätt att inte tvingas umgås med en våldsam förälder.

Vi har mycket på gång under hösten, till exempel ser vi över bodelningsförfaranden. Vi vet att den mäktigare mannen ofta utnyttjar den ekonomiskt svagare kvinnan inom ramen för den processen. Vi diskuterar nu hur vi ska stärka ställningen för barnen också i de processerna.

Ombud är en väg att gå. Det finns möjligtvis också andra sätt att stärka barnets ställning i processerna och se till att de kommer till sin rätt. Exakt hur det ska ske ska vi återkomma till, och jag lovar att involvera också Laila Naraghi i den diskussionen.

Herr talman! Tack till Anna af Sillén, och tack till praktikanten, som jag hade glädjen att hälsa på utanför kammaren för en liten stund sedan! Det är en utmärkt fråga som naturligtvis är superrelevant, för ska vi kunna knäcka den organiserade brottsligheten måste vi göra flera saker samtidigt.

Vi ska förstås slå mot det grova våldet, strypa den kriminella ekonomin, som vi har varit inne på tidigare här, men vi ska i högsta grad också bryta rekryteringen av barn och unga in i de kriminella nätverken.

Det är också därför vi genomför ett stort skifte i synen på de här frågorna. Vi inför ungdomsfängelser och ser över påföljder och straff liksom möjligheten att använda tvångsmedel också mot barn och unga under 15 år. Det handlar också om ett skifte i synen på socialpreventiva, förebyggande insatser. Vi får en ny socialtjänstlag som är mycket mer förebyggande och ger mycket bättre muskler till socialtjänsten att arbeta just preventivt, vi har breda satsningar på föräldraskapsstöd, skolsociala team och satsningar på civilsamhället och vi ska riva sekretesshinder så att alla aktörer kan tala med varandra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Kort och gott: Det stora skifte som vi gör i kriminalpolitiken gör vi också i snittet mellan utbildningspolitik, socialpolitik och kriminalpolitik. Det är helt nödvändigt om vi ska kunna bryta rekryteringen av barn och unga in i gängen.

Herr talman! Tack, Mikael Eskilandersson, för denna viktiga fråga!

Det är helt riktigt att i juli i år trädde lagändringar i kraft som ger fastighetsägare utökade möjligheter att vräka hyresgäster som begår brott eller på andra sätt har skapat otrygghet för andra boende, kort sagt har förbrukat sitt förtroende och möjlighet att bo kvar.

Vi vet också att andelen som känner sig otrygga i sitt bostadsområde är avsevärt större bland dem som bor i hyreslägenhet än i andra boendeformer, och därför kan man säga att det har varit extra angeläget att börja i den ändan.

Det hindrar förstås inte att det är angeläget att vidta kraftfulla åtgärder även på andra områden när det gäller brottslighet, oavsett vilken boendeform som drabbas. Till exempel arbetar vi nu aktivt med förslag om att inrätta ett bostadsrättsregister för att göra det svårare för kriminella att utnyttja bostadsrätter i sin kriminella verksamhet.

Den aspekt som ledamoten lyfter upp tycker jag är värd att diskutera vidare. Jag utesluter inte alls att det finns anledning att vidta ytterligare åtgärder på det här området.

Herr talman! Tack, Fredrik Kärrholm, för att du lyfter fram denna viktiga reform! Det är den största reformen av svensk straffrätt på 50 år. Om två veckor, den 8 november, är den äntligen på plats.

Den uppskattning som görs i den utredning som ligger till grund för lagstiftningen är 600 ärenden per år hos brottsbekämpande myndigheter. Åklagarmyndigheten har i sitt remissvar till utredningen uppskattat att det kan röra sig om ännu fler fall, och då är vi ändå inte ens igång med det.

Det är klart att när vi är igång med det och får full volym och full skala på det här verktyget har det verkligen en stor mönsterbrytande potential. Det är dock alltid svårt att uppskatta effekter, och vi kommer att följa det väldigt noga.

Nu gör vi också väldigt mycket annat. Det handlar om kriminalisering av deltagande i de kriminella gängen, ändring av en lång rad regler, skärpning av straffen och användning av hemliga tvångsmedel preventivt mot de kriminella nätverken. Det kommer att bli tillåtet med anonyma vittnen och kronvittnen, och vi går mot kriminella företag på olika sätt. Det handlar även om förverkandelagstiftningen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Allt detta sker i ett sammanhang som ger oss en fantastisk slagkraft för att äntligen kunna strypa den kriminella ekonomin.

Herr talman! Tack till Ulrika Liljeberg, men framför allt tack till praoeleven, som kanske befinner sig någonstans här i lokalerna! Jag vill säga ett stort tack till henne för den här utomordentligt viktiga frågan.

Först och främst tycker jag att praoeleven ska säga till sin lärare eller rektor att lyfta luren till den lokala polisen och se till att de kommer dit. Jag är alldeles säker på att de kommer att komma, med väldigt stor glädje. Det råder nämligen ingen som helst tvekan om att samspelet mellan polisen, skolan och inte minst socialtjänsten är helt avgörande för att vi ska kunna förebygga brottslighet och förhindra att barn och unga dras in exempelvis i gängens garn. Det handlar också om att klara upp brott - och kanske göra det i ett tidigt skede, så att den som har kommit lite på glid kan fångas upp i ett tidigt skede.

Det här är ett grundackord i regeringens politik, och det är ett grundackord också i polisens uppdrag och verksamhet. Om de inte har dykt upp på just den här skolan, se till att bjuda in dem! Gör det redan i dag, så är jag säker på att de kommer redan i nästa vecka - eller möjligtvis veckan efter novemberlovet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Jag är väldigt nöjd med Martin Melins replik som bekräftar att vi är på rätt väg.

För mig är det här fråga om ett förhållningssätt i det läge vi befinner oss i. Vi har enormt stora och djupgående problem med inte minst organiserad brottslighet. Behovet av att pröva nya verktyg som kan vara verkningsfulla mot gängen är också enormt. Vi måste prova nytt för att bryta mönster, och vi måste utvärdera och lära oss under gång. Där resan är inledd ser det glädjande nog redan ut att bita.

Herr talman! Jag tackar Martin Melin för en mycket relevant beskrivning av debatten och för frågan. De reformer som vi genomför gör vi naturligtvis inte för sakens egen skull utan för att de ska få effekt i verkligheten.

En väldigt viktig sak har därför varit att se till att dessa reformer utvärderas under gång. Det gäller till exempel säkerhetszonerna, där vi till och med explicit har skrivit in i förarbetena att polisen ska dokumentera och upprätta utvärderingar och att allting ska utvärderas samlat om ungefär tre år. Då ska vi ta ställning till reformens effekter.

Det går dock att säga saker redan nu när det gäller säkerhetszonerna. De har genomförts i tre fall. I samtliga fall har våldsspiralen avbrutits. Det har inte skett några nya skjutningar. De exakta effekterna är förstås föremål för polisens utvärderingar här och nu, och dem får polisen återkomma till mer precist.

Just innan jag kom hit läste jag en ny siffra från polisen vad gäller de preventiva vistelseförbuden. Exempelvis har antalet anmälda rån gått ned högst påtagligt, och polisen knyter det till de preventiva vistelseförbuden.

Så ja, det spelar roll vilken politik man genomför, och ja, det ser också ut att bita i verkligheten.

Herr talman! Det här är framför allt en tillämpningsfråga. Som ledamoten pekar på finns det granskningar som ger bilden att tillämpningen har sett delvis olika ut i olika delar av landet. Det är också något som vi har tagit upp i vår dialog med Åklagarmyndigheten, som råder över frågan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Alla är överens om tagen. Kontaktförbuden ska användas i fler fall och ge ett starkare skydd för utsatta kvinnor framöver. Nu kommer nya regler på plats som gör det möjligt, och vi ska förstås följa upp så att de får avsett genomslag i verkligheten.

Herr talman! Jag tackar Ludvig Ceimertz för att denna viktiga fråga lyfts i kammaren i dag.

Mäns våld mot kvinnor är ett av vårt samhälles allra största pågående misslyckanden. Nu arbetar regeringen stenhårt för att nya, effektivare regler om kontaktförbuden ska komma på plats under nästa år. Kontaktförbuden ska användas i fler fall, och de ska kunna ge ett kraftfullare skydd för utsatta kvinnor. Konkret handlar det bland annat om en presumtion för kontaktförbud när förbudspersonen har dömts för allvarliga brott i nära relationer och att kontaktförbud ska kunna omfatta avsevärt större geografiska områden än i dag.

Vi skärper alltså kontaktförbuden. Vi skärper också straffen. Vi stärker det hyresrättsliga skyddet. Vi skärper reglerna om vårdnad, boende och umgänge. Linjen är klar och tydlig: mindre hänsyn till den farliga mannen och ökat skydd för brottsoffret, det vill säga den utsatta kvinnan. Det är vad utsatta kvinnor har rätt att förvänta sig, och det är det som regeringen levererar.

Herr talman! Det vore möjligtvis något egendomligt om jag i strid med de direktiv vi fått från riksdagen genom tillkännagivanden och från Riksrevisionen skulle föregripa utredningens förslag. De kommer alltså i vår, och då ska vi värdera dem på ett nogsamt sätt.

Jag uppmanar också alla att läsa direktiven. Där pekas det på de brister i dagens upplägg som Riksrevisionen uppmärksammat, som oklarhet när det gäller mandat, oklarhet när det gäller underrättelseinhämtning och att myndigheten inte har direktåtkomst till olika register. Allt detta finns med i utredningens direktiv.

Vi vill att resultatet blir att vi kan växla upp kampen mot den ekonomiska brottsligheten. EBM har en viktig nyckelfunktion i det. Utnämnandet av generaldirektören är ett uttryck för det. De signaler han har fått har också varit mycket publika. Det är full fart framåt som gäller.

Herr talman! Tack, Malin Björk, för utveckling av den fråga som Gudrun Nordborg ställde tidigare!

Låt mig säga så här: Jag är inte säker på att kampen mot den ekonomiska brottsligheten vinner på mer eller mindre konspiratoriska spekulationer om vilka signaler som sänts eller inte sänts till en tillträdande generaldirektör.

Riksrevisionen har genomfört en granskning och gett regeringen ett mycket tydligt uppdrag att tillsätta en utredning. Dessutom specificerade Riksrevisionen hur utredningens uppdrag skulle formuleras. Sedan har riksdagen med bred majoritet, inklusive Centerpartiet, bekräftat att det är precis så regeringen ska ta sig an uppgiften. Det är också precis det vi har gjort.

Alla kan ta del av direktiven. Den första punkten säger att det ska vara ett förutsättningslöst uppdrag, vilket också Riksrevisionen och riksdagen har sagt att det ska vara. Sedan har vi listat ett antal väldigt konkreta punkter som handlar om organisationen, mandatet och uppdragen för Ekobrottsmyndigheten.

Jag ser utomordentligt mycket fram emot förslagen från utredaren. De kommer till vårterminen, och då ska vi hugga tag i dem på ett bra sätt.

Herr talman! Det råder ingen som helst tvekan om att den kompetens som Ekobrottsmyndigheten besitter med sina utomordentligt skickliga medarbetare är oundgänglig i kampen mot den ekonomiska brottsligheten. Sedan har Riksrevisionen och riksdagen bett regeringen att tillsätta en utredning på det här området. Vi har formulerat direktiv helt i linje med de direktiv som vi har fått, både av Riksrevisionen och av riksdagen. Jag tänker inte föregripa eller undergräva utredningen i den delen.

Signalen till Ekobrottsmyndigheten är mycket entydig, och utnämnandet av en ny generaldirektör bekräftar det: Full fart framåt!