Herr talman! Elisabeth Thand Ringqvist har frågat mig vilka åtgärder jag tänker vidta för att bolag inte ska kunna säljas vidare på det sätt som görs i dag och vilka åtgärder jag tänker vidta för att näringsförbud ska bli mer omfattande så att inte tungt kriminella kan starta bolag när straff är avtjänat.

Till att börja med är det inte ovanligt att kriminella aktörer använder sig av företag för att tjäna pengar på olaglig väg. Den brottslighet och de regelöverträdelser som begås i företag leder till stora förluster för såväl samhället som enskilda. Hederliga näringsidkare slås ut när de konkurrerar mot oseriösa eller kriminella aktörer, och de vinster som genereras genom olaglig verksamhet i företag finansierar annan brottslighet. Det är därför regeringen arbetar aktivt för att förhindra att kriminella aktörer får tillgång till företag för att begå brott.

En del av regeringens arbete mot brottslighet i företag handlar om att stärka Bolagsverkets kontrollfunktion. Den 1 april gjordes en ändring i verkets instruktion som innebär att myndigheten nu mer aktivt ska verka för att uppgifterna i verkets register är korrekta. Ändringen har också gett Bolagsverket bättre möjligheter att samverka med andra myndigheter i brottsförebyggande syfte. Så sent som för ett par veckor sedan överlämnade regeringen också propositionen Bolag och brott, med förslag som ger Bolagsverket bättre verktyg att genomföra kontroller av företagsregistren.

Genom bättre kontroller av registren kan Bolagsverket motverka att målvakter används för att dölja de aktörer som utnyttjar ett företag för att begå brott. Bättre kontroller och bättre samverkan mellan Bolagsverket och andra myndigheter kan också bidra till att förhindra andra brottsliga upplägg, till exempel systematisk förmedling av företag för olagliga ändamål.

En annan viktig del i arbetet mot brottslighet i företag är att se till att aktörer inom den organiserade brottsligheten stoppas från att bedriva näringsverksamhet. Regeringen har nyligen tillsatt en utredning som via snabbspår ska ta fram förslag som gör det möjligt att meddela näringsförbud för brott som har begåtts inom ramen för organiserad eller systematisk brottslighet även om brottsligheten inte har koppling till en näringsverksamhet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Hos de allra flesta näringsidkare finns en strävan efter att följa lagar och regler. Det gäller även de som arbetar med att förmedla företag. De som utnyttjar företag för att begå brott, eller möjliggör sådant utnyttjande, måste dock stoppas. Jag följer utvecklingen noga och är inte främmande för att överväga ytterligare åtgärder mot brottslighet i företag och dem som gör sådan brottslighet möjlig.

Herr talman! Ett stort tack till Elisabeth Thand Ringqvist för att den här frågan lyfts och för att vi får möjlighet att diskutera den också här i kammaren!

Även jag har tagit del av rapporteringen i Dagens industri om det här problemet. Jag har också tagit del av de förslag som Elisabeth Thand Ringqvist har fört fram i det sammanhanget, och jag vill i grund och botten bara möta det genom att säga att vi är beredda att kolla på alla förslag som är ägnade att komma åt brottslighet som begås i företagsformat, inklusive det problem som lyfts upp i den här interpellationen.

Jag tycker också att den praktiska beskrivning av problemets art som Elisabeth Thand Ringqvist gör här belyser å ena sidan problemet för hederliga företagare eller delägare av företag som har ett intresse av att göra sig av med ett bolag och å andra sidan de sårbarheter som finns i det läget och därmed möjligheterna för kriminella aktörer att så att säga använda sig av det här utrymmet för sina brottsliga syften.

Jag noterar de fyra förslag som lyfts upp här från Elisabeth Thand Ringqvist - de skärpta straffen, licensfrågan, informationsgivningen till fler personer som har haft en roll i det aktuella företaget samt noteringen av byte av inriktning i ett bolag. Jag tycker att alla förslagen låter intressanta, och vi får helt enkelt hitta ett format för att titta vidare på dem.

Den brottslighet vi talar om här får inte bara förödande konsekvenser för den enskilde utan är också en väsentlig del i den organiserade brottslighet vi i dag vet omfattar 100-150 miljarder, om vi ska tro polisens beräkningar - och det tycker jag att vi har all anledning att göra. Vi vet också att den ekonomiska brottslighet som bedrivs bland annat i bolagsformat också genererar de ännu mer brutala uttrycken för den här brottsligheten, det vill säga alltifrån våld till rekrytering av barn och unga in i de kriminella nätverken.

Låt oss alltså fortsätta diskussionen framåt och titta förutsättningslöst också på de förslag som lyfts fram i kammaren i dag!

Herr talman! Jag vill först säga några ord om Bolagsverket och dess roll i detta, med anledning av det Elisabeth Thand Ringqvist tog upp i vårt meningsutbyte. Jag vill bekräfta betydelsen av att Bolagsverkets kontrollfunktion stärks, utan att man för den skull inför regleringar som framför allt kommer med en väldigt stor kostnad för hederliga småföretagare och därmed för konkurrenskraften i Sveriges ekonomi och samhället i stort.

Jag går vidare till det vi har lagt fram till riksdagen i september månad som gäller just bolag och brott. Vi lyfter fram att Bolagsverket, för att säkerställa att det är rätt företrädare, ska få möjlighet att kräva personlig inställelse av den som anmäler en företrädare till verkets register. Företagskapning kriminaliseras. Maxstraffet för brott mot bolagsförbudet höjs. Förseningsavgiften när det gäller att lämna in årsredovisningar för sent höjs.

Dessutom säger vi att alla bostadsrättsföreningar och andra ekonomiska föreningar också ska lämna in sina årsredovisningar till Bolagsverket. Detta är en påminnelse om att det inte bara är företag som används som brottsverktyg, utan det gör snart sagt alla legala strukturer - både kommersiella och ideella - som skapar en plattform för kriminalitet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Näringsförbudet är i dag ett alldeles för trubbigt verktyg, vilket understryks i en del av de fall som lyfts upp här i diskussionen, och det kan användas i alldeles för få fall. Som jag sa har regeringen tillsatt en utredning i ett snabbt spår. Detta är en smal och spetsig fråga som kan utredas intensivt under kort tid. Jag kan inte på rak arm säga om utredningstiden går ut på den här sidan årsskiftet eller på andra sidan, men det är i alla fall en kortare process än sedvanligt. Detta betyder att vi i varje fall under nästa år ska kunna ha förslag som vi sedan kommer att kunna hantera i relation till riksdagen.

Det råder ingen tvekan om att personer som har begått allvarliga brott inom ramen för den organiserade brottsligheten inte ska ha möjlighet att skaffa sig företag för att fortsätta sin brottsliga verksamhet i detta format, även om brottsligheten inte tidigare har skett i näringsverksamhet.

Jag vill slutligen säga att jag noterade i Dagens industri - det refereras mycket till Dagens industri här - att Elisabeth Thand Ringqvist lyfte upp en annan fråga som jag tror är väldigt viktig, nämligen vikten av en tydlig styrning av våra myndigheter i dessa delar. Regeringen har förstås både regleringsbrev och särskilda myndighetsuppdrag till sitt förfogande. Vad gäller Bolagsverket har vi redan i det regleringsbrev som gäller för det här året tydliggjort vikten av att flytta fram positionerna när det gäller det brottspreventiva arbetet. Med de nya funktioner och uppdrag som följer av dessa lagstiftningsförändringar får Bolagsverket också ett särskilt uppdrag att se till att de verktyg som nu kommer på plats får fullt genomslag i praktiken.

Sammantaget bedömer jag att vi gör väldigt mycket för att strypa den kriminella ekonomin. Av alla de problem vi hanterar skulle jag dock säga att detta kanske är det mest underdiskuterade eller underanalyserade, också politiskt. Inte minst ur den synvinkeln är alla goda förslag välkomna. Vi ska hantera dem på ett så bra sätt som möjligt för att komma vidare med dem konkret.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Jag tackar återigen Elisabeth Thand Ringqvist för möjligheten att diskutera den här väldigt väsentliga frågan i dag. Jag vill ta fasta på det som Elisabeth Thand Ringqvist lyfte fram på slutet, nämligen vikten av att ligga väldigt nära den praktiska, konkreta verkligheten för att så snabbt som möjligt och med så stor precision som möjligt få en uppfattning om hur denna brottslighet tar sig fram och vilka sårbarheter som används och missbrukas för brottsliga syften. Detta kan också gälla för goda uppslag kring hur de här problemen bäst kan hanteras och bemötas.

Jag vill verkligen understryka betydelsen av att ha en nära dialog med enskilda företagare och företrädare för företagsamheten i detta. Jag tycker att vi lär oss mycket genom att ligga nära både de brottsbekämpande aktörerna och andra aktörer i samhället som arbetar med de här frågorna och ser hur det slår.

Det är också viktigt att se hur regelverk slår igenom i praktiken, inte minst i domar i våra domstolar, som visar i vilken utsträckning våra verktyg når ända fram eller om de i själva verket inte har den kraft som krävs för att komma åt de här problemen. Det finns en del fall på senare tid som antyder att vi har en bra bit kvar innan vi kan säga att vår verktygslåda är så skarp och effektiv, och står för ett så omfattande genomslag i praktiken, att vi är där vi vill vara när det gäller våra insatser för att strypa den kriminella ekonomin.

Tusen tack, Elisabeth Thand Ringqvist, för dagens diskussion! Vi får fortsätta det gemensamma arbetet framåt.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.