Gunnar Strömmer

Fru talman! Tack till Gustaf Lantz för möjligheten att få diskutera de här väldigt viktiga frågorna! Det råder ingen som helst tvekan om att det är ett väldigt stort samhällsproblem att så många människor omkommer i trafiken varje år. Det är slående och naturligtvis bedrövligt att en så stor andel av dessa människor omkommer i olyckor där alkohol eller narkotika på olika sätt är inblandat. Det är klart att vi på en rad olika sätt måste flytta fram positionerna för att komma åt det problemet.

Jag välkomnar att Gustaf Lantz lyfter just denna aspekt av frågan. Det är som sagt kanske inte i första hand den här regeringens senfärdighet i frågan som gör att vi står här, eftersom den utredning som vi diskuterar kom med sina förslag 2013. Det fanns åtminstone åtta år för den föregående socialdemokratiska regeringen att hugga tag i frågan, som det heter. Men med det sagt tycker jag ändå att det är viktigt och bra att den lyfts. Att Gustaf Lantz nu lyfter frågan gör också att utredningen från 2013 kommer fram i dagsljuset.

Jag tycker att det är intressant att höra om erfarenheterna från Norge. Jag säger ärligt att det inte finns en pågående process eller plan för hur frågan ska hanteras, men jag tycker att det är välkommet att den nu lyfts på det här sättet. Jag utesluter inte att vi hittar ett format för att också göra en mer uppdaterad analys av frågan.

Jag får samtidigt passa på att lyfta fram att det är viktigt att vi gör en lång rad andra saker för att se till att alkohol- och narkotikapåverkade förare upptäcks och lagförs och att straffen för den brottsligheten motsvarar brottens allvar.

Jag kan lyfta fram en mycket närliggande fråga. Regeringen har tagit fram ett lagförslag som ger polisen möjlighet att göra rutinmässiga ögonundersökningar i trafiken utan att det finns misstanke om brott. Det innebär, konkret, stärkta möjligheter att upptäcka narkotikapåverkade förare i trafiken. Den här lagen träder glädjande nog i kraft redan den 1 mars i år.

Dessutom är det så att inom ramen för den pågående utredningen om den stora reformen vad gäller straffen - som ska komma med sina förslag under våren - ingår också en bred översyn av de straff som kan bli aktuella när det gäller denna typ av lagbrott.

Sammantaget flyttar vi fram positionerna, inte minst genom det jag nu beskrev. Jag tycker också att det är utmärkt att vi får en förnyad diskussion om den fråga som Gustaf Lantz har lyft fram i dagens interpellationsdebatt.

Fru talman! Gustaf Lantz har frågat mig om jag delar åsikten att eftersupning borde förbjudas och om regeringen avser att vidta några åtgärder för att kunna gå till riksdagen med ett sådant förslag.

Jag får först bara understryka att jag förstås är väl medveten om att påståenden om eftersupning kan utgöra ett betydande problem vid utredningar om misstänkta rattfylleribrott. För att komma till rätta med den brottslighet vi nu talar om är det förstås av stor betydelse att man kan lagföra de brotten. Det kan inte heller uteslutas att ett väl utformat straffansvar för eftersupning skulle kunna bidra till fler lagföringar.

Till bilden hör att den här frågan har utretts tidigare. År 2013 gjorde en utredare bedömningen att ett straffansvar för eftersupning inte borde införas. Det anfördes olika skäl för det - dels att en sådan kriminalisering skulle vara oförenlig med en grundläggande princip i vår straffrätt, nämligen att det inte är straffbart att dölja sin egen brottslighet, dels att straff inte bedömdes som tillräckligt effektivt för att motverka efterförtäring och efterbruk, som det heter. Den dåvarande socialdemokratiska regeringen instämde uppenbarligen i de argumenten eftersom man inte gick vidare med frågan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Detta säger jag inte i polemiskt syfte utan bara för att beskriva att lika intuitiv som man kan uppfatta att frågan är, lika komplicerad verkar den vara när man tittar närmare på den i praktiken. Det är i alla fall uppenbart att om en sådan reglering ska bli verkningsfull måste den utformas på ett bra sätt, där man också beaktar grundläggande principer i vår rättsordning.

Vad som krävs för att man ska åstadkomma detta är sannolikt ett fortsatt ganska gediget analysarbete. Det finns ingen konkret plan för det i dagsläget, men jag utesluter inte att arbeta vidare med frågan framåt. Jag välkomnar att den i dag har lyfts av Gustaf Lantz.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag vill naturligtvis dementera att min talepunkt skulle vara att Socialdemokraterna är skyldiga till allting på det här området. Men ganska mycket får man ändå säga att de har del i. Den påtagliga passiviteten under lång tid när det gäller bekämpningen av organiserad brottslighet har försatt oss i ett avgjort sämre läge i dag än vi skulle ha varit i om man med kraft hade tagit tag i problemen i ett tidigare skede. Det gäller våldet, rekryteringen av barn och unga och också den kriminella ekonomin.

Jag är beredd att lyssna på alla goda förslag. Jag gläds åt att det finns en bred uppslutning kring vikten av att föra arbetet framåt. Jag konstaterar också att riksdagen kommer att få glädjen att ta ställning till en lång rad reformer och åtgärder på det här området, som näringsförbud, skärpta straff, ökad kontroll i olika avseenden och utökade möjligheter att dela information på ett skarpt sätt. Riksdagen har redan nu, genom den moderatledda regeringens försorg, på sitt bord fått förslag som innebär att statens hela systemkraft när det gäller till exempel tvångsmedelsanvändning och det preventiva kan riktas mot den ekonomiska brottsligheten.

Här håller jag helt och hållet med Peder Björk: Om vi inte kommer åt den kriminella ekonomin och de olika aktörer som för egen vinning, i organiserad form eller systematiskt på annat sätt, ägnar sig åt ekonomisk brottslighet av olika slag kommer vi inte att kunna trycka tillbaka den organiserade brottsligheten. Vi riskerar stora förluster i samhället, inte bara ekonomiskt och i osjyst konkurrens utan också i fråga om tilliten till, ytterst, våra demokratiska institutioner.

På den fronten är jag glad att vi är flera som kämpar vidare. Det kommer att finnas många möjligheter att göra detsamma även fortsättningsvis.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Jag noterar med viss värme och glädje att Peder Björk i sitt andra inlägg kom på att han i sitt första inlägg hade glömt bort den av partiet utskickade talepunkten att benämna regeringen som "SD-regeringen". Men han tog å andra sidan hand om den med råge i sitt andra inlägg.

Låt mig då berätta vad den moderatledda regeringen, som med stolthet och glädje samarbetar med Sverigedemokraterna här i riksdagen, gör på området. Nu genomför vi en offensiv som om den hade genomförts under de gångna åtta åren hade gjort att vi inte hade haft en kriminell ekonomi som omfattade runt 150 miljarder kronor. Äntligen vidtas nu en lång rad åtgärder som om de hade varit på plats tidigare inte hade försatt oss i den utsatta situation vi nu befinner oss i när det gäller den organiserade brottsligheten.

Det finns inga blinda fläckar i så måtto att det är något vi skulle avstå av politiska, ideologiska eller andra skäl. Det råder ingen som helst tvekan om att den ekonomiska brottsligheten, oavsett om den är en del av den organiserade brottsligheten eller om den bedrivs systematiskt på annat sätt, är ett väldigt stort samhällsproblem som vi måste angripa med full kraft.

Vad gäller revisionsplikten var det när det kom till kritan en ganska enkel sak som blev avgörande. Bedömningen blev att åtgärdens omfattning förutsatte en mycket stor skara revisorer som i dag inte finns i Sverige och att den enorma administrativa börda som skulle läggas på lejonparten skötsamma företagare inte stod i paritet till effekten.

Hur avvägningen har gjorts i grunden och hur den har förhållit sig till den mycket krassa verkligheten att det inte finns revisorer att uppbringa för uppgiften redogörs det utförligt för i propositionen, som i övrigt har tagit fasta på många goda förslag som tagits fram av den utredning som mycket riktigt tillsattes av den tidigare regeringen. Detta är helt i linje med vad vi brukar säga: Vi är beredda att lyssna på goda förslag oavsett varifrån de kommer. Dessutom innefattar propositionen andra åtgärder som är ägnade att kompensera för utebliven revision hos de allra minsta bolagen.

När det gäller detta med leverantörskontrollerna vill jag bara - utan att veta exakt vad som är skälen till att tidsplanen ser ut som den gör - omedelbart utesluta att det skulle ha att göra med något slags nonchalans i förhållande till problematiken. Det enda jag vet är att det är rätt komplicerat att få systemet på plats. Allt handlar om hur de myndigheter som ska ansvara för kontrollen bedömer att den går att genomföra på ett effektivt sätt. Att det är nödvändigt råder det ingen som helst tvekan om. Jag skulle till och med säga att det är en strategisk åtgärd som kommer att underlätta för alla andra aktörer i samhället att få information som gör det enklare för dem att göra informerade upphandlingar och annat.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag vill komma tillbaka till de grundslag som vi nu gör när det gäller den ekonomiska brottsligheten, också den som inte bedrivs i organiserad form. Det handlar om näringsförbud och straffskärpningar och om att vi har säkerställt att de utökade möjligheterna att använda hemliga tvångsmedel också omfattar ekonomisk brottslighet. Detta är för övrigt inte ett resultat av utredningar som tillsattes av tidigare socialdemokratiska regeringar, men det är något som jag tycker är otroligt betydelsefullt om man ska kunna använda hela systemets kraft mot den ekonomiska brottsligheten.

För dagen tänker jag att det är utomordentligt fint att det finns så bred uppslutning när det gäller arbetet mot den organiserade brottsligheten och alla aspekter av den - våldet, ekonomin och rekryteringen - och insikten om att verktygen för bekämpandet av ekonomisk brottslighet också måste utformas på ett sådant sätt att de kommer åt allvarlig samhällsfarlig brottslighet av ekonomisk karaktär som inte nödvändigtvis bedrivs i organiserad form.

Fru talman! Tack, Peder Björk, för möjligheten att diskutera denna viktiga fråga!

Jag tycker att interpellanten fick ett utomordentligt fylligt svar. Och inte bara det - jag ställde dessutom i utsikt att det nu kommer att hända saker på detta område som är mycket efterfrågade. Vi flyttar fram positionerna när det gäller näringsförbudet så att det ska kunna användas i fler fall och träffa fler personer samt att det ska gälla under längre tid än vad som är fallet i dag.

En mycket välkommen reform när det gäller näringsförbudet är alltså på gång. Detta kan säkert vässas ytterligare under den pågående beredningen, och vi kan säkert också ta intryck av väl grundade förslag utifrån. Men att det äntligen kommer en offensiv reform genom det som vi nu arbetar med vad gäller näringsförbuden råder det ingen tvekan om.

Det andra är att jag är glad att höra socialdemokrater efterfråga höga straff. Det har inte alltid varit på det sättet. Jag har inställningen att straffen ska återspegla brottens allvar. Det råder ingen tvekan om att detta gäller även ekonomisk brottslighet av olika slag.

Jag vill kvittera det som interpellanten lyfter upp - betydelsen av att nu behålla ett brett perspektiv när det gäller att underminera den organiserade brottsligheten. Vi måste göra flera saker samtidigt: gå mot våldet, förstås, bryta rekryteringen av barn och unga och också strypa den kriminella ekonomin, som mycket riktigt, enligt polisens beräkningar, i dag bedöms omsätta omkring 100 eller 150 miljarder kronor.

Kan vi få bred support i riksdagen för detta och, för den delen, välgrundade förslag om hur olika reformer kan bli ännu spetsigare i olika avseenden välkomnar jag båda delarna. Att vi lyfter frågorna här i dag tycker jag är ett viktigt steg i det arbetet.

Fru talman! Peder Björk har frågat mig om jag och regeringen avser att ta initiativ till lagstiftning som syftar till att skärpa straffskalorna för skattebrott och penningtvättsbrott samt om lagstiftningen om näringsförbud bör skärpas för ekonomisk brottslighet utöver organiserad eller systematisk brottslighet.

Vi vet mycket riktigt att företag allt oftare används för brottsliga ändamål och utnyttjas systematiskt för att begå brott, inte minst inom den organiserade brottsligheten. Regeringen bedriver därför ett brett arbete för att skärpa synen på ekonomisk brottslighet och försvåra för kriminella att använda bolag för att begå brott. Ett exempel är att vi har gett Brå i uppdrag att närmare studera hur bolag används som brottsverktyg av aktörer i den kriminella miljön. I uppdraget ingår också att lämna ytterligare förslag på hur denna brottslighet kan motverkas.

Genom den proposition som Peder Björk nämner har nya åtgärder som syftar till att förebygga och bekämpa brott som begås i och genom företag kommit på plats. Bland annat har en ny straffbestämmelse om företagskapning införts i brottsbalken. Maxstraffet för brott mot det så kallade målvaktsförbudet har skärpts från ett till två års fängelse. Bolagsverket har också fått bättre möjligheter att stryka oriktiga uppgifter i företagsregistren och möjlighet att begära personlig inställelse för kontroll av misstänkt oriktiga uppgifter.

Dessutom ser vi över näringsförbudet. I januari i år tog energi- och näringsministern emot förslag från en utredning om hur näringsförbudet kan skärpas. Enligt förslagen ska personkretsen utökas till att omfatta den som har gjort sig skyldig till organiserad eller systematisk brottslighet, oavsett om personen bedrev eller hade anknytning till näringsverksamhet vid brottstillfället. Detta ska gälla även personer som begår brott systematiskt men som saknar koppling till organiserad brottslighet. Till detta kommer att tiden för ett näringsförbud föreslås förlängas från högst 10 år, vilket gäller i dag, till högst 15 år.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Regeringen har även beslutat att ge Polismyndigheten, Ekobrottsmyndigheten och Skatteverket i uppdrag att inrätta ett finansiellt underrättelsecentrum och avsatt medel för detta i budgetpropositionen för i år. Syftet med detta är förstås att fördjupa samverkan mellan myndigheterna och privata aktörer för att effektivt bekämpa den kriminella ekonomin. Det här är en viktig åtgärd inte minst för att motverka penningtvätt.

Till detta kommer att regeringen har gett en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av straffskalorna och reformera hela påföljdssystemet. Översynen omfattar alla straffskalor, inklusive de som gäller skattebrott och penningtvättsbrott. Uppdraget ska redovisas senast den 30 maj i år.

Dessa åtgärder, som har vidtagits på bred front, kommer att väsentligt bidra till att vi flyttar fram samhällets positioner i kampen mot den ekonomiska brottsligheten. Det gäller även den brottslighet som inte är organiserad eller systematisk.

Fru talman! Låt mig till att börja med kvittera att Socialdemokraterna mycket riktigt brukar hävda att brottsprevention är regeringens blinda fläck. Då brukar jag svara på ett sätt som jag väl får göra även i dag: Dessvärre har vi inte oerhört mycket att lära av Socialdemokraterna i denna del. De barn som i dag är 12, 13, 14 eller 15 år gamla var 2, 3, 4 eller 5 år gamla när Socialdemokraterna tillträdde regeringsmakten.

Kanske blixtbelyses det i just den fråga som vi nu diskuterar. De som kan dessa frågor betonar ju att det egentligen är för sent att göra insatser när barnen är 15 år och att det handlar om att jobba just mycket tidigt, från förskoleålder, under skolåldern och så vidare. Vi får väl konstatera att de 14, 15- och 16-åringar med funktionsnedsättningar som i dag är sårbara för gängens rekrytering är det i hög grad på grund av insatser som inte gjordes för 10, 12 eller 13 år sedan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag vill med det sagt ändå understryka vikten av att frågorna lyfts upp. Jag kan för egen del inte komma undan mitt ansvar där jag står, och jag tror att jag och många andra har möjlighet att påverka situationen.

Jag tycker att det är viktigt med ett brett socialpreventivt grepp runt det brottsförebyggande arbete som inkluderar barn och unga som av olika skäl är sårbara. Jag är glad över att vi har fattat beslut om en strategi som kan rikta samhällets samlade resurser åt ett och samma håll i fråga om brottsprevention. Det krävs reformer och omtag på det området som är minst lika omfattande som de som nu sker på rättspolitikens område.

Jag välkomnar att flera myndigheter, som Ivo och Brå som har lyfts upp här, har pekat på problemet och att vi snart - inom någon månad, om jag har förstått saken rätt - ska ha ett ordentligt kunskapsunderlag från en annan myndighet om just denna grupp, med rekommendationer som förhoppningsvis kan vägleda oss och göra att våra insatser för att skydda de här barnen framåt kan bli väldigt mycket bättre än hittills.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Först vill jag säga att de generella strategigreppen, som i och för sig handlar om brottsprevention, naturligtvis inte är begränsade till vissa grupper. De saknar heller inte förmåga att fånga nya fenomen som uppträder efter hand. Vi har sett hur de kriminella nätverkens rekrytering har förändrats och utvecklats över tid i många fler avseenden än vad gäller just denna utsatta grupp av barn och unga. Därför är nyckeln i en väl fungerande, effektiv strategi på området att ta höjd för att de insatser som vi nu riktar mot den organiserade brottsligheten naturligtvis kommer att resultera i att den omgrupperar och hittar andra sätt att arbeta.

Det har dock den övergripande socialpreventiva strategin för brottsförebyggande insatser tagit höjd för. Detta går inte på något sätt emot det som Anna Wallentheim efterfrågar, det vill säga fördjupad kunskap om och riktade insatser till de barn och unga som vi talar om här. Jag tar fasta på att detta arbete pågår och att det görs i rätt hög fart och i lite olika täter.

Problemet har mycket riktigt uppmärksammats både från polisens håll och från Brottsförebyggande rådet, som Anna Wallentheim nämner. Även Ivo har uppmärksammat frågan. I mars, med andra ord i närtid, kan vi se fram emot en rapport från Myndigheten för delaktighet. I den sammanställer man kunskap om kopplingarna mellan funktionsnedsättning och tidig rekrytering till kriminella nätverk. Man kommer också att lämna rekommendationer om hur problemet på olika sätt ska angripas. Detta är ett underlag som många har anledning att se fram emot.

Även om inte myndigheten i sig eller kanske merparten av de rekommendationer som kommer att läggas fram träffar Justitiedepartementets område - det sagt utan att egentligen veta - kommer vi att ta del av rapporten med mycket stort intresse och bidra till att helheten från samhällets sida blir stark och effektiv i förhållande till dessa barn och ungdomar och deras sårbarheter och till att vi från rättsväsendets sida gör vår del i arbetet.

Fru talman! Tack till Anna Wallentheim för möjligheten att diskutera denna väldigt viktiga fråga!

Det framgår av frågan, och det lyfts fram av personer som är insatta i det här ämnet, att det är viktigt att ha med sig att det inte är funktionsnedsättningen i sig som utgör den stora risken. Det handlar i stället om den utsatthet som kan bli följd av en funktionsnedsättning i relation till samhället och om brister i det omgivande samhällets stöd till de här barnen. Det skapar sårbarheter som andra med destruktiva syften kan utnyttja.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Mycket av den verktygslåda som jag ansvarar för tar sikte på barn över 15 år, även om vi nu gör en rad olika reformer ägnade att öka rättsväsendets effektivitet längre ned i åldrarna. Det finns en insikt om att man inte kan börja jobba med dessa barn när de är 15 år utan att man måste börja mycket tidigare för att skapa skydd runt dem. Det handlar om förskola, barnhälsovård, skolgång och inte minst att jobba med föräldrarna och bygga förtroende. Den typen av åtgärder ligger till grund för att man sedan ska kunna sätta in det stöd som barnet behöver.

Även om lejonparten av arbetet kanske ligger på andra än just Justitiedepartementet råder ingen tvekan om att alla delar av samhället måste bidra i olika faser av ett barns utveckling för att skydda dem mot den här typen av kriminella aktörer. Jag ska peka på de delar som jag tycker är viktiga att betona.

Regeringens samlade strategi handlar om social prevention. Barriärer mot brott är en förebyggande strategi, och den betonar betydelsen av social prevention. Även om strategin har tagits fram med Justitiedepartementet som motor har det förstås skett i brett samspel med andra aktörer i samhället på bland annat socialpolitikens och utbildningspolitikens områden. Syftet är att skapa gemensamt fokus och en gemensam ansats när det gäller att förebygga att barn och unga dras in i brottslighet. Det handlar inte minst om barn som är utsatta av de skäl som vi nu talar om.

Låt mig också avsluta den här delen av diskussionen med att lyfta fram en reform som ligger på riksdagens bord, som om allt går vägen träder i kraft den 1 maj. Det är den stora och breda reform som tar sikte på att riva ned sekretesshinder mellan skola, socialtjänst, polis och så vidare. Den är helt avgörande, för när man kommer ned till utsattheten och vikten av att olika aktörer kan samverka för att skydda barn som på olika sätt är sårbara eller befinner sig i riskzonen är informationsdelning mellan olika aktörer A och O. Att vi nu äntligen får en sådan stor och bred reform på plats kommer att vara betydelsefullt för många, inte minst för de barn som vi talar om i dag.

Fru talman! Anna Wallentheim har frågat mig vilka åtgärder, utifrån mitt ansvarsområde, som jag planerar att vidta för att motverka rekrytering av barn från LSS-boenden till kriminella nätverk. Anna Wallentheim har även frågat mig hur jag och regeringen avser att stärka samarbetet mellan skola, socialtjänst och rättsväsendet för att tidigt identifiera och skydda utsatta barn.

Jag vill rama in frågan genom att konstatera att regeringens omläggning av kriminalpolitiken framför allt handlar om tre delar: att slå mot det grova våldet, att strypa den kriminella ekonomin och att bryta rekryteringen av barn och unga. Att bryta rekryteringen är särskilt angeläget när det gäller de barn och ungdomar som är placerade i olika former av samhällsvård och som riskerar att utnyttjas av den organiserade brottsligheten. Barn som bor på LSS-boenden kan, på grund av sin funktionsnedsättning, vara särskilt utsatta för att rekryteras till kriminella nätverk.

Regeringen har tillsatt flera utredningar i syfte att reformera och se över delar av den sociala barn- och ungdomsvården. Det handlar bland annat om att skapa fler platser (S2023/03211), reformera den statliga barn och ungdomsvården (dir. 2024:13) och stärka vårdmiljön på HVB och göra den trygg och säker för barn och unga (dir. 2024:18).

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi arbetar också för att ge de brottsbekämpande myndigheterna möjlighet att använda hemliga tvångsmedel mot barn under 15 år (SOU 2024:93). Jag har i dag varit i justitieutskottet och bekräftat att våra planer faller på plats redan i höst i stället för sommaren 2026 som det var tänkt. Bakgrunden till det är förstås att det är helt avgörande för att kunna klara upp fler allvarliga brott men också för att komma åt de kriminella högre upp i hierarkin som beställer brotten och styr barnen.

Till detta kommer även att vi tar krafttag på olika områden när det gäller rekryteringen online. Nyligen fick Brottsförebyggande rådet (Ju2025/00155) och Totalförsvarets forskningsinstitut (Ju2025/00157) i uppdrag att öka kunskapen om hur kriminella nätverk rekryterar och påverkar barn och unga i sociala medier och andra digitala miljöer och att föreslå konkreta åtgärder mot denna problematik. Samtidigt för vi en dialog inom ramen för EU-samarbetet och direkt med de digitala plattformarna om vad som kan göras mot rekryteringen online.

Det krävs också en tydligare riktning för det sociala brottsförebyggande arbetet. Förra året beslutade regeringen om en nationell brottsförebyggande strategi, Barriärer mot brott (skr. 2023/24:68), som tar sikte på just detta. Strategin har en bred socialpreventiv ansats med särskilt fokus på att bryta gängens rekrytering av barn och unga. Ett antal myndigheter har i samverkan med regionala och lokala aktörer på regeringens uppdrag (Ju2023/02529) upprättat en struktur för att hålla samman arbetet med barn och unga som riskerar att begå grova brott i miljöer kopplade till organiserad brottslighet. Syftet är att effektiva och ändamålsenliga åtgärder ska vidtas för den här målgruppen.

Jag vill också lyfta fram att en ny och mer förebyggande socialtjänstlag föreslås träda i kraft den 1 juli i år (prop. 2024/25:89). Vi river dessutom sekretesshinder så att skola, polis och socialtjänst ska kunna dela information i större utsträckning. Om allt går som det är tänkt här i huset ska det vara på plats och träda i kraft den 1 maj.

Vi satsar på utökat föräldraskapsstöd och en mer tillgänglig barn- och ungdomspsykiatri. Vi fortsätter också satsningen på skolsociala team, som är ett sätt för skolan och socialtjänsten att arbeta tillsammans för att öka elevers närvaro i skolan, skapa en lugn och trygg skolmiljö och se till att elever får rätt stöd i ett tidigt skede. Vi vet att en bra skolgång stärker barns och ungas framtidsutsikter och är en av de viktigaste skyddsfaktorerna för att förebygga utanförskap, kriminalitet, missbruk och ohälsa.

Till bilden hör också att socialtjänsten måste få rätt förutsättningar att tidigt kunna ingripa om ett barn eller en ungdom riskerar att dras in i kriminalitet. Förslag har remitterats (S2024/02012) som handlar om att insatser för barn och unga i öppna former ska få beslutas tidigare och i fler fall än i dag, även utan föräldrars samtycke. Enligt förslaget ska socialnämnder även kunna besluta om insatser i öppna former till vårdnadshavare utan deras samtycke och kunna förena ett sådant beslut med vite.

Sammantaget genomför regeringen en lång rad insatser för att utveckla och stödja det förebyggande arbetet för att stoppa rekryteringen av unga till kriminella nätverk. Vi överväger löpande nya åtgärder.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Jag vill tacka Rasmus Ling för att han i dag har lyft den mycket konkreta frågan om skyddsvästar, också i ljuset av den mycket bredare frågan om vikten av att vidmakthålla ett generöst stöd till Ukraina när det gäller både den militära sidan och de civila behov som finns i Ukraina.

Jag tycker också att dagens meningsutbyte understryker vikten av att orka fortsätta tänka innovativt. Man kan säga att själva stödet var innovativt i det första skedet. Att ge militärt stöd till ett europeiskt grannland i samband med ett krig var ju i sig ett mycket stort steg för Sverige sett ur ett historiskt perspektiv.

Med det sagt är det viktigt att fortsätta tänka nytt och ta inspiration av andra länder. Det är också viktigt att se vad vi kan göra när det gäller sådant som har stor betydelse i sak men som kanske också rymmer en symbolkraft som kan vara viktig både för Ukraina och för vårt eget samhälle.

Jag vill tacka för dagens inspel i den konkreta frågan och för en bra diskussion. Jag ska se vad jag kan göra för att ta frågan vidare på ett konstruktivt och bra sätt.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Herr talman! Jag vill bekräfta vikten av att hålla i stödet till Ukraina - både det militära stödet, det civila stödet och stöd av annat slag som är av betydelse för Ukraina.

Det är klart att allt börjar här hemma, så det är viktigt att vi i Sverige ser till att vi fortsätter med det stödet. Det är också viktigt att vi tillsammans med likasinnade länder inom Norden, Baltikum och EU ser till att det samlade stöd till Ukraina som vi kan överblicka och påverka är intakt och uthålligt. Det är så att säga en moralisk förpliktelse som vi har alla anledningar att verkligen leva upp till.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

När det gäller sanktionerna, som ibland är lite omdiskuterade, vill jag understryka att de har effekt. När vi inte lyckas upprätthålla sanktionsregimen på det sätt som det är tänkt brister de effekterna. Jag tycker också att det är viktigt att ta med från den här diskussionen att vi har ett ansvar som land att se till att på EU-nivå hålla trycket uppe i sanktionsregimen. Vi behöver också här hemma säkerställa att de regelverken följs. En sådan konkret sak är väl att vi inte har haft särskilt många fall som har prövats rättsligt i de delarna i vårt eget land. Det finns nu uppdrag till olika myndigheter att flytta fram positionerna också för att säkerställa att sanktionsregimen efterlevs i Sverige på ett ännu bättre sätt än hittills.

Jag tar med mig frågan om skyddsvästarna, för jag tror faktiskt att många medborgare, precis som Rasmus Ling, uppfattar att det finns något stötande i den omsättningen med staten som mellanhand. Jag säger inte detta i syfte att ifrågasätta Kronofogdens verksamhet, för den är som sagt helt legitim. Den fyller också ett väldigt viktigt samhälleligt syfte eftersom intäkterna går till det allmänna. Människor som har lånat ut pengar får betalt, och brottsoffer får ersättning.

Jag säger som sagt var inte detta som ett underkännande eller ett ifrågasättande, men jag tycker att iakttagelsen är berättigad. Jag ska ta med mig den och se vad andra insiktsfulla personer, med möjlighet att bedöma frågan på ett bättre sätt än jag kan, har att säga om förslaget.

Men, som sagt, all heder till Rasmus Ling för det innovativa tänket på detta område i en mycket angelägen fråga!

Herr talman! Tack till Rasmus Ling för möjligheten att diskutera den här viktiga frågan i dag!

Först vill jag understryka vilken enorm styrka det är att vi har ett så brett stöd här i kammaren och, vågar jag påstå, i hela vårt samhälle för det stöd som Sverige ger till Ukraina. Det gäller förstås både det militära stödet och annat stöd. Att vi håller i det, inte minst i den tid vi nu lever i med ett osäkert omvärldsläge, är helt avgörande. Det vill jag verkligen ta fasta på.

Jag håller också med Rasmus Ling om vikten av att flytta fram positionerna och också våga tänka lite innovativt i hur detta stöd kan utformas.

Det första jag vill säga när det gäller den konkreta frågan angående skyddsvästarna är att Kronofogdens verksamhet när det gäller försäljning naturligtvis är fullt legitim utifrån det uppdrag som Kronofogden har. Intäkterna från försäljningen går antingen till det allmänna eller till brottsoffer, och det är i grund och botten precis så det är tänkt att fungera. Det finns alltså en legitimitet i detta.

Som medborgare är det svårt, om jag får säga så, att inte uppleva det som något stötande när det blir en kommers på skyddsvästar inom kriminella nätverk med staten som en sorts mellanhand. Därför tycker jag ändå att frågan är berättigad. Och även om det kanske var en eller två frågor mer än vad en del politiska kommunikatörer möjligtvis skulle rekommendera interpellanten eller för den delen ministern att bolla med här tycker jag ändå inte att kopplingen eller frågeställningen är särskilt sökt.

Låt mig i dag bara säga att jag tycker att det är en intressant vinkel på frågan. Jag disponerar dock inte helt och hållet själv över frågan, så jag tar gärna med mig den och ser om det finns andra som ligger närmare frågorna i systemet som möjligtvis har tänkt i liknande banor och om det här är någonting som man kan gå vidare med eller av olika skäl inte kan gå vidare med.

Som sagt var: Alla komplimanger till Rasmus Lings innovativa tänkande på detta område! Det behöver vi mer av för att uthålligt kunna stödja Ukraina.

Herr talman! Rasmus Ling har frågat mig om jag kommer att ta något initiativ för att strama upp Kronofogdens regelverk vad gäller myndighetens auktioner av exempelvis skyddsvästar. Han har även frågat om jag kommer att verka för att sådana produkter ska kunna köpas upp av staten och skänkas till Ukraina.

Rasmus Lings frågor tar sikte på två områden som förstås är helt centrala för den här regeringen, både kampen mot den organiserade brottsligheten och stödet till Ukraina. I det här arbetet är det förstås viktigt att hålla dörren öppen för åtgärder av olika slag.

Om jag får börja med Kronofogdens indrivning av berättigade krav kan jag säga att det är avgörande både för att upprätthålla betalningsviljan och för ett väl fungerande samhälle - sett ur den enskildes synvinkel men också sett ur företagens perspektiv. När man genomför en utmätning är målet att borgenären ska få betalt för sin fordran. Som en allmän princip gäller att försäljningen av utmätt egendom ska ske på ett sätt som ger ett så bra ekonomiskt resultat som möjligt. Det förekommer att skyddsvästar, som då alltså inte bedömts vara krigsmateriel, säljs tvångsvis för betalning av gäldenärens skulder.

Kronofogdemyndigheten driver årligen in stora belopp. Under 2023 landade den siffran på närmare 15 miljarder kronor. Knappt hälften sker i allmänna mål, och på så sätt bidrar verksamheten till att säkerställa finansieringen av den offentliga sektorn. Indrivningen är även angelägen för att öka möjligheten till upprättelse genom betalning av skadestånd till brottsoffer. Under förra året drevs drygt 370 miljoner kronor in för betalning av den typen av skulder.

Som Rasmus Ling också lyfter fram har förbättrade möjligheter att genomföra utmätning på distans inneburit en stor ökning av utmätt värdefull egendom. Bara under förra året har egendom motsvarande 100 miljoner kronor drivits in på det sättet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Förekomsten av skjutvapen, liksom användningen av skyddsvästar, i kriminella kretsar har ökat. Genom den nya förverkandereformen, det självständiga förverkandet, som trädde i kraft för drygt två månader sedan har möjligheterna att förverka egendom ökat om det finns särskild anledning att befara att föremålet kan komma till användning i samband med ett brott. Det innebär att det nu i större utsträckning än tidigare är möjligt att förverka bland annat skyddsvästar. Egendom som förverkas ska antingen oskadliggöras, förstöras eller säljas. Att det finns effektiva och ändamålsenliga möjligheter att förverka den typen av saker är av central betydelse för den brottsbekämpande verksamheten.

När det gäller Ukraina kan vi konstatera att Sverige är en av de största bidragsgivarna. Fortsatt militärt stöd kommer att inriktas dels på att underhålla redan donerad materiel, dels på att tillföra nya försvarsförmågor till den ukrainska försvarsmakten genom bi- eller multilaterala samarbeten. Eftersom det samlade militära stödet till Ukraina är omfattande krävs det samordning för att ge bästa möjliga effekt.

Två av regeringens mest prioriterade frågor är att trycka tillbaka den organiserade brottsligheten och att se till att stödet till Ukraina fortsatt är starkt, långsiktigt och uthålligt. De åtgärder som vidtas ska vara genomtänkta och inriktade på att göra verklig skillnad. Jag är beredd att lyssna på alla konkreta förslag på åtgärder som kan vara användbara i detta avseende och ser fram emot att fortsätta diskussionen i de här frågorna.

Herr talman! Tack till interpellanterna, både Lars Isacsson och Pontus Andersson Garpvall, för möjligheten att få diskutera dessa viktiga frågor här i dag!

Låt mig komma tillbaka till grundslagen. Det faktum att vi nu gör rekordstora investeringar i kriminalvården kan naturligtvis sägas vara nedslående i så måtto att det återspeglar en samhällsutveckling som ingen kan vara nöjd med - våldet, den kriminella ekonomin och rekryteringen av barnen. Men det handlar också om samhällsutvecklingen bredare än just, så att säga, gängbrottsligheten. Det är en brottslighet som drabbar medborgarna i vardagen och så vidare.

Men detta drivs också av en beslutsamhet: Så här kan vi inte ha det. Det är en beslutsamhet som handlar om att vi bättre måste skydda vårt samhälle mot allvarlig brottslighet. Vi måste i högre utsträckning än vad vi gjort hittills ge brottsoffer upprättelse. I så måtto är denna tillväxt också ett uttryck för ett samhälle som har bestämt sig för att återupprätta tryggheten och friheten för medborgarna. Den andan präglar i väldigt hög grad kriminalvårdens arbete och medarbetarna i kriminalvården, i den resa som de är inne i.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag kan ta fasta på några saker och möjligtvis också göra ett medskick tillbaka. Då kvitterar jag Pontus Andersson Garpvalls medskick. Ja, detta måste växlas upp om vi ska ha en möjlighet att möta de behov som kommer att finnas framöver. Ja, jag tror att det finns mer att göra, inte minst om man tänker att man bygger detta underifrån. Det handlar om den lokala och regionala kraften. Det finns stora möjligheter i detta, också sett ur ett lokalt och regionalt perspektiv och ur kriminalvårdens synvinkel.

Det sista jag möjligtvis skulle vilja skicka med är att man inte ska ställa goda idéer mot varandra. Låt oss se vad innovativa processer kan ge och sedan värdera det baserat på vad som kommer fram. Låt oss återkomma också till frågan om i vilken utsträckning ett engagemang utomlands kan bidra till en helhet, som förstås framför allt kommer att bygga på att vi växer här hemma.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Herr talman! Låt mig börja med frågan om mänskliga rättigheter. Det råder ingen tvekan om att staten Sverige har en skyldighet att skydda medborgarna mot allvarlig brottslighet. Det har till och med Europadomstolen slagit fast i flera domar som också har berört Sverige.

Det handlar förstås om att skydda medborgares liv, privatliv, egendom och vad det nu kan vara. Det är en oerhört viktig utgångspunkt. Det ger också en djupare moralisk klangbotten till den omläggning som nu görs när vi fokuserar både på brottsoffers upprättelse och på samhällsskydd. De hänger ihop, och det handlar ytterst om att försvara vårt fria och öppna samhälle.

Jag skriver också under på att inlåsning är betydelsefull. Det råder ingen tvekan om att vi måste arbeta brottspreventivt på en lång rad andra sätt, inte minst med socialprevention och annat, men det är klart att om man låser in farliga personer kommer det också att ha betydelse för medborgarnas trygghet.

När polisen nu analyserar bakgrunden till att dödsskjutningarna går ned lyfter man fram flera olika saker. Man lyfter förstås fram nya resurser och nya verktyg som preventiva tvångsmedel och polisens egna arbetssätt, där det har skett en väldigt lång resa. Men man lyfter också fram fördubblingen av minimistraffen när det gäller de grova vapenbrotten. Låser man in farliga personer under dubbelt så lång tid kan de inte begå nya brott och inte rekrytera nya barn och unga. Det har väldigt stor betydelse också ur ett brottspreventivt och trygghetsskapande perspektiv att vi skärper straff, låser in farliga personer längre och också skapar förutsättningar för Kriminalvården att hantera detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

När det gäller expansionen och frågan om ytor och kvadratmeter i Kriminalvårdens arbete skulle jag säga att myndigheten har gjort en ganska stor förflyttning under senare tid. Redan dubbelbeläggningen i sig innebär en ganska stor förändring när det gäller synen på hur man disponerar yta. Man gör det också i allt mindre utrymmen.

Den som besöker Kriminalvården och går in i celler där det är dubbelbeläggning tror jag knappast slås av att det finns särskilt mycket yta att röra sig på, utan det är rätt tajt. Jag har inga principiella invändningar mot att tänka på andra sätt och att det kan vara ännu fler i cellen, men då får man nog också lägga till några kvadratmeter och så vidare. Jag vet att Kriminalvården har ett öppet sinne när det gäller detta, i synnerhet när man nu bygger nytt och har andra möjligheter att skapa flexibilitet i nya lokaler.

Låt mig gå över till frågan om man ska lyssna på kommunalrådens prognoser när det gäller kompetensförsörjning i kommunen. Min enkla erfarenhet är att man som regel ska lyssna mycket noga på vad kommunalråd har att säga. Jag utesluter inte att det på ett eller annat ställe kan finnas en optimistisk prognos som är ägnad att få till sig investeringar. Men med detta sagt tror jag ändå att det är en god utgångspunkt att ligga nära kommunalråd med en seriös planering och seriösa underlag för förutsättningar för tillväxt.

För den händelse att man har behov av att sätta till resurser för att till exempel genom utbildning rusta fler att göra sig tillgängliga för arbete i kriminalvården ska vi naturligtvis se över de möjligheterna noggrant.

Låt mig också säga att när det gäller de lokala exempel som Lars Isacsson tar upp överväger jag på vilket sätt regeringen kan bidra för att säkerställa att vi verkligen maximerar utbyggnaden, inte minst på platser där det redan sker en expansion och där det sägs finnas utrymme att göra mer.

Herr talman! Tack, Lars Isacsson, för möjligheten att diskutera även den här frågan denna morgon, och tack även för Pontus Andersson Garpvalls inlägg i denna viktiga debatt.

Låt mig börja med att säga att det är flera olika saker som driver behovet av att bygga ut kriminalvården. Det handlar förstås om angelägna reformer av straffrätten. Längre straff och inte minst mer ingripande påföljder för allvarlig brottslighet kommer att innebära att fler personer kommer att sitta i fängelse under längre tid. Samhällsutvecklingen driver detta.

Till detta kommer den mycket positiva nyheten att brottsuppklaringen har gått upp, från 15, 16, 17 eller 18 procent bakåt i tiden när det gäller den allvarligaste skjutvapenrelaterade brottsligheten till över 70 procent - naturligtvis en fantastisk framgång. Detta kommer också att öka trycket på kriminalvården. Lyckas vi dessutom göra motsvarande resa när det gäller all annan brottslighet som drabbar medborgarna kommer trycket på kriminalvården att fortsätta öka.

Allt detta sammantaget gör att det är otroligt viktigt för oss att jobba långsiktigt med det här.

Det är klart att den huvudsakliga delen av tillväxten kommer att behöva ske här hemma. Jag har ingen som helst annan uppfattning än Lars Isacsson när det gäller detta. Rätt använt innebär det också en stor möjlighet. Det är klart att vi ska bygga detta med en stark lokal och regional förankring. Alla de delar som tas upp - att ta vara på den byggklara mark som finns i nära samspel med kommunerna, att i hela samhället arbeta med hur vi kan bidra med kompetensförsörjning och hur utbildningsinsatser kan göras på olika sätt lokalt och regionalt för att åstadkomma detta - utgör så att säga huvudspåret för den tillväxt vi ser framför oss.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Lars Isacsson nämnde ett antal kommuner. Jag överväger om regeringen kan bidra på något ytterligare sätt för att möjligtvis öka trycket i dessa processer framåt. Självklart ska ett lokalt engagemang som dessutom backas upp av trovärdig planering tas till vara på ett så bra sätt som det bara går.

Den förtätning av kriminalvården som nu sker är både nödvändig och full av nya möjligheter. Denna förtätning sker utan tvekan delvis av nöden, men den är också en del av ett utvecklingsarbete inom Kriminalvården som är väldigt positivt.

Jag vill peka på något som ligger nära detta, nämligen digitaliseringens möjligheter när det gäller att effektivisera verksamheten. Det är viktigt inte minst för att kunna hantera kompetensförsörjningsutmaningen på ett bra sätt även från det hållet.

När det sedan gäller detta med att hyra anstaltsplatser utomlands skulle jag vilja skicka med följande. Nej, det ska inte göras om det är dyrt, dåligt och farligt. Men jag vill uppmana till att avvakta lite grann med den bedömningen tills det, högst eventuellt, finns ett konkret underlag att ta ställning till. Jag vill understryka att lejonparten av expansionen av svensk kriminalvård kommer att behöva ske här hemma. Men jag tycker inte att vi är i ett läge där vi utan att ha ordentliga underlag kan unna oss lyxen att i förväg avfärda sådant som möjligtvis kan spela en viktig komplementär roll i den totala expansion som vi ser framför oss.

Herr talman! Lars Isacsson har frågat mig på vilket sätt jag och regeringen underlättar processen för att skapa fler anstaltsplatser i Sverige. Vidare har Lars Isacsson frågat om de kommuner som har byggklar mark kommer att få ett erbjudande om att det etableras en ny eller utökad anstalt i deras kommun.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Pontus Andersson Garpvall har för sin del frågat mig hur jag kommer att agera för att kunna nå scenariot i Kriminalvårdens kapacitetsrapport om 27 000 anstalts- och häktesplatser 2033.

Låt mig börja med att konstatera att den ansträngda beläggningssituationen i anstalter och häkten i grund och botten beror på att utbyggnaden av Kriminalvården inleddes alldeles för sent. Det är inte något som myndigheten kan lastas för, utan det beror på felaktiga prioriteringar och uteblivna beslut från tidigare regeringar.

Samtidigt innebär den omläggning av rättspolitiken som den här regeringen gör att fler personer kommer att sitta i fängelse och under längre tid. Det handlar om att skydda samhället från farliga kriminella och om att ge brottsoffer tydligare upprättelse.

Därför pågår ett intensivt arbete för att möta behovet av platser här och nu samtidigt som vi vill skapa goda förutsättningar för en fortsatt expansion på längre sikt. Regeringen ger väldigt stora ekonomiska tillskott till Kriminalvården för att lägga grunden för detta. Mellan åren 2023 och 2027 beräknas anslaget öka från 14,1 till 26 miljarder kronor. Det är en nödvändig förutsättning för Kriminalvårdens kraftiga expansion.

Myndigheten bygger nu ut befintliga lokaler, etablerar nya anläggningar och uppför tillfälliga byggnader för att öka kapaciteten. I syfte att använda lokaler på ett effektivare sätt och möta efterfrågan på fler platser har Kriminalvården även inrättat ett stort antal dubbelbeläggningsplatser. Att dela cell hör nu till vanligheterna för fängelsedömda.

Det är glädjande att det finns ett engagemang runt om i landets kommuner för denna viktiga expansion av Kriminalvården. Myndigheten ansvarar för sin lokalförsörjning. Det är myndigheten som fattar beslut om hur och var verksamheten ska utökas inom de ekonomiska ramar som ges av regeringen. Kriminalvården för en kontinuerlig dialog med möjliga hyresvärdar och markägare för att kunna avgöra var etableringar är bäst att genomföra.

Regeringen understöder dessa processer på olika sätt. Ett exempel är det nära samarbetet mellan Arbetsförmedlingen och Kriminalvården när det gäller kompetensförsörjningen. Det har till syfte att fler arbetssökande ska söka anställning hos och bli anställda i Kriminalvården. Det är ett arbete som har understötts av regeringen genom ett särskilt uppdrag.

Regeringen har också tillsatt en utredning som i höstas lämnade förslag på en rad åtgärder som ska bidra till en snabbare utbyggnad av häkten och anstalter, bland annat genom att förenkla och förbättra de regelverk som påverkar detta och genom att korta ledtiderna i plan- och byggprocessen. Förslagen har remitterats, och regeringen ska återkomma om vägen framåt även i de delarna.

När det gäller att öka kapaciteten finns det också behov av att undersöka nya vägar. Ett exempel på det är att regeringen har gett en utredare i uppdrag att utreda förutsättningarna för att hyra anstaltsplatser utomlands. Utredningen ska presentera resultatet av sitt arbete och sina förslag vid kommande månadsskifte, januari/februari.

Jag vill också gärna lyfta fram de förslag som regeringen har fått från den parlamentariskt sammansatta Trygghetsberedningen, som på vårt uppdrag har lämnat en rad genomarbetade förslag med syftet att säkerställa att verksamheten i Kriminalvården håller hög kvalitet i ett läge där myndigheten växer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det råder ingen tvekan om att Kriminalvården står inför stora utmaningar, men den har också väldigt stora möjligheter. Regeringen kommer att fortsätta arbetet med att ge myndigheten goda förutsättningar för att genomföra uppdraget och att växa utan att för den skull göra avkall på säkerhet eller innehåll i verksamheten.

Herr talman! Jag vill än en gång tacka Lars Isacsson för möjligheten att diskutera denna viktiga fråga om den ekonomiska brottsligheten i dag.

Mitt besked till Ekobrottsmyndighetens medarbetare är: Ni är sedda. Ni gör ett utomordentligt viktigt arbete. I dag är era arbetsuppgifter och ert uppdrag kanske viktigare än någonsin.

Man ska se ett utredningsgrepp kring verksamheten som ett uttryck för det. Det är en sådan angelägen uppgift att vi måste hitta sätt att utveckla, stärka och flytta fram positionerna i arbetet mot brottsligheten. Jag har förståelse för att det kan skapa ovisshet eller oro till dess att sådana processer har landat. Vi får leva med det en tid till. Men när utredningen har presenterat sina slutsatser och när vi har berett det under en tid kommer regeringen att ge tydliga besked om vägen framåt.

Jag noterar några av de tips eller rekommendationer som Lars Isacsson skickar med. Det är jag mycket mottaglig för. En sak är nämligen säker: Om vi gör som vi hittills har gjort kommer det att gå som det hittills har gått. Det har dessvärre resulterat i en kriminell ekonomi som omsätter 100-150 miljarder.

Vi måste hitta sätt att fortsätta bryta mönster och hitta nya fronter och arbetssätt. För egen del tror jag att en stor del av lösningen på den utmaningen ligger utanför den traditionella brottsbekämpningen med tunga, svåra brottmålsprocesser och snarare i de direkta aktiviteterna rakt mot brottsvinsterna och den ekonomiska brottsligheten.

Låt oss återkomma till detta. För dagen säger jag tack för en viktig diskussion.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Herr talman! Jag vill understryka att någon signal om vad utredningen ska landa i inte har sänts från regeringen. Den diskussionen har uppstått på grund av uppgifter som medierna har rapporterat från själva utredningen.

Om man tittar på det uppdrag som utredningen har fått är det tydligt att alla komponenter för att utveckla dagens verksamhet med en bibehållen ekobrottsmyndighet finns där. Det följer av Riksrevisionens granskning och de ståndpunkter som riksdagen har ställt sig bakom, samtidigt som det har varit viktigt för regeringen att i övrigt låta utredaren ha ett förutsättningslöst uppdrag för att säkerställa att alla viktiga aspekter av frågorna blir belysta på ett förutsättningslöst sätt. På så sätt kan vi få ta del av en kvalificerad utredares analys av hur vi på bästa sätt kan flytta fram positionerna mot den ekonomiska brottsligheten. Jag har förståelse för att ett sådant förutsättningslöst grepp kan skapa frågetecken och i någon mån oro hos medarbetare i den aktuella verksamheten. Det är samtidigt ofrånkomligt om man ska ge ett sådant uppdrag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Nu kommer uppdraget att löpa på under våren och sedan redovisas. Sedan ska regeringen redogöra för vägen framåt.

Ett viktigt sätt för regeringen att i en tid av förändring säkerställa att myndigheten får bästa möjliga förutsättningar för att bedriva en effektiv verksamhet och utveckla den under gång är att säkerställa att myndigheten har en riktigt bra ledning. Jag är mycket glad för den rekrytering vi har lyckats göra med Rikard Jermsten, som är generaldirektör i Ekobrottsmyndigheten. Det är naturligtvis ett sätt att säkerställa att den viktiga verksamheten också i en tid av förändring kan bedrivas på ett effektivt och bra sätt för alla kvalificerade medarbetare i myndigheten.

Med gemensamma krafter ska vi säkerställa att vi på olika fronter kan flytta fram positionerna mot den ekonomiska brottsligheten. Vi gör för övrigt flera andra viktiga saker. Om jag ska lyfta fram en viktig förändring under det här året är det att det med Polismyndigheten som bas kommer att inrättas ett nytt finansiellt underrättelsecentrum. Syftet är att knyta ihop alla de myndigheter som har roller i kampen mot den ekonomiska brottsligheten också med till exempel aktörer i det privata näringslivet, det finansiella systemet och banker, för att få ett ökat systemtryck, samhällstryck, mot den ekonomiska brottsligheten.

Ett exempel på att det arbetssättet är löftesrikt är polisens uppgifter i förra veckan om att brottsvinsterna från telefonbedrägerier gick ned med 40 procent under förra året. Nya arbetssätt, nya verktyg och nya resurser och ett effektivt samspel med bankerna, där även regeringen har klivit in på ett lämpligt sätt och, som det numera heter, faciliterat ett samspel mellan myndigheter och bankerna, har lett till att bankerna har flyttat fram positionerna.

Låt mig nämna ytterligare en stor förändring, nämligen den nya lagstiftningen om så kallat självständigt förverkande som kom på plats i november förra året. Det gör att vi flyttar en stor del av kampen från brottmålsprocessen, som Lars Isacsson var inne på, till den direkta fronten med brottsvinsterna. Där har vi mycket mer att ge, och där kommer mycket att hända framöver.

All in all är det otroligt viktigt att vi fortsätter kampen mot den ekonomiska brottsligheten och stryper den med samma kraft som vi bekämpar det grova våldet.