Fru talman! Katja Nyberg har frågat mig om jag kan redogöra för min syn på betydelsen av den folkrättsliga statusen för polisen samt hur jag ser på vikten av att svensk polis ges goda förutsättningar att stödja samhället i krig och om jag avser att ta några initiativ utifrån min ståndpunkt.

Först och främst vill jag förstås understryka att polisen har en mycket viktig roll i samhället och i totalförsvaret. I egenskap av beredskapsmyndighet ska polisen ha god förmåga att motstå hot och risker, förebygga sårbarheter, hantera fredstida krissituationer och genomföra sina uppgifter vid höjd beredskap. Att polisen har viktiga uppgifter inom totalförsvaret följer också av Sveriges medlemskap i Nato och alliansens sju rekommendationer eller baskrav för motståndskraft.

Under senare år har det säkerhetspolitiska läget allvarligt försämrats. Det finns en breddad och förhöjd hotbild mot Sverige och svenska intressen. Även den inre säkerheten i Sverige är hotad. Situationen är allvarlig och kräver att polisens beredskap är god. Det var mot denna bakgrund som regeringen i oktober 2023 tillsatte en utredning som ska föreslå åtgärder som stärker polisens förmåga att genomföra sina uppgifter i fredstid samt vid höjd beredskap och ytterst i krig.

En av de frågor utredningen ska ta ställning till är vilka uppgifter och vilken folkrättslig ställning polisen ska ha i krig. En grundläggande princip i krig är att civilbefolkningen ska skyddas. Därför görs det i krig skillnad på väpnade styrkor och civila. De väpnade styrkorna består i sin tur av stridande, eller kombattanter, och icke-stridande, eller icke-kombattanter. Det är i princip endast kombattanter som har folkrättslig befogenhet att direkt delta i fientligheterna i en väpnad konflikt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

För polisen gäller enligt den nuvarande ordningen att de vid krig förväntas både fortsätta utföra sitt civila uppdrag och delta i det väpnade försvaret. Polisen växlar alltså folkrättslig status mellan kombattant och civil, beroende på uppgifternas karaktär. Den utredning jag nämnde ser nu över om denna ordning bör förändras och i så fall vilken folkrättslig status polisen bör ha. Det är en komplicerad fråga, och jag vill i dag inte föregripa utredningens överväganden.

En annan fråga som utredningen ska ta ställning till är om en polisiär förstärkningsresurs ska införas. Uppdraget ligger i linje med det som Försvarsberedningen uttalade redan 2017 om att det bör övervägas att inrätta en sådan i syfte att förstärka och frigöra polisens resurser vid höjd beredskap och ytterst krig.

Syftet med utredningen är att stärka polisens beredskap och förmåga att utföra sitt uppdrag i fredstid och i krig. Jag ser fram emot utredningens förslag, som enligt plan ska redovisas senast den 15 april i år.

Fru talman! Tack, Katja Nyberg, för möjligheten att få diskutera dessa väldigt viktiga frågor i dag!

Låt mig börja med att svara väldigt rakt på den avslutande frågan: Ja, polisen har en utomordentligt viktig roll både i samhället och i totalförsvaret. Det kommer förstås till uttryck redan i fredstid genom att polisen har just den särskilda rollen som beredskapsmyndighet i rättsväsendet och bredare än så.

Den utredning vi initierade 2023 sker också mot den bakgrunden, både insikten om polisens betydelse i totalförsvaret och insikten om att omvärldsutvecklingen gör det motiverat för oss att genomlysa alla relevanta frågeställningar på området på ett ordentligt sätt för att kunna fatta nödvändiga beslut när vi blickar framåt.

Säkerhetsläget har varit allvarligt under en längre tid och får också sägas ha eskalerat över tid. Det är också bakgrunden till den utredning jag nämner, som tillsattes i just detta syfte och som omfattar alla de utomordentligt relevanta frågor som Katja Nyberg lyfter upp i sin interpellation och i sitt inlägg här.

Frågan om samspelet mellan polisen och Försvarsmakten är ett centralt tema för utredningen. Vi har adresserat den även på andra sätt under mandatperioden, till exempel genom att ge ett särskilt regeringsuppdrag till Polismyndigheten och Försvarsmakten att inom ramen för dagens reglering utveckla och stärka sitt samspel. Det är dock uppenbart att det krävs mer, vilket är skälet till att exempelvis också frågan om polisiär beredskapsresurs finns med som en viktig del i utredningen.

Jag uppskattar också den otålighet när det gäller att komma framåt som Katja Nyberg ger uttryck för. Glädjande nog behöver vi inte vänta så länge på underlag för att föra frågorna framåt eftersom utredningen ska redovisa sitt uppdrag inom loppet av två månader. I ljuset av det underlaget ska regeringen både på ett tydligt sätt artikulera sina egna positioner och föra reformer och åtgärder framåt i ett skyndsamt tempo.

Fru talman! Det är en mycket välkänd moderat position som har kommit till uttryck här i riksdagen under många år att vi ska återinföra en polisiär förstärkningsresurs – det som tidigare var beredskapspolisen. I det utredningsuppdrag som ligger på bordet och vars resultat ska redovisas i mitten av april är detta en av huvudfrågorna. Det ligger också i linje med sådant som uttalats av exempelvis Försvarsberedningen tidigare.

Det har naturligtvis hänt en hel del sedan 2012, både i vår omvärld och vad gäller våra egna politiska prioriteringar när det kommer till att möta hoten mot vår inre och yttre säkerhet. Det ska vi förstås också väga in när vi nu ska utforma en förstärkningsresurs. Man skulle kunna kalla det en beredskapspolis för vår tid, vår nya tid eller vår framtid.

Jag ser mycket fram emot att ta del av utredningens förslag i de här delarna. Vad gäller betydelsen av en sådan resurs är det helt korrekt som Katja Nyberg lyfte fram att det är något som Moderaterna har pekat på under lång tid. Det är också min uppfattning. Jag ser fram emot att ta del av utredningens förslag om hur en sådan resurs ska utformas för vår säkerhetspolitiska tid.

Fru talman! Tack, Katja Nyberg, för möjligheten att diskutera dessa viktiga frågor i dag!

Polisen har stor betydelse i vårt samhälle i fredstid och för totalförsvaret i ett läge då vi hanterar både hot av hybridkaraktär och hot mot vår yttre säkerhet. Polisen har en oerhört central roll att spela. Den insikten har i högsta grad förstärkts av att det är krig i Europa. De erfarenheter som har dragits av kriget i Ukraina är en viktig bakgrund till att vi redan 2023 valde att tillsätta en utredning som på ett systematiskt sätt går igenom alla frågor som har relevans och som Katja Nyberg också tog upp. Bland de frågorna finns både den om kombattantstatus och den om behovet av att återinrätta en beredskapsresurs inom polisen för att kunna hantera hot av olika slag.

Jag ser fram emot att ta emot denna utredning inom två månader. Den kommer att ge oss en bas för att föra en viktig diskussion och framför allt vidta relevanta åtgärder för att stärka polisens roll i samhället i stort i fredstid och i totalförsvaret. Vi ska rusta dem för alla de hot som vi här och nu och – vad det verkar – även under överblickbar framtid måste räkna med att hantera.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.