Thomas Morell

Herr ålderspresident! Vi står bakom alla våra reservationer, men jag yrkar bifall endast till reservation 6.

Till att börja med vill jag skicka en tanke till de familjer som drabbades vid den svåra olyckan på järnvägen vid Örebro södra i går. Jag förstår vad familjer, vänner och vittnen genomlider. Jag lider också med den förare som körde tåget och drabbades av detta. En förare har i det läget inte mycket annat att göra än att tuta och bromsa och är egentligen passiv i övrigt. Det var en oerhört tragisk händelse som drabbar väldigt många människor. Det är precis så när det gäller trafiksäkerheten. Väldigt många människor drabbas när en olycka inträffar. De flesta av oss har förmodligen någon familjemedlem, nära anhörig eller vän som har råkat ut för en allvarlig olycka i trafiken. Det är oerhört jobbigt för dem som drabbas.

Vad är då trafiksäkerhet? Är det att montera upp automatiska hastighetskameror utmed våra vägar, eller är det betydligt mer komplicerat än så? För mig som har ägnat nära nog hela mitt vuxna liv åt trafiksäkerhet är den här frågan viktig. För trafiksäkerhetens skull är det också viktigt att vägarna underhålls både sommar och vinter.

Herr ålderspresident! En av de värsta arbetsveckor jag upplevt inträffade för cirka 20 år sedan. På en vecka omkom sju personer i trafiken bara i Skaraborg. Vid samtliga av dessa olyckor fick jag vara med och utreda orsaken. Man är ödmjuk inför en så svår arbetsuppgift, och man berörs på ett sätt som inte går att beskriva med ord. Vart och ett av dessa dödsoffer har en stor krets av människor omkring sig - föräldrar, barn, syskon, släkt och vänner. Varje dödsfall i trafiken påverkar många, inte minst dem som agerar på olycksplatsen och i den utredning som sedan följer.

Trafiksäkerhet är viktigt och något som angår och berör oss alla. Trafiksäkerhetskameror är långt ifrån lösningen. Det krävs närvaro av trafikpoliser. De upptäcker påverkade förare, olovliga körningar med mera - allvarliga brott som en kamera helt blundar för.

Herr ålderspresident! Landets yrkesförare har ett viktigt budskap till oss politiker: Underhållet av våra vintervägar fungerar inte. De vet, ty de färdas på vägarna dagligen, årets alla dagar. De sätter bokstavligt talat livet på spel för att vårt samhälle ska fungera.

Tack och lov, får man faktiskt säga, fick vi situationen på E22 tidigare i vinter. Den fick medierna att vakna upp och beskriva hur sagolikt dåligt underhållet av vintervägarna fungerar. Den myndighet som ansvarar för drift och underhåll av våra vägar har under de senaste 20 åren konsekvent avvecklat kompetensen att bedriva ett fungerande underhåll av våra vintervägar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Trafiksäkerhet

I flera riksdagsdebatter med den förra infrastrukturministern fick jag svaret att Trafikverket hade ett modernt och effektivt sätt att underhålla våra vintervägar. Det är möjligt att det är modernt, men fungerar gör det inte. Man kan fråga vilken yrkesförare man vill, och svaret är givet: Underhållet är en katastrof.

Herr ålderspresident! Vilka konsekvenser får det om åkerier och dess förare ställer bilarna under delar av vinterhalvåret? Vår industri är beroende av fungerande transporter, kollektivtrafik, livsmedelsproduktion och sjukvård. Vi behöver mat på bordet och kläder på kroppen. Kort sagt gör yrkesförarnas arbetsinsatser att vårt samhälle fungerar. Är det då inte ett rimligt krav att yrkesförarna kan utföra sitt jobb i en trafikmiljö som fungerar sommar som vinter? Vägunderhållet är kraftigt eftersatt, och anslagen behöver ökas för att stoppa förfallet i det svenska vägnätet.

Herr ålderspresident! Riksrevisionen släppte i slutet av december förra året en granskningsrapport som var oerhört kritisk till förra regeringens och Trafikverkets agerande i infrastrukturplaneringen. Låt mig citera två meningar som sätter ljuset på problemet: "Riksrevisionen har i en tidigare granskning konstaterat att Trafikverkets kostnadskontroll inom investeringsverksamheten har brister." Vidare: "I praktiken innebär detta exempelvis att fler liv hade kunnat räddas i trafiken och att många fler medborgare hade kunnat få bättre transportförsörjning till samma kostnad." Granskningsrapporten är synnerligen läsvärd. Här framgår tydligt hur man inte ska planera infrastruktur. Men den förra regeringen är historia. Nu måste vi fokusera på Trafikverket, och det är sannerligen dags att se över denna koloss till myndighet.

Herr ålderspresident! Alkohol och droger är ett tilltagande problem i trafiken. Vi vet att riskerna ökar betydligt med påverkade förare, och statistiken visar också att alkohol och droger förekommer i alltför många olyckor. Sverigedemokraterna menar att drog- och alkoholkontroller måste ökas avsevärt. Alkoholpåverkade och drogpåverkade förare måste bort från våra vägar.

Herr ålderspresident! Arbete som utförs på väg eller nära väg är förenat med stora risker eftersom många bilister inte respekterar skyltar och varningsljus i önskvärd omfattning. Varje år dödas eller skadas flera personer när de utför arbete på eller nära väg. Så kallade TMA-fordon används som skydd vid olika arbeten på väg. Ni har säkert sett dessa fordon med sina stora krockkuddar, blixtljus och varningsskyltar. Dessa fordon har till uppgift att med sin närvaro och utrustning uppmärksamma andra trafikanter om ett pågående arbete. Trots både skyltar och varningsljus blir dessa TMA-fordon påkörda, och dessa påkörningar ökar i frekvens. Situationen är inte acceptabel, och jag talar ofta med personer som upplever otrygghet när de arbetar på väg.

Denna utveckling måste vändas, och för oss sverigedemokrater är det en prioriterad fråga. Man måste kunna gå till sitt arbete ute på vägen och känna sig trygg. Det gäller såväl vägarbetare och bärgare som räddningstjänst, ambulansförare och poliser. De står ju mitt i trafiken. Då måste det finnas en respekt för de skyltar och varningssystem som finns så att de kan utföra sitt arbete på ett säkert sätt. Deras närvaro i trafiken ska ju hjälpa oss andra att komma fram säkert och tryggt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Trafiksäkerhet

Herr ålderspresident! Trafiksäkerhet angår alla, och vi i Sveriges riksdag har verktygen för att öka säkerheten på Sveriges vägar. Låt oss gemensamt öka tryggheten på landets bilister.

(Applåder)

Herr ålderspresident! Jag tackar ledamoten för frågorna. Jag har inte bott vid någon riktig landsväg, bara en liten grusväg som det inte var så mycket med. Däremot har jag suttit på en landsväg i rätt många mil. Jag tillhör den grupp som kan kalla sig yrkesförare. Jag har följt utvecklingen genom årens lopp och sett hur illa ställt det är och hur illa det har blivit. Jag har också jobbat tolv år på trafikpolisen och varit ute och sett konsekvensen av dåligt underhållna vintervägar. Jag har suttit i diket och tagit hand om människor som varit med om det värsta ögonblicket i sitt liv. Jag vet vad det handlar om.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Trafiksäkerhet

Jag har varit oerhört kritisk till den förra regeringen. Det kan den förra infrastrukturministern intyga. Låt er inte luras av att jag har tystnat, för det har jag inte gjort - vare sig här i kammaren eller någon annanstans. Ödebrink frågade efter förslag på vad vi vill göra. Vi vill se över Trafikverkets organisation, och det ska ske i närtid, för det här kan inte fortsätta.

Vi pratar just nu om underhållet av vintervägar, men det räcker med att ställa sig på en plattform och se om tåget går i tid - om det över huvud taget kommer något tåg. Det finns bekymmer alldeles oavsett om man tänker välja väg eller järnväg. Man måste se över organisationen, för den fungerar inte. Ni hade den chansen under åtta år. Ni tog den inte. Men jag ska göra vad jag kan för att få den förändringen till stånd.

Herr ålderspresident! Ledamoten Ödebrink ställde frågan hur det kunde bli så fel på E22. Då kände jag mig manad att svara.

Det som hände på E22 var ingalunda en nyhet. Man kan säga att det som inträffade var en riktig lyckträff, för vad var det som hände utöver katastrofen där nere? Jo, att medierna satte ljuset på hur illa det fungerar med underhållet av vintervägar.

Under flera år har jag fört en diskussion här i kammaren med den förra infrastrukturministern om hur illa Trafikverket sköter underhållet av vintervägar. Det står still så snart det kommer lite snö. Det blir glashalt. Bilar åker av vägen. Olyckor inträffar. Det jag fick som svar då var att det fanns ett modernt och väl fungerande underhåll av vintervägar. Modernt är det, men fungerar gör det definitivt inte.

Det vi såg på E22 är ett resultat av den gamla regeringens sätt att driva och sköta Trafikverket. Det är en direkt följd av att man inte tog tag i de bekymmer som fanns. Man ökade antalet anställda med 48 procent under de åtta åren, men underhållet av vägarna blev bara sämre.

Nu har det gått så långt att både åkerier och chaufförer runt om i landet har sagt att de inte kör om det inte blir bättre. De riskerar varken förare eller fordon på de här vägarna. Det är ett resultat av ett bristfälligt skött verk, som har ansvar för att sköta underhållet av vägarna. Det ansvaret vilar tungt på den förra regeringen.

Fru talman! Vad bra att ni i Socialdemokraterna lägger fram förslag! Men ni får gärna komma till mig och fråga, så att ni lägger fram förslag som fungerar i praktiken! De förslag som jag har sett hittills kommer tyvärr inte att funka.

Ni står här och utkräver ansvar av regeringen. Då måste man ställa sig frågan: Varför gjorde ni ingenting själva när ni hade regeringsmakten? Bristerna i underhållet av vintervägar påtalades åtskilliga gånger. Människor omkommer. Vi får stopp i trafiken och i flödena till privatpersoner och industri. Då svarade ni att det fungerar alldeles utmärkt. Nu säger ni helt plötsligt att det inte fungerar alls. Då måste man ställa frågan: Hur ska ni ha det? Det hade varit klädsamt om ni hade gjort någonting under den tid ni hade regeringsmakten i stället för att nu stå här och påtala brister som ni faktiskt har skapat själva. I rapporten från Riksrevisionen är det tydligt att ni inte har koll på infrastruktur över huvud taget. Kom inte och raljera i de här frågorna, utan försök sätta er in i detta, ta ansvar och hjälpa till i svåra stunder! Det är någonting vi alla behöver.

(Applåder)

Herr talman! Jag känner mig tvungen att blanda mig i diskussionen. Jag har nämligen i just denna talarstol haft åtskilliga debatter med den förre infrastrukturministern, Tomas Eneroth. Han är inte helt obekant, kan jag tänka.

Det är nästan pinsamt att höra Socialdemokraternas raljerande över regeringen och det som hände på E22:an. Jag har haft flera debatter med den förra infrastrukturministern om bristerna i vinterväghållningen. Den sista hade vi efter att en yrkesförare hade glidit av vägen och slagit ihjäl sig. Då fick jag till svar av den dåvarande infrastrukturministern att vi har ett väl fungerande och modernt sätt att sköta vinterväghållningen.

Jag har snart 50 års erfarenhet av att vara ute på vägarna och har kört i stort sett alla tänkbara fordonskombinationer. Jag har sett utvecklingen genom åren. En sak är säker: Trafikverket har uppfunnit världens bästa ismaskin. Där har vi bekymret. Man förlitar sig på de elektroniska meteorologerna i diket och på att någon vid en datorskärm ska skicka ut resurser för att ploga vägen. De kommer ut för sent, och insatserna är för små.

Om man hade skickat ut insatserna i tid hade situationen på E22:an aldrig uppstått. Det är ett av skälen till att trafikutskottet vill förhöra Trafikverket och inte regeringen. Det är Trafikverket som sköter verksamheten. Det är där bristerna finns, och det är där vi måste ha fokuset. Om de hade skickat ut resurser på vägen hade situationen aldrig uppstått.

Detta har ni socialdemokrater försvarat. Ni tycker till och med att det har varit ett bra sätt att sköta vinterväghållningen. Det som hände på E22:an var ingalunda det enda som hände det dygnet. Det var likadana situationer på E4, E20 och E6 samt på riksväg 50, riksväg 60 och riksväg 62. Skillnaden var att det inte var så många fordon som fastnade där. Men situationerna var likadana. På E20 var det också stopp i Finnerödjabacken, som är ett välkänt ställe.

Under alla debatter som jag har haft med Socialdemokraterna och den förre infrastrukturministern hävdade man att det fungerade väl. Nu vet vi att det inte gör det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

För att visa att det största katastrofområdet egentligen är Socialdemokraterna uppmanar jag er att läsa vad Riksrevisionen skriver när det gäller infrastrukturplaneringen. Det står: "I uppdraget till Trafikverket angav regeringen dessutom vissa specifika åtgärder som skulle ingå i Trafikverkets förslag. Riksrevisionen konstaterar att regeringen inte hade några underlag avseende dessa åtgärder när regeringen beslutade denna styrning. Kostnaderna för åtgärderna visade sig sedan överstiga den tillgängliga ekonomiska ramen inom planperioden."

Om man läser hela rapporten, vilket ni gärna får göra, kan man konstatera att Socialdemokraterna har absolut noll koll när det gäller infrastruktur. Det resulterade i det som hände på E22:an. Det är en direkt följd av hur ni har styrt infrastrukturen. Och här sitter ni och raljerar. Det är bedrövligt.

(Applåder)

Herr talman! Jag är också mån om skattebetalarnas pengar, men jag är dessutom mån om att vi kan försvara oss ifall det kommer en angripare utifrån - och då behöver vi ha beredskapsflygplatser. De kommer inte bara upp som skott ur jorden.

Nu ska jag återgå till det som egentligen gjorde att jag begärde replik. Det gäller sträckan Göteborg-Alingsås, kontaktledningsbyten och brister i järnvägsunderhållet. Detta kom ju inte som en överraskning utan är något som har funnits under många år. Då måste man ställa sig frågan varför inte Vänsterpartiet har agerat tidigare för att öka underhållet på järnvägen och framför allt varit med och funderat på hur vi ska lösa det behov av kontaktledningsbyten som finns på Västra stambanan. Ni har varit så fixerade vid höghastighetståget och den delen av järnvägen att ni helt har bommat behoven på Västra stambanan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Nu står vi inför en situation som är dramatisk när det gäller persontrafik och framför allt godstrafik. Vi har Sveriges största hamn i Göteborg. Kan vi inte lösa godstransporterna därifrån kommer vi att ha en trafikinfarkt i Göteborg.

Det vore bättre om ni rannsakade er och funderar över varför ni inte såg möjligheterna att bygga ytterligare ett dubbelspår mellan Alingsås och Göteborg. Jag vill gärna höra en förklaring till det.

Herr talman! Jag hade egentligen inte tänkt ta upp flyget utan järnvägen i det här replikskiftet. Men när debatten blir sådan är det ju lockande.

Jag blir lite mörkrädd när vi diskuterar nivån på flygets utsläpp och det är uppenbart att det diffar så mycket i kunskap. Om vi ska ha en diskussion om hur vi ska få ned utsläppen och komma åt klimatproblemen måste vi ledamöter i det här huset ha något så när grepp om hur pass stora utsläppen är.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Ledamoten var inne på flygplatsen i Norrköping och att ni inte vill vara med och betala för den. Det står i er text att det finns behov av beredskapsflygplatser, men samtidigt vill ni inte främja och subventionera kommersiell drift av flygplatser. Då måste jag fråga: Hur har ni tänkt att beredskapsflygplatserna ska kunna finnas till om det inte finns ekonomi för att bedriva flygtrafik?

Flyget har en oerhört viktig roll i vårt lands infrastruktur. Och vi går mot att sänka utsläppen från flyget och minska dess påverkan på miljön. Utsläppen är låga i dag, och de kommer att bli lägre inom en ganska snar framtid. Men vi måste hålla oss till siffror som vi är säkra på.

Jag blev lite skraj när jag lyssnade på replikskiftet före detta. Jag hoppas innerligt att det inte är synonymt med Vänsterpartiets syn i dessa debatter. Då blir det besvärligt.

Fru talman! Jag får väl tacka för det svar som jag aldrig fick.

Om man plockar fram den nationella planen, som den förra regeringen hade ansvaret för, kan man där i klartext läsa att det kommer att vara sämre både på vägsidan och på järnvägssidan i det befintliga nätet.

Då måste jag ändå ställa frågan: Hur kan man då lägga pengar på höghastighetståg när det är ett skriande behov av att få de anläggningar som finns att fungera?

Det är så illa i dag att både industrin och privatpersoner undviker tåget eftersom de inte vet om de kommer fram samma dag som de åker hemifrån. I förra veckan tog det mig fem timmar att ta mig från Skövde till Stockholm. Jag hade nästan kunnat cykla på samma tid.

Det är dags även för Socialdemokraterna att rannsaka sig. Ni hade chansen att göra någonting åt det bristfälliga underhållet, men ni tog inte bollen. Och nu försöker ni få det att låta som att denna regering inte gör någonting.

Men en sak kan jag försäkra: Så länge jag står upp och andas kommer jag att arbeta för att styra om Trafikverket.

Fru talman! Jag hoppade till lite grann när jag hörde ledamotens anförande och hon sa att vi har problem med järnvägen i dag. Ja, det har vi. Jag är den första att stryka under det. Men jag får också intrycket att det skulle vara den nu sittande regeringen som är orsaken till detta. Det blir en lite konstig verklighetsbeskrivning av detta.

De problem som vi dras med står till och med nedtecknade i den förra nationella planen. Där står det att både järnvägarna och vägarna kommer att vara i sämre skick 2033 än nu. Och det var den förra regeringen som hade ansvaret när denna plan togs fram. Med berått mod valde man ändå att avsätta pengar till höghastighetståg fast man visste att övrig infrastruktur kommer att förfalla och att man inte kommer att ha pengar för att underhålla den i den takt som den bryts ned. Det får till följd att folk ute på landsbygden får knappt farbara vägar. Järnvägssystemet havererar. Vi har fortfarande ställverk i järnvägssystemet som är från 60-talet. De är inte utbytta.

Det fanns all tid i världen under de åtta år som den förra regeringen satt vid makten att göra någonting åt detta. Men man valde att inte göra det. Då måste jag ställa frågan: Varför tog ni inte chansen när ni hade bollen i handen?

Fru talman! Nu ska jag försöka svara. Infrastrukturen för den digitala verksamheten måste byggas ut. Vi måste också säkerställa att den fungerar över hela landet.

I dagsläget finns det inte mer pengar avsatta för detta, men vi kommer att arbeta för att det ska ske. Vi är beroende av en snabb infrastruktur på den digitala sidan, även i skogarna i Västerbotten, i Värmland eller var det nu kan vara, men det är inte utbyggt överallt.

Sedan har vi väckt en ganska omfattande motion när det gäller AI. En av våra ledamöter i utskottet är den som driver den frågan framåt. Vi har halkat efter i Sverige - det är inte tu tal om det - och vi måste återta tätpositionen. Det kommer att vara en del av arbetet, så att vi ska lyckas återta tätpositionen.

Vi var väldigt ledande under många år, men vi har halkat efter. Det är inte bra. Det är inte bra för vår industri. Vi måste återta vår förlorade ledartröja.

Så kommer jag tillbaka till detta med järnvägen. Det är något av en käpphäst för min del. Det behöver byggas ut en sådan järnväg. Ta en sträcka som Göteborg-Alingsås, som är en av de hårdast belastade i Sverige. Där har vi en godsmängd som är enorm i dag, och hamnen i Göteborg ska öka. Det finns inte kapacitet. Detta försummade den förra regeringen. Man hade inte ens med det i den plan som lades fram.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Det kommer att bli ändring på detta. Vi måste få ett system som fungerar och kan hantera de godsmängder som industrin behöver få transporterade. Om detta inte sker kommer transporterna att läggas ut på vägarna. Då kan man räkna ut hur det blir i Göteborg.

Fru talman! Låt mig börja med frågorna framifrån, för omväxlings skull. Vi talar om detta med järnvägen och underhållet.

Man kan titta på hur den förra regeringen lade upp investeringar och underhåll för järnvägen. Man var oerhört låst vid detta med höghastighetståg. Det var bara detta det handlade om, ingenting annat.

Vad vi nu har fått göra är att ställa om kursen. Man måste bygga ut där det finns flaskhalsar och renovera där behovet finns. Men det är inget man gör över en natt.

Som ledamoten har kunnat läsa i nyheterna kommer även infrastrukturpropositionen att landa i Tidöavtalet. Då har vi större möjligheter att påverka och lägga vår hand vid hur det ska bli framöver. Det kommer att bli investeringar i järnvägen för att få bort flaskhalsar. Det kommer också att läggas mer pengar på underhållet.

Vi har dock varit tvungna att städa upp efter den förra regeringens sätt att hantera järnvägstrafiken. Vi ser ju hur det har blivit, med alla förseningar och brister som finns i hela järnvägssystemet. Detta är inget vi kommer att ändra på i nästa vecka, utan det kommer att dröja mandatperioden ut och förmodligen ännu en bit längre fram i tiden. Men att vi kommer att göra en kursändring är helt klart.

Vi kliver bort från höghastighetstankarna och vill i stället se till att vi får ett robust järnvägssystem som fungerar även om det råkar komma lite snö eller om ett löv trillar ned på spåret. Så är det ju inte i dag. Kommer det lite snö eller lite löv är det stopp i systemet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Det digitala får jag ta i nästa inlägg. Jag ber om ursäkt.

Fru talman! Jag börjar bakifrån även denna gång. Att minska utsläppen är viktigt. Vi säger att detta inte får styras av vilken fordonstyp eller vilket transportslag det rör sig om, utan det handlar om den teknik vi använder för att minska utsläppen.

Om vi har ett flyg som är helt fritt från utsläpp, vad är då problemet med flyget? Jag vet att det finns ledamöter här i riksdagen som säger att vi inte ska flyga. Då är det en principsak att vi inte ska använda flyget som transportmedel.

Vi tycker inte så. Vi tycker att vi ska flyga - att vi ska använda den infrastruktur som finns även i luften. Men då måste vi se till att minska miljöpåverkan. Detta kan man göra genom att elektrifiera flyget eller genom att flyga på biobränsle. Det är en snabbare lösning än att gå ned på backen, för där har vi inte riktigt samma möjlighet till försörjning med biobränsle eller el. Vi har inte byggt ut just den delen.

Jag fick en film i går av ett åkeri som har en vätgasbil på prov. Det är synnerligen intressant. Då blir det vatten i avgasröret. Det gäller bara att kunna producera vätgas.

Sedan har vi detta med hur man formulerar sig. Står det att man ska återta underhållet i statlig regi betyder det precis det. Det finns fördelar med att ha det utlagt även på underentreprenörer. Det har egentligen inte så stor betydelse vem som håller i maskinen, men det måste bli gjort, och man måste ha klart för sig hur det ska funka. Man måste ha en tydlig styrning. Det har man inte i dag. Det hjälper inte att flytta tillbaka underhållet i statlig regi om man inte klarar av att styra verksamheten.

Fru talman! Tack, ledamoten, för frågorna! Frågan i går handlade om radarsystemet. Radarsystemet har vi för att kunna vägleda flygtrafiken på ett effektivt sätt. Vad som nu händer är att ett avtal löper ut så att åtta flygplatser inte kommer att få fullständig radartäckning. Man får då ha längre tidsintervall mellan de flygplan som ska starta och landa.

Vad vi diskuterade var om vi ska ha ett system där vi släpper en så viktig del. Det handlar också om landets försvar - om att kunna vägleda Försvarsmaktens flyg. Vi måste kanske fundera ett ögonblick på hur vi har det med våra radarsystem när det gäller att täcka och säkra landets gränser. Det var detta frågan handlade om; det hade inte mycket med väg och järnväg att göra.

När det gäller radardelen får vi nog ta oss en funderare på hur vi ska ha det med den. Vi kan inte ha en situation där vårt försvar, ambulansflyget eller vad det nu kan vara som är viktigt får vänta på sin tur. Det duger inte, utan vi måste ha ett radarsystem som hanterar situationen här och nu, i denna sekund, och inget annat.

Om vi går tillbaka till det vi debatterar i dag måste vi se till att få verksamheten på den myndighet som har ansvaret för väg och järnväg att fungera. Det gör den inte i dag - det är vi rörande ense om. Socialdemokraterna vill gå hela vägen och föra in mer pengar i en myndighet som uppenbarligen inte klarar detta. Det säger vi nej till. Vi måste hitta en annan väg.

Fru talman! Jag kan inte låta bli; jag är tvungen att kommentera det där sista. Nej, omorganisationen av polisen blev inte bra - det kan jag hålla med om. Vad gjorde man där? Jo, man slog ihop alla myndigheter ute i landet till en myndighet. Vad har man gjort med Trafikverket? Precis samma sak.

Fungerar Trafikverket? Nej, det är vi rörande ense om. Om man trycker in mer pengar i en organisation som inte fungerar, varför skulle man förvänta sig att få ett bättre resultat? Det grundläggande problemet är hur organisationen fungerar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Jag kan försäkra ledamoten om att detta är något jag har diskuterat med departementet, för det duger inte som det fungerar i dag. Men det hjälper inte att ge en organisation som inte fungerar mer pengar. Det enda som händer är att man förlorar mer pengar och får mindre verksamhet.

Man måste gå en annan väg, och det har vi valt att göra. Detta kommer att ge sig framöver, så ledamoten kommer att få svar på sina frågor.

Fru talman! Nej, vi följde inte med på initiativet. Och varför? Det var inte tillräckligt bra. Det är det enkla svaret.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

En av de största kritikerna till Trafikverket står mitt framför ledamoten. Jag tycker inte att Trafikverket sköter sitt uppdrag, och det har jag varit oerhört tydlig med. Jag brukar säga att jag leder SM i tågförseningar, för jag är aldrig annat än försenad när jag åker tåg. Järnvägen funkar inte; man kan gå ut och fråga resenärerna på vilken plattform som helst.

Det här duger inte. Det är alldeles tydligt att Trafikverket inte reder ut sitt uppdrag. Vi har hört i radioinslag de senaste dagarna att Trafikverket har vetat om att växlarna inte fungerar och att de har varit i dåligt skick. Men byter man ut dem? Nej.

Då måste vi ställa tydliga krav på Trafikverket. Nu måste de se till att få verkstad i sin verksamhet. Det är tydligt att organisationen i sig inte fungerar, men då hjälper det inte att kasta in en pengapåse till. Det är därför ert förslag inte höll måttet i våra ögon.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Fru talman! Nu har vi fått höra något alldeles unikt i kammaren: en miljöpartist som säger att järnvägen inte kommer att lösa problemen med miljön. Det trodde jag aldrig att jag skulle få höra. Det var spännande!

Låt oss gå tillbaka till detta med att elektrifiera godstransporter. Jag har många vänner inom transportnäringen, och flera av dem vill köpa elektriska lastbilar. Men problemet är att det inte finns effekt för dem. Åkerierna kan inte ansluta sig till elnätet, för elnätet klarar inte den effektbelastningen. Det är inte som att ladda ett personbilsbatteri, utan det krävs betydligt mer effekt för att klara detta. Åkerierna kan alltså inte investera i en elektrisk lastbil, för det finns inte tillräckligt med effekt. Man måste börja i rätt ände för att man ska få någon skjuts i det hela.

Det finns en annan del i det här också, och det är ekonomin. En elektrisk lastbil är mer än dubbelt så dyr som en traditionell bil. Kunderna är i dag inte villiga att betala för kostnadsökningen, och åkerierna kan inte köpa bilar för att ställa på gården.

Man måste förstå sambanden, och överflyttningen måste ske i en takt så att samhället följer med och människorna är villiga att betala. Att bedriva åkeriverksamhet är inte detsamma som att bedriva scoutverksamhet. En lastbil är en produktionsapparat. Den måste generera pengar, som i all annan industriell verksamhet. Vi måste börja i rätt ände, och det har inte Miljöpartiet klarat. Och vi tror på järnvägen, till skillnad från Bolund.

Fru talman! Tack för frågorna, Per Bolund! Detta är lite intressant, för det är alldeles uppenbart att ledamoten inte har läst Sverigedemokraternas motioner.

För vår del är det viktigt att lyfta upp en stor mängd av godset på järnväg, om vi pratar om landtransporter. Det tunga långväga godset kan med fördel gå på järnväg. Det är egentligen anledningen till att vi vill rusta järnvägen så att den fungerar och så att industrin har ett förtroende för järnvägstrafiken. Då måste tåget gå. Om man bokar ett tågsätt och ska transportera sitt gods får det inte vara så att det levereras till kund i den mån järnvägen fungerar. Det funkar inte så. Det är ett av skälen till att vi har lagt fokus på att underhålla järnvägen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Det andra är att vi vill stärka sjöfarten, för den kan då ta en stor del av godset från hamnarna. Då kan man avlasta vägsystemet. Men vi kommer inte ifrån att lastbilarna är tvungna att finnas med i början och slutet av transporterna. Hur vill vi då lösa det? Det handlar om att öka elektrifieringen, men då måste man börja i rätt ände. Man kan inte springa baklänges in i framtiden.

Jag kommer från den tunga trafiksidan, så jag vet vilken enorm effekt vi behöver för att elektrifiera den tunga trafiken. Det finns det i dag inga möjligheter att göra, av två skäl. Det ena handlar om produktionen av el, och det andra handlar om att få ut elen till mottagaren. Detta kan jag utveckla i nästa replik.

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag.

Infrastrukturen är en viktig del av våra liv och en absolut förutsättning för att vi även framgent ska vara ett välfärdsland. Infrastrukturen är helt enkelt blodomloppet i vårt samhälle och ger människor rörelsefrihet, oavsett om det är fråga om arbetspendling eller fritidsaktiviteter. Att landets företagare är i behov av snabba och effektiva transporter torde de flesta vara medvetna om: Mat på bordet, kläder på kroppen och tak över huvudet kommer inte genom ett trollslag.

I flera decennier har underhållet av våra vägar och järnvägar nedprioriterats. Flera regioner bedömer den bristfälliga infrastrukturen som ett av de största tillväxthindren, och i många delar av landet riskerar infrastrukturen att bli en flaskhals för jobb och tillväxt om inte underhåll och upprustning prioriteras.

I stället för nödvändiga underhålls- och trimningsåtgärder valde tidigare regering att lägga sitt fokus på nyinvesteringar i stambanor för höghastighetståg som kritiserades för höga kostnader och bristande kontroll.

Fru talman! Sverigedemokraterna understryker tillsammans med regeringen infrastrukturens roll i det svenska samhället. Vår strategi för en konkurrenskraftig infrastruktur sträcker sig inte enbart till vägar som transportmedel. Vi menar att alla trafikslag bör vara inkluderade och tas med i en heltäckande transport- och infrastrukturplanering. Oavsett om det är fråga om personer eller gods som ska färdas på väg eller järnväg eller med flyg eller sjöfart måste infrastrukturen vara robust vid alla årstider.

Kommunikationer

Sverige är ett avlångt land i Europas utkant, och därmed är hela landet i behov av en infrastruktur som uppfyller kraven på effektivitet vid varje given tidpunkt. För stora delar av landet är flyget viktigt för att stärka den industriella utvecklingen. Flyget är snabbt och effektivt för tjänsteresor, räddningsflyg, brandflyg, polisflyg och inte minst försvaret. Att vi har en väl fungerande infrastruktur för flyget är av yttersta vikt för hela landet.

Fru talman! Sverigedemokraterna stoppade, tillsammans med Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna, det extremt kostnadsdrivande projektet med höghastighetståg. Vi prioriterar i stället att stärka det svenska järnvägsnätet. Insatserna ska i första hand riktas mot ökat underhåll för att säkerställa järnvägens robusthet. Där det krävs ska flaskhalsar byggas bort för att järnvägens kapacitet ska öka. Projektet med höghastighetståg var en gökunge som allvarligt skulle ha skadat landets övriga infrastruktur. Nu prioriterar Sverigedemokraterna tillsammans med regeringen arbetspendling och godstrafik.

I betänkandet ökas anslagen för utveckling av statens transportinfrastruktur till 36,9 miljarder. Det är en välbehövlig ökning av anslagen. Den är långt ifrån tillräcklig men visar ändå på en tydlig vilja att öka anslagen för att stärka en viktig del av vårt samhälles blodomlopp.

Även anslaget för vidmakthållandet av statens transportinfrastruktur ökas, till 34 miljarder. Detta är av yttersta vikt för att på något sätt bearbeta den underhållsskuld som finns.

Fru talman! Jag ska också säga några ord om den myndighet som ansvarar för våra vägar och järnvägar, nämligen Trafikverket.

De senaste dagarna har min telefon och mejl bokstavligt talat svämmat över av meddelanden från förtvivlade förare ute på landets vägar. Underhållet av våra vintervägar har bokstavligt talat kollapsat. De enda som uppenbarligen inte har förstått hur illa det är ställt är Trafikverket. Den situation vi har ute på vägarna har fått flera förare att efterlysa ett skyddsstopp då de upplever att de utför sitt arbete med livet som insats. Åtta år med den förra regeringen visar på ett fullständigt haveri när det gäller halkbekämpningen på våra vägar.

Situationen är inte bättre för järnvägen. Att järnvägen inte fungerar på ett tillfredsställande sätt är det många strandade resenärer som kan vittna om. De senaste dagarna har flera radioinslag handlat om växelfel som har orsakat en stor mängd förseningar i tågtrafiken. Värre är att Trafikverket har haft kännedom om bristerna men ändå inte bytt ut växlarna.

Nu är det dags att se över Trafikverkets organisation, för det står bortom allt rimligt tvivel att myndigheten inte klarar sitt uppdrag.

Fru talman! Avslutningsvis vill jag summera vikten av en fungerande infrastruktur. För oss är det centrala att människor ska kunna leva och bo i hela landet och ta sig till sina arbeten och fritidsaktiviteter snabbt och säkert. Företag ska ha goda villkor för sin verksamhet och kunna transportera varor till havs, på väg och järnväg samt i luften. Den viktiga digitala infrastrukturen ska också nämnas här. Politiken måste förhålla sig till människors faktiska villkor och inte bygga på utopier som enbart är anpassade för människor som bor i större städer.

Sverige behöver en ny infrastrukturpolitik som ser till hela landets behov. Vägtrafiken har sin givna plats i människors vardag, oavsett om de bor i Malmö, Jönköping, Sveg eller Vilhelmina.

Järnvägen är viktig inte minst för industrin. Här ser vi möjligheten att utveckla vår järnväg i hela landet. Det viktiga är inte hastigheten utan driftssäkerheten - helt enkelt att tåget går.

Flyget är en oerhört viktig del i vår infrastruktur och en absolut nödvändighet på många orter i landet. Att flyget har en nyckelroll i vårt lands beredskap inser nog de flesta. Brandflyg, ambulansflyg och polisflyg är viktiga delar när det gäller att rädda liv och egendom.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Sjöfarten är en nyckelspelare för vårt lands välstånd. Man inser vikten av sjöfartens betydelse när man ser den oerhört stora godsmängd som sjöfarten hanterar varje år. Att utveckla och stärka svensk sjöfart är ett viktigt mål för oss.

Tillsammans med regeringen ser vi sverigedemokrater fram emot att utveckla infrastrukturen - på land, i luften, till sjöss och digitalt.

(Applåder)

Fru talman! Jag tackar finansministern för svaret. Jag tänker lite grann haka på det sista som togs upp om miljön. Det finns en norsk utredning som visar att det absolut bästa, förutom att stanna hemma, faktiskt är att campa. Det är det klimatsmartaste sättet att fira semester. Sedan är det en stigande skala, och i slutändan har vi kryssningsfartyg som inte är särskilt bra.

Att använda en hög beskattning med klimatet som grund blir helt fel. Då biter man sig i svansen.

Vi ser nu effekten att försäljningen har minskat bara för att människor känner oro, och denna oro sprider sig även till dem som jobbar i branschen. Hur kommer det att gå? Kommer vi att ha några jobb i framtiden?

Jag vet att regeringen har ett engagemang för att alla ska ha jobb. Det är viktigt att man är ute i arbetslivet. Men då måste regeringen också skapa förutsättningar så att människor inte förlorar sina jobb. Och just detta förslag som två myndigheter sitter och filar på kommer att få denna effekt. Då borde man reagera från ryggraden och ge tydliga instruktioner om att det inte får få dessa konsekvenser. Man landar helt fel med denna beskattning i alla avseenden. Det får konsekvensen att människor går ut i arbetslöshet, och finansministern förlorar en massa pengar. Det är synnerligen allvarligt för våra statsfinanser. Här finns det all anledning att göra ett omtag.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Jag tackar för svaret.

Husbilsbranschen, eller campingbranschen kanske man ska säga för att det ska bli mer korrekt, är en folkrörelse.

Campingrörelsen är också den första kontakt som väldigt många ungdomar får med arbetslivet. Jag har campat sedan 1980, så jag tror mig ha lite erfarenhet från den verksamheten. Man ser ofta ungdomar som jobbar på campingar, tar emot gästerna, hjälper till och servar och ser till att det är rent och snyggt där. Detta är en jätteviktig del i att unga människor får komma ut i arbetslivet. När förslag riskerar att slå undan benen för denna typ av verksamhet måste man reagera.

Dessutom är det, som vi har belyst här under debatten, många människor som får sin försörjning från att bygga husbilar. Sedan har vi hela serviceorganisationen och allt som är runt omkring. Det är klart att dessa människor är oroliga för sitt arbete.

Vi ser dessutom att försäljningen redan har dalat därför att man inte vet hur det kommer att bli eller hur skatten kommer att se ut när vi har passerat nyårsafton. I värsta fall landar det på 43 000 kronor i årsskatt för fordon som går drygt 500 mil om året. Då kanske många säger att det går att ställa av dem. Ja, det kanske man kan göra, men det är inte alla försäkringsbolag som accepterar det utan man är tvungen att ha fordonet påställt för att det ska kunna vara försäkrat. Detta är också ett bekymmer.

Det blir väldigt fel sett till nivån på skatteuttaget för just denna fordonstyp jämfört med andra fordon som beskattas i Sverige. Tittar man ut i Europa ser man att det landar helt galet här jämfört med andra europeiska länder. Inget annat land kan jämföra sig med oss. Detta får till effekt att försäljningen minskar, och det har den redan gjort.

Vi kommer i stället att få import av treåringar, alltså husbilar som har passerat tre år från första registreringsdatum, vilket knappast kan vara önskvärt. Samtidigt har vi slagit undan benen på våra tillverkare här i landet, och i stället importeras äldre fordon som är tillverkade någon annanstans.

Här finns all anledning för regeringen att agera och tala om för myndigheterna att detta inte blir rätt och att en översyn måste göras. Man behöver inte gå in och peka exakt i detalj, men man kan ändå vara tydlig när man ger instruktioner om vilka effekterna inte får bli.

En tung lastbil som kan rulla 30 000 mil på ett år har 14 000 i årsskatt, medan en husbil som går 539 mil har 43 000. Redan där ser man att vågskålen tippar alldeles fel.

Jag utgår ifrån att regeringen tar tag i frågan. Det är viktigt för dem som arbetar i branschen, det är viktigt för hela campingorganisationen och det är viktigt för de ungdomar som kommer ut i sitt första arbete just inom campingbranschen att man inte slår undan benen för alla dessa människor. De är 1 miljon till antalet - bara det!