Birger Lahti

Fru talman! Jag hör att man är angelägen att debattera - man förväntar sig till och med att det ska begäras replik.

Vi debatterar näringsutskottets betänkande med titeln Ny kärnkraft i Sverige. Jag borde egentligen inte behöva säga vad det handlar om eftersom många redan har sagt det, men det gäller bland annat ändringar i miljöbalken för att tillåta nya reaktorer på andra platser än i dag och ta bort förbudet mot att fler än tio reaktorer är i drift samtidigt.

Egentligen förstår jag inte varför man över huvud taget driver på för dessa lagändringar. Det är möjligt att bygga kärnkraft i dag, om den nu är så eftertraktad som regeringen och Sverigedemokraterna vill måla upp det som. Det är i dag fullt möjligt att komma med investeringspengar för att bygga en reaktor - var så god, Wallenberg eller någon annan! Men de verkar ju inte stå i kö. Det förvånar mig djupt att regeringen tillsammans med Sverigedemokraterna med alla till buds stående medel försöker få det att se ut som att det är helt riskfritt att investera i kärnkraft.

Det kommer nu signaler om att man av kostnadsskäl stoppar de försök med SMR som har gjorts i Utah i USA. Den motvind som finns vad gäller kommersialiseringen av ny kärnkraft bör nog i stället användas där vind gör bäst nytta, det vill säga för vindkraft. Det står faktiskt investerare på kö för att investera i vindkraft, och de investerar hela tiden.

Att vi skulle ha en borgerlig regering som motarbetar sådant som faktiskt skulle gynna industri, tillväxt och småföretag hade väl få aktörer trott före valet, men det är nu fakta. Att man inte bara är passiv utan aktivt motarbetar sådant som skulle gynna AB Sverige och alla Sveriges medborgare förvånar mig mycket.

Att kommuner säger nej till vindkraftsprojekt är sådant som regeringen utan att göra alltför många knop kunde ha löst genom att ha med ett verktyg i incitamentsutredningen som skulle ha löst otaliga knutar för att få mer produktion på plats. Jag menar givetvis ersättning till kommuner i form av fastighetsskatt eller någonting annat, som produktionsbaserad ersättning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ny kärnkraft i Sverige

Man motarbetar aktivt ett energislag. Det är såklart viktigare att behålla skatterna på riksnivå, för då kan man sänka skatterna för de grupper som man värnar.

Att det till och med pågår en kampanj för att svartmåla den gröna omställningen och misskreditera forskningen leder till att landet dras isär ytterligare när det i stället borde ha blivit lättare att söka samförstånd med tanke på det läge som landet och världen befinner sig i.

I budgetpropositionen för 2024 föreslog regeringen kreditgarantier för investeringar i ny kärnkraft på upp till 400 miljarder kronor, vilket har nämnts även i andra anföranden. Orsaken är att investeringar i kärnkraft kännetecknas av höga initiala finansieringskostnader, långa byggtider och en lång driftstid för att återhämta investeringskostnaderna. I Sverige var det dessutom flera decennier sedan ny kärnkraft byggdes, vilket skapar osäkerhet vad gäller nationella krav och hur dessa ska tillämpas.

Till saken hör också att de kärnkraftsprojekt som genomförs i andra länder ofta blir försenade och betydligt dyrare än vad man planerat. Olkiluoto 3 i Finland är till exempel en av de dyraste byggnaderna i hela världen. Av de tio dyraste byggnaderna i världen är sex kärnkraftsreaktorer.

Regeringen konstaterar i sin proposition att "den höga risken försvårar möjligheterna att attrahera finansiering till dessa investeringsprojekt" i början. Ändå har denna regering, trots sitt budskap om teknikneutralitet, landat i att ge kreditgarantier till något som enligt regeringen själv är högriskinvesteringar.

Fru talman! Till dem som har småföretag, bor i hus eller villa eller har någorlunda elförbrukning säger jag bara: Kolla igenom elräkningarna från två år tillbaka i tiden, och börja jämföra dessa med vinterns elräkning! Gör gärna detta i alla fall fram till nästa val. Denna debatt handlar om ny kärnkraft i Sverige, men jag är övertygad om att svenska folket redan har börjat att betala ockerpriser för den samhällsnytta som el till eluttaget där hemma faktiskt ska vara.

Att inte ta striden för att separera exportelen från den inhemska konsumtionen var det första felet. Det har nu lett till att småföretag och konsumenter betalar 60-150 procent mer för el än för tre år sedan. Ingen leverantör kan motivera prisökningen på produktionen. Det handlar bara om en misslyckad prissättningsmodell som vi nu betalar för.

Regeringens uppräkning av skatten kommer att innebära 9,2 procent högre elskatt från nyår. Det stannar dock inte där. Den integrerade elmarknad som Bryssel älskar kommer givetvis återigen att ge oss, som har överproduktion och kablar till kontinenten, en prishöjning när förordningen om nätflöden ska implementeras nästa år. Svenska kraftnät säger att priset kommer att gå upp med 20 procent.

Regeringens svar är att man inte kan göra någonting - det är Svenska kraftnät som ska realisera förordningen.

Räcker det nu? frågar kanske pensionären Folke, som bor i en villa som förbrukar 20 000 kilowattimmar. Jag kan meddela Folke att han inte kommer undan så lätt. Energimarknadsinspektionen föreslår intäktsramar för nätägare för nästa period, alltså 2024-2027, och allt pekar på att en betydande höjning är att vänta. Myndigheten är själv orolig för att nätägarna kommer att överkompenseras på grund av den beräkningsmodell som man måste använda sig av. Nätägarna kommer givetvis att överklaga oavsett vad man kommer fram till, och de vinner oftast.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ny kärnkraft i Sverige

Hur hamnade vi i det här läget? En samhällsviktig insatsvara som el har blivit en lukrativ bransch. Folke får räkna med en fördubblad kostnad för att hålla huset varmt, och detta bara för att regeringar - oavsett färg - har litat på att marknaden sköter detta bäst.

Fru talman! Låt mig vara tydlig när det gäller förordningar och direktiv som kommer från EU. Jag tycker att vi aktivt ska jobba med att ta fajten med byråkraterna och medlemsstaterna i Bryssel - annars pågår det smygimplementering hela tiden. Givetvis finns det beslut som gynnar klimatet och andra bra saker med bindande regler, men om jag gör överenskommelser med någon och efter tio överenskommelser märker att jag får svartepetter varje gång måste jag naturligtvis göra omtag när det gäller hur jag försöker att göra överenskommelser i fortsättningen.

Fru talman! Max Hjelm skriver i DN att det är dags att bli rädd för Vänsterpartiet när man föreslår ett tak för hur mycket vinst en livsmedelskedja ska kunna göra. Han påminner i samma artikel om Vänsterpartiets förslag på Sverigepriser. Jag vill nog påstå att Max ska vara rädd för andra - liberala - strömningar, som inte verkar ha några begränsningar för hur mycket marknadsgirighet svenskar ska tåla.

En sak måste svenskarna börja ta åt sig. När elpriset stiger och i snitt blir mer än dubbelt så högt som för två år sedan spelar det givetvis ett kraftslag - i detta fall kärnkraft - som är mer än dubbelt så dyrt att producera i händerna. Det är förklaringen till passiviteten från regeringen när det gäller åtgärder som skulle kunna gynna den gröna omställningen och svenska konsumenter.

Fru talman! Jag vet att jag har överskridit talartiden, men jag måste på ett pedagogiskt sätt få berätta vad som är skillnaden mellan mycket billig el - vindkraft i det här systemet - och kärnkraft, som är tre gånger dyrare att producera.

Vi har en vattenhink som illustrerar Svenska kraftnäts transmission för att hålla produktion och konsumtion i balans. De pratar om 50 hertz. Vi tappar vatten i botten som illustrerar konsumtion, och sedan fyller vi på med vatten som illustrerar produktion.

När det börjar bli fullt i hinken börjar vi hälla i en hink bredvid som illustrerar vätgasproduktion. När vi häller i hinken som producerar vätgas kostar det tre enheter att producera vätgasen. Ju mer överproduktion, desto säkrare är det att hinken aldrig kommer att innebära obalans för Svenska kraftnäts del.

Det kostar tio enheter varje gång vi börjar hälla i vätgashinken om det är kärnkraft som står för det.

Då blir frågan: Vad vill den tunga industrin ha? Vill den ha tio enheter för att bekosta vätgasproduktionen, oavsett vad man tycker om den? Och hur möjliggör vi den gröna omställningen i transportsektorn?

Alla säger nu att vätgas är en del av lösningen, men den här regeringen blundar. Precis som Mattias Jonsson sa har regeringen lagt allt i en enda korg. Den korgen är dyr, och detta ligger långt fram i tiden.

Fru talman! Jag står givetvis bakom alla våra reservationer, men jag yrkar bifall till reservation 8.

Fru talman! Jag yrkar bifall till båda de reservationer som vi är med på.

Ja, Vänsterpartiet tycker att det är ett problem att kineserna äger mycket vindkraft. Där har vi missat någonting - det sa även Säpo under en utfrågning i utskottet.

Det är inte lika lätt att bygga ut havsbaserad eller landbaserad vindkraft med den politik som denna regering bedriver. Med precision tar man bort de incitament i utredningen som skulle ha gjort att kommuner säger ja. Då blir det svårare.

Apropå vätgaslagring är det inte framför allt lagringen vi behöver i dag, utan det vi behöver är vätgas för industrins omställning. Man ska använda den i reduktionen i stålproduktionen.

Jag lyssnade på Stegruds anförande, och historiebeskrivningen var rätt i sig - från att vara ett av de fattigaste länderna blev Sverige det där industrilandet. Jag är övertygad om att vi inte skulle ha lyckats om vi hade haft ett parti som Sverigedemokraterna i riksdagen då när vi behövde invandring. Vi tog in så mycket folk - du kan inte ens räkna dem. Sverige har varit ett öppet land, och det har gjort att Sverige har blivit framgångsrikt. Vi skulle inte ha lyckats med den politik som denna regering med hjälp av Sverigedemokraterna driver. Ledamoten riktar in sig bara på energiproduktion, men det fanns andra pusselbitar som var ack så viktiga på den tiden.

Fru talman! Jag tackar Jessica Stegrud för frågorna.

Vi har i dag ett system där kärnkraft är en mycket viktig del. Den tuffar på, och Vänsterpartiet är inte för att med politiska medel stänga den. Den kommer säkert att tuffa på ett bra tag. Men jag tycker att Sverigedemokraterna missar något i sin iver att bedriva politik för kärnkraft.

Om man lyssnar på industrin hör man att de vill ha en billig elproduktion, vilket i dag faktiskt innebär vindkraft. Den är volatil när det gäller priserna, och industrin vill ha ett stort överskott - för då gör de vätgas. Det är vätgasen som är nyckeln till industriomställningen. Det är inte så att industrin behöver effekt under några timmar en viss tid, utan strategin för att komma ifrån kol i produktionen bygger helt enkelt på vätgasen.

Det är detta som inte kommer på plats med denna iver att bromsa förnybar vindkraft i tron att allt kommer att lösas med kärnkraft. Om vi får investerare som är villiga att satsa på kärnkraft är det mycket möjligt att vi har den på plats om 15 år, men industrisatsningarna i norra Sverige behöver billig elproduktion - och gärna volatil, för då kan man göra mycket vätgas när priserna är låga.

Den diskussionen tar Sverigedemokraterna aldrig. Man pratar om målarfärg som lossnar från vingarna på vindkraftverk, men man pratar ingenting om de tusentals ton avfall från Sveriges kärnkraft som vi ännu inte har något svar på hur vi ska hantera. Det tycker jag är lite märkligt. Man silar mygg och sväljer kameler.

Fru talman! Nu blir det lite svårt att hålla mig till manuset efter allt jag har hört. Men jag ska försöka.

Debatten handlar om vårändringsbudgeten. Det är lite ovanligt att jag från näringsutskottet blandar mig i debatten om ändringsbudgeten.

Regeringen överlämnar två förslag till ordinarie ändringsbudget per år till riksdagen. Det är förslaget till vårändringsbudget som läggs fram i samband med den ekonomiska vårpropositionen och förslaget till höständringsbudget som läggs fram i samband med budgetpropositionen.

Vänsterpartiet presenterar givetvis sitt budgetalternativ genom att motionera på budgetpropositionen. Regeringens ändringsbudgetar läggs fram i förhållande till budgetpropositionen.

Vänsterpartiet brukar normalt inte motionera på regeringens två ordinarie ändringsbudgetar. Den främsta anledningen till det är givetvis att förslagen till ändringsbudget läggs fram i förhållande till regeringens budgetproposition, som Vänsterpartiet inte kan ta ansvar för. För att kunna lägga fram meningsfulla förslag till ändringsbudget skulle Vänsterpartiet alltså snarast behöva lägga fram dem som förslag om ändringar i sin egen budgetmotion, vilket givetvis inte är möjligt.

Fru talman! För att förverkliga vår politik behövs sammantaget en annan inriktning än den som regeringen föreslår, och vi deltar därför inte i beslutet om vårändringsbudgeten för 2023.

Regeringen har dock valt att lägga fram ett nytt energipolitiskt mål. Jag vet inte hur många gånger de partier som i dag ingår i regeringen och dess stödparti har basunerat ut detta med 100 procent förnybart. Det har jag hört i flera år, och jag skulle inte ha brytt mig om att reagera om partierna som företräder den linjen åtminstone hade varit ärliga i sin argumentation. Men man påstår gång på gång att politiken har stängt reaktorer. Ibland har man hänvisat till några uttalanden från Miljöpartiet, och jag kan hålla med om att alla uttalanden kanske inte har varit så genomtänkta. Men om ägarna till dessa reaktorer hade haft samma bild av varför de tagits ur drift skulle ersättningskraven på regeringen ha kommit som ett brev på posten.

Vänsterpartiet ställer sig bakom reservationen under beslutspunkten om ett nytt energipolitiskt mål samt reservationen under beslutspunkten om breda energipolitiska samtal under innevarande mandatperiod. Jag vill alltså göra klart att vi yrkar bifall till båda de reservationer vi har i betänkandet, fru talman. Jag hoppas att någon annan lyfter den andra, så slipper jag lyfta två.

Vår reservation gällande ett nytt energipolitiskt mål handlar om att främja långsiktighet inom energipolitiken. Vi vill dock lyfta några avgörande aspekter när det gäller ett nytt energipolitiskt mål och vad samtal om energipolitiken bör beröra. För Vänsterpartiet är det viktigt med tydligt utformade etappmål för att bygga ut vindkraft och solenergi i den utsträckning och med den intensitet som krävs.

Vänsterpartiet har under lång tid fört en politik som främjar ett 100 procent förnybart energisystem och som ger oss billig och konkurrenskraftig elenergi. Jag och Vänsterpartiet delar inte reservanternas tilltro till marknadsprissättningen, alltså hur elenergi ska prissättas för att undvika oskäligt höga priser på svenskproducerad el. Därför kommer vi även framgent att fortsätta att driva kravet på Sverigepriser.

Hushåll och företag knäcks av de höga elpriserna. De är visserligen låga nu, men vi får se när hösten kommer. Samtidigt är Sverige den största exportören av el i Europa. Det behövs helt enkelt en annan prismodell, som får tillbaka elpriset till normala nivåer - ett slags prisskydd för svenska konsumenter.

Sverigepriser innebär att vi reglerar marknaden genom att frikoppla de svenska elpriserna från de skyhöga exportpriserna för el som säljs till kontinenten. Vi hörde till exempel varför Karlshamn var igång - det fanns ekonomi i att sälja elen dyrt till Polen under de timmarna. Med Sverigepriser får vi betydligt lägre elpriser för hushållen och snabbar på klimatomställningen. Vi anser att denna modell är den bästa lösningen i närtid för att mota de prischocker som kommer i spåren av den elprismodell vi har nu.

Elförsörjningen är fundamental för ett fungerande samhälle, och det är nödvändigt med större nationell kontroll över både energin och priserna. Elen kan inte behandlas som vilken marknadsvara som helst, frikopplad från geografi och historia. Den ingår i ett historiskt och strategiskt sammanhang med nationell industri- och boendestruktur och investeringar i produktion och överföring, nu och i framtiden. Detta måste utgöra en utgångspunkt för energipolitiken.

Att EU:s gemensamma marknad och prissättning inte fungerar som det är tänkt tycker jag att det senaste årets höga elpriser med all tydlighet har visat. Eftersom priset på elen sätts utifrån vad det kostar att producera den sist köpta elen på marknaden - det är det som kallas marginalprissättning - innebär det att den dyra fossilelen sätter priset hos alla konsumenter. Det vill vi komma ifrån.

Sverige ska givetvis fortsätta att exportera elenergi till våra grannländer, men konsumenter och industrier i Sverige ska inte behöva drabbas av att andra länder misslyckats med sin inhemska energiförsörjning och därmed drivit upp elpriserna för alla. Det som händer i dag är att vi betalar dessa priser till elbolagen, som gör stora vinster. Jag tycker att det är hög tid att ta tillbaka kontrollen över en så samhällsviktig funktion som hur el prissätts - och framför allt över åtminstone vår egenproducerade el, som går till våra konsumenter, företag och industrier.

Fru talman! Jag lyssnade tidigare i dag på debatten om riktlinjer för den ekonomiska politiken. Jag lyssnade på några replikskiften där regeringens stödparti Sverigedemokraterna frågade sig var all den elenergi ska komma ifrån som behövs för att genomföra den omställning som är på gång när det gäller stål utan kol och allt annat. Och det är klart - med regeringens politik att aktivt bromsa förnybar el till marknaden uppstår faktiskt frågor som denna. Men man inser inte att det är just den förda politiken, som SD själva stöder, som gör att det blir mer osäkert.

I och med incitamentsutredningen tog man till exempel bort det verktyg som skulle ha gjort skillnad på så sätt att fler kommuner skulle säga ja till mer vindkraft. Regeringen tyckte nämligen att de pengar som fastighetsskatten skulle ha bidragit med i statsbudgeten behövdes bättre till att sänka skatten till de mest välbärgade.

Jag tycker faktiskt att regeringen är skadlig för konkurrenskraften och framför allt för framtidens industri, som nu ser sig omsprungen av industrin i länder som inser att billig energiproduktion kan byggas i närtid. Industrin kan inte vänta på kärnkraft som kanske kommer på plats om 15 år.

Herr talman! Det finns mycket att säga om EU, och jag brukar säga att där synderna samlas samlas även skitflugorna, och jag kan väl börja där. Det är många gånger som inte heller jag tycker om implementeringen av EU:s direktiv.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Genomförande av ändringarna i vapendirektivet

I betänkandet behandlar utskottet propositionen Genomförande av ändringarna i vapendirektivet. I propositionen föreslås de lagändringar som bedöms nödvändiga för att genomföra 2017 års ändringsdirektiv till EU:s vapendirektiv. Vänsterpartiet har ställt sig bakom förslaget att riksdagen antar regeringens förslag om de lagändringar som bedöms nödvändiga för att genomföra 2017 års ändringsdirektiv från EU.

Turerna kring ärendet har gjort att vi är sena med implementeringen, och i maj 2022 stämde kommissionen Sverige i EU-domstolen på grund av för sent genomförande av ändringsdirektivet.

Vi har hört exempel på hur det har gått till. Som jag inledde med skulle jag kunna säga mycket om EU:s inblandning i stora som små frågor, men jag låter bli.

Faktum är att när det gäller vapenfrågor är det kanske inte helt fel att länder i Europa har likartade lagar och regler kring vapen och deras användning, oavsett om vi träffar problemet med den här ändringen eller inte. Precis som Petter Löberg från Socialdemokraterna nämnde finns det en anledning till att EU har varit så engagerat i den här frågan.

Som vi har hört från andra ledamöter har regeringen en utredning på gång som ska se över vapenlagstiftningen. Den har sedermera fått nya direktiv som ska ge förslag på lagändringar senast den 10 maj 2024, vilket jag ser fram emot.

De nya direktiven handlar om förenklingar och vapengarderobers storlek samt lite annat som jägare och sportskyttar efterfrågar. Jag ska inte föregå utredningens arbete, men jag kan erkänna, herr talman, att jag sitter i utredningens referensgrupp och förhoppningsvis har möjlighet att spela in åsikter och förslag.

Det vi måste komma ihåg är att det är vi som stiftar lagar, och det är vi som ska ta ansvar för de lagar och regler som riksdagen beslutar om. Med det menar jag att om vi ger möjlighet till kryphål som kan användas av illegala vapenanvändare är det också vi lagstiftare som måste reparera lagarna därefter.

Jag vill framhålla att Vänsterpartiets syn är att regler och lagar kring legala vapeninnehavare inte ska överimplementeras. Där har vi landat i att regeringens bedömning i det här läget är så balanserad och rätt avvägd att vi måste stödja den. Sedan måste vi, som även andra har sagt, ha en kontinuerlig uppföljning så att korrigering kan ske om vi missat något när vi ändrar i lagen om vapendirektivet.

Däremot vill jag vara tydlig med det ska vara hårda och avskräckande sanktioner mot all illegal vapenhantering.

Herr talman! Jag har sedan barnsben hanterat vapen och varit aktiv jägare. Jag har sett mycket vapen, legala sådana givetvis, men även om jag har drabbats av långa handläggningstider och ibland svurit åt regler vill jag hävda att reglerna ändå är rätt bra avvägda i Sverige. Givetvis ska myndigheter som handlägger licensärenden ha rimliga arbetsförhållanden och resurser så att prövningarna blir rättssäkra men ändå hanteras inom rimlig tid.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Genomförande av ändringarna i vapendirektivet

Herr talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet och avslag på motionen.

Fru talman! Tack ytterligare en gång till statsrådet för svaret och debatten!

Jag ser fram emot uppdraget som regeringen har gett, och jag hoppas att det verkligen ger resultat. Visst kan det finnas myrslåttrar runt omkring i vårt län och i övriga norra Sverige som lokalbefolkningen tycker är viktiga. Men jag vill ändå hävda att den myrslåtter som har jag lyft fram är unik i många avseenden. Den finns inte att se någon annanstans.

Men jag ska ge ett bra tips till ministern, som jag är övertygad om att du inte kommer att glömma. När du har födelsedag har jag det också på samma dag. Kom ihåg den här debatten och Vasikkavuoma varje gång du har födelsedag, så kommer du att kämpa för pengarna! Det är ett tips som jag tror att du inte kommer att glömma.

Fru talman! Tack återigen, ministern, för svaret!

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag tror säkert att alla pengar som har gått ut inte har kommit till så stor nytta för ändamålet som det var tänkt, det håller jag med om. Men om man tittar på det som min interpellation handlade om, myrslåttern Vasikkavuoma, så är den unik på många sätt. Man har restaurerat den sedan slutet på 80-talet, och den har blivit en turistattraktion. Det finns par som kommer långväga ifrån för att gifta sig på någon av spångarna i Vasikkavuoma. Det finns skolklasser som lär sig om historien för våra trakter i östra Norrbotten. Man har byggt värmestugor och sådant i anslutning till myrslåttern. Det är alltså inte bara att dra allt över en kam och säga att vi drar ned på anslagen till myrslåtter.

Jag är beredd att hålla med regeringen i analysen att kan det finnas sådana som inte uppfyller ändamålet med pengarna när det ökade så mycket. Men vad gäller den här myrslåttern i Vasikkavuoma är jag övertygad om att man gör en historisk miss. Historien kommer inte att vara nådig i kritiken om man inte tillför pengar så att det går att hålla på med detta. Det har lagts ut mycket pengar på att restaurera myren, och den är en attraktion som bara växer för varje år. Därför vill jag lyfta den som ett exempel.

Man måste se att vi har satsat pengar som är avsedda för naturvård och restaurering och skötsel - min kollega tog upp andra exempel. Vi har en hög svansföring i Sverige över vad vi har skyddat. Vi har skyddad natur. Men jag kan läsa mig till att man drar ned på anslagen för att man tror att de inte gör nytta, och det stämmer inte. Det finns säkert en del fall där jag kan hålla med om regeringens analys, men det vore en miss att inte avsätta pengar för myrslåttern i min kommun - nu blir det lite lokalpolitik, men jag kan inte låta bli, för den är unik.

Jag hoppas att ministern någon gång har tid att besöka den för att få rätt bild av vad det handlar om. Det handlar om en unik myrslåtter som har ett kulturhistoriskt värde för Sverige och östra Norrbotten som inte finns i övriga delar av landet.

Fru talman! Tack, ministern, för svaret! Jag tänker egentligen inte beröra svaret ännu, i detta inlägg. Jag tänker göra en tillbakablick eller ge information, om det finns några lyssnare - synd att skolklassen har lämnat åhörarläktaren.

Till och med i Selma Lagerlöfs Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige missade han hela östra Norrbotten. Läs den någon gång! Det ska ju vara en underbar resa genom hela Sverige, men ändå missar man 25 procent av Sverige. Det säger mycket om varför det kan bli så att man missar detta med myrslåtter, som interpellationen handlar om. Vad är det egentligen? Har man koll på det?

Min farfar var en av dem som grävde och torrlade en sådan här myr. Det rörde sig om fattiga människor som inte hade egen mark. För att överleva hade man några kreatur, och för att få foder till kreaturen var det myrslåtter som gällde för många människor i östra Norrbotten. Vasikkavuoma var en av dessa myrar; jag återkommer till den i nästa inlägg.

Det finns givetvis i dag myrar där myrslåtter bedrivits som man, även med regeringens politik, kan blötlägga igen. Det kanske är en bättre åtgärd för några av dem. Men Vasikkavuoma, som jag kommer att komma tillbaka till, är unik på många sätt. Det är en av Europas största myrslåtterängar. Den var under sina bästa dagar 250 hektar och hade över 280 lador. Allt detta gick till kreatursfoder runt omkring i den kommun det handlar om.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Att hela tiden försöka säga att det var den gamla regeringen som gjorde si eller så är argument som jag köper - detta ingick inte i den gemensamma EU-politiken. Men pengar till Naturvårdsverket som hade kunnat rädda detta hade regeringen definitivt kunnat införa. Man pratar i stället om pengar som man anslagit för våtmarker. Ja, man flyttade pengar - det var inte 300 miljoner i nya pengar. Man tog pengar som var avsedda för andra ändamål inom ramen för naturvårdande åtgärder och flyttade dem till blötläggning av myrar, vilket var bra i sig. Men att försöka avsäga sig ansvaret för att det inte fanns pengar för Naturvårdsverket är en minuspost för regeringen.

Jag kommer att få understöd av min kollega, som kommer att ta upp andra bitar som rör pengar för vård av kulturmiljöer och andra värdefulla miljöer, som också berörs när man i budgeten drar ned på dessa anslag, som även hade kunnat gå till myrslåtterverksamheten, som min fråga om Vasikkavuoma handlar om.

Jag kommer som sagt att återkomma till Vasikkavuoma och försvaret av den i mitt andra inlägg.

Fru talman! Återigen: Det handlar inte om att begränsa handel. Det sägs att tvåprissystemet skulle göra att vi har två prissättningsmodeller, men det skulle vara precis samma pris för den el som vi exporterar med tvåprissystemet. Om detta sedan strider mot EU:s regler om fri rörlighet för varor och tjänster är i alla fall jag beredd att ställa saken på sin spets och visa att detta inte är rimligt.

Man har lagt en samhällsviktig funktion som elproduktion och elförsörjning för ett land på en marknad. Det visar sig nu att vi, givetvis av många orsaker, drabbas av tiofaldigt högre priser.

Jag har använt exemplet med en storfamilj och brödbakning förr. Om jag skulle ha haft någon produktion skulle jag inte ha lagt ut brödet på marknaden varje morgon för att sedan köpa tillbaka det för det pris som någon är beredd att sälja det för. Jag skulle givetvis använda det bröd jag själv behöver hemma innan jag sålde resten.

Jag tycker att detta är ett sjukt system. Våra konsumenter drabbas av skyhöga priser, och sedan får man betala tillbaka - i dag är det 55 miljarder - till deras elräkningar. EU-reglerna får säga vad de vill - det här är ett sjukt system.

Fru talman! Jag tackar Louise Eklund för frågan.

Jag börjar med prissättningsmodellen. Den rapport som ledamoten hänvisade till berörde inte alls prissättningssystemet. I rapporten tittade man på om vi ska begränsa exporten eller inte sälja det vi har. Det hade ingenting med prissättningsmodellen att göra. Om inte ledamoten har träffat Bengt Ekenstierna, som är författaren bakom Bekenmodellen, hoppas jag att hon lägger tid på att träffa honom. Modellen med ett tvåprissystem skulle funka.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kompletterande bestämmelser till EU:s gaslagringsförordning

Vad gäller EU-förordningen och det systemet vill jag säga detta: Om vi inte utmanar det system som vi tycker fungerar dåligt kommer vi alltid att få anpassa oss till någonting som inte är bra för det system som vi har i Sverige.

Vi är den största exportören. Vi har industrisatsningar som i dag inte finns på kartan i många andra länder på kontinenten. Därför skulle jag vara beredd att utmana och testa med att säga att vi tänker införa detta. Om vi sedan torskar på det får vi se.

Det finns länder i Europa som i dag inte prissätter enligt detta system, men ändå hävdar man att detta är praxis och att alla gör det. Det stämmer inte.

Fru talman! Jag tackar ledamoten ytterligare en gång för frågorna, eller påståendena.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kompletterande bestämmelser till EU:s gaslagringsförordning

Jag vill fortfarande hävda att inte ens min partiledare någonsin har sagt att vi ska kapa kablar och sluta exportera. Det stämmer inte.

Vad gäller "tro" tror jag att det även är någon annan som får rannsaka sig när det gäller vad som är fakta. I samband med alla industrietableringar och den omställning som sker är man ute efter billig elproduktion, och den måste finnas på plats snart - helst i går. Detta finns inte i den politik som Sverigedemokraterna och denna regering driver.

Det stämmer att framför allt prisområde 4 har effektbrist. Det handlar om några timmar per år. Detta beror på att man har satt stopp för många havsbaserade vindkraftsparker, som skulle ha löst det här. Det hade givetvis gällt även om vi hade haft kärnkraft som hade tuffat på, men det är fel att påstå att den har stängts med politiska medel.

Det hävdas att vi skulle driva på för någonting som det inte finns fakta för. Det finns fakta som säger att energisystemet i Sverige i dag funkar med volatila produktionsslag, men vi behöver givetvis någonting som balanserar det hela. Vi har vattenkraft, och det stämmer säkert att den snart når taket. Samtidigt sker det teknikutveckling som vi vet funkar med vätgas, pumpkraft och allt det där.

Vi behöver givetvis titta på fakta. Fakta säger att kärnkraft är tre gånger så dyr att bygga ut som förnybar elproduktion i Sverige. Detta ligger långt fram i tiden, och det är inte det som efterfrågas i samband med industriinvesteringarna i dag. Om detta står sig - om man inte själv börjar inse fakta - kommer denna politik att välta bort de här bra investeringarna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kompletterande bestämmelser till EU:s gaslagringsförordning

Fru talman! Tack, Jessica Stegrud, för frågan - eller påståendet. Jag skulle nästan vilja börja med det som Rickard Nordin sa: Jag tycker att ledamoten bör läsa på bättre. Jag skulle vilja veta var ledamoten har hört att vi ska kapa kablar och att vi skulle vilja bromsa exporten. Det skulle vara kul att höra var sådana signaler kommer fram.

Vänsterpartiet har lyft fram att vi borde ha ett tvåprissystem. Man prissätter först den inhemska efterfrågan och produktionen, och sedan exporterar man på precis samma sätt som i dag. Det finns inga förslag, och det finns ingen vänsterpartist som har sagt att vi ska sluta exportera, kapa kablar eller minska exporten. Jag hoppas att ledamoten Stegrud läser på innan hon påstår något som inte stämmer.

Vad gäller regler- eller baskraften tror jag ändå att reglerkraft tillsammans med lagring, oavsett om det handlar om vätgas, pumpkraft eller andra former, ligger närmare till hands än en ny fungerande reaktor i Sverige. Jag tror inte att detta kommer att vara ett problem.

Vi har i Sverige, tack vare att vi har haft överproduktion och är den största exportören av alla EU-länder, bidragit mycket till att även andra länder har haft lite lägre priser. Men den prissituation som vi har hamnat i har inte att göra med att vi har byggt ut vindkraften. Det handlar om ett sjukt dåligt prissättningssystem på marginalen, som gör att vi betalar det pris som eskalerat på grund av den ryska invasionen av Ukraina.

Fru talman! Det betänkande som vi ska debattera är Kompletterande bestämmelser till EU:s gaslagringsförordning. Vad gäller själva ändringen av naturgaslagen och dess bieffekter har vi inte någonting att invända, och det finns rent av bra saker med att gasföretag ska vara certifierade och så vidare. Och vi skulle nog inte debattera detta om vi inte hade en skurkstat som förser världen med mycket gas och som gör oförrätter mot ett annat land, det vill säga Ukraina.

Däremot finns det 16 andra beslutspunkter som har energipolitisk inriktning och där det finns 127 motionsyrkanden från den allmänna motionstiden.

Jag ska börja med att konstatera var den största skillnaden i nuvarande regeringsunderlag finns gentemot det förra. Man har satt sin heder på att ny kärnkraft ska byggas, kosta vad det kosta vill.

Jag skulle egentligen vilja ha en diskussion om vad det har för betydelse för vad riksdagen beslutar kring kärnkraft egentligen. Vad innebar folkomröstningen 1980 för beslut? Det finns kanske till och med någon här som var med och röstade i den folkomröstningen.

Nåväl, vi har kvar några reaktorer som funkar, då och då i alla fall. Men jag kan för denna värld inte förstå hur förespråkare för marknadsekonomi plötsligt med åsnans envishet börjar berätta hur vi ska bygga ny kärnkraft fast vetskapen finns om att den blir dyr och att den är långt borta.

Jag förstår givetvis fördelarna med kärnkraft också. Men att man med nästan planekonomiska termer berättar att man ska bygga eller starta om nedlagda reaktorer blir för mig näst intill en sagostund, ska ni veta.

Fru talman! När det gäller avfallet har det varit jättespännande att man pratar om avfall från vindkraft. Men hur tänkte man när man började bygga storskalig energiproduktion som har ett avfall som ska lagras i 100 000 år? Bibeln har en agenda som är drygt 2 000 år gammal, och där ryms en gigantisk utveckling av alla möjliga och omöjliga slag. Men att bygga något som ska finnas i istider och när det kanske kommer nya dinosaurier. Ja, vem vet vad som kommer eller vad som har funnits innan avfallet är ofarligt.

Jag kan inte låta bli att raljera. Missade ni beslutsfattare på den tiden något när besluten togs om att bygga ut kärnkraft i massor utan att ha löst detta med avfallet? Eller tänkte ni: Äh, det där tar vi någon annan gång?

Nå, nog om kärnkraft. Hur ser framtiden för energipolitiken ut? Blocköverskridande energisamtal lyfts fram på ett bra sätt från Centerpartiet och Socialdemokraterna. Det låter jättebra. Jag och Vänsterpartiet har ingenting emot sådana samtal och överenskommelser. Men när jag och Vänsterpartiet försökte närma oss den förra regeringen för att bli överens om några energifrågor fanns det inget som helst intresse för det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kompletterande bestämmelser till EU:s gaslagringsförordning

Nu när jag och Vänsterpartiet försöker driva på något som skulle kunna dämpa elpriserna - som är mycket på tapeten för konsumenterna - och få ned dessa toppar redan nästa vinter finns det återigen inte något intresse att titta på dessa förslag.

Om man betalar 55 miljarder kronor i stöd för elräkningar och fortfarande försvarar prissättningen som försatt konsumenterna i denna situation hävdar jag i alla fall att politiken vill stödja producenternas övervinster mer än att se till svenska folkets väl och ve.

Jag ska klargöra för eventuella lyssnare där ute att det som jag och Vänsterpartiet försöker förespråka är Sverigepriser eller Bekenmodellen. Det som jag och Vänsterpartiet driver på för hävdar jag skulle stoppa den enorma kapitalöverföring som sker i dag från svenska elkunder till elproducenter, Svenska kraftnät och statskassan i form av momsintäkter.

Det betänkande som vi debatterar rymmer mycket, allt från solel till vattenkraft, vindkraft, kraftvärme, vätgas, biogas, torv och energieffektivisering. Ja, ni hör själva. Det finns massor av vägar för att få till en säker och förnybar framtid för vår elförsörjning.

Men låt mig vara tydlig. Jag förstår att energipolitiken måste få långsiktiga spelregler för att investeringar ska komma på plats. Men återigen motarbetar denna regering till exempel att vindkraft som byggs ska ge mervärden till de kommuner där etablering sker. Man gav till och med den så kallade incitamentsutredningen ett tilläggsdirektiv som innebar att man tog bort det verktyg som skulle ha gjort skillnad när det gäller hur kommuner ställer sig till vindkraftsetableringar.

Fru talman! Jag som är halvfinne ska berätta att jag var i kontakt med en kommundirektör i Lestijärven kunta. I Finland är det nu på det sättet att vindkraftens fastighetsskatt kommer kommunerna till gagn. Om man bygger vindkraft på 4 megawatt blir det en ersättning på 35 000 euro per verk varje år. Den är givetvis progressiv i takt med avskrivningen och livslängden. Det är alltså denna fastighetsskatt som ger denna ersättning. Med dagens valutakurs handlar det alltså om nästan 400 000 svenska kronor per verk och år. En park med 30 sådana verk skulle ge en liten kommun nästan 12 miljoner kronor varje år.

Men inte nog med det. I Finland måste det vara en annan fördelning även när det gäller bolagsskatten. Kommuner pressar investerare att registrera bolag som driver sådana verk i den egna kommunen, och då stannar även bolagsskatten i kommunen.

Jag trodde inte mina öron när jag ringde kommundirektören i Lestijärvi. Hon berättade att det nu kommer en investerare med 69 verk till kommunen, och det ger en fastighetsskatt på 2 ½ miljon euro. När bolaget registreras i kommunen kommer även bolagsskatten att stanna där. Det finns givetvis inte några siffror över exakt vilken vinst detta kommer att ge, men det är ansenliga summor. Hon sa att man egentligen inte skulle behöva beskatta kommunmedborgarna alls i kommunen. Jag måste kanske nämna att det rör sig om den näst minsta kommunen i Finland, med bara 700 invånare. Men det är en rolig grej i alla fall.

Men det är klart - vill man använda landsbygden och naturresurserna för att täcka skattesänkningar för de mest välbärgade vill eller törs man inte titta på lösningar som skulle sätta fart på utbyggnaden av grön, förnybar el redan i morgon.

Fru talman! Vi har reservationer i betänkandet, och vi står givetvis bakom alla. Men som brukligt lyfter jag bara en, och det är reservation 14, som handlar om biobränslen och biodrivmedel.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kompletterande bestämmelser till EU:s gaslagringsförordning

Utsläppen behöver minska betydligt snabbare än vad som sker i Sverige för närvarande. De statliga investeringsstöden behöver öka för att åstadkomma det systemskifte som krävs för att nå klimatmålen.

För att ny teknik ska kunna utvecklas och användas behöver marknaden statliga insatser i form av riskdelning och finansiering för att investera i fossilfria lösningar. Inte minst inom transportsektorn finns ett stort investeringsbehov. Genom olika investeringsstöd för utbyggnad av hållbara drivmedel förbättras förutsättningarna för att produktionen av biodrivmedel i Sverige ska öka och Sverige därmed ska kunna uppnå en högre grad av nationell självförsörjning med fossilfria drivmedel.

Sedan har vi den fantastiska solen. Jag måste erkänna att jag bara för fem år sedan själv var skeptisk till solel. Men med tanke på min egen anläggning som jag nu har hemma måste jag omvärdera det jag tyckte då.

Det finns stora möjligheter till en kraftig utbyggnad av solel i Sverige. Det krävs dock politisk vilja och handlingskraft för att öka produktionen av solenergi. I dag finns det inte något klart planeringsmål för solceller. Energimyndigheten har inte heller fått något särskilt uppdrag att ta fram ett sådant mål i sin strategi. Om det inte finns något uppsatt mål försvåras också ambitionshöjningar.

Även solenergi bör, tycker jag, byggas ut i Sverige. Mer ren energi och nya gröna jobb behövs. För detta krävs i det korta perspektivet öronmärkta stöd och på längre sikt givetvis långsiktiga styrmedel.

När det sedan gäller detta med lagring och balans kommer vätgasen in. Jag anser att utbyggnaden av vätgasproduktion ska ske på ett sätt som är bra för hela samhället och att det offentliga ska ta ansvar för systemperspektivet. Vätgasinvesteringarna bör stimuleras där de behövs som mest och inte endast där marknaden ser störst möjlighet till vinstmaximering.

Vidare bör ansvarsfördelningen kring vätgas mellan olika myndigheter förtydligas. Det är också välkommet med forskning på området, som tydliggör vad som ger samhället och klimatet mest nytta. Jag anser därför att regeringen bör återkomma med förslag på hur vätgasproduktion, energilagring i vätgas och distribution av vätgas kan organiseras i hela landet. Här skulle vårt Vattenfall kunna användas och få i uppdrag att utveckla energilagring i vätgas i samband med sina investeringar i förnybar energi.

Herr talman! Min fråga går till energi- och näringsministern. En reform av EU:s elmarknadsdesign är under bearbetning och lär komma till medlemsstaterna inom kort för beslut.

Vi har sett hur den misslyckade prissättningen när det gäller elenergi har drabbat svenska konsumenter och företag mycket hårt den senaste tiden. I dag finns möjlighet att reglera exporten vid kapacitetsbrist. Men kapacitetsbrist är inte det enda hotet. Andra gånger är det som bekant prischocker som smittar av sig på Sverige när vi exporterar.

Min fråga är således: Kan regeringen tänka sig att begära liknande undantag i EU, som innebär att man reglerar exporten vid kraftiga prisimpulser i utlandet i syfte att skydda svenska konsumenter från kraftiga prisförändringar?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Genomförande av elmarknadsdirektivet när det gäller leverans av el och aggreger-ingstjänster

Fru talman! Denna debatt handlar om elmarknadsdirektiv och aggregeringstjänster, plus givetvis ytterligare 25 beslutspunkter utöver förslagen till lagändringar.

Under mina snart nio år i riksdagen tror jag inte att jag har fått så många reaktioner från medborgare i något annat ämne än vad jag har fått nu när det gäller elpriser. Deras fråga är: Hur hamnade vi här?

Anledningen kan säkert tillskrivas ryssarnas invasion av Ukraina, eller olyckan i Fukushima, eller närmare sagt spåren av den olyckan. Några skulle säga att det beror på tilliten till rysk gas eller avregleringen av elmarknaden.

Hur som helst blir det svårt för en villaägare att ta till sig att elpriset har ökat från 32 öre kilowattimmen till 132 öre eller 232 öre kilowattimmen, plus mervärdeskatten som staten kammar hem. Detta sker då kostnaden för att producera den el som denne konsumerar inte har ökat nämnvärt.

Dessa exempel kommer givetvis från norra Sverige, där jag har de mesta kontakterna med väljare. Lägg då till konsumenter i södra Sverige som har drabbats av ännu högre priser.

Jag var på seminariet i måndags och lyssnade på hur parlamentariker från några EU-länder ser på framtiden när det gäller energiförsörjningen. Det jag kan konstatera är att de är lika oense som vi i Sverige om man lyssnar på vad regeringsunderlaget kommer med från en dag till en annan.

Men ingen vid detta seminarie berömde Sveriges produktion som räddat deras misslyckanden vad gäller energiförsörjningen. Inte heller tackade de Sveriges konsumenter för att de betalat miljarder till elproducenter, Svenska kraftnät eller svenska staten i kölvattnet av den osunda energimarknad som råder.

Oaktat regering har jag nu förstått att det är överordnat allt annat att försvara EU:s intressen och en marknadsmodell som gynnar kapitalägare. Vi överlåter mer och mer makt till kommissionen, rådet och parlamentet i Bryssel.

Här kommer det på näthinnan i varje fall för mig hur Ronny Eriksson deklarerade i en humorsketch hur dumt det är att installera en termostat till Bryssel som ska reglera värmen i Piteå.

Det finns såklart också fördelar med gemensamma marknader och sammankopplingar i nät vad gäller elförsörjningen. Men att låta en samhällsviktig funktion som elförsörjningen styras enkom av marknadskrafter kommer inte bara att göra många hushåll mycket fattigare. Det kommer även att äventyra våra industriers framtid och deras planer på en grön omställning.

När vi tittar på alla de steg som tagits i EU:s gemensamma integrerade energimarknad tyder samtliga på att man vill göra priset lika för alla EUländer. Vilka länder är det som har haft de billigaste elpriserna utan att staten har behövt gå in med subventioner? Ja, det är bland annat Sverige.

Vilket land kommer att få dyrare el och igen bli det som får mest negativa konsekvenser av dessa förordningar som kör över vårt nationella bestämmande över vår egen produktion och prissättningen av densamma? Ja, inte är det i varje fall Tyskland och Polen, som några exempel, fru talman.

När debatten nu framskrider blir det klart hur vi ska spara el, eller gärna göra av med mer el då när produktionen är hög och konsumtionen låg, allt för att systemet som helhet ska fungera och gynnas. Mycket är givetvis ganska enkelt, som i schamporeklamen med Henke Lundqvist.

Men det som inte kommer fram är givetvis hur vi som land plötsligt tar ett mycket stort ansvar för övriga EU-länders energibehov. Vi har byggt ut produktionen. Det har resulterat i att vi i dag är det av EU-länderna som exporterade mest el första halvåret 2022, till exempel.

Det som hänt är att Sverige har blivit ett batteri till några av kontinentens länder, och priset för det betalas av våra hushåll och företag. Här konstaterar jag även misslyckandet från regeringen att stötta alla dem som drabbats av dessa priser.

Det är givetvis bra att vi bidrar med förnybar el till länder som inte förmår att producera tillräckligt för den egna förbrukningen. Men är det bra att våra medborgare betalar ockerpriser för el som de ser från sitt köksfönster när den produceras för kanske 10 öre eller upp till 30 öre kilowattimmen? Nej, det tycker i varje fall inte vi i Vänsterpartiet.

Det som förvånar mig oerhört är hur alla andra partier i denna riksdag har anammat att en samhällsviktig funktion som elförsörjningen till den egna befolkningen ska prissättas av en misslyckad energimarknad som har bäring på beslut som vi aldrig har kunnat påverka. Inte heller har någon frågat oss om hur vi ser på konsekvenserna av att vara deras batteri och samvete.

Fru talman! Vänsterpartiet har ställt sig bakom ändringen av ellagen och lagen om effektreserv samt kompletteringen av däckmärkningsförordningen, som hanteras i betänkandet.

Vad gäller aggregeringstjänster är det väl bra att ha tillgång till det när priserna över dygnet kan variera mellan 5 öre och flera kronor per kilowattimme, men är det ett sådant energisystem vi ska sträva efter? Sedan måste det vara tydligt vem det är som har balansansvaret lokalt ute i elnätet och på vilket sätt en sådan ansvarig kan och får agera. Och vem ska prissätta aggregeringstjänsten?

Jag är inte så övertygad om våra marknadsinspektioners framgång när det gäller att försöka återspegla någon form av marknadsdesign. Med all den oreda som elmarknaden försatt många hushåll och företag i vore det givetvis på plats med en elkriskommission, men även denna fråga är vi tydligen ensamma om att driva.

Fru talman! Det finns hur många exempel som helst som jag skulle kunna läsa upp på hur människor, föreningar, företag och samhällen drabbas av dessa hutlösa elpriser som vi har fått uppleva i närtid.

Det kommer att bli kallställda byagårdar och föreningar som driver kaféer som lägger ned. Civilsamhällets engagemang tryter nu, ska ni veta. Vi har småföretag som konkursar och kommuner som drabbas hårt och som måste välja bort utevistelse för gamla eller säga upp personal för att klara elkostnaderna.

Allt detta skulle denna riksdag kunna motverka om man hade modet att utmana marknaden och se till att Sveriges konsumenter skulle få köpa vår egenproducerade el till normala priser och samtidigt ge modesta vinster till producenterna. Men tydligen är gemenskapen i Strasbourg och Bryssel viktigare än att få till en nykter och sund prissättning på vår egenproducerade el.

Fru talman! Vänsterpartiet står givetvis bakom alla våra reservationer. Men jag yrkar bifall bara till reservation 7, som innebär att vi inför en prissättningsmodell som vi döpt till Sverigepriser. Den är en utveckling från Bekenmodellen som skulle lösa prissättningen för svenska hushåll och företag, samtidigt som vi exporterar el och är solidariska med våra grannländer, precis som i dag.

Fru talman! Tack för svaret, Monica Haider!

Jag nämnde även vattenkraften, som egentligen inte finns med i utredningen, samma sak vad gäller mineral och andra utvinningar som sker i kommunerna.

Jag vill ändå ställa en sista fråga: Hur ser Socialdemokraterna på den här tvisten? Man pratar ju om marknadsdesignen, och det kommer säkert snart en ny förordning från Bryssel kring det som man i Sverige kallar för Bekenmodellen. Hur ser Socialdemokraterna på den? Ni har själva tagit upp en folkhemsel, som ni kallar det för. Vad var det som gjorde att ni inte tittade på den så kallade Bekenmodellen?

Fru talman! Tack, Monica Haider, för anförandet!

Ledamoten nämnde incitamentsutredningen när det gäller vindkraft och hur man får bättre acceptans i orter där man tar natur och miljö i anspråk. Jag skulle vilja höra hur Socialdemokraterna ställer sig till ersättningen.

Det handlar även om vattenkraft, och där kan man jämföra med Norge. Jokkmokks kommun har elva vattenkraftverk i sin kommun; det exemplet har vi pekat på förr. Umeå har ett. Men Umeå får mer ersättning för sin enda vattenkraftsstation än Jokkmokk som har elva. Detta påpekades många gånger när Monica Haiders parti var i regeringsställning: Är det rimligt att en kommun som Jokkmokk som bidrar med någonstans kring 9-10 procent av Sveriges energiförsörjning är bland de fattigaste kommunerna i landet?

Hur ser Socialdemokraterna på en ersättningsmodell som går ut på att mer av de värden som produceras ute i landet på något sätt måste stanna kvar på orten? Annars får vi konflikter och stridigheter om var man ska bygga.

Samma sak gäller mineral, eftersom vi pratar om en omställning. Mineralavgiften kan diskuteras mycket, men den är låg jämfört med i många andra länder. Hur ser Socialdemokraterna på ersättning till lokalbefolkning, orter och kommuner där detta produceras?

Fru talman! Jag tackar Mats Green för ett försök till svar.

Alla vet att med ny kärnkraft kommer elproduktionen att kosta någonstans i häradet 120 öre kilowattimmen medan vindkraften kommer att kosta 30-50 öre beroende på om den är landbaserad eller havsbaserad. Industrin vill ha billig el för att göra vätgas, inte en kostnad på drygt 1 krona per kilowattimme.

I regeringsställning har Moderaterna tillsammans med Sverigedemokraterna gjort allt för att bromsa, inte underlätta och snabba på, vindkraftsutbyggnaden i Sverige. Jag är rädd att Finland hinner före med det fossilfria stålet på grund av den svenska regeringens passivitet och att man bromsat utbyggnaden av förnybar el, som är billig och kan komma snabbt på plats.

Jag hoppas att detta datum etsar sig fast i Mats Greens minne, dagen då jag sa att Finland kanske hinner före Sverige. Jag är rädd att det kan bli så på grund av hur regeringen agerar.

Jag har tid att ställa ytterligare en fråga. Det råder delade meningar om vilken modell svenska konsumenter och företag skulle gynnas av. Hur ser Moderaterna på Bekenmodellen för att svenska konsumenter ska få stabil och billig el? Vi snackar om produktionen i Sverige. Från sitt köksfönster kan konsumenter se hur elen produceras och ändå får de betala tiodubbelt mot vad det kostar? Hur ser Moderaterna på denna modell för Sverigepriser?