Annika Hirvonen

Herr talman! Under de 20 år som svenska soldater kämpade mot talibanerna i Afghanistan anställde man många personer som jobbade lokalt. Det var afghaner som jobbade som tolkar och vakter samt andra lokalanställda.

I två omgångar har de personerna hämtats från Afghanistan till Sverige för att deras säkerhet var i fara. Första gången skedde detta för lite drygt tio år sedan. Det evakuerades också fler när Sverige drog tillbaka all närvaro i Afghanistan i samband med att talibanerna tog över makten.

Ungefär 50 tolkar blev kvar i Afghanistan. De anmäldes på samma sätt som andra. Men av olika skäl hann Sverige inte få ut dem. De är nu kvar. Flera lever i skräck för talibanerna, eftersom de kämpade sida vid sida med svenska soldater mot just talibanerna.

Jag har kontakt med några av de individerna och andra människor som hjälper dem. Det är familjer som flyttar från by till by och barn som inte kan gå i skolan. Människor gömmer sig och kan inte försörja sig.

Jag har talat med försvarsminister Pål Jonson som säger att han jobbar med frågan för att det ska hittas en lösning. Men än så länge ser vi inga resultat.

Min fråga till Sverigedemokraterna är hur Sverigedemokraterna ser på de här personernas möjlighet att vidarebosätta sig i Sverige. Det handlar om att Sverige ska göra på samma sätt som USA, Storbritannien och andra länder fortsatt gör när det gäller dem som jobbade för deras soldater.

Herr talman! Ingemar Kihlström svarade inte på min fråga om på vilket sätt han menar att migrationspakten ska leda till att färre människor riskerar livet på Medelhavet. Det var ändå det Ingemar Kihlström sa om migrationspakten.

Jag gör en helt annan analys. Människor kommer att fortsätta riskera sina liv i händerna på flyktingsmugglare så länge de inte har andra alternativ. Kristdemokraterna säger sig vara för lösningar där man genom någon form av lagliga vägar ska kunna söka asyl utanför EU på olika sätt. I dag kommer Kristdemokraterna dock att rösta nej till alla förslag om att skapa fler säkra och lagliga vägar till Europa. Det är faktiskt det vi kommer att rösta om i dag. Det här betänkandet handlar om Sveriges politik både i Sverige och i EU vad gäller flyktingar. Det vet man om man har läst det.

Herr talman! I sitt anförande talade Ingemar Kihlström också om vikten av rättssäkerhet i asylprocessen, inte minst för hbtqi-personer och konvertiter. Vi vet att rättssäkerheten verkligen har brustit för många människor i de här grupperna. Det finns flera fall som har gått till FN och där Sverige har dömts i FN:s tortyrkommitté för att ha utvisat kristna konvertiter till talibanernas Afghanistan. Så illa ser det ut i Sverige i dag.

Svaret från regeringen gällande det är en utredning som föreslår att dessa asylsökande inte ens ska ha rätt till ett offentligt biträde när de är under utredning hos Migrationsverket. Det här kommer att totalt underminera rättssäkerheten för alla flyktingar, särskilt de som har stora utmaningar och är utsatta.

Herr talman! I sitt anförande lyfte Ingemar Kihlström fram migrationspakten och påstod att den kommer att bidra till att färre människor riskerar sina liv på Medelhavet. Jag befarar att Ingemar Kihlström är fel ute i den analysen. Faktum är nämligen att det enda i migrationspakten som över huvud taget handlar om att ge människor alternativ till att riskera sina liv i händerna på flyktingsmugglare under flykten från förtryck till Europa är frågan om ökat antal kvotflyktingar. Och där är det frivilliga skrivningar. Länderna får göra som de vill.

Om vi tittar på hur EU-länderna har gjort noterar vi att man förra året lovade att ta emot 15 000, medan FN:s flyktingorgan pekar på att 2,4 miljoner är i behov. Det är alltså 15 000 i hela EU.

I dag kommer vi att ta ställning till förslag om att regeringen ska ligga på i EU för att öka antalet kvotflyktingar så att fler ska ha säkra och lagliga vägar att fly. Kristdemokraterna röstar nej till det förslaget. De röstar också nej till förslaget om att skapa andra lagliga vägar för människor på flykt.

Man bygger högre murar runt Europa, och de vägar som återstår hamnar då i händerna på flyktingsmugglare. Hur får Kristdemokraterna ihop detta?

Fru talman! Det är en ganska dålig ursäkt att säga att man tycker att hela frågan borde ligga i ett annat utskott. Nu ligger den ju här i vårt betänkande, som vi röstar om i dag.

Tre partier har ställt sig bakom att regeringen ska jobba i EU för att EU-länderna tillsammans ska ta emot fler. Förra året handlade det om totalt 15 000 människor i hela Europa. FN:s flyktingorgan menar att 2,4 miljoner människor skulle ha behövt vidarebosättning under 2024.

Situationen i världen är inte på väg i en sådan riktning att vi kan förvänta oss att behovet kommer att minska särskilt mycket. Oavsett hur man ser på situationen i Helsingborg eller i någon annan svensk kommun tänker jag att regeringen borde jobba på EU-nivå för att se till att EU som helhet tar emot fler kvotflyktingar. Jag ser verkligen ingen motsättning där.

Jag är överens med Ola Möller om att det är viktigt att ge goda förutsättningar till Sveriges kommuner så att människor får en bra integration. Men det blir också lite stötande att säga att eftersom man har lite för stora klasser i Helsingborg ska en flyktingfamilj stanna i flyktingläger. Den typen av jämförelser tycker jag blir svår i sammanhanget, för de här människorna lever i extremt utsatta situationer i flyktingläger med bristande säkerhet, trygghet, utbildning och hälsovård för barn, kvinnor och personer med funktionsnedsättningar.

Fru talman! Faktum är att kvotflyktingsystemet är en av de få säkra och lagliga vägarna för att ta sig till Europa och söka asyl.

Fru talman! I dag lever väldigt många människor i världen i flyktingläger, som internflyktingar i sina egna länder eller i grannländerna. Deras situation är ofta mycket svår. Nu har dessutom stora biståndsländer som USA och Storbritannien aviserat gigantiska nedskärningar av sitt bistånd. Det gör att situationen i flyktinglägren – inte minst för utsatta grupper som kvinnor, barn och personer med olika funktionsnedsättningar – riskerar att bli än värre.

I detta läge har den svenska regeringen valt att kraftigt minska antalet så kallade kvotflyktingar, som Migrationsverket i dialog med FN:s flyktingorgan UNHCR väljer ut från lägren för vidarebosättning i Sverige. Man har dragit ned från 5 000 människor till 900.

Men behoven växer. Från Miljöpartiets sida har vi föreslagit att regeringen ska driva på för att EU ska öka antalet kvotflyktingar som kommer till Europa, eftersom situationen är extremt svår. Sverige med sina 900 kvotflyktingar är trots allt fortfarande ett av de länder som tar emot jämförelsevis många. Socialdemokraterna har inte ställt sig bakom det förslaget. Det har däremot Centerpartiet och Vänsterpartiet gjort.

Jag vill fråga Ola Möller varför Socialdemokraterna inte tycker att EU ska jobba för att genom säkra, lagliga vägar ge skydd till åtminstone några fler av världens mest utsatta flyktingar.

Fru talman! I sitt anförande sa Magnus Resare att det inte är på grund av invandrare som sköter sig, jobbar och har integrerats i Sverige som man lägger om politiken. Men den ändring som jag talar om drabbar ju denna grupp väldigt hårt. Det är människor som har kommit till Sverige som flyktingar eller av andra skäl och har fått återförenas med sin familj här. Det kommer inte att vara enstaka exempel, utan huvudregeln för dem som har tonåringar kommer att vara att deras tonåringar kommer att utvisas från hela resten av familjen när de fyller 18 år även om de har skött sig, även om de går i skolan och även om de är mitt i sin gymnasieutbildning. Vi har till och med hört exempel där personer har utvisats bara veckor före studenten.

Jag tycker att detta är helt oförsvarligt. Det går inte att motivera det med några av de argument som Magnus Resare eller andra i Moderaterna har framfört. Det är bara elakt och totalt cyniskt. Man splittrar familjer, sliter familjemedlemmar från alla andra och skickar dem till det land där deras föräldrar har skyddsskäl.

Med de extremt höga krav som vi har i Sverige för att folk ska få asyl är det tyvärr ganska vanligt att ett barn som lämnade hemlandet redan i tonåren inte bedöms ha skyddsskäl. Barnen kanske inte ens har hunnit ha en politisk uppfattning, och de är inte nödvändigtvis kända för den regim som förföljer föräldrarna.

Detta kommer att bli ett reellt problem, och det sticker i ögonen. Jag tror att de flesta i svenska folket tycker att det är helt vansinnigt att utvisa tonåringar från familjer som har skydd i Sverige.

Fru talman! I ett tidigare replikskifte tog Tony Haddou upp den viktiga frågan om barns trygghet i Sverige. Det är många barn som är födda och uppvuxna här som utvisas.

En situation som kommer att bli allt vanligare och som vi också ser nu är att tonåringar utvisas från sina familjer lagom till studenten. När vi har tidsbegränsade uppehållstillstånd som grund och regeringen har tagit bort den ventil i utlänningslagen som handlade om personer som har rotat sig här blir konsekvensen att tonåringar som kommit som anhöriga för att återförenas med sina familjer i Sverige mister rätten till anhöriginvandring när de blir 18 år. Detta betyder att Sverige nu på löpande band kommer att utvisa en familjemedlem från varje sådan familj, nämligen den som hinner fylla 18 år utan att ha hunnit få permanent uppehållstillstånd.

Denna typ av familjesplittring är stötande. Uppfattningen kanske är att man är barn tills man är 18, och sedan har man inte längre behov av att leva med sina föräldrar. Men jag tror att de flesta som står där med sin snart 18-åriga son eller dotter och provar ut studentmössor skulle fasa vid tanken på att det barnet efter 18-årsdagen skulle skickas tillbaka till ett land som föräldrarna har flytt ifrån – Afghanistan, Iran, Irak eller Somalia.

Hur ser Magnus Resare på detta?

Fru talman! I dag debatterar vi betänkandet om skatteförfarande, folkbokföring och tull. Där behandlas en bred palett av frågor som alla rör fundamentet – grunden. Det handlar om hur vi tar in skatt. Det handlar om hur vi ser till att våra register är korrekta, det vill säga att vi vet var människor bor och vilken kommun de ska betala skatt till och få sina rättigheter tillgodosedda av. Tullfrågorna handlar om kontroll så att narkotika, olagliga vapen etcetera inte kommer in i landet, liksom om att se till att de avgifter som ska betalas blir betalda.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skatteförfarande, folkbokföring och tull

Fru talman! Det är en speciell dag att diskutera tullfrågor, som ju har kommit att bli långt mer spännande än vad man som svensk riksdagsledamot hade önskat. Jag hoppas verkligen att vi undviker ett tullkrig och handelskrig mellan USA och omvärlden, men det återstår att se vilka beslut som fattas på andra sidan Atlanten. Jag är väldigt glad att vi i Europa har en bred enighet om hur vi ska förhålla oss till de här frågorna.

Jag skulle vilja påstå att vi i Sveriges riksdag har en bred enighet i synen på den svenska tullen. Nyligen fick tullen utökade befogenheter som vi i stort sett var eniga om. Detta kommer att göra den svenska tullen mycket bättre på att bekämpa den organiserade brottsligheten, som både vill föra in olagliga varor i Sverige och föra ut varor som man till exempel har fått tag i genom olika typer av inbrott. Det är väldigt viktigt.

Fru talman! Vi debatterar också folkbokföringen, som är något av Sveriges byråkratiska kronjuvel. Att vi har så otroligt bra koll på vilka som bor i vårt land är inte bara en grund för att våra skatte- och välfärdssystem fungerar och för att vårt valsystem gör det möjligt och väldigt enkelt för människor att delta i val utan att separat registrera sig och anmäla sig. Att vi har en bra folkbokföring underlättar också forskning. Vi kan lära oss väldigt mycket om alla möjliga reformer, om vad som funkar på folkhälsoområdet eller om arbetstagares möjligheter att jobba längre i livet.

En väl fungerande folkbokföring är dessutom otroligt viktig för att förebygga att människor till exempel lurar till sig olika förmåner som de inte har rätt till. Två människor kan till exempel vara sambor på riktigt men bosätta sig på olika adresser på papperet.

Jag tycker att det är väldigt klokt att vissa av de förslag om folkbokföringen som det slagordsmässigt talades väldigt mycket om i valrörelsen, till exempel folkräkning och idéer om att man skulle gå och knacka dörr hos alla, i praktiken har blivit en mycket rimligare kontrollverksamhet. Man har till exempel upptäckt hur människor har utnyttjats inte bara på andrahandshyresmarknaden utan även på tredje- och fjärdehandshyresmarknaden, och man har på olika sätt förbättrat ordningen.

Det finns dock en hel del problem att rätta till i folkbokföringen. Det gäller inte minst hur de som har skyddade uppgifter eftersom de lever med en hotbild kan arbeta, fungera i samhället och driva företag på ett tryggt och säkert sätt. Vi har sett stora brister i skyddet för personer som har skyddade uppgifter i folkbokföringen. Deras identiteter och bostadsadresser har blivit röjda på grund av slarv eller annan felaktig hantering hos olika myndigheter. Detta kan få förödande konsekvenser. En kvinna som har flytt en våldsam relation och som lever gömd tillsammans med sina barn kan tvingas att dra upp inte bara sina egna rötter – och lämna sitt arbete – utan också sina barns rötter. Barnen kan tvingas bort från sin skolgång och från den trygghet som de ändå har lyckats bygga.

Därför måste det vara av högsta prioritet att skärpa säkerheten för personer med skyddade uppgifter. Det är också viktigt att man kan leva ett så normalt liv som möjligt. Man ska kunna driva företag utan att vara rädd för att den man gömmer sig för, på grund av en reell hotbild, ska kunna hitta en genom register.

I fall där det inte finns en sådan hotbild är det viktigt, fru talman, att vi ser till att personer som en gång har levt ihop och som har barn ihop får ta del av relevant myndighetsinformation som rör deras gemensamma barn. Om föräldrarna har gemensam vårdnad är det rimligt att båda föräldrarna får brev hem från svenska myndigheter om sådant som rör deras barn.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skatteförfarande, folkbokföring och tull

Sverige är ett land där allt fler separerade föräldrar väljer att dela lika på ansvaret för barnen inte bara genom gemensam vårdnad utan också genom att barnen ofta bor växelvis och kanske lika mycket hos båda föräldrarna. För egen del tycker jag att man kan fundera över om det inte på något sätt skulle vara möjligt för dessa barn att vara noterade hos båda föräldrarna. Ett viktigt första steg är i alla fall att föräldrarna får den myndighetspost som rör deras barn.

Fru talman! En grupp vars folkbokföring har diskuterats väldigt mycket i den här kammaren de senaste åren är de ukrainska flyktingarna. Regeringen kom med ett förslag som tidigarelade möjligheten att folkbokföra sig i Sverige – gränsen ändrades från två år till ett år. Miljöpartiet tycker dock att det rimliga vore att en person kan folkbokföras så fort den beviljas sitt uppehållstillstånd som massflykting.

Med folkbokföringen följer ju viktiga rättigheter, till exempel rätten till sjukvård för vuxna och möjligheter för kvinnor att besöka gynekologen eller göra cellprovtagning för livmoderhalscancer. Sådant har ukrainska kvinnor rest tillbaka till Ukraina för att göra eftersom de inte har haft den rätten i Sverige. Vi tycker inte att det är motiverat att man ska behöva leva i Sverige ett helt år innan man får tillgång till dessa rättigheter. Därför vill jag yrka bifall till reservation 21.

Avslutningsvis, fru talman, vill jag säga någonting om det otroliga fusk som nyligen – återigen – uppmärksammades i en rapport från Riksrevisionen om rotavdraget. I den rapporten konstaterar Riksrevisionen att fusket med skatter och svarta pengar inte har minskat utan bara flyttat. I stället för att konsumenterna direkt betalar svart under bordet betalar de vad de tror är vitt och får rotavdrag. I nästa led anställer företagen dock olika typer av underentreprenörer som betalar svarta löner. Det måste vi komma åt. Därför tycker Miljöpartiet att det är rimligt att också underentreprenörerna ska vara godkända för Fskatt om man ska få rotavdrag. Detta är ett litet steg för att städa upp i det missbruk som rotavdraget döljer i dag.

Jag vill också ansluta till vad min kollega Anders Ådahl sa om vikten av att vi tar landsbygdskommunernas förutsättningar för samhällsservice på allvar. Man betalar ju skatt där man är folkbokförd. I dag kan man vara folkbokförd enbart på en plats. Bor man till exempel i Borgholm under sommarhalvåret – vilket ju är helt korrekt på alla sätt; det är en fantastisk plats att bo på under sommaren – och i Stockholm andra halvan av året kan det vara så att man betalar hela sin kommunalskatt i Stockholm. All den service man behöver där man är sommarboende får de skattebetalare som är folkbokförda där stå för. Vi ser en stor skatteklyfta mellan lands- och glesbygdskommuner och storstäder. De som har sämre tillgång till service har ofta mycket högre kommunalskatt.

En aspekt vi skulle kunna titta på för att jämna ut detta och göra det mer rättvist är om man kan skatta där man bor en större del av året. Kanske går det att hitta en annan lösning för att säkerställa att de som utnyttjar samhällsservicen under en stor del av året kan betala en del av sin skatt lokalt och bidra till denna service.

Skatteförfarande, folkbokföring och tull

Jag tackar fru talmannen och mina kollegor för en viktig debatt.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 17.)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Inkomstskatt

Fru talman! I dag släpper Majblomman, Rädda Barnen och Hyresgästföreningen en hårresande rapport om läget för några av Sveriges mest utsatta barn. Det är barn till ensamstående föräldrar som har drabbats otroligt hårt av de senaste årens skenande kostnadsökningar.

Hyrorna går upp. Matpriserna skenar. Samtidigt ligger barnbidraget stilla. Snart avskaffar regeringen det tillägg i bostadsbidraget som för många har varit en livlina.

Nästan var tredje ensamstående förälder har uppgett att de har svårt att äta sig mätta – nästan var tredje. Det är siffror som borde få regeringspartiernas företrädare att haja till, fundera över sina prioriteringar och snabbt kalla till pressträff och säga: Vi har tänkt om. Vi kommer inte att avskaffa det höjda bostadsbidraget för barnfamiljer. Vi kommer att höja barnbidraget i stället för egenavgiften för högkostnadsskyddet för den som behöver köpa mycket mediciner. Vi ångrar oss. Vi struntar i att sänka skatten för dem som handlar med riskkapital och lägger i stället de miljontals kronorna på de mest behövande. Det handlar om de barnfamiljer som har svårt att äta sig mätta varje månad och de familjer som måste prioritera bort alla fritidsaktiviteter för barnen.

I en tid när samhället behöver kraftsamla för att barn ska lockas till en framtid på en arbetsplats snarare än en brottsplats är det förödande om fler barn tvingas lämna fotbollsklubbarna för att föräldrarna, trots att de i många fall jobbar heltid, inte har råd med avgiften.

Skattepolitiken handlar om att prioritera. Vi behöver ta in skatter för att ha råd med välfärden – en sjukvård i världsklass och en skola som gör att alla barn har chansen att bli vad som helst oavsett vilken familj de är födda i. Genom vårt skattesystem har vi råd att se till att alla som får barn kan vara föräldralediga med sina barn genom föräldraförsäkringen. Och när vi är sjuka behöver vi i alla fall inte stå utan inkomst, utan vi har en sjukförsäkring.

Politik är att prioritera. Det gäller att prioritera klokt när det gäller vad vi lägger pengarna på. Men det handlar också om hur vi plockar in pengar genom skattesystemet och om vilka som ska betala mest. Vi i Miljöpartiet vill ha en solidarisk skattepolitik där den som kan betala mer också bidrar mer. Den politiken är inte som den politik som högerregeringen driver, där den som är funktionsnedsatt och sjuk har en högre skattesats än den som är frisk och som kan jobba.

Ingen väljer att födas med en funktionsnedsättning. Många drabbas mitt i livet av oväntade olyckor som kan betyda slutet på arbetslivet. Men funktionsnedsättning eller livslång sjukdom ska inte vara samma sak som fattigdom. Ersättningarna i sjuk- och aktivitetsersättningen är jättelåga. Ändå betalar man högre procent i skatt än vi som har förmågan att arbeta. Det ska löna sig att arbeta, men vi ska inte straffa de människor som inte kan arbeta.

Fru talman! Vi tycker också att skattesystemet måste användas för att klara klimatomställningen. Vi har ett klimatnödläge. Vi behöver ta in skatt för att ha råd med omställningen, men vi kan också använda skattesystemet smart genom att till exempel sänka skatten för dem som satsar på teknik som minskar klimatutsläppen. Det gäller till exempel dem som lägger solceller på taken.

Jag blir chockad varje gång regeringen presenterar ännu ett förslag som hindrar klimatomställningen. Nu senast fick vi förslag från regeringen om att göra det dyrare att ha solceller. Det handlar om att man ska tjäna mindre på att bidra med förnybar energi. Man höjer då skatten för dem som har solanläggningar på sina tak.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Inkomstskatt

Vi i Miljöpartiet vill göra tvärtom. Vi vill att fler ska kunna tjäna på att lägga solcellsanläggningar på tak i Sverige.

Vi vill också uppmuntra fler att installera smarta laddboxar i sina hem, som inte bara kan användas för att ladda elbilen utan också för att balansera elsystemet. Det finns otroligt mycket smart teknik som faktiskt produceras i Sverige och som vi skulle behöva uppmuntra fler att investera i. Då skulle vi kunna uppmuntra elektrifieringen men också se till att vi använder energin på ett smart och flexibelt sätt.

Låt oss säga att du ansluter din elbil till en laddbox som kan köpa och handla med elen i batteriet. Vi skulle till slut kunna koppla upp alla Sveriges elbilar mot elnätet när de står parkerade. På så sätt skulle vi kunna klara av de effektutmaningar som det ofta pratas om att kärnkraften skulle vara den enda lösningen på.

Fru talman! I en tidigare replikväxling med Moderaterna påstod de att vi skulle vilja avskaffa rutavdraget. Det stämmer inte. Jag hade inte möjlighet att svara på det då. Därför måste jag säga detta nu. Jag tycker att det är viktigt att man, innan man går upp och kritiserar varandra, läser på. Jag tycker att vi ska ha en ärlig debatt där vi inte anstränger oss för att missförstå varandra utan där vi anstränger oss för att bemöta varandras bästa argument.

Vi i Miljöpartiet har faktiskt varit positiva till att sänka skatten på många typer av tjänster. Det finns också en miljötanke i det.

Om vi gör det billigare att till exempel reparera cyklar eller andra produkter eller att köpa tjänster uppmuntrar vi till en konsumtion som är mer hållbar. Samtidigt vill vi göra det dyrare att till exempel släppa ut klimatskadliga gaser och ägna sig åt verksamhet som helt enkelt förstör miljön. Det är också en del av en grön skattepolitik som ska uppmuntra till en cirkulär konsumtion och till minskade klimatutsläpp.

Fru talman! Jag står givetvis bakom samtliga Miljöpartiets reservationer. Jag ansluter mig också till reservation 28 om särskild vinstandel under punkt 20. Men eftersom vi vid voteringarna inte kan gå igenom varje punkt skulle jag vilja yrka bifall till reservation 19 om sänkt skatt på andelsägande av solenergi.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Inkomstskatt

Fru talman! Det är inte acceptabelt som det är i dag med dagens prisnivåer. Dessutom är lönesättningen ojämställd på ett sätt som missgynnar kvinnodominerade yrken. Det skulle regeringen verkligen kunna ta tag i – satsa på välfärden och se till att det går att leva på exempelvis en vårdbiträdeslön även om du är ensamstående och även om du av något skäl har valt att inte leva med den som du brukade leva med. Vi vet ju att det finns gott om goda skäl att lämna exempelvis en våldsam relation. Ekonomin ska inte hålla tillbaka kvinnor som behöver göra det.

Regeringen säger att man sänker skatten för låg- och medelinkomsttagare. Men vet ni vilka som får mest skattesänkningar av den här regeringen? Jo, det får som sagt de som jobbar med att förvalta riskkapital. Det handlar om mångmiljonbelopp som nu ska gå till ett fåtal individer som knappast är samhällets mest utsatta eller de vi pratar om här som tar ett extra pass i vården.

Jag tycker att regeringen prioriterar helt fel. Jag tycker att man blundar för att det finns en stor grupp människor som faktiskt arbetar och ändå inte får ekonomin att gå ihop. Regeringen pratar gärna om de små skattesänkningarna för låg- och medelinkomsttagare, men när vi sitter i skatteutskottet och hanterar enorma belopp som ska gå till några av dem som redan tjänar mest känner man att det inte riktigt är ärlig menat.

Jag skulle också vilja höra hur Crister Carlsson resonerar om alla dem som inte kan jobba. Varför straffar man dem med högre skatt? Vem som helst kan få ett barn som har en funktionsnedsättning som gör att man inte kan arbeta. Vem som helst av oss kan drabbas av en olycka som gör att vi hamnar där. Med regeringens politik får vi extra mycket skatt. Mest får de som är mest utsatta.

(Applåder)

Fru talman! Vi fick höra från Crister Carlsson att det är viktigt att det lönar sig att arbeta. Det håller jag verkligen med om. Jag tycker att alla som arbetar ska känna trygghet i att pengarna räcker till även vid månadens slut. Därför är det förfärande att i dag ta del av den rapport som bland annat Majblomman har tagit fram och som visar att många ensamstående föräldrar inte har råd att äta sig mätta i slutet av månaden, så som ekonomin ser ut i dag.

Det är otroligt viktigt att regeringen ser med allvar på den situation som många som är alltför dåligt betalda, till exempel anställda inom äldreomsorgen eller vårdbiträden på våra sjukhus, befinner sig i. Deras ekonomiska situation borde prioriteras högre än de miljonärer som regeringen har sänkt skatten för, nu senast med ett förslag om att det ska vara mycket lägre skatt för dem som jobbar med att förvalta riskkapital. Deras inkomster ska inte längre beskattas som lön utan som avkastning på kapital.

I måndags träffade jag en av alla dessa ensamstående mammor som kämpar med att få ekonomin att gå ihop, som tar alla de där extrapassen och ändå känner att det inte går ihop i slutet av månaden.

Ännu värre är det för dem som inte längre kan jobba. Man kanske har blivit sjuk eller drabbats av en olycka som gör att man har en funktionsnedsättning, eller man kanske är född med en funktionsnedsättning som gör att man kanske aldrig kommer att kunna försörja sig genom arbete. Dem beskattar regeringen extra hårt.

Fru talman! Fyra frågor har jag inte fått svar på. Frågorna gällde när statsministern fick veta och vad han då gjorde, vilka instruktioner han hade givit, varför handlingarna om slarvet inte diariefördes eller om statsministern vidtagit några åtgärder för att hitta de försvunna hemliga papperen.

I interpellationssvaret sa Gunnar Strömmer att det pågår en rättslig process gällande detta och att han därför inte kan uttala sig närmare om de frågor som ställts. Vilka av dessa frågor kan Gunnar Strömmer inte närmare uttala sig om på grund av den rättsliga processen? Det var den fråga jag ställde i mitt förra inlägg. Varför svarar Gunnar Strömmer inte på fyra av fem frågor som jag har ställt? Varför förklarar han inte heller varför han inte svarar på dessa frågor, när jag på en rak fråga undrar just det?

Interpellationsverktyget är ett av riksdagens centrala verktyg för att granska regeringen. Om regeringen kommer hit och låtsas som att man inte ens märkt att frågorna har ställts, respekterar man inte det viktiga konstitutionellt grundlagsfästa ansvaret som riksdagen har att kontrollera regeringen.

Jag förstår att man skäms över Landerholmaffären. Jag förstår att det är pinsamt. Jag förstår att man helst vill glömma allt, men vi i riksdagen och svenska folket vill ha korten på bordet nu.

Fru talman! Låt mig citera ur ett betänkande från konstitutionsutskottet som rörde ett statsråds ovilja att svara på frågor från riksdagens ledamöter vid en frågestund.

”Frågeinstituten är ett viktigt led i riksdagens grundlagsstadgade kontrollmakt och genom regleringen av dem förankras den enskilda riksdagsledamotens rätt att fråga ett statsråd om sådant som rör dennes tjänsteutövning. Instituten fyller en viktig funktion inom det parlamentariska systemet genom de möjligheter som de ger riksdagen till information, debatt och kontroll av regeringen. Vikten av att dessa institut fungerar tillfredsställande är mot denna bakgrund uppenbar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

I granskningen har framkommit att det inte låg någon rättslig bedömning bakom skolministerns svar vid frågestunden om att hon inte fick svara på vissa frågor på grund av att hon var anmäld till konstitutionsutskottet. Hon har i ett svar på en skriftlig fråga anfört att hon vid frågestunden blev osäker på vilka frågor hon då kunde svara på. …

Utskottet vill framhålla att en anmälan till konstitutionsutskottet inte kan anses innebära att statsråd är förhindrade att svara på frågor om regeringens politik.”

Fru talman! De frågor jag har ställt rör visserligen inte regeringens politik utan statsministerns tjänsteutövning i frågan om den nationella säkerhetsrådgivarens haveri med bortslarvade papper. De rör vid vilken tidpunkt statsministern fick kännedom om incidenten. De rör vilka instruktioner statsministern har givit och vilka åtgärder statsministern har vidtagit för att få fatt på de papper som fortfarande verkar vara på vift.

I stället för att komma hit till riksdagen, vars uppgift det är att kontrollera regeringens tjänsteutövning, väljer statsministern att skicka justitieministern. I stället för att svara på de frågor jag ställt väljer justitieministern att säga att han inte kan göra det eftersom det pågår en förundersökning och en KU-anmälan har lämnats in.

Jag skulle vilja fråga justitieministern vilken av mina fem frågor som justitieministern väljer att inte besvara på grund av att det föreligger en förundersökning och vilka av mina fem frågor som justitieministern inte vill besvara på grund av att det pågår en hantering i konstitutionsutskottet. Om jag inte får svar på detta får vi väl fråga konstitutionsutskottet om regeringen är förhindrad att svara på frågor om statsministerns hantering av Landerholmskandalen eller inte, i väntan på den KU-granskning som i värsta fall kommer att dröja i över ett år med tanke på att KU vill ha tillgång till det material som är sekretessbelagt i utredningen. Det är däremot mig veterligen inte sekretessbelagt av åklagaren eller någon annan vilka åtgärder statsministern har vidtagit för att hitta de här papperen, vilka instruktioner statsministern har givit för att hantera situationen eller när statsministern fick kännedom om detta.

Jag ber återigen den nu utsände justitieministern om svar på dessa frågor.

Fru talman! Regeringskansliet mörklägger ingenting, sa statsministern innan det kom fram att medarbetare hade raderat olika mejl som var relevanta för den förundersökning som nu har lett till åtal mot statsministerns tidigare nationella säkerhetsrådgivare och barndomsvän, Landerholm.

Fru talman! Jag ställde en interpellation till statsministern där jag frågade när statsministern fick kännedom om att Henrik Landerholm lämnat kvar handlingar på kursgården och vilka åtgärder som statsministern vidtagit.

Jag frågade vilka instruktioner som statsministern har lämnat till medarbetare på Regeringskansliet och till sin egen stab med anledning av Henrik Landerholms agerande eftersom det framkommit uppgifter om att statsministerns egen presschef hade varit i kontakt med Henrik Landerholm om vad han ska lämna för uppgifter om händelserna – uppgifter som dessutom senare visade sig inte stämma överens med vad som faktiskt har hänt.

Jag frågade statsministern varför den säkerhetsrapport som visar att Henrik Landerholm lämnade kvar handlingarna inte diariefördes förrän flera hundra dagar efter att den skrevs. Jag frågade om statsministern har vidtagit några åtgärder för att återbörda de handlingar som Henrik Landerholm lämnade på kursgården och som vi har hört fortfarande befinner sig på vift. Jag har också frågat om statsministern i ljuset av denna händelse kommer att ha en öppen rekryteringsprocess av Sveriges nästa nationella säkerhetsrådgivare.

Till svar får jag inte ett ord från statsministern själv, utan i stället en förklaring om att man inte kan gå in på något av det här eftersom det pågår en rättsprocess. Men, Gunnar Strömmer, det pågår mig veterligen ännu ingen rättsprocess mot statsministern.

Varför vill inte statsministern berätta svaret på de här frågorna? Vad är det man vill mörklägga och varför? Varför kan statsministern inte komma till kammaren och säga som det är om när han fick reda på detta? Varför kan inte statsministern berätta vilka instruktioner han har lämnat till sina medarbetare och vilka åtgärder han har vidtagit med anledning av den här skandalen?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är angeläget för svenska folket att statsministern tar ansvar. Den enda anledning jag kan förstå till att statsministern inte vill prata för att det pågår en rättsprocess mot hans barndomsvän är att statsministern skulle berätta någonting som påverkar rättsprocessen.

Men då är mitt svar: Lägg korten på bordet! Se till att rättvisan ändå vinner till slut! Det måste vara slut på den här pinsamma historien, där det är tidningar som avslöjar nya uppgifter på löpande band. Inte nog med att hemliga handlingar har lämnats på en kursgård; de har också hittats av någon som har kopplingar till islamistisk extremism och Ryssland. Dessutom visar det sig att uppgiften om att skåpet var låst inte är sann, och handlingarna är fortfarande på vift.

Det här är pinsamt för Sverige. Det är såklart också pinsamt för statsministern. Men nu är det läge att ta ansvar – nu om inte förr!

Herr talman! Om vi tittar på bestämmelsen om verkställighetshinder, som Liberalerna alltså ser som ventilen, kan vi konstatera att den inte omfattar den humanitära grunden. Om du till exempel är ett barn som fötts i Sverige och har levt i Sverige i många år, kanske ända upp till högstadieåldern, kommer du att bli permanent papperslös med den här lagen.

Varför röstar Liberalerna nej till förslaget att det ska finnas en sådan humanitär ventil i alla fall för barn, som aldrig har valt någonting i fråga om var de ska födas eller vilket land som ska vilja ha dem?

Om vi också tittar på rättssäkerheten i prövningen om verkställighetshinder ser vi att den brister. Det finns en utredning med många förslag för att täppa till några av de luckor som gäller praktiska verkställighetshinder. Vi från Miljöpartiet menar att en central fråga är att dessa prövningar alltid måste kunna överklagas till domstol. Så är inte fallet i dag. Då uppfyller vi inte de grundläggande kraven på rättssäkerhet.

Det finns många saker man skulle kunna göra om man liksom Liberalerna vill ta bort möjligheten till preskription men ha ventiler för alla de fall där det antingen blev fel från början eller där omständigheterna förändrats så att människor faktiskt behöver asyl. Varför röstar Liberalerna nej till det? Tycker Liberalerna till exempel, som Socialdemokraterna tog upp, att barn ska kunna födas i Sverige och leva ett helt liv här i papperslöshet?

Herr talman! När man lyssnar på Liberalerna och de andra regeringspartierna blir det väldigt tydligt att de tror att det är väldigt enkelt – att verkligheten ser ut som att om man får ett avslag och inte har möjlighet att söka på nytt kommer man automatiskt att lämna Sverige.

Verkligheten är mycket mer komplex än så. Bara nu under debattens gång fick jag ett mejl från en man som berättade om en vän som blivit utvisad tre gånger till tre olika länder. Varje gång tvingades man ta med honom tillbaka till Sverige, för inget land accepterade att ta emot honom. Familjen lever nu på försörjningsstöd. Barnen är födda här. Han får inte jobba. Situationen är fullkomligt desperat och orimlig. Enorma kostnader har gått åt för dessa flygresor.

Den här mannen är inte ensam. Det finns många asylsökande som fått nej, blivit kvar år efter år hos Migrationsverket – alltså många gånger utan att gömma sig – och försökt ta sig till sina hemländer. Ändå går det inte.

Statistiken visar att det inte är så att ett nej alltid är ett nej. I nästan en fjärdedel av fallen de senaste åren har personer fått asyl eller uppehållstillstånd i Sverige efter preskription. När det gått fyra år har de alltså kunnat visa att det är livsfarligt att återvända till hemlandet.

Med regeringens politik kommer fler människor att hamna i ett livslångt limbo. Det är orimligt.

Herr talman! I det är vi överens, Ingemar Kihlström. Problemet är att det lagförslag som ni nu lägger fram från Kristdemokraterna, Moderaterna och Liberalerna innebär att de personer som inte blir trodda och som felaktigt får ett nej i framtiden inte kommer att ha en andra chans.

Det slår särskilt hårt mot dessa grupper, mot konvertiter och hbtqi-flyktingar. Vi vet att efter fyra år i Sverige i trygghet och i frihet från förtryck har man en större chans att ha tillägnat sig ordförrådet för att förklara och bevisa för Migrationsverket vem man är.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Preskription av avlägsnandebeslut, avskaffande av spår-byte och vissa frågor om återreseförbud

En ytterligare grupp som verkligen kommer att berövas sina rättigheter med förslaget är barn. Med förslaget kommer barn att kunna födas i Sverige och leva ett helt liv i limbo och bli permanent papperslösa.

Jag ställde frågan till Socialdemokraterna. De sa att de tycker att det är okej att barn ska kunna leva ett helt liv som papperslösa, födas och dö på Migrationsverkets boenden, om inte Migrationsverket kan verkställa besluten.

Jag frågar Kristdemokraterna detsamma. Tycker Kristdemokraterna att det är rimligt att barn som är födda i Sverige och uppvuxna här inte vid 12 eller 15 års ålder ska kunna få uppehållstillstånd på humanitära grunder?

Tycker Kristdemokraterna att personer som får avslag, men för vilka beslutet om att de ska återvända till sitt hemland aldrig kan verkställas, ska kunna födas och dö på Migrationsverkets återvändandecenter?

Hur många generationer papperslösa tycker Kristdemokraterna att vi kan ha i det här landet?

Herr talman! Några av de grupper som kommer att drabbas extra hårt av regeringens förslag att människor kan bli papperslösa ett helt liv är personer för vilka det redan finns konstaterade rättssäkerhetsbrister i asylprocessen.

Jag förstår att det är väldigt många komplicerade ord här för er som inte har följt debatten. Men kort och gott handlar det om konvertiter, hbtqi-personer och barn. Det är några av de sårbara asylsökande för vilka vi vet att det finns rättssäkerhetsbrister.

RFSL:s utredning visar till exempel att Migrationsverket ställer höga krav på en persons förmåga att i ord ge uttryck för sina tankar och känslor när man insåg att man till exempel var homosexuell. Det handlar också om skam och skuldkänslor för att man ska kunna få asyl och skydd från förföljelse i hemlandet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Preskription av avlägsnandebeslut, avskaffande av spår-byte och vissa frågor om återreseförbud

För konvertiter är det samma sak. Det räcker inte med ett engagemang i till exempel en kyrka för att visa att man är kristen eller intyg från pastorer och präster. Det tillmäts knappt något bevisvärde alls. Det är den asylsökandes berättelse och förmågan att sätta ord på tankar och känslor när man kom till insikt om sin nya tro som avgör.

Därför finns just de här personerna ofta bland dem som får asyl efter fyra år och preskription av det första asylbeslutet. Efter fyra år utan förtryck har de haft en helt annan möjlighet att ha talat med andra. De har fått en vokabulär för allt det som var förbjudet. Hur ser Kristdemokraterna på den gruppens ökade utsatthet?

Herr talman! Om man är sverigedemokrat bryr man sig bara om svenskar och den svenska välfärden. Man struntar helt i individerna där bakom. Man struntar i dem som blir av med sin hemtjänstpersonal. Äldreomsorgen i Umeå blev till exempel redan i november av med 50 personer och har svårt att hitta någon som kan ersätta dessa personer. Det är svårt att hitta folk som vill jobba där. Man struntar i dessa individer, deras barn och de personer som de lever med, som också blir utvisade härifrån.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Preskription av avlägsnandebeslut, avskaffande av spår-byte och vissa frågor om återreseförbud

Jag fattar verkligen inte hur man kan tycka att det är rimligt att utvisa en massa människor när vi har brist på medarbetare i välfärden. De kan visserligen – möjligen – få komma tillbaka till Sverige om de söker jobb från utlandet.

Herr talman! Vi har helt olika utgångspunkter. Miljöpartiet värnar både individerna, välfärdssystemen och företagens kompetensförsörjning. Den politik som Tidöregeringen bedriver vad gäller arbetskraftsinvandring och spårbyte slår mot alla dessa. Den slår mot välfärden och svenska företag. Den slår sönder livet för individer, både för dem som tvingas ut ur landet och för de kollegor och brukare i äldreomsorgen som blir av med sina medarbetare. Det här är en politik som är ekonomiskt korkad för Sverige. Vi blir fattigare som land av den. Den minskar också tillväxten. För mig är det en obegriplig politik.

Herr talman! Det är en jätteintressant fråga – vi kan ställa den till RUT och få siffror därifrån. Jag känner till många som arbetar inom äldreomsorgen, till exempel som undersköterska eller vårdbiträde.

Min uppfattning är att det är fel att människor som arbetar i Sverige i dag ska bli av med sitt uppehållstillstånd och tvingas åka till Afghanistan för att söka tillstånd att komma tillbaka till sitt jobb – faktiskt alldeles oavsett om de jobbar i äldreomsorgen, jobbar i butik eller har något annat yrke. Det är orimligt. Det är slöseri med människor och med kompetens.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Preskription av avlägsnandebeslut, avskaffande av spår-byte och vissa frågor om återreseförbud

Ärligt talat innebär det också fullständig livsfara att åka tillbaka till Afghanistan. Sverige utvisar många fler till Afghanistan än vad andra EU-länder gör. Dessa människor utsätts för en otrolig risk. Vi kan ju föreställa oss hur det skulle kännas att sätta sig på ett flyg som inte lever upp till EU-standard och åka till talibanerna och förklara för dem varför man har levt i Europa, västerniserats och inte alls följt de lagar och regler som talibanerna anser är moraliskt korrekta.

Miljöpartiet tycker att de spårbytare som arbetar i Sverige ska få stanna och fortsätta leva sitt liv här. Däremot finns det brister i systemet som behöver rättas till. Det finns personer som har utnyttjat detta i grunden helt rimliga system. Det är ett system som låter människor som har sökt asyl och fått jobb stanna och fortsätta jobba i Sverige utan att först åka till det hemland de är livrädda för och söka arbetstillstånd.

Miljöpartiet vill täppa till de brister som finns. Det finns redan en lista på förslag som Riksrevisionen har lagt fram. Låt oss genomföra dem!

(Applåder)