Magnus Oscarsson

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Djurskydd

Fru talman! Tack till ledamoten Sofia Skönnbrink för en mycket viktig fråga!

Precis som ledamoten var inne på vet vi nu konsekvenserna. Vi har under många år pratat och diskuterat i utskottet om vad det här med vildsvinen kan innebära. Nu har det tyvärr visat sig att även Sverige kan bli drabbat. Det har drabbat dessa kommuner, med näringsliv och jordbrukare, på ett förfärligt sätt.

Jag kan inte svara exakt på vad man tänker göra från regeringens håll. Jag vet att man har lyft kompensation och ser över detta, men jag kan inte direkt svara på när, var och hur. Det är för mig omöjligt, för jag har inte den kontakten med regeringen. Men de sitter precis och pratar om vilka kompensationer som kan komma.

Jag vet däremot att det har kommit brev och telefonsamtal från kommunerna, från företrädare för regionen och från andra som lyfter dessa frågor. Det är förfärligt att det är på det här sättet.

Fru talman! Tack till ledamoten Stina Larsson för frågorna!

Jag var inte med på det utskottsmöte som ledamoten refererar till, men jag vet att när vi diskuterar med regeringen tar man upp frågor om just djurskydd på olika sätt. Ledamoten säger att hon är bekymrad. Det tycker jag inte att hon ska vara; jag vet att ledamoten kan vara helt säker på att regeringen verkligen arbetar för att få till en förändring.

Vi har det goda exemplet som jag lyfte upp i mitt anförande om hur vi har gjort i vårt land, och ledamoten är ju mycket väl införstådd med allt som har gjorts. I Sverige har våra jordbrukare gjort ett fantastiskt arbete, och vi kan därigenom verkligen visa att det är den svenska modellen som är den bästa.

Jag är som sagt var övertygad om att man arbetar med frågan, och jag förutsätter att man kommer att fortsätta med det.

Fru talman! Tack, Stina Larsson, för en mycket viktig fråga! Som ledamoten mycket väl vet finns det djurskyddslagar i EU - det är inte så att det inte finns några. Men det finns mycket mer att göra.

Som jag lyfte i mitt anförande är Sverige ett gott exempel. Våra bönder tog verkligen ett stort ansvar. Vi har till exempel detta med knorren, där EU har följt efter på vissa sätt. Men man är inte framme i alla länder.

Det är klart att vi i Sverige, med den goda erfarenhet som vi har, kan visa att detta gör skillnad. Det handlar om djurplågeri. Framför allt handlar det också om detta med antibiotika, som jag talade om. Det är otroligt viktigt att vi får ned användningen. Jag tycker att det är en livsavgörande fråga, och vi i Sverige visar på goda exempel.

Jag vet att regeringen nu talar om detta på olika sätt. Jag vet att landsbygdsministern talar mycket om detta med sina kollegor för att man ska få till en förändring. När det gäller den frågan kan jag sova gott om nätterna, eftersom man talar mycket om den och arbetar aktivt för detta.

Fru talman! Först vill jag yrka bifall till utskottets förslag, som innefattar ett tillkännagivande till regeringen om att öka tillgången på småskaliga gårdsslakterier och mobila slakterier.

Fru talman! Sverige har ett starkt och bra djurskydd, ett djurskydd som vi kan vara stolta över i fråga om vår djurhållning. Det är framför allt våra duktiga jordbrukare som har gått i bräschen för detta, så att det har blivit på det sättet. Resultatet är att vi använder minst antibiotika i hela EU.

Vi kan vara stolta, men det är också viktigt att jordbrukare i EU lär sig av våra svenska bönder. Vi vet att man tyvärr i många EU-länder fortsätter med överanvändning av antibiotika i jordbruket. Det är, fru talman, oerhört allvarligt.

I dag vet vi att minst 700 000 människor dör årligen på grund av resistens mot olika läkemedel. Detta är för mänskligheten en oerhört viktig fråga som vi i Sverige kan ta ledning i.

Vi kristdemokrater tycker att EU är för detaljerat i många frågor, men i den här frågan borde EU verkligen göra mycket mer för att länder ska använda mindre antibiotika. På det sättet motverkar man det allvarliga hot som finns. Som sagt: Här kan Sverige vara en ledstjärna.

Fru talman! Vi har nu en regering som tar livsmedelsstrategin på största allvar. I livsmedelsstrategin står det att konkurrenskraften ska öka för Sveriges jordbrukare. Därför beslutade regeringen i februari förra året att ge en särskild utredare i uppdrag att bland annat analysera hur de svenska djurskyddsbestämmelserna påverkar svenska livsmedelsproducenters konkurrenskraft och hur man med bibehållna högt ställda djurhållningskrav kan stärka konkurrenskraften för svensk livsmedelsproduktion.

Det är en viktig signal om att vi nu går från att prata om konkurrenskraft i livsmedelsstrategin till att få fram förslag på hur vi kan göra detta. Jag vet att det är många inom Lantbrukssverige som ser fram mot utredningen, som kommer i slutet av juni i år.

Fru talman! Den stora vildsvinsstammen har i många år varit ett stort bekymmer för svenskt jordbruk. Vi är många som har varit oroliga för konsekvenserna av detta. Det gäller framför allt den fruktade afrikanska svinpesten. Tyvärr drabbade den smittan Sverige i fjol. Vi ser hur enormt allvarliga konsekvenser detta får och hur viktigt det är att vi tar smittan på största allvar.

Antalet vildsvin måste minska - det är ett som är säkert. Därför gav regeringen i februari Naturvårdsverket i uppdrag att ta fram en åtgärdsplan för hur vildsvinsstammen ska kunna minska utifrån lokala och regionala behov. Det är mycket viktigt, och det är bra att detta nu görs.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Djurskydd

Fru talman! Den organiserade smugglingen av hundar är ett stort bekymmer, och det är ett mycket stort lidande för djuren. Jag är dock glad över att vi i riksdagen i april 2022 beslutade om tre tillkännagivanden till den förra rödgröna regeringen om förslag för att hindra smuggling av hundar.

Den nuvarande regeringen agerar i frågan och har exempelvis tillfört Tullverket mer medel i syfte att förbättra myndighetens möjligheter att upprätthålla gränsskyddet och ta fast fler smugglare.

Regeringen arbetar tillsammans med EU för att få bukt med den organiserade smugglingen. Den 7 december 2023 presenterade EU-kommissionen förslag till en ny EU-förordning om välbefinnande och spårbarhet för hundar och katter som av ekonomiska skäl föds upp för att säljas som sällskapsdjur. Förhandlingar i ministerrådet inleds under våren 2024. Vi är många som hoppas på en förändring och på att vi på detta sätt kan förhindra det djurplågeri som pågår.

Fru talman! Min kollega Helena Storckenfeldt lyfte i sitt anförande en fråga om djurrättsaktivister eller, rättare sagt, djurrättshaverister. Det är ett gissel och ett stort bekymmer för våra svenska jordbrukare att det är på detta sätt. Det måste till en förändring så att det blir ett starkare skydd för gårdar och för jordbrukare.

(Applåder)

Herr talman! Tack för ditt svar, Sofia Skönnbrink - och förlåt att jag kanske missade att ställa en rak och tydlig fråga! Uret som räknar ned talartiden går ju ibland väldigt fort.

Ledamoten var inne på precis detta - jag försökte säga just att det i möten med jordbrukare handlar om lönsamheten och att jag i det fallet ofta får frågan: Hur ska vi vända på detta? Hur ska jag få lönsamhet i mitt jordbruk? Precis som ledamoten är inne på, vilket även någon annan var här tidigare, önskar vi såklart mycket mer av små och medelstora företag. Men det är oftast de som lägger ned sina företag eftersom de inte är lönsamma. Jag har som sagt träffat hur många som helst som säger: När jag räknar ihop summorna visar det sig att det blir minus - jag gör detta bara för att jag tycker att det är kul.

Visst kan det vara roligt med kossor och andra djur, men det är klart att det kanske inte går att göra detta bara på fritiden och dessutom försöka ha något annat jobb för att få in pengarna. Det är alltså min raka och tydliga fråga: Vad är svaret från oppositionen - hur ska vi öka lönsamheten? Det tydliga är ändå, som jag sa förut, att det år 2000 fanns 12 000 mjölkföretag medan vi i dag är nere på 2 598. Det är jätteallvarligt, för samtidigt ska vi ju försöka öka vår livsmedelsberedskap. Då behöver vi varenda bonde, oavsett var i landet det är.

Med tanke på den här takten - att det minskar så mycket - måste vi se vad vi kan göra. Som jag sa vill jag inte skylla allt på den förra regeringen, för det fanns många regeringar före den. Men den nuvarande regeringen har i alla fall bestämt sig för att vi ska klargöra intentionerna med livsmedelsstrategin, precis som ledamoten var inne på. Det tänker vi alltså få till.

Herr talman! Tack för ett intressant anförande, Sofia Skönnbrink!

Jag tänker så här: Jag vet ju att ledamoten är väldigt mycket ute och besöker gårdar runt om, säkert både i Värmland och på andra ställen, och jag vet också att man i mötena med jordbrukare får en ögonblicksbild av hur de har det. De förmedlar detta, och när jag är ute och möter bönder är det många som nämner just det jag tog upp i mitt anförande, nämligen lönsamheten, konkurrenskraften och regelverken - som ledamoten själv lyfte fram - och även den sårbarhet vi har i svenskt jordbruk.

Jag brukar svara hur vi och regeringen ser på hur man ska kunna ändra på detta genom de åtgärder som nu vidtas, och då tänker jag: Vad svarar ledamoten och Socialdemokraterna, som förvisso är ett oppositionsparti men som ändå har styrt landet länge? Jag tänker nämligen att siffrorna är väldigt tydliga, och jag kanske hinner dra dem. Jag säger inte att allt är den förra regeringens fel - det vägrar jag säga - men jag menar ändå att man har ett ansvar. Har man styrt ett land är det ändå ett faktum att det är som det är.

År 2000 fanns det 12 000 mjölkföretagare och 400 000 kor. I dag, drygt 23 år senare, finns det 2 598 mjölkföretag och 289 182 kossor kvar i landet. Det är en rejäl minskning av antalet mjölkföretag och kor, och det tänker jag får konsekvenser.

Jag tar nästa fråga sedan.

Fru talman! Tack återigen, ledamoten Sofia Skönnbrink, för din fråga!

Det var tydligt när regeringen lyfte upp förslaget i EU-sammanhang att man inte fick gehör för det, och då tog man bort det. Sedan försökte man påverka på olika sätt under en tid, men man märkte att det inte gick. Som ministern svarade i interpellationsdebatten tänker man därför ta tillbaka frågan och komma med förslag.

Det jag hör från regeringshåll är att man jobbar aktivt med detta nu, så det kommer säkert snart ett förslag om hur man vill åtgärda det. Precis som ledamoten var inne på är det en viktig fråga att konsumenter som tycker att detta är viktigt ska veta varifrån maten kommer.

Ledamoten var inne på att ungdomar nu säger att man till exempel ska äta svenskt kött. Det är jätteviktigt. Vi är säkert många politiker här i kammaren som står bakom att det är viktigt att jobba för svenskt kött och även svenskt jordbruk.

Fru talman! Tack, ledamoten Sofia Skönnbrink, för din mycket viktiga fråga!

Precis som ledamoten var inne på har det varit en del interpellationsdebatter som jag själv har sett och hört. Det här är en fråga som har varit aktuell under en tid och som landsbygdsministern, som ledamoten nämnde, har öppnat upp för. Vad jag förstår är det på gång, och regeringen jobbar med frågan för att se hur man kan göra på bästa sätt.

Som ledamoten var inne på har man försökt, men man gick så att säga på pumpen när EU sa att det inte skulle bli något av. Då förstod vi att vi måste göra något själva, för frågan är viktig.

Konsumenterna ska kunna veta varifrån köttet eller kycklingen kommer och vad som serveras på tallriken. Sedan får man som konsument göra sina egna val. Konsumenterna måste få upplysningar om vilket land det kommer ifrån. Detta tycker jag är viktigt.

Jag vet som sagt att regeringen kommer med förslag om detta.

Fru talman! Vi debatterar här i eftermiddag ett betänkande om livsmedelspolitiken. Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag.

I juni i år är det sju år sedan vi i denna kammare antog livsmedelsstrategin. Det var ett oerhört viktigt beslut för Sveriges alla jordbrukare. Att den över huvud taget blev till var tack vare dåvarande landsbygdsminister Sven-Erik Bucht, och jag vet många jordbrukare som menar att det här beslutet innebar att man faktiskt kunde satsa på den gröna näringen.

Men tyvärr betydde inte strategin så mycket. När man frågar näringen blir svaret alltid att det bara är en strategi med en massa ord men väldigt lite verkstad. Så upplevs den. Ingen bonde som jag har pratat med har märkt av att det har blivit mer lönsamt eller mer konkurrenskraftigt eller att regelbördan blivit lättare. Inte heller har livsmedelsförsörjningen ökat. Den ligger tyvärr stadigt under 50 procent.

Fru talman! När jag möter jordbrukare runt om i landet är det några frågor som alltid dyker upp i diskussionen. Vi är säkert fler som är med om samma sak. Det handlar om lönsamheten, konkurrenskraften, regelbördan och livsmedelsförsörjningen. Dessutom har vi en miljöbalk som klassar jordbruket som miljöfarligt. Med andra ord: När mjölkbonden går ut till mjölkstallet för att mjölka på morgonen är det en miljöfarlig verksamhet.

En bärande del i livsmedelsstrategin var att vi skulle öka livsmedelsförsörjningen och stärka livsmedelsberedskapen i landet. Från att det varit en icke-fråga för många i samhället och även för politiken är det nu en högst relevant och viktig fråga. När jag ställde frågor om detta till generaldirektören för MSB för några år sedan var han ärlig och sa att de inte jobbade med den frågan över huvud taget. Det var en icke-fråga.

Den dåvarande regeringen tillsatte en utredning som för några veckor sedan redovisade sitt betänkande Livsmedelsberedskap för en ny tid. Det här är en utredning som är oerhört viktig och som lyfter fram olika saker som vi måste göra i Sverige för att få högre beredskap.

Fru talman! Det måste finnas mat för våra medborgare även i kris- eller krigstider. Här är vårt grannland Finland ett lysande exempel. De har tänkt till och kan mätta sin befolkning i över ett halvår utan att behöva importera ett enda vetekorn! I Sverige handlar det om en till två veckor. Sedan är det tomt i hyllorna. Så kan vi naturligtvis inte ha det.

Fru talman! Jag har en god vän som är mjölkbonde och som bor i Jönköpingstrakten. Han berättade för mig att när han på 60-talet ville ta över mjölkgården från sin pappa gick han till banken. Då sa banktjänstemannen: Hur kan det vara möjligt att du ska bli bonde? Vet du inte att vi inte ska producera maten i Sverige? Vi ska ju få mat utifrån, från andra länder som producerar den.

Det här, mina vänner, var som sagt på 60-talet, och då kan man förstå hur det har blivit som det har blivit. Under så lång tid har samhället sagt att någon annan ska producera maten, medan vi ska göra någonting annat. Vi behöver inga bönder. Här finns annan politik!

Det är klart att vi inte kan ha det så här. Vi måste ha en livsmedelsproduktion värd namnet.

Fru talman! Jag är tacksam över att vi nu har en regering som tar de här frågorna på största allvar. Efter att man har samlat in synpunkter från jordbrukare och aktörer inom den gröna näringen händer det nu väldigt mycket rörande svensk livsmedelsproduktion. Livsmedelsstrategins intentioner kommer att genomföras, och regeringen tillsätter nu ett råd med aktörer med fokus på att nå målen i livsmedelsstrategin.

I enlighet med livsmedelsstrategin har regeringen även beslutat att tillsätta en utredning om svensk konkurrenskraft och djurvälfärd som kommer att redovisas i juni - jätteviktigt, precis som många jordbrukare säger. Dessutom tillsattes nyligen en utredning om regelförenkling och översyn av kontroller och avgifter inom jordbruks- och livsmedelsområdet. Även detta är otroligt viktigt. Vi vet att det är precis det här som våra svenska jordbrukare talar om.

Fru talman! En fråga som jag tycker är jättespännande är att vi har en miljöbalk som säger att det är en miljöfarlig verksamhet att bedriva jordbruk. Jag, min kollega John och andra kollegor runt om i laget har haft den här diskussionen med jag vet inte hur många ministrar under den tid som vi satt i opposition. Vi frågade och frågade, och de sa: Nej, det går inte att förändra miljöbalken.

Men vad händer nu? Jo, nu säger regeringen att man ska se över det här för att se hur man kan ändra uttrycket "miljöfarlig verksamhet" till något annat. Det, mina vänner, är väldigt positivt!

Till sist vill jag säga något om hur viktigt det är att konsumenterna ska få veta i vilket land maten produceras. Regeringen försökte få med sig EU på det förslaget, men det gick inte. Därför kommer nu regeringen att komma med förslag om åtgärder. Även det här är en viktig signal till Jordbrukssverige.

(Applåder)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Min fråga går till landsbygdsminister Peter Kullgren. I Sverige har vi 300 000 skogsägare. Många skogsägare är oroade över hur skogspolitiken bokstavligen kört i diket. På många sågverk är man bekymrad över att företagen inte får fram virke och över avverkningsstopp. Det är alarmerande för skogsindustrin och pappersmasseindustrin. Tusentals jobb hotas inom skogsnäringen.

Förra veckan beslutade regeringen att tillsätta en ny skogsutredning, även om den tidigare rödgröna regeringen genomförde en skogsutredning. Varför behövs det en ny?

Herr talman! Jag tackar Åsa Karlsson för svaret!

Ledamoten vill skylla på den här regeringen, men jag menar att i backspegeln finns det mycket att fundera över som man kunde ha gjort då. Ledamoten tog som exempel att det fungerar uppe i norr, men med den förra regeringens takt hade det blivit färdigt 2070, så det är en lång tid. Det kan jag tycka är anmärkningsvärt.

Ledamoten säger också att den här regeringen inte vill bygga någon ny järnväg, men det är faktiskt fel. Jag läser innantill från oktober 2023: "Regeringen har fattat beslut om att Trafikverket ska återstarta planläggningen för ny järnväg Göteborg-Borås." Vi är också på gång med flera grejer i Skåne för att öka kapaciteten när Fehmarn Bält öppnar. Ostlänken är ett exempel som den här regeringen jobbar vidare på, och vi tar också fram och analyserar åtgärder för Norrbottens och Västerbottens län.

Den här regeringen gör alltså hela tiden saker för att det ska byggas järnväg i vårt land. Jag tycker att det ska rättas till för dem som lyssnar på detta, förutom för oss som sitter här: Den här regeringen vill bygga, men man är aktsam och lyssnar först in den kritik som den förra regeringen fick om att man bara körde på.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Järnvägsfrågor

Nu lyssnar man på vad Trafikverket säger och får rätt faktaunderlag. Sedan kan man bygga och köra. Det ville jag få med i inlägget.

Herr talman! Tack, ledamoten Åsa Karlsson, för anförandet! Jag har några frågor som jag skulle vilja ha svar på.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Järnvägsfrågor

Ledamoten sa att människor ska kunna lita på en väl fungerande järnväg. Det håller jag verkligen med ledamoten om att människor ska kunna göra.

Sedan tycker jag att det är intressant. Vi har en underskottsskuld på 91 miljarder för järnvägen, och ledamoten funderar säkert också på hur mycket pengar det egentligen är. Egentligen tycker jag inte om när man kastar fram och tillbaka mellan den förra regeringen, den här regeringen och så vidare, men i och med att ledamoten Åsa Karlsson var ganska tuff mot den här regeringen har jag ändå några tankar.

Som någon av mina kollegor var inne på hade vi besök av Riksrevisionen i går, vars rapport heter Nationell plan för transportinfrastrukturen - lovar mer än den kan hålla. Man tog upp exempelvis signalsystemet ERTMS, som har försenats och fördyrats, trots varningar från Trafikverket. Man pratar om att det kommer att vara färdigt 2070 i denna takt, tack vare att den förra regeringen lyfte bort pengar. Med tanke på vad ledamoten själv sa, att människor ska kunna lita på en väl fungerande järnväg, tycker jag att det blir lite ihåligt. Ledamoten säger detta till oss, men vi kan titta lite i backspegeln på vad vissa beslut har medfört. År 2070 är ändå ganska lång tid framåt.

Herr talman! Jag tackar Ulrika Heie för hennes retoriska fråga, för det handlar väl om retorik. När vi var i opposition ställde vi samma fråga till Centerpartiet: Kan man lita på er? Ni stödde ju den dåvarande regeringen. Svaret som vi alltid fick från Centerpartiet var: Ni kan lita på oss. Mitt svar är detsamma: Ulrika Heie kan lita på Kristdemokraterna. Vi kommer inte att förstatliga mer. Det är inte nödvändigt eftersom det finns företag som kan göra detta bra. Mitt svar på den retoriska frågan är alltså: Ledamoten kan absolut lita på Kristdemokraterna.

Herr talman! Jag tackar Ulrika Heie för frågan.

Precis som ledamoten är inne på har vi ett tydligt ställningstagande i frågan. Diskussioner förs givetvis med alla Tidöpartier, och jag kan säga att vi är trygga med den politik vi har lagt fram. Givetvis finns det sådant som måste förbättras, och det har vi också påpekat via Trafikverket. Regeringspartierna för diskussioner med Sverigedemokraterna om hur vi kan förbättra situationen i trafiknätet.

Det är positivt att Tidöpartierna har en väldigt fin dialog med ett givande och tagande, och jag tror att denna dialog kommer att vara viktig för att växla spår när det gäller synsättet. Det är ju så mycket i vårt land som vi behöver ta tag i, och i trafikfrågorna är det väldigt viktigt att se till att få ordning på våra vägar och på järnvägen, vilket det har pratats länge om. Underhållsskulden har ju inte kommit nu, utan den har funnits väldigt länge. Jag ser fram emot detta samarbete mellan Tidöpartierna.

Herr talman! Jag vill först yrka bifall till utskottets förslag.

Hela Sverige ska fungera - det är en tydlig prioritering för oss kristdemokrater och för hela regeringen. Därför värnas jobb och tillväxt i hela landet.

För att landet ska ha bra möjligheter att växa, leva och utvecklas behövs det stora satsningar på transportinfrastrukturen. Ingen av oss behöver färdas så långt i vårt land för att inse att det krävs stora investeringar i både vägnätet och järnvägsnätet. Därför är jag glad att vi har en regering som prioriterar kapacitetshöjning och upprustning av befintlig järnväg, bättre vägstandard och utbyggnad av laddinfrastrukturen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Järnvägsfrågor

Herr talman! Utvecklingen av järnvägstrafiken har varit mycket kraftig sedan lång tid tillbaka. Detta är positivt, men det har medfört kapacitetsbrister och ett hårt slitage på en åldrande järnvägsanläggning. Tidöpartierna har därför lagt om växlarna för järnvägsinfrastrukturen.

Herr talman! Vi har en väldigt stor underhållsskuld. Enligt Trafikverkets senaste bedömning uppgår underhållsskulden till cirka 35 miljarder kronor för väg och cirka 91 miljarder kronor för järnväg. Därför ska regeringen under den kommande mandatperioden prioritera fortsatta förbättringar av den infrastruktur som finns, reparera där det behövs och förvalta våra gemensamma resurser på bästa sätt.

Förebyggande underhåll ökar livslängden på våra vägar och järnvägar. Detta är en teknikintensiv verksamhet. Digitalisering utökar möjligheterna att bedriva ett effektivare och mer ändamålsenligt underhåll.

Kristdemokraterna anser, liksom de andra Tidöpartierna, att planering och genomförande av underhålls- och kapacitetshöjande åtgärder i järnvägsnätet ska utgå från samhällsekonomisk lönsamhet och en långsiktigt hållbar transportförsörjning. Detta kommer att vara en viktig utgångspunkt i arbetet mot en ny nationell plan för planperioden 2026-2037.

Herr talman! Ett Natointräde kommer att föra med sig både möjligheter och utmaningar. Transportsektorn behöver utvecklas och stärka sin förmåga för att upprätthålla samhällsviktiga funktioner, både vid olika typer av fredstida kriser och vid höjd beredskap eller, i värsta fall, krig.

(Applåder)

Herr talman! Jag tackar Linus Lakso för svaret.

Kollektivtrafikfrågor

Jag tänkte ställa en annan fråga. Sverige är stort och långt, och det bor många människor runt om i hela vårt land. Men det är inte överallt som det finns kollektivtrafik. Hur tänker ledamoten och Miljöpartiet där? Vill ni förstärka kollektivtrafiken?

Jag kommer från Östergötland, och Miljöpartiet var tidigare med och styrde regionen där. Men där lade man ned flera linjer. Hur tänker Miljöpartiet där? Ska ni förstärka kollektivtrafiken i regionerna?

Herr talman! Jag tackar ledamoten Linus Lakso för ett intressant anförande. Jag välkomnar honom också till debatten i utskottet.

Ledamoten tog upp Sverigekortet. Ingen kan ha missat det. Men för dem som kanske lyssnar på detta, och för mig, vore det intressant att få veta vilka kostnader som detta innebär. Vi vet att Sverigekortet kommer att kosta mindre än 500 kronor, tror jag. Men vad kommer det att kosta för staten? Någonstans måste detta tas, och det kan vara intressant att få veta om Miljöpartiet har gjort någon kostnadsanalys. Det är min första fråga.

Herr talman! Tack till Ulrika Heie för ytterligare en fråga!

Precis, man kan kritisera vad vi än gör och tycka att det är för lite pengar när man kokar ned det. Men jag tänker att det ändå är viktigt att vidta åtgärder för att försöka komma åt detta.

Sedan är det här inte det enda regeringen gör, som jag var inne på, utan det är fler saker man tänker göra för att motverka kompetensbristen. Det är det här som jag tycker att det är viktigt att man lyssnar in och försöker göra någonting åt. Det var den frågan.

När det gäller den andra frågan som ledamoten ställde till mig är det klart att regeringen är ambitiös i fråga om att göra saker inom exempelvis cykling. Jag vet att man på Regeringskansliet ser över hur man ska komma till rätta med det här. Sverige är ju ett stort cykelland, och jag vet att man ser över hur man ska kunna bli ännu bättre för säkerhet och annat. Regeringen har tillsatt pengar med tanke på just trafiksäkerheten, och cyklingen är en del i detta. Om det cyklas på vägar kanske man ska bygga cykelvägar eller på annat sätt förbättra säkerheten för cykeltrafikanter. Jag tror att det är en jätteviktig fråga. Vi får återkomma, ledamoten, när vi kommer till delen om just cykling här under våren.

Herr talman! Tack, Ulrika Heie, för frågorna!

Jag försökte ju berätta hur mycket det här skulle innebära. Som ledamoten säger kan man tala om miljoner, och det låter kanske inte så mycket. Men det här är alltså ytterligare 400 miljoner för att förstärka regionalt yrkesvux inom den kommunala vuxenutbildningen.

Är det då så att alla blir busschaufförer? Så är det nog inte, men då finns i alla fall chansen. Faktum är att det motsvarar 7 400 årsplatser. I det här läget tycker jag ändå att det är något att ta fram som ett gott exempel på att regeringen har sett och försöker göra någonting. Dessutom tillförs ytterligare 70 miljoner till yrkeshögskolan. Jag tänker mig att där någonstans är svaret på ledamotens fråga. Man har sett bekymret.

När man lyssnar på tågföretagen och andra kollektivtrafikföretag runt om i landet märker man att problemet inte bara är att det varit en besvärlig vinter hittills. Faktum är att vissa avgångar inte går därför att det inte finns några busschaufförer eller lokförare med mera. Det här är en viktig fråga som lyfts fram när man träffar dem som jobbar inom det här. Därför tänker jag att där någonstans är det väldigt viktigt att vi har gjort någonting.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kollektivtrafikfrågor

Det var andra frågor som ledamoten tog upp. Vi tar dem sedan - jag hinner inte på tio sekunder.