Magnus Oscarsson

Herr talman! Även min fråga går till landsbygdsministern, och även den handlar om livsmedelsstrategin, som är på tapeten just nu.

Vi antog en strategi 2017, och den ligger till grund för det arbete vi gör nu. Problemet var att när vi antog strategin märkte jordbrukarna inte av detta. På många ställen säger man att strategin antogs av riksdagen, men man undrar vad det blev av den.

Hur kommer Sveriges bönder och alla som arbetar i den gröna näringen och den blå näringen att märka av Livsmedelsstrategin 2.0?

Fru talman! Tack, Sofia Skönnbrink, för frågorna! Jag ska ta dem i tur och ordning.

Vad gäller det ledamoten sa om att man vid köp av kött ska ha kriteriet att det är svenskt och att det innebär att djuret har fått gå ute menar jag på att det viktiga snarare är att köttet är från Sverige. Ledamoten sa att kriteriet för till exempel nötkött är att korna ska ha fått gå ute. Mig veterligen går visserligen kvigor ute – men tjurar gör inte det på det sätt man kanske tror. De är faktiskt inomhus. Det blir alltså lite skevt när ledamoten säger att det är enda kriteriet.

Jag tror att det viktiga är att man visar på att svensk djurhållning innebär att vi litar på våra bönder. Det var jag också inne på förut vad gäller antibiotikaanvändning med mera. Det är en viktig signal att vi inte har någon överförmyndare. Våra bönder vet ju vad som är bäst för deras egna kor.

Livsmedelsstrategin väntar även jag på, men det viktiga är väl att den kommer. Det senaste jag hörde var att den kommer väldigt snart, alltså inom en snar framtid.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Livsmedelspolitik

Fru talman! Tack för din fråga, ledamoten Sofia Skönnbrink!

Jag tror verkligen inte att detta är något bekymmer över huvud taget. När utredaren besökte vårt utskott berättade hon hur de hade tänkt, och som de ser det kommer de flesta mjölkbönder att släppa ut sina kor. Det blir väldigt märkligt om man ska förstå det som att vi i politiken vet bättre exakt när kossan ska vara inne och när den ska vara ute. Vi måste kunna lita på att våra svenska bönder vet bäst.

Ledamoten säger att detta att kan vara ett kriterium för att kunna köpa in svensk mjölk, men det är som sagt bara ett av kriterierna. Det kan också vara att man vill köpa från Sverige. Det är ett väldigt bra kriterium. Att säga att det bara handlar om ifall korna står inne eller går ute är att förminska det. Dock kan kommunerna fortsätta att ha det kriteriet. De flesta – man pratar om 80–85 procent – kommer ändå att släppa ut korna och ha den friheten. Det är viktigt.

Frågan har blivit otroligt polariserad. Det är svart eller vitt. Det tycker jag är tråkigt. Om man är ute bland våra svenska bönder märker man vilken skillnad det är nu. Ni andra är säkert också ute bland bönder. Ledamoten nämnde Vimmerby, och jag har besökt en jättestor, fin gård där. Det är klart att det inte ser ut som när min pappa var mjölkbonde. Det var mörkt i ladugården och helt annorlunda.

Jag tar resten sedan.

Fru talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag till beslut i betänkandet.

Fru talman! I dag har vi en debatt om livsmedelspolitiken. Det är väldigt spännande att få vara med och diskutera denna fråga, och man måste då nästan börja med att prata om livsmedelsstrategin. Vi antog den 2017, och det är så att säga full fart med den sedan dess. Ledorden i strategin var tydliga: Vi skulle öka livsmedelsproduktionen, ha mer lönsamhet i jordbruket, stärka konkurrenskraften och öka Sveriges livsmedelsförsörjning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Livsmedelspolitik

Däremot vet vi att det inte blev så mycket av det där. Så säger i alla fall många av dem som jag har frågat. Men den förra regeringen tyckte naturligtvis att det var full fart. Men hur blev det, fru talman? Det blev ingen ökad livsmedelsproduktion. Det blev inte mer lönsamhet i jordbruket. Det stärkte inte konkurrenskraften. Inte heller ökade vi Sveriges livsmedelsförsörjning.

Det här är bekymmersamt. När man träffar lantbrukarna och talar med dem hör man att de inte ser några synliga effekter av strategin. Livsmedelsindustrin är också tveksam till nyttan. Det är det här, fru talman, som är så allvarligt.

Sveriges livsmedelsförsörjning är nämligen fortsatt under 50 procent. Varannan tugga av det vi äter i vårt land kommer inte från Sverige. Vi har ett handelsunderskott på över 70 miljarder kronor. Det är oändligt mycket pengar, som vi skulle kunna odla mer för i vårt land. Tänk om vi kunde bestämma oss för att öka med bara 10 procent! Det skulle bli 7 miljarder som oavkortat skulle gå till våra svenska bönder.

Vi vet också, fru talman, att Sverige i dag är självförsörjande på tre livsmedel: vetemjöl, morötter och socker. Det är inte bra. Vårt lands skafferi är halvtomt, och det duger inte. Så här kan vi inte fortsätta! Vi har ett land där vi kan producera mycket mer. Vi har så mycket som talar för oss; vi har klimatet, och vi har våra duktiga bönder. Vi har resurser i vårt land som gör att vi skulle kunna öka väldigt mycket mer och även hjälpa andra länder mycket mer än vad vi gör i dag.

Fru talman! Hur är det då i vår omvärld? Ser det ut så här också runt omkring oss? Det är ganska intressant att se. Norge har det inte heller så bra, om jag ska vara ärlig, och de har ju inte heller samma åkermark som Sverige har.

Men om vi tittar österut, mot vårt fantastiska grannland Finland, ser vi att de har en helt annan politik. Trots att vi i den här kammaren beslutade att det inte skulle vara fler krig eller krigstider har man i Finland sagt att man inte kan tänka så. I Finland måste man vara beredd! Finland har därför haft en politik där man klarar beredskapen i sex månader utan att behöva ta in ett enda vetekorn. Och nu säger man att det är för lite och att man måste upp till nio månader. Detta klarar man nu i Finland.

I Sverige har vi tio till tolv dygn. Sedan är det slut. Det är mycket allvarligt att det är på det här sättet, och jag tror att våra medborgare skulle vara mycket bekymrade om de fick reda på hur illa det ser ut. Jag tror att många tänker att det är något basalt att man har sett över att det finns mat om det skulle bli kristider. Men tyvärr har vi inte haft det så i vårt land.

Jag är väldigt glad att den förra regeringen lade ett utredningsuppdrag på Ingrid Petersson. Utredningen kom förra året, och hon sa där att det är bekymmersamt i vårt land. Det är mycket som måste göras. Hon sa också så här: Det är avgörande att Sveriges livsmedelsberedskap byggs upp från grunden och att företagen i livsmedelskedjan är konkurrenskraftiga för att kunna möta framtidens kriser.

Detta är någonting som är väldigt viktigt för den här regeringen. Därför är jag också glad att vi har fått en ny regering som tar de här frågorna på högsta allvar. Därför känner jag också hopp om framtiden. Något vi verkligen jobbar för är ju att vi vill stärka livsmedelsproduktionen i hela landet. Grunden är, som min duktiga moderata kollega här sa, att lönsamheten ska öka.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Livsmedelspolitik

En annan utredare, Elisabeth Nilsson, har tagit fram förslag på några saker, bland annat hur konkurrenskraften ska bli starkare och hur vi ska få fler bönder att vilja satsa och få mer pengar över. Hon har tittat på förändrade beteskrav, något som varit väldigt debatterat, och säger att vi måste lita på bönderna. De vet bäst när korna ska vara inne och ute. Det handlar också om minskade viltskador från bland annat dovhjort och vildsvin, minskad vargstam, som vi pratade om innan voteringen, villkorad läkemedelsanvändning med mera. Hon har massor av olika förslag.

Jag tänkte gå ned för landning här och prata om hur fantastiska våra svenska bönder är på att använda lite antibiotika. Jämfört med andra EU-länder är Sverige det land som använder absolut minst antibiotika. Här är det inte politiken som ska ha äran utan våra bönder, som tog ett beslut om att faktiskt göra någonting åt detta och visa andra länder att vi kan förändra och minska antibiotikaanvändningen. Det tycker jag är något vi verkligen ska lyfta fram.

Vår regering har tänkt göra skillnad på gårdsnivå. Det kan låta som en klyscha, men vi menar det verkligen. Faktum är att när jag nu är ute bland bönder, som jag varit sedan jag kom in i riksdagen 2014, märker jag en väldig skillnad. Jag måste ändå säga det. De säger: Magnus, du fattar inte! Ta bara det här med dieselskatten! Vilken skillnad det är för mig! Kom ihåg det! Det var en som sprang i fatt mig på ett möte: Du måste komma ihåg, sa han, att det är en jätteskillnad nu. Vi får mycket mer pengar över.

I kristider, som vi verkligen har haft, är det en otroligt viktig signal att vi har det på detta sätt.

Jag ska avsluta med något jag tog en bild på. Jag var på något ställe där det stod: Om vi inte äter svenskproducerad mat när det inte är kris finns det heller ingen mat när det är kris.

(Applåder)

Fru talman! Jag vill återigen tacka Emma Nohrén. Jag ska försöka fortsätta där jag slutade.

Jag har även tidigare försökt att tala om det här. Vi är alltså det enda land i världen som har ett sådant här beteskrav, och vi måste kunna ge våra bönder betalt för att vi har det så. Det intressanta är att jag hela tiden har fått svaret från tidigare ministrar att se det kan vi inte för vi är med i EU. Det är en bärande lag, så vi kan inte betala för det.

Det är det här som är poängen, och det är därför vi är helt övertygade om att de mindre gårdarna kommer att kunna få betalt för att ta ut korna. 80-90 procent av korna kommer att fortsätta att gå ut. Det kommer inte att bli någon skillnad.

Den enda skillnaden är att man nu kan få betalt, det vill säga att staten, likt Finland, ger betalt per ko som går ut. Äntligen kan man få ersättning. Det här är någonting väldigt positivt, och jag tänker att det är ett svar på ledamotens fråga om vad jag tänker om mindre gårdar. De kommer att kunna få betalt för att ta ut korna. Det är det som är poängen.

Som sagt var är jag övertygad om att om det är någon som vet hur korna mår är det bonden! De vet själva vad som är bäst och om korna ska vara ute eller inne i dag. Vi måste lita på dem, och jag kan lova att de kommer att fortsätta att ta ut korna på bete oavsett.

Det här är någonting som är positivt och som visar att vi faktiskt litar på våra svenska bönder.

(forts. § 10)

Fru talman! Tack, ledamoten Emma Nohrén, för frågan! Det är jättebra att få diskutera detta, för det har ju varit en ganska stor fråga sedan utredarens förslag kom. Som jag sa i mitt anförande kom det även andra förslag, bland mycket annat om att ta hand om viltskador och ge investeringsstöd, men det här blev den stora frågan.

Vi lyssnade till utredaren Elisabeth Nilsson när hon besökte utskottet i onsdags. Hon var väldigt tydlig med att huvudproblemet handlar om att försöka se konkurrensen i världen. De svenska bönderna får inte ut samma ekonomi som sina kollegor runt om i Europa.

I förra debatten hade vi exemplet Norrland, där mjölkgård efter mjölkgård tyvärr har lagts ned. Och det är inte bara där - det har under en väldigt lång tid varit så att man slutar med sina mjölkgårdar. Det handlar om lönsamhet och konkurrenskraft.

Det här är ett förslag för att försöka komma till rätta med detta. Naturligtvis kan vi prata om historien, om hur Astrid Lindgren fick det här i present och om hur det såg ut på gårdarna då. Men vi måste ju se hur det ser ut i dag.

Jag vet själv hur det var. Min pappa var mjölkbonde. Vi tog in korna på hösten, och så stod de uppbundna fram till våren. Då släppte vi ut dem, och det var ett väldigt spring. Så såg det ut på den tiden.

Nu är det inte så. Vi som sitter i utskottet vet att det är en helt annan tid. Nu byggs det fria, fina stallar där korna själva väljer att gå fram och tillbaka. Det är viktigt att lyfta fram det, tycker jag. Det är en ny tid för svenska mjölkbönder, och vi måste kunna lita på att de vet vad som är bäst för korna.

Fru talman! Tack än en gång till ledamoten för bra frågor, som jag ska försöka svara på!

Vi är helt överens om att vi vill satsa på svenskt jordbruk. Vi vill satsa på att ha en levande landsbygd. Det är kanske inte konstigt att vi är överens om det, men det intressanta är att utredningen för 2022 som Anna-Caren Sätherberg nämnde visar att det kanske inte var så positivt då. Nu vill vi lyfta fram det och ta nya tag. Vi hoppas att nästa utredning av läget och investeringsviljan visar att det vänder.

Vi talade om situationen för mjölkbönderna och jordbrukarna i norr. Det är en otroligt viktig fråga, därför att ur beredskapssynpunkt är det bekymmersamt att mjölkgård efter mjölkgård läggs ned. Vad jag förstår lades den sista mjölkgården i Lycksele ned nyligen. Vi märker att det blir tuffare och tuffare i kommun efter kommun.

Vad finns det då för medicin? Jo, den medicin som jag och regeringen tror på är att se till att det finns lönsamhet oavsett om man bor i Ystad eller uppe i Norrbotten någonstans. Det är det viktigaste, och vi har faktiskt genomfört olika saker. Bonden som sprang i fatt mig sa att jag inte fick glömma att prata om att dieselpriset har gått ned mycket. För honom handlade det om 400 000 kronor. Så var det inte förut. Det fanns inte på kartan. Nu har priset sjunkit, och jag vet att även våra kära, duktiga bönder i norr tycker att det är en väldigt positiv satsning. Och det kommer mera; det tycker jag är bra.

Fru talman! Tack, ledamoten Anna-Caren Sätherberg, för frågan! Det stämmer att vi är många som väntar på livsmedelsstrategin. Ledamoten Widegren sa precis att vi väntar och väntar. Men den kommer! Jag vet att den blir väldigt bra.

Ledamoten lyfter fram mycket av det den förra regeringen gjorde, men problemet är att många säger att det då var väldigt mycket prat i riksdagen och från regeringsnivå men att det aldrig märktes något på gårdsnivå. Jag försökte säga i mitt anförande att det är skillnaden mellan oss, men oppositionen kommer säkert att ha andra åsikter, för det är er roll. Men vi tycker att nu när strategin funnits i snart sju och ett halvt år vill det till att det blir verkstad. Vi ska inte dra den ytterligare varv och gå igenom vad som ska läggas till, för förarbetet har gjorts.

Jag berömde ledamotens företrädare Sven-Erik Bucht som tog initiativet. Faktum är att han gjorde det väldigt bra. Det var historiskt. Men glädjen förbyttes i frustration när man inte märkte något på gårdsnivå. Det tog vi till oss, och sedan körde vi igång. Vi hoppas att livsmedelsstrategin kommer vilken dag som helst nu. Pengarna till detta är i alla fall avsatta, och det är det viktiga.

Fru talman! Jag vill först yrka bifall till utskottets förslag.

Fru talman! Jag har haft förmånen att vara ledamot i riksdagen sedan 2014. Under denna tid har det hänt en hel del inom svensk jordbrukspolitik. Faktum är att jag till och från har jobbat med tre eller till och med fyra olika ministrar.

Jag kommer ihåg en stor samling på Mynttorget här utanför riksdagen. Det var 2015 eller 2016. Hundratals mjölkbönder hade samlats för att berätta om det mycket bekymmersamma läget inom mjölkbranschen. Priset för mjölken var då nere i bottennivån 2,30 kronor per kilo. Dåvarande landsbygdminister Sven-Erik Bucht fick ta emot 158 000 namnunderskrifter om åtgärder för att förbättra likviditeten för bönderna. En bonde sa så här i radio: Vi har länge sagt att det är kris, men nu är det katastrof.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Fru talman! Det här var snart tio år sedan. Vi har sett kriser komma, och vi har sett kriser gå. Som min duktiga kollega John Widegren sa här inledningsvis ser vi också fram och tillbaka hur jordbrukspolitiken är. Det är bekymmersamt i olika lägen. Men faktum är att nu är det helt andra tongångar. När jag i dag är ute bland jordbrukare runt om i landet märker jag en helt annan framtidstro.

För någon vecka sedan var jag på Sveriges Jordbruksarrendatorers stämma i Nässjö. När jag skulle gå därifrån sprang en jordbrukare i fatt mig och sa: Ni politiker måste förstå att den sänkning av drivmedelspriserna som ni gjort har betytt oerhört mycket för oss jordbrukare. I mitt jordbruksföretag, sa han, är skillnaden 400 000 kronor lägre utgifter. Glöm inte det!

Han har rätt. Kristdemokraterna och regeringen har under mandatperioden genomfört dieselprisnedsättningar om totalt 2 miljarder kronor och infört möjlighet till kvartalsvis återbetalning av dieselskatt - detta för att förbättra böndernas likviditet och skapa bättre ekonomiska villkor, särskilt för de mindre företagen.

Fru talman! Jag nämnde i min inledning lite historia och att jag varit med sedan 2014. Ett annat historiskt beslut som vi pratat lite om var när alla politiska partier här i kammaren var med på att införa livsmedelsstrategin 2017.

Jag har gjort det förut, men jag vill återigen tacka dåvarande landsbygdsminister Sven-Erik Bucht som tog initiativet till livsmedelsstrategin. Jag vet att vid klubbslaget här i kammaren var det många bönder som uttryckte sin glädje över att politiken nu var överens om att vilja satsa på svenskt jordbruk. Ledorden var ju att stärka konkurrenskraften, öka lönsamheten, öka livsmedelsproduktionen och stärka Sveriges livsmedelsförsörjning.

Tyvärr byttes glädjen i frustration över att strategin aldrig märktes på gårdsnivå. Det är därför jag är så tacksam över att vi nu har en regering som förstår att det här måste visa sig i budgeten och att det måste ge resultat.

Ett resultat är utredningen om stärkt konkurrenskraft för livsmedelsproducenter och ett starkt djurskydd. Här har vi fått flera viktiga förslag för att stärka svenskt jordbruk. Utredaren Elisabeth Nilsson har bland annat föreslagit åtgärder för att minska viltskadorna, förändra beteskravet och underlätta investeringar.

Regeringen har även avsatt 746 miljoner kronor inom CAP för att stärka konkurrenskraften.

Ett annat område är veterinärernas verksamhet, som stärks med 30 miljoner årligen.

Forskningen inom jordbruket är viktig, som vi pratat om. Här satsar regeringen 50 miljoner på bland annat ökad beredskap för nya växtskadegörare till följd av klimatförändringar och på Formas.

Dessutom avsätter regeringen 110 miljoner till Jordbruksverket för ersättningar och bekämpning i och med utbrott av smittsamma djursjukdomar såsom salmonella och Newcastlesjuka.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Fru talman! Sverige måste ha en robust livsmedelsberedskap. När jag talade om det här i kammaren för några år sedan var det en del som sa: Men Magnus, du behöver inte ta det. Det är inte viktigt. Det ordnar sig. Vi har EU!

Nu vet vi alla att det här inte är någon icke-fråga. I princip alla från höger till vänster pratar om att vi måste ha en robust livsmedelsberedskap.

Här har vi Finland som en lysande ledstjärna. De har haft ett beredskapslager och försörjning i sex månader utan att behöva ta in ett enda vetekorn utifrån. Nu har de ökat det till nio månader, för de tycker att sex månader är för lite.

Här kan man säga att Sverige har lite att lära. Som det ser ut i dag har vi för tio till tolv dygn; sedan är det tomt i lagret.

Det här är något jätteallvarligt som det är jätteviktigt att vi rättar till. Vi har pratat mycket om det de gångna åren. Men nu satsar regeringen, och det tycker jag är kul och viktigt. Man satsar 1,3 miljarder för att stärka livsmedelskedjan och bygga upp en robust beredskap till gårdsnivå.

Fru talman! Regeringen arbetar målmedvetet för att förbättra förutsättningarna för dem som bor och verkar såväl i tätorter som på landsbygden. Det ska vara möjligt att bo, verka och leva i hela landet. Regeringen höjer därför maxbeloppet för driftstöd och utvidgar investeringsstödet för lanthandlare. Det är första gången sedan det särskilda driftstödet infördes 2016 som det blir en stöduppräkning, och det är en investering i en levande landsbygd som kommer hela Sverige till del. Vi vet att det är ett väldigt välkommet och glädjande besked för landets många och viktiga lanthandlare.

Jag ska avsluta med att säga att för ett tag sedan hade Arla ett stort möte i Danmark. Dess vd började mötet med att visa en film från nuvarande landsbygdsminister Peter Kullgren, där han berättar om hur man vill jobba för att få mer svensk mjölk i vårt land. Vd:n sa att någonting har hänt i Sverige. Vi verkar nu faktiskt ha en politik i Sverige som vill ha mer mjölk och vill öka produktionen.

Det är något väldigt positivt att vi nu äntligen har en regering som vill satsa, som tror på svenskt jordbruk och som vill vidta olika åtgärder för att stärka jordbruket i landet.

(Applåder)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Nu är det snart 80 år sedan vår tids mest kände diplomat Raoul Wallenberg togs till fånga av ryssarna och fördes till Moskva. Vad som hände sedan vet vi inte; hans öde är höljt i dunkel.

År 2019 meddelade UD formellt att alla arkiv i Raoul Wallenbergs ärende, totalt 170 000 sidor, nu var tillgängliga för allmänheten. Men i ett officiellt uttalande uppgav dåvarande utrikesminister Margot Wallström att 230 sidor fortfarande var sekretessbelagda.

Som alla kan förstå är det ett fruktansvärt trauma för familjen och anhöriga att aldrig få veta hela sanningen. Kommer utrikesministern att verka för att de sista 230 sidorna ska offentliggöras och på detta sätt även hedra Raoul Wallenbergs minne?

Fru talman! Tack, ledamoten Heie, för fortsatta frågor! Det är i princip samma frågor om igen.

Vad gäller alternativ finansiering var det precis det jag försökte säga. Exakt vilka tåg- eller vägsträckor det kommer att gälla kommer säkert fram, men i dag är det inte sagt att det blir just den och den. Det finns väldigt många sträckor som man diskuterar. Jag är övertygad om att i sinom tid kommer det fram vilka det ska gälla. Det är viktigt.

Vi är faktiskt lite överens här i dag! Centerpartiet lyfter ju också fram alternativ finansiering som en framkomlig väg. Det är positivt när riksdagen ska fatta beslut sedan att det finns partier i kammaren som säger att det här är viktigt och att vi kan se om man kan göra en deal.

Mellan raderna på ledamotens första fråga hörde jag kritik mot den förra regeringen. Ledamoten var inne på att vad gäller länsplanerna har man inte lyssnat tillräckligt utan låtit det komma upp och sedan ändå gjort som man tyckte. Tyvärr märktes inte det man gjorde i exempelvis vare sig Jämtland eller Dalsland, som ledamoten själv nämnde.

Jag har varit runt, precis som ledamoten också säkert varit, och träffat människor som upplever att skillnaden mellan stad och land är väldigt tydlig. Vi vet att ute i verkligheten märks den av. Det är viktigt, och regeringen lägger mycket krut på att få till finansiering och att göra skillnad för folk som lever och verkar på landsbygden.

(Applåder)

Fru talman! Vi diskuterar nu länsplanerna och hur de sett ut förr i tiden. Om jag förstod rätt var ledamoten inne på att tidigare regeringar inte har prioriterat dem. Det är spännande i sig med tanke på att ledamotens eget parti var medhjälpare till den förra regeringen. Men jag tycker ändå att det är en jätteviktig fråga som ledamoten tar upp, därför att i länsplanerna är ju underifrånperspektivet det viktiga. Vad är det som behövs i varje län?

Ledamoten tog upp Jämtland som exempel. Där vet vi att det är extremt dåliga vägar. Jag tror att det är Svenskt Näringsliv som tar fram de siffrorna, och de visar på att väldigt många av Trafikverkets vägar är under all kritik. Det är alltså klart att om vi menar allvar - och det gör vi - ska det naturligtvis bli skillnad. Annars pratar vi bara, och det tycker jag inte hör hit. Om man har lovat saker ska det också märkas.

Nu har jag bara några sekunder kvar av talartiden, men även den andra frågan är viktig. Man ska se till att vägarna, och för den delen också järnvägarna, i olika delar av landet fixas i ordning. Jag fortsätter med svaret sedan.

Fru talman! Precis som ledamoten Linda W Snecker är inne på är vi överens om att behovet är stort och att det kommer att behövas mycket mer. Vi vet också att det i och med Natomedlemskapet kommer att föras dialoger. Jag tänker även att kammaren nu kanske inte är rätt arena för att prata om varenda väg och hamn som ska fixas, utan det görs på Försvarsdepartementet och i försvarsutskottet. Där kan jag tänka mig att man har dessa dialoger, och de kommer naturligtvis till oss framöver.

Jag tänker att det som ledamoten avslutade sitt anförande med är viktigt, alltså den alternativa finansieringen. Jag lyfte också fram det i mitt anförande. Det är något som jag är övertygad om kommer att ske eftersom vi i samarbetet mellan Tidöpartierna tycker att det är viktigt. Det finns mycket mer att göra. Vi ser att man behöver reparera men faktiskt kanske också se till att få nya sträckningar vad gäller både väg och järnväg. Jag ser verkligen fram emot alternativ finansiering som en jätteviktig del. Underhåll kostar som sagt enormt mycket, och det finns allvarliga brister. Vi kommer att behöva göra mycket mer, men det här är ett alternativ som är väldigt positivt.

Fru talman! Jag tackar ledamoten Linda W Snecker för frågorna.

Precis som ledamoten var inne på är Sverige medlem i Nato, och som jag sa i mitt anförande tycker jag att det är väldigt positivt. Vi vet att det är viktigt, med tanke på Rysslands informationskrig och vad de är kapabla att göra.

Ledamoten nämner saker som ledamoten säger att Nato kommer att vilja ha. Jag har inte varit med och förhandlat och har ingen aning om exakt vad Nato kommer att kräva.

Det jag vet, ledamoten Linda W Snecker, är att Nato naturligtvis kommer att vilja att det finns säkra hamnar, och detta får vi med all säkerhet se till att rusta upp.

Ledamoten var också inne på förbindelsen Norge och över till andra sidan, och vi får säkerligen se till att järnvägen längs Sveriges kust finns och repareras.

Precis som jag och andra har varit inne på i dag har underhållsskulden blivit värre och värre, och nu får vi bita i det sura äpplet. Vi kommer inte ifrån att vi måste lösa det här.

Som sagt har jag inte varit med och vet inte exakt vad Nato kommer att kräva. Där kanske ledamoten har mer säkra källor än jag. Men till dess får vi höra vad ledamoten har att säga i andra halvlekar, höll jag på att säga.

Fru talman! Nu debatterar vi betänkandet om infrastruktur. Jag börjar med att yrka bifall till utskottets förslag till beslut.

Fru talman! Varje dag tar sig hundratusentals svenskar till och från arbetet eller annat med hjälp av infrastrukturen i vårt land, och de förväntar sig att den ska fungera.

Att hela Sverige ska fungera är inte bara en bra slogan som används kanske vart fjärde år, utan det är vad regeringen arbetar med varje dag. Att vägar är körbara och trafiksäkra och att vi har en väl fungerande järnväg som resenärer och företag kan lita på kommer i tid är helt avgörande för att människor ska kunna leva och verka i hela landet. Vi behöver utveckla och stärka transportinfrastrukturen. Transportflödena behöver vara effektiva och resilienta.

Jag är glad över att vi har en regering som inte ställer de fyra trafikslagen väg, tåg, flyg och sjöfart mot varandra. Tvärtom: Fungerar dessa trafikslag väl i ett land uppnår vi mer effektiva transporter och Sverige blir mer konkurrenskraftigt gentemot andra länder.

Fru talman! Sverige - det har vi hört förut - har ett eftersatt underhåll. Stora delar av vägnätet är byggt före 1970 - det är alltså jämnårigt med mig själv - och har en teknisk livslängd på mellan 40 och 60 år. Underhållsskulden på både väg- och järnvägsnätet är stor och har tyvärr tillåtits växa av regeringarna bakåt i tiden. Enligt Trafikverkets senaste bedömning uppgår underhållsskulden till cirka 35 miljarder kronor för väg och cirka 91 miljarder kronor för järnvägen. Det är enormt mycket pengar, men här finns inga genvägar. Det måste betas av under åren framöver.

Fru talman! Om en bro får sämre bärighet eller om en vägsträcka stängs av leder det till omvägar. Längre körtider orsakar i sin tur både högre utsläpp och kostnader för våra företag, detta helt i onödan för att underhållet inte har skötts på ett hållbart sätt.

Underhållet kommer att beaktas tydligt i den nationella planen för den nya planperioden 2026-2037. Underhållet av det svenska väg- och järnvägsnätet kommer att stärkas.

Fru talman! Mycket stark kritik har riktats mot Trafikverket för skötseln av våra vintervägar, och den är helt befogad.

Trafikanter måste känna trygghet med att vägunderhållet sköts. Det är bra att Trafikverket har tagit intryck och nu pratar om dialogmöte med yrkestrafikanter men också om ökad trygghet på vägarna inför säsongen 2024.

Fru talman! Vi är i dag ett Natoland. Det är i sig mycket viktigt med tanke på omvärlden och Rysslands hemska invasionskrig mot Ukraina som berör oss alla. Att vi är Natomedlem och att stärka totalförsvarets behov kommer att vara viktiga delar i den nya nationella planen för 2026-2037.

Fru talman! Vi kristdemokrater ser att infrastrukturbehoven är mycket stora och resurserna begränsade. Därför kommer alternativ finansiering att vara viktigt för att få fram mer resurser till infrastruktur. Jag vet att den här regeringen arbetar med att ta fram förslag på hur det kommer att kunna se ut.

(Applåder)

Fru talman! Tack, ledamoten Heie, för frågorna!

Jag tror att vi egentligen tänker likadant: Hur ska vi göra detta enklare? Ledamoten nämnde själv att det kanske inte skiljer så mycket.

Vi måste se till att vi får en förändring så att vi får fler svenskflaggade fartyg över huvud taget. Ledamoten är mer inne på farleder och sådant, och det är naturligtvis en del i detta. Vi måste skjuta in mer kraft på att få mer transporter via sjöfarten.

Jag vet att regeringen tittar på hur man ska kunna göra det enklare och mer konkurrenskraftigt även där. Svaret på ledamotens fråga är ändå att det bereds - tråkigt svar, naturligtvis - i Regeringskansliet för att underlätta och förbättra konkurrenskraften även där.

I det stora hela är det viktigt att nu se att vår regering - Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna med stöd av Sverigedemokraterna - arbetar aktivt med att få en förändrad känsla för en förbättrad sjöfart i vårt land så att vi verkligen får fler svenskflaggade fartyg och kan tänka på vår beredskap för framtiden.

Fru talman! Tack till ledamoten Heie för frågan!

Precis som ledamoten är inne på är detta någonting som vi lyfter fram. Det är viktigt att man kan konvertera från fossil till fossilfritt och att vi gör det enklare för våra hamnar att kunna erbjuda detta.

Detta är ingen ny fråga. Den har diskuterats ganska länge. Jag vet också att regeringen verkligen tittar mycket på hur man ska göra det enklare och hur detta ska kunna vara en morot för att få våra rederier och båtägare att konvertera. Även här är det nog bäst att jag säger att det bereds, för det vet jag att det gör. Men att svara exakt på ledamotens fråga tror jag vore ganska dumt.

Sedan kan jag som kristdemokrat naturligtvis säga vad vi tycker vore viktigt. Här ser vi att vi skulle kunna göra mycket mer. Vi behöver verkligen jobba för att det ska bli enklare för rederiet att konvertera för klimatet.

Ledamoten Rantsi var inne på hur viktigt det är att få mer transport att gå via sjöfarten. Detta är någonting som vi verkligen kan lyfta upp och få en förändring i. Då krävs det också att vi får mer fossilfritt. Det vore väldigt bra för svenskt klimat.

Fru talman! Tack, återigen, till ledamoten Mattias Ottosson för din fråga!

Ledamoten säger att han har interpellerat ministern och fått svaret att detta bereds. Det vore nog svårt för mig att nu säga något helt annat. Det skulle kunna bli tidningsrubriker, kan jag tänka mig. Jag kör lite mer low-down och säger att det bereds, i och med att ministern har sagt så.

Sedan kan jag tycka att det ledamoten tar upp är viktiga frågor. Det är oerhört viktigt att se till att vi har säkerhet. Nu ska jag inte komma med någon retorisk fråga, apropå det talmannen sa förut, men man kan ju ändå undra vad som hände under föregående år. Den frågan ställer jag alltså inte, utan jag säger som ministern: Det bereds, och så hoppas vi att det blir något bra svar framåt.

Fru talman! Jag måste säga att Mattias Ottosson bor vackert, för det här är en väldigt fin plats. Vi fick som sagt bra information från Lantmännen, som berättade hur de skeppar spannmål runt olika delar av Sveriges kust. Som ledamoten var inne på är Djurö hamn en av de viktigaste hamnar de har.

Jag kan inte svara exakt på ledamotens fråga om en pråm. Är det någonting som har varit aktuellt? Det var ingenting som man lyfte upp i den diskussion jag hade med företaget och rederiet. Jag förstår förvisso vad ledamoten menar, för när vi åkte dit märkte jag att det var väldigt mycket tung trafik. Jag kan tänka mig att boende tycker att det är ganska svårt. Men det får väl jobbas vidare med frågan.

När det gäller ledamotens andra fråga kan jag inte svara exakt på vad som händer. Som ledamoten var inne på pågår en utredning som ser på hur man kan försöka förbättra för sjöfarten och sjöräddningen. Men exakt var den bollen ligger kan jag inte svara på, utan jag får hänvisa ledamoten till att interpellera ministern.

Fru talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag.

Svensk sjöfart är enormt viktig för vårt land. Mer än 90 procent av Sveriges utrikeshandel går via sjöfarten, och årligen reser närmare 30 miljoner passagerare med färjor till och från Sverige. Men vi har under årtionden haft en politik i Sverige som har försökt kväva all sjöfart som är svenskflaggad, och detta oberoende av färg på regering.

Fru talman! I förra veckan besökte jag Djurö hamn i Norrköping, där Lantmännen har en av sina viktiga hamnar. Här skeppas tusentals ton spannmål varje år. Jag fick också tala med ett rederi som skeppar spannmålen. Det var ett mycket intressant och givande samtal. Rederiet berättade om de svårigheter som finns att kunna konkurrera på samma villkor som utländska rederier. Det är detta - hur vi i Sverige ska få en mer konkurrenskraftig svenskflaggad handelsflotta - som är fokus för regeringen.

Fru talman! Det är viktigt att vi tar hand om den kompetens som branschen besitter med kompetenta sjömän och ett rederi i framkant. Här har regeringen tagit flera initiativ för att få fler svenskflaggade fartyg och för att vi ska ha tillräckligt många sjömän för att kunna bemanna fartygen i fredstid, i kristid och i värsta fall i krigstid. Såväl när det gäller fler svenskflaggade fartyg som fler sjömän är det ett långsiktigt arbete.

Regeringen beslutade i mars i år att göra det lättare att bli fartygsbefäl klass VII genom en mer flexibel utbildningsväg.

Fru talman! Jag är glad över att det under förra sommaren tillsattes en mycket viktig utredning med syfte att öka svensk sjöfarts konkurrenskraft och samtidigt stärka vår viktiga beredskap. Utredaren redovisade sina förslag om stämpelskatt och tonnagebeskattning runt årsskiftet. Hans promemoria har nu varit ute på remiss, och jag ser verkligen fram emot att det snart kommer förslag från regeringen.

Fru talman! Regeringen tog för en tid sedan fram ett klimatpolitiskt handlingsprogram. Det innehåller totalt 70 olika åtgärder, varav flera berör sjöfarten. Bland annat har Transportstyrelsen getts i uppdrag att underlätta för certifiering av nya lösningar kopplade till elektrifierad sjöfart med fokus på konvertering av fartyg till eldrift.

Omställningsarbetet mot fossilfrihet är centralt för Sveriges rederier, som i många år har varit föregångare. Vi ser fram emot ett nationellt fokus på sjöfartens omställning till fossilfrihet och ökad överflyttning till sjöfart för att bidra till ökad kombinerad trafik i godstransportsystemet.

(Applåder)