Magnus Oscarsson

Herr talman! Nu debatterar vi här i kammaren betänkandet Digitaliserings- och postfrågor. Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag till beslut.

Herr talman! Vi är nog många som förväntar oss att kunna ringa, skicka sms eller på något sätt använda en telefon var i landet vi än befinner oss eller för den delen att kunna sitta hemma vid skrivbordet och använda datorn. Det har blivit naturligt och en självklarhet för många.

Tyvärr är det inte lika självklart för alla boende i Sverige. Det finns i dag medborgare i landet som inte kan ringa med sin mobil, eftersom det inte finns mobiltäckning. Det är mycket allvarligt.

Jag hade under den föregående mandatperioden otaliga debatter med olika ministrar om det märkliga att Telia, som delvis ägs av staten, klippte av all koppartråd innan det fanns alternativ telefoni som fungerade. Tyvärr var svaret från regeringshållet alltid: Det är teknikförbättringar som gäller.

Nu är i princip alla luftledningar borta. Men för vissa har det inte blivit några teknikförbättringar. I stället finns det inte någon telefoni eller något bredband över huvud taget. Det är verkligen beklagligt.

Det är också intressant när till exempel olika medieföretag säger att de inte längre vill dela ut tidningen, eftersom de tycker att det är dyrt. Det kan man förstå. Nu hänvisar de till att medborgare har tillgång till bredband och i stället kan titta på sin Ipad. Men den som inte har tillgång till bredband får tyvärr inte tillgång till tidningen. Detta har alltså också blivit en demokratifråga, herr talman.

Jag är dock mycket tacksam över att den nya regeringen satsar miljard efter miljard för att fler ska kunna ha tillgång till bredband i hela landet. Det måste fungera i hela landet om Sverige ska kunna fungera.

Herr talman! Den nya regeringen har förstått vikten av att Sverige ska vara på tårna när det gäller AI. Det är mycket bra att regeringen har tillsatt en AI-kommission under ledning av Carl-Henric Svanberg. Kommissionen har ett brett uppdrag som omfattar högre utbildning, riskkapital, offentlig förvaltning, välfärd och säkerhet. Den kommer att vara viktig.

Herr talman! När vi hade en hearing här i riksdagen för ett tag sedan uttryckte en del föreläsare att Sverige historiskt sett inte har varit på tårna när det gäller AI. Sverige har inte varit först på bollen, som de sa. Vi har inte heller varit nummer två men kanske nummer tre eller fyra. Det ska vi inte vara längre. Den nya regeringen har verkligen förstått den signalen och har tagit dem på orden.

Ministern, Erik Slottner, har förstått att AI-kommissionen är viktig och lagt 500 miljoner på Vinnovaprogrammet Avancerad digitalisering, som bland annat omfattar AI. Det är ett forsknings- och innovationsprogram som bygger på samarbete mellan näringslivet och staten.

(Applåder)

Herr talman! Tack, Elin Nilsson, för följdfrågorna!

Jag ska försöka att gå rakt på sak, som ledamoten vill. Man hör vad människor säger. Det gäller de som lever i Örebro, i Östergötland, i Jönköping, i Skåne, eller vad vi talar om, och här talar vi om Jönköpings län. De lever i vargrevir. Jag tror inte att de säger: Det viktigaste nu är att vi får hit varg ifrån någon annanstans.

Det viktigaste primära målet måste naturligtvis vara att vi nu minskar stammen från det vidlyftiga som det har blivit. Det var som att vi satte ett golv men att vi inte satte ett tak. Helt plötsligt finns det väldigt mycket varg runt om i skogarna i vårt land.

Här måste vi inom politiken bry oss. Hur exakt det ska se ut och om det behövs någonting får man ta fram. Men det är inte primärt det viktigaste nu. Det viktigaste nu är att vi kan minska antalet vargar.

I tillkännagivandet till regeringen handlade det om 170-270. Det ska absolut finnas 170 vargar. Det gäller att se vad som krävs för att behålla en bevarandestatus. Det faktaunderlaget får man ta fram. Men att vi ska dit är väldigt tydligt.

Regeringen kommer inte att backa en sekund från det. Det här kommer vi att ta tag i.

Herr talman! Tack, Elin Nilsson, för en mycket, mycket bra fråga!

Jag måste ändå säga att det finns ett djupt allvar i det ledamoten tar upp - jag avslutade med det också - för det här har blivit ett gissel för djurhållare. Som ledamoten är inne på är regeringen överens om det som ändå blev ett tillkännagivande i Sveriges riksdag, nämligen att antalet vargar ska minskas. Vi pratar om att gå ned till 170-270. Det är det spann vi pratar om, och jag vet att regeringen tittar på detta - den regering som även Liberalerna ingår i och som samarbetar med Sverigedemokraterna. Vi ser nämligen att det här inte duger längre. Människor som är jordbrukare och djurhållare upplever att de inte är skyddade. Djuren blir angripna. Det är mycket bekymmersamt.

Som svar på din direkta fråga, Elin Nilsson, om vi kan minska stammen genom att försöka få hit vargar från andra länder: Jag tänker att det är någonting man nu tittar på. Regeringen har gett olika uppdrag för att försöka få fram underlag, och man vet ju - tillkännagivandet från riksdagen är tydligt - att man ska minska antalet vargar.

Vi vet att det är viktigt. Det är primärt så det kommer att bli. Hur exakt det ska gå till kan jag inte svara på. Vi får väl fråga ministern när han kommer och talar med oss.

Herr talman! Tack, ledamoten Anders Karlsson, för dina följdfrågor!

Jag tänker att det säkert var så att vi var på samma samling, det vill säga då regeringen hade möte om livsmedelsstrategin. På tal om fisket var det faktiskt så att den blå näringen var med, och de sa att de var glada för detta. Jag tänker alltså ändå att de finns med i allt detta. Som ledamoten är inne på är det här en otroligt viktig resurs som har varit oss till väldigt stort gagn historiskt, det vill säga att vi har haft så mycket fiske och att vi har kunnat fiska på olika sätt och mätta många magar. Det är alltså en viktig del, precis som du säger, Anders Karlsson.

Sedan måste jag ändå säga, gällande att vi hör klagomål om att det har gått för sakta, att jag tänker att vi har två år kvar av mandatperioden. Mycket kommer att hända. Men vi kan se bakåt: Ledamotens parti var ändå med och stöttade den förra regeringen under fyra år, och även om jag inte ska gå i polemik om det just nu tycker jag ändå att man kanske ska vara lite självkritisk där. Vad fick man för resultat som var så fantastiskt för svenskt jordbruk? Det vet jag inte.

Herr talman! Tack, Anders Karlsson, för det som jag tror var en fråga! Jag uppfattade inte det sista, men ledamoten får väl berätta om det i nästa replik.

Jag tänker på just detta med strategin. Jag hör ju dåligt, och först tyckte jag att ledamoten sa att den var tung. Då blev jag glad! Sedan förstod jag att ledamoten menade att den var tunn, och då blev jag mer ledsen. Jag upplever nämligen att det har hänt så mycket att jag undrar: Om vi summerar de här två åren, finns det någon regering som har gjort lika mycket? Det är punkt efter punkt, så man har så att säga inte satt sig på händerna och sagt "Vi väl får se". Jag menar att det här är någonting som visar att regeringen menar allvar.

Det som ändå finns, som är på gång och som är viktigt är utredningen. Även ledamoten vet att man måste utreda vissa saker för att få fram förslag och se hur man kan förbättra. Jag tänker att det här verkligen visar att regeringen inte tänker ge sig. Däremot tror jag att två år till är för lite tid - vi behöver minst en mandatperiod till på oss att förbättra och förändra för att få oceanångaren att vända när det gäller svensk jordbrukspolitik. Det hoppas jag på, men det får vi se.

Herr talman! Men, ledamoten Larsson, hur länge satt den förra regeringen? Den satt i åtta år och jobbade med en livsmedelsstrategi under åtta år - dessutom, vad jag minns, under två ministrar efter Sven-Erik Bucht. Men när blev vi inbjudna, Malin Larsson, för att prata med regeringen om hur den tänkte jobba med livsmedelsstrategin? Jag tycker faktiskt att det är lite av surt, sa räven.

Det är jättebra att ledamoten tar upp detta, men jag vill ändå svara på det sättet. Ledamoten anklagar oss här för att vara ungefär som envåldshärskare. Det är helt galet att tänka så.

Nu jobbar vi i full fart. Näringen har fått säga sitt, och nu jobbar vi på med full gas för att försöka få till en förändring. Regeringen bjuder nu också in för att berätta om vad som görs. Säkert kommer då de olika partierna att få berätta och ge input om vad man tycker ska göras och inte göras.

Så till det sista. Analysen är tydlig med att detta är bekymmersamt. Som jag sa behöver vi ha mer livsmedelsproduktion, samtidigt som vi har detta krav. Det är klart att vi behöver köra mer på el och biobränsle och hela den delen, men det är också oändligt viktigt att vi nu har en produktion värd namnet.

Jag är glad över att vi nu faktiskt direkt kan se att konkurrenskraften blir bättre och bättre. Det kommer säkert att komma förslag från utredaren om hur vi kan göra den ännu bättre, men tydligt är att vi behöver mer produktion. Tiden är nämligen sådan i vårt land att det är bekymmersamt. Vi behöver mer svensk mat på bordet.

Herr talman! Tack, ledamoten Larsson, för dina frågor!

Låt mig börja med livsmedelsstrategin. Jag vet att det ett tag i början var ett väldigt gnissel: Varför är inte vi med? Grejen var ju att regeringen hade ärvt livsmedelsstrategin av den förra regeringen. Jag vet att man pratade om det: Vi känner att vi måste gå igång med full kraft. Vi vet vad den förra regeringen drev, och vi behöver få input från näringen. Det var egentligen inte alls märkligt att man bara sa: Nu kör vi på!

Sedan vet jag att alla partier får en chans framöver. Om ett par veckor ska man träffas på departementet, och landsbygdsministern ska berätta om vad som är på gång.

Det viktigaste, känner jag själv, är väl ändå att få igång det här, att vi får ett arbete värt namnet och att bönder känner - som jag pratade om - att det faktiskt är skillnad på gång nu. Det måste vara det viktiga i detta, tänker jag.

Sedan gällde det hur det ska se ut med bränslet och den delen, något som kommer att påverka väldigt mycket framåt. Precis som ledamoten är inne på är detta en stor fråga. Samtidigt som vi har kravet att förändra vet vi att svenskt jordbruk behövs för att producera mer mat än någonsin. Livsmedelsförsörjningen är viktigare än på många år. Vi har pratat om kalla kriget, då vi väldigt mycket fart på svensk produktion.

Nu ser jag dock att min talartid löper ut, så jag lämnar över till nästa fråga.

Herr talman! Först vill jag yrka bifall till utskottets förslag till beslut.

I dag debatterar vi betänkandet Jordbrukspolitik. Ibland tänker jag på vad olika beslut har betytt för jordbruksnäringen. Exempelvis var det den förre lantbruksministern Eskil Erlandsson som tillsatte en konkurrenskraftsutredning, och det var den förre landsbygdsministern Sven-Erik Bucht som tog tag i idén om en livsmedelsstrategi och drev igenom den.

Vi antog livsmedelsstrategin här i kammaren för nästan exakt sju år sedan, och den var väldigt viktig. När man talade med jordbrukare runt om i landet på den tiden och de fick höra att vi pratade om ökad livsmedelsproduktion, mer lönsamhet inom jordbruket, stärkt konkurrenskraft och ökad livsmedelsförsörjning i Sverige var det många som sa: Det här har vi inte hört förut - det är oerhört viktigt.

Det var en jordbrukare som sa till mig: Nu, Magnus, vill jag satsa, för nu är politiken överens. Problemet var bara att när åren gick förstod man att det bara var mycket prat. Vi kan titta på resultaten. Har Sverige fått ökad livsmedelsproduktion? Nej, tyvärr inte, är svaret. Har vi lönsamhet i jordbruket? Nej, det har vi inte. Har vi stärkt konkurrenskraften under de här åren? Nej, det har vi inte heller gjort. Har vi ökat Sveriges livsmedelsförsörjning? Nej, inte det heller.

När man pratar med jordbrukare säger de: Vi ser inte hemma på gårdsnivå att den strategi som antogs har gett resultat. Även livsmedelsindustrin är tveksam till nyttan, och regelkrånglet och tungroddheten i administrationen kvarstår. Det var därför, herr talman, som den nya regeringen och landsbygdsminister Peter Kullgren tog tag i detta och försökte göra något. Det blev en livsmedelsstrategi 2.0.

Vad hände? Jo, ministern tog initiativ till ett stormöte där det kom in kom hundratals eller nästan 1 000 nya förslag till förändringar - saker som man menar att regeringen borde ha gjort under åren och som man nu tycker borde göras. Det är väldigt kul. Jag är glad över att vi nu har en regering som har förstått detta. De visar gång på gång, tillsammans med samarbetspartierna, att de försöker titta på hur vi ska göra med saker och hur vi kan utveckla svenskt jordbruk.

Vi behöver exempelvis en konkurrenskraftig livsmedelskedja där den totala livsmedelsproduktionen ökar. Vi behöver öka livsmedelsförsörjningen med mätbara mål. Jag tycker att det är intressant. Vi fick en utredning som kom i februari, om jag inte minns fel. Det är spännande, tycker jag. I den livsmedelsstrategi som vi antog 2017 fanns det med att vi skulle ha livsmedelsförsörjning, men det tog sju år innan vi fick en utredning på bordet som visade hur illa det faktiskt är i Sverige.

Utredningen pekade också på att vi har ett fantastiskt bra exempel på ett land som inte har backat hem, nämligen Finland. Finland har gjort ett fantastiskt arbete. Det måste jag ändå säga. När vi i Sverige brakade rakt igenom och bestämde att vi inte ens skulle tänka tanken längre sa de: Nej, så ska vi inte göra i Finland, utan här ska vi fortsatt ha en livsmedelsförsörjning på minst 80 procent.

Finland har haft regeln att de ska klara sig i sex månader utan att behöva importera ett enda vetekorn, men nu har de sagt att det inte duger och höjt det till nio månader. I Sverige klarar vi oss i hela sju till fjorton dagar - sedan är det tomt på hyllorna här. Detta visar hur oerhört bekymmersamt det är i vårt land och att vi nu måste göra detta.

Jag har sagt det förut. I den första debatt jag hade här i kammaren pratade jag om just detta, att vi måste öka vår livsmedelsförsörjning. Då var det en kvinna från ett annat parti som sa till mig: Magnus, sluta prata om det! Vi har ju EU. Det är ingen som behöver bry sig längre.

Jag tycker att det är kul och intressant, för det är inte många som säger så längre. Alla partier säger faktiskt att vi behöver ha en produktion värd namnet i vårt eget land.

Vad är det då mer som regeringen vill göra framöver? Det är fler saker vi pratar om. Det är stort fokus på regelförenklingsarbetet. Regler måste vara ändamålsenliga ur ett företagsperspektiv, och grunden är att lönsamheten måste öka.

Ibland får jag olika frågor, till exempel hur vi ska få fler ungdomar att satsa och få dem att tro på framtiden. Det enkla svaret är att vi måste ha en lönsamhet värd namnet. Det är då man vet det. Jag vet att man får kämpa hårt och slita varenda dag för att tjäna pengar. Det är viktigt för ungdomar att se detta, och vi i Sverige måste se till att våra bönder tjänar pengar.

Det jag också tycker är bra är att vi faktiskt har gjort saker. Vi har tillsatt utredningar, exempelvis en utredning som ska stärka konkurrenskraften för svensk livsmedelsproduktion. Det är Elisabeth Nilsson som ska arbeta med det. Det har dykt upp lite om beteskravet. Vi har ingen aning - det är inte framme än - men det verkar som att de pratar om det. Vi får väl se när utredningen kommer vad det betyder.

Också jag har faktiskt fått ett uppdrag om att försöka minska regelbördan inom jordbruket. Ledordet är att företagens regelbördor och administrativa kostnader måste begränsas. Det blir ett väldigt stort och viktigt arbete, känner jag själv.

Jag är glad, herr talman, att vi nu har den regering som har arbetat i två år. Mycket har gjorts, och mycket kommer att göras, för svenskt jordbruk. Men jag är också glad att vi nu har en regering som jobbar för den gröna näringen i vårt land.

Det märker man. Vi har exempelvis pratat en hel del om reduktionsplikten. Jag är väldigt glad att vi inte bara hade detta löfte i valrörelsen utan faktiskt också kunde hålla det. Nu har priset ändå sänkts med mellan 8 och 10 kronor, delvis på grund av reduktionsplikten men också på grund av att vi sänkt dieselskatten. Vi gjorde någonting, och det gjorde väldigt mycket för svenska bönder. Det var direkt för att försöka få svenskt jordbruk mer konkurrenskraftigt.

Herr talman! Det finns också, vill jag avsluta med att säga, en del förfärliga hot. Min duktige kollega John Widegren har redan nämnt varghotet. Bara för några dagar sedan hade vi ett fall nere i Motala, där vi lever och verkar. Runt omkring i vårt land hör vi om djur som blivit angripna av vargen. Det har blivit ett gissel för vårt land.

Jag är glad, i allt detta elände, att vi nu har en minister som åker ned till ministermöten i Bryssel och verkligen vill försöka förändra detta. Vi vet att det kommer att ta tid, men vi ger inte upp. Med nya regler, som vi försöker jobba på, kommer vi att se en förändring.

När vi pratar med människor vars djur blivit angripna hör vi hur otroligt tufft det är. Ibland kan det kännas som att man pratar lite uppifrån - "det är väl inte så farligt", ungefär. Men när man pratar med människor som har upplevt detta, människor vars egna får, nötkreatur eller andra djur blivit angripna, är det inte så. Detta är förfärligt!

Ni som inte har besökt dessa gårdar, gör det för att få insikt om hur bekymmersamt detta är! Dessa bönder och djurägare är väldigt måna om sina djur, och att se sina djur bli angripna - en del blir dödade, en del blir liggande och måste avlivas - är någonting helt förfärligt. Det är väldigt viktigt att vi tar detta och gör något viktigt med det för förändring.

(Applåder)

Fru talman! Jag ska försöka ta frågorna i ordning.

Den första frågan ledamoten ställde handlade om hur arbetet ser ut med att få fram biobränsle. Jag är övertygad om att marknaden verkligen kommer att visa på att det behövs. Alla pratar ju om att det är biodrivmedel som behövs, och då kommer naturligtvis de som producerar detta i vårt land att se att det finns en jätteproduktion att göra. Det görs redan mycket i dag. Vi har väldigt mycket inhemsk produktion, och det kan bli ännu mer. Det kan naturligtvis behövas stöd på olika sätt, men marknaden i Sverige ser också väldigt gynnsam ut. Svaret på den frågan från ledamoten tänker jag alltså är att det kan behövas någon form av stöttning men framför allt att nu när det finns en jättepotential i och med att flyget vill ha bränsle gjort på biogas kommer det att vara väldigt viktigt och stort.

Jag skrev inte upp mer av vad ledamoten sa, men det var säkert någonting om elflyget. Precis som ledamoten sa att jag sa menar vi verkligen på att uppdraget till Trafikverket är en viktig början. Inget görs ju bara av sig självt. Det här är inte bara en vision eller en dröm om att flyga någonstans med el, utan det här är på riktigt! Jag tror att regeringen kommer att verkställa detta på ett väldigt bra och miljövänligt sätt.

(Applåder)

Fru talman! Jag är väldigt glad över att vi har en regering som har sett problemet och inte bara grottat ned sig i det utan att se någon lösning. Det är faktiskt en problemlösande regering!

I det här fallet har man sett att Trafikverket måste få i uppdrag att komma med förslag på åtgärder för att snabba på arbetet. Min kollega Oskar Svärd pratade väldigt mycket om elförsörjning och att det är viktigt att vi har kärnkraft. Det var ju en debatt mellan er två ledamöter. Jag kan säga samma sak. Det är naturligtvis viktigt att ha väldigt mycket elproduktion i landet för att få igång detta med elflyg riktigt ordentligt. Här vet vi att kärnkraft är viktigt.

Ledamoten sa själv till Oskar Svärd att det tar tid, kanske mer än fyra år, att bygga kärnkraftverk. Men vi ger inte upp. Det har gjorts väldigt mycket från den här regeringens sida för att verkligen vrida på kranen och få fram mer elproduktion i vårt land, för det är utan tvekan framtiden.

Det är samma sak med bioenergi. Det är otroligt viktigt att vi gör saker som gör att vi kan producera mer biobränsle i vårt land, för det är en fantastisk resurs för hela vår landsbygd att vi faktiskt kan ta produkter från skogen och jordbruket och producera biobränsle som är fantastiskt för miljön.

Fru talman! Jag vill först yrka bifall till utskottets förslag till beslut.

Det är viktigt att vi ser att alla olika transportslag i vårt land behövs för att hela Sverige ska kunna fungera.

Flyget i Sverige har verkligen en ljus framtid. Då tänker någon kanske: Hur kan man säga så? Vi har ju flygskammen att tänka på. Den har vi redan pratat om här i dag. Jag och Kristdemokraterna menar att det ska ändras på det. Vi ska gå från att ha talat om flygskam till att tala om flygglädje.

Fru talman! Teknikutvecklingen inom flyget är enorm. Utvecklingen gör att det kommer att gå att flyga 40-60 mil med elflyg framöver. Men även om det går att komma längre kommer det främst att handla om kortare sträckor i början. Vi kommer exempelvis att kunna ha en möjlig flyglinje mellan Northvolts forskningsanläggning i Västerås och batterifabriken i Skellefteå.

Här finns också en utveckling som innebär att helt nya linjer kan bli en del av kollektivtrafiken. Det kan också bli ett viktigt komplement till transporter till platser utanför väg- och järnvägsnätet. Och det finns jättestor potential för elflyg mellan våra grannländer Norge, Finland och Danmark och våra baltiska grannländer.

Är det bara på korta sträckor vi kan flyga miljövänligt? Svaret är nej. På alla längre sträckor och för större och tyngre flygplan kommer biodrivmedel att gälla. Vi i Sverige har stor potential att bli helt självförsörjande på biobränsle gjort på rester från svenskt skogs- och jordbruk. Framtiden för Sveriges flyg är riktigt spännande.

Fru talman! Att kunna ta sig från olika platser i landet är väldigt viktigt, speciellt för många som bor och verkar på landsbygden. Jag besökte för ett tag sedan kommunerna i Hagfors och Torsby i vackra Värmland för att ha ett samtal med kommuncheferna. De berättade med emfas hur viktigt det är för kommunernas näringsliv och turism att de hotade linjerna får finnas kvar.

För oss kristdemokrater är det viktigt att hela Sverige ska fungera. Därför var det glädjande att infrastrukturministern, Andreas Carlson, var på plats i Värmland och berättade att flyglinjen mellan Arlanda och Hagfors-Torsby blir kvar. Ronneby flygplats och flygplatsen i Kramfors-Sollefteå har fått samma glädjande besked.

I oroliga tider är det också ur beredskapsperspektiv viktigt att vi har kvar flygplatser.

Fru talman! Regeringen har även tillfört ett ökat driftsstöd till icke-statliga flygplatser. Stödet har faktiskt fördubblats genom att årliga tillskott på 107 miljoner kronor permanentats. Under covid-19 var det väldigt tuffa tider för landets flygplatser - en ekonomiskt mycket svår tid. Därför föreslogs det i vårändringsbudgeten att kostnaderna för landets flygplatser skulle minskas med över 1 miljard. Det är en otroligt viktig signal. Ytterligare en viktig signal är att regeringen nu också vill sänka flygskatten. Det är jätteviktigt.

Herr talman! Våra svenska skogsägare och våra skogsbolag är alltmer oroade över EU:s skogspolitik. En av Sveriges stora skogsägare, FAM, har nyligen pekat på den stora klimatnytta som skogsnäringens produkter ger genom att ersätta fossila produktalternativ. Konsultbolaget Afry har beräknat hur mycket större klimatutsläppen hade varit ifall de trävaror som i dag produceras inom EU i stället hade tillverkats av betong, stål eller plast. Man kom fram till att den europeiska skogsproduktionen på detta sätt ersätter utsläpp motsvarande 50 miljoner EU-medborgares utsläpp.

Skogsnäringen efterfrågar en ny inriktning på EU:s skogspolitik som ser de stora klimatfördelar som skogsnäringens produkter ger. Min fråga till landsbygdsministern är hur regeringen agerar för att nå samma mål.

Herr talman! Jag gläder mig åt att vi är överens om i alla fall någonting, och att ledamoten berömmer oss lite för det här med laddinfrastrukturen gläder mig.

Det är precis det jag försökte tala om i mitt anförande och även i min förra replik, nämligen att vi vill satsa på att det ska finnas mer el och mer reglerbar el. På det sättet blir det en styrka - man vet om att det finns och att man kan satsa på att köpa exempelvis lastbilar som går på el, eller bilar. Jag tänker alltså att det här är en viktig del för att klara de klimatmål vi har satt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vägtrafik- och fordonsfrågor

Ledamoten pratar om det råd som har sagt att regeringen inte klarar det mål som har satts. Jag tänker då på miljöministern som i direktsändning i Aktuellt ändå visade att vi kommer att lösa detta. Näringsministern, det vill säga mitt partis partiledare, säger likadant: Vi kommer att klara detta. Det är klart att det just nu kan se ut lite på ett sätt som gör att man undrar hur det ska fungera, men det kommer att lösa sig. Vi vet nämligen att det kommer att bli mycket bättre i och med de planer som finns och det vi aktivt jobbar med.

Det jag tycker är bekymmersamt är att ledamoten Linus Lakso exempelvis inte nämner någonting om hur våra vägar ser ut. Våra vägar är i otroligt dåligt skick. Enligt den analys jag läste förut är 11 procent i mycket dåligt skick. Det här är också viktigt, för oavsett om man har en elbil eller en annan bil måste man ha en bra väg att åka på. Om jag ska vara ärlig skötte sig den förra regeringen inte på den punkten, utan man lät det här skena iväg. Det tar vi tag i nu.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vägtrafik- och fordonsfrågor

Herr talman! Jag tackar ledamoten Linus Lakso för frågorna.

Jag tänker också att det här inte är en debatt om energi på det sättet utan att det är en debatt där vi ska prata om olika saker inom fordon och så vidare, men vi kan absolut fortsätta den resan om ledamoten tycker det.

Ledamoten tar Norge som exempel, och jag tycker att det var väldigt bra att ledamoten tog upp just Norge. Norge har ju och har haft en helt annan situation. Ledamoten säger att regeringen inte har lyckats på de här åren, men vi har ju bara suttit i två år. Vi vill naturligtvis sitta mycket längre för att verkligen visa att den politik som regeringen nu jobbar med kommer att göra skillnad.

Norge har väldigt mycket elbilar, och laddinfrastrukturen är väldigt viktig för dem i Norge. Jag nämnde i mitt anförande att man nu lägger in mer pengar för att laddinfrastrukturen ska kunna ses ännu mer i hela landet. Jag tänker att man väl kan ta Norge som exempel när det gäller hur de har lyckats. Vi kan titta på hur våra grannar Norge har gjort, och på det sättet tror jag att vi kommer att lyckas väldigt väl i detta. Vi har som sagt 2045 som vårt mål, och jag är övertygad om att vi kommer att lyckas.

Herr talman! Tack, ledamoten Carina Ödebrink, för frågorna! Jag ska försöka svara på dem.

Ledamoten säger att jag blir svaret skyldig, men jag tycker att jag var tydlig i mitt anförande. Våra partier är tydliga med hur vi tänker oss våra miljömål. Det är 2045 som gäller; detta är väldigt tydligt från regeringens sida. Vi vet att det här är viktigt för att vi ska klara vårt klimatmål. Det är också viktigt att vi, som jag sa förut, har en fordonsflotta som kan skifta om så att det blir mer el och fler laddstolpar. Det är nämligen det vi tror är viktigt för framtiden, och det är ju det vi pratar om här i dag - hur vi arbetar för bilar och andra fordon. Det tänker jag alltså är viktigt.

Sedan vet jag att ledamoten tidigare talade om att backa in i framtiden. Det tycker jag att vi inte gör; jag tycker att vi verkligen ser framåt mot framtiden. Med de förslag vi har kommer vi verkligen att kunna se skillnad och nå de mål vi har satt för 2045.

Den sista frågan som ledamoten Carina Ödebrink nämnde var reduktionsplikten. Det är ändå lite spännande att ledamoten tar upp den, för om jag inte minns fel - nu kan ledamoten visserligen inte svara på det - var det så att även Socialdemokraterna ville sänka reduktionsplikten. Det har jag alldeles för mig. Det kanske inte var så, men jag har i alla fall för mig det. Då tänker jag så här: Nu skyller ledamoten mycket på oss för att vi inte når målen och så vidare, men hur tänkte då Socialdemokraterna själva? Man hade ju tänkt sänka reduktionsplikten, men nu lägger man det i vårt knä och säger att vi inte sköter oss.

Jag menar att det var riktigt att göra detta eftersom vi jobbar för vår landsbygd och för människors väl och ve. Det här var en väldigt viktig fråga för många människor.

Herr talman! Tack, ledamoten Carina Ödebrink, för frågan!

För Kristdemokraterna och regeringen är det otroligt viktigt att vi har energi att tillgå framöver. Vi pratar i denna debatt om hur vi ska kunna få en bättre laddinfrastruktur och hur våra bilar, lastbilar och fordon ska få bättre möjligheter i fråga om tillgång till el.

I de diskussioner som har förts inom regeringssamarbetet tycker jag att regeringen och Tidöpartierna har en tydlig linje för hur de tänker i klimatarbetet och i arbetet för att få en mer elektrifierad fordonsflotta. Detta är jätteviktiga frågor för oss, och jag tror inte att någon kan ha missat att regeringen jobbar för detta.

Herr talman! Först vill jag yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet.

Sverige är ett väldigt stort och avlångt land. Många transporter går via järnvägen, men enormt mycket transporter går via våra vägar.

I Sverige har vi 10 000 åkeriföretag, och de omsätter över 200 miljarder svenska kronor, vilket motsvarar 3,5 procent av Sveriges bnp. Branschen sysselsätter över 225 000 personer, däribland 125 000 lastbilschaufförer. Det är en enormt viktig del för att hela Sverige ska kunna fungera, både för våra företag och privatpersoner, oavsett var vi bor och verkar, i norra eller södra Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vägtrafik- och fordonsfrågor

Herr talman! När man talar med företrädare för åkerinäringen lyfter de fram några speciella frågor. Den kanske viktigaste frågan just nu, eller i alla fall under den senaste vintern, är vägarnas vinterunderhåll. Vi har nog alla hört om och sett bilder från E22:an i Skåne eller nu senast, för bara någon vecka sedan, E4:an förbi Jönköping. Vi vet att många fastnade i snödrivor och att tusentals fick sitta kvar i timmar i sina fordon. Tack och lov skedde ingen allvarlig olycka.

Många åkare upplever att vägarna runt om i landet har fått ett försämrat vinterunderhåll. Här måste det till en annan prioritering inför nästa vintersäsong. Jag vet att regeringen har ärendet under beredning, och när Trafikverket träffade oss i utskottet sa de att oavsett om man är lastbilschaufför, busschaufför eller vanlig vägtrafikant måste man kunna lita på att vägarna sköts på bästa sätt, vare sig det är sommar eller vinter.

En annan viktig fråga, herr talman, som åkerinäringen lyfter upp är att man ska kunna lita på laddinfrastrukturen, som ska finnas väl utbyggd runt om i Sverige. Många åkerier satsar stort på fossilfria transporter. Om de ska våga satsa på att köpa eldrivna lastbilar måste det naturligtvis finnas el att tillgå.

Jag kan förstå deras oro. Vi har haft en regering som lade alla ägg i samma korg och som stängde reaktor efter reaktor. Den nya regeringen har en annan politik där kärnkraften och vattenkraften ses som planerbar baskraft som kan kompletteras med vind- och solkraft.

Herr talman! Flera åtgärder har vidtagits under senare år för att stärka klimatarbetet, men mer måste till för att säkerställa elproduktionen i Sverige - detta är viktigt - och för att få en full effekt av den pågående elektrifieringen av fordonsflottan. Detta är en prioriterad fråga för regeringen, och därför skjuter regeringen nu till 100 miljoner kronor till nya klimatinvesteringar i vårbudgeten. Det är pengar som bland annat ska användas till nya laddstolpar runt om i landet.

Herr talman! Tyvärr klarade inte den förra regeringen av att minska den stora underhållsskuld som har byggts upp för landets vägar. Enligt Transportföretagens årliga analys är underhållsskulden för det svenska vägnätet över 19 miljarder kronor, och det står att 11 procent av de statliga vägarna är i mycket dåligt skick. Därför är det en mycket viktig fråga för oss kristdemokrater i regeringsställning att mer pengar tillförs så att vägunderhållet stärks.

Herr talman! Nu har Sverige äntligen sänkt reduktionsplikten. Det har varit och är en viktig fråga för oss i Tidösamarbetet. Vi anser att med den höga reduktionsplikt som vi hade straffades företag och människor som lever och verkar på landsbygden.

Herr talman! Vi värnar våra historiska fordon. Jag var på en bilmässa i Jönköping under påsken. Där fanns många människor och ett enormt intresse. Att sitta i en T-Ford som är precis 100 år är faktiskt en upplevelse. Jag vet att regeringen agerar gentemot EU för att vi ska kunna behålla vårt viktiga kulturarv även fortsättningsvis.

Fru talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag.

Att cykeln fyller en mycket viktig samhällsfunktion är verkligen ingen överdrift. I genomsnitt cyklar 1 miljon människor varje dag i Sverige. Det är cirka 11 procent av befolkningen.

Som boende i Östergötland kan jag inte missa att nämna det största enskilda cykellopp vi har i Sverige, nämligen Vätternrundan. Varje år samlas ungefär 23 000 cyklister som cyklar den 315 kilometer långa rundan. Det finns också andra alternativ att cykla den här veckan i juni, som Halvvättern och Tjejvättern. Totalt deltar ungefär 60 000 människor.

I Sverige har vi en stor och viktig tradition att kunna använda statliga vägar till olika motionsaktiviteter. Men tyvärr har det varit ett mycket stort bekymmer att Trafikverket ändrat regelverket för arrangemang på statliga vägar. Det har slagit hårt mot idrottsföreningar och andra ideella föreningar. Regelverket innebär att arrangörerna måste ta alla kostnader kopplade till åtgärder enligt vägmärkesförordningen, exempelvis omskyltning, längs statliga vägar. Dessa stora kostnader för föreningarna har tyvärr lett till att många tvingats ställa in sina årliga lopp eller aktiviteter.

Fru talman! Det är viktigt att underlätta för ideella föreningar och organisationer genom att säkerställa att de ska kunna ha arrangemang på statliga vägar utan dessa extra kostnader. Därför föreslår regeringen i vårändringsbudgeten att 8 miljoner kronor tillförs till Trafikverket för ändamålet. Regeringen avser också att återkomma avseende den långsiktiga hanteringen av frågan.

Fru talman! Cykelturism är viktigt för vårt land. Det är en kraftigt växande reseanledning för såväl nationella som internationella turister. I samband med sin cykelsemester vill man gärna uppleva den svenska landsbygden och naturen, svenska traditioner och god mat och dryck.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Cykelfrågor

Att cykla är en fysisk aktivitet som ger ett mycket viktigt bidrag till ökad folkhälsa, som vi hört flera tidigare talare säga. När fler cyklar kommer dock antalet omkomna och skadade cyklister att öka om vi inte vidtar riktade och effektiva trafiksäkerhetsåtgärder. Med den utgångspunkten blir arbetet för nollvisionen, att ingen ska dö eller skadas allvarligt i trafiken, en central utmaning i arbetet för ökad och säker cykling.

Cyklister utgör den största gruppen allvarligt skadade i vägtrafiken om man bortser från fallolyckor bland dem som går. Omkring 80 procent av de cyklister som skadas allvarligt och 30 procent av dem som omkommer gör det vid en singelolycka. Det är mycket allvarligt, och det måste bli säkrare för cyklister i trafiken.

Fru talman! Cykling ger ökad folkhälsa. Om fler människor skulle välja gång eller cykel skulle de positiva hälsoeffekterna öka, och det är otroligt viktigt. På 70-talet gick eller cyklade över 90 procent av barnen till skolan. I mitten av 90-talet var det 77 procent. I dag, i en tid då barn och unga blir alltmer stillasittande, är det nere i 57 procent. Enligt Pep-rapporten 2023 uppger bara två av tio ungdomar att de den senaste veckan följt rekommendationen att vara aktiv i minst 60 minuter varje dag.

Detta är allvarligt. Det är mycket viktigt att sänka tröskeln för vardagsrörelse. All rörelse räknas och är positiv för människors hälsa. Att det finns säkra och trygga cykelvägar, i synnerhet för barn, är en prioriterad fråga. Här har landets kommuner och staten ett stort och viktigt ansvar. Det är glädjande att regeringen i budgeten satsar på att förbättra och höja trafiksäkerheten för barn och unga genom bland annat byggande av nya gång- och cykelvägar.

Fru talman! Tack för följdfrågan, Sofia Skönnbrink!

Uppenbarligen har ledamoten haft samtal och diskussion här i kammaren med berörd minister, och det är väl ändå det viktigaste. Men jag tar med det som ledamoten säger nu och lyfter det en gång till. Jag vet samtidigt att brev med berättelser om det som ledamoten är inne på har kommit in från regionen, kommuner och företag, så därför vet jag att man bereder ärendet i Regeringskansliet och på departementet för att följa upp det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Djurskydd

Mer än så kan jag inte säga. Det vore lite märkligt om jag skulle lova saker här och inte veta mer än det jag kan säga och stå för.

Som ledamoten själv var inne på har kommuner och de som bor där, näringslivet, jordbrukare och alla andra, ställt upp till 100 procent. Det är viktigt att få med i sammanhanget. Om jag förstår det rätt har nu vartenda vildsvin skjutits i det hägn som byggts upp runt detta, och man har fått ned smittan. På så sätt kan man ändå känna att man har lyckats.

När det gäller konsekvenserna kan man, som ledamoten säger, fråga sig vad som skulle ha skett om det här hade hänt någon annanstans i Sverige, i Åre eller så. Vad hade det då blivit av det?

Det är otroligt viktigt att vi lär oss av det goda exemplet och av hur man har löst det enorma bekymret som blev.