Camilla Waltersson Grönvall

Fru talman! Tack så mycket, Ida Ekeroth Clausson, för en viktig debatt när det handlar om barns och ungas förutsättningar i Sverige!

Jag börjar med att konstatera att situationen för de mest utsatta barnen är extra allvarlig när också landet har ekonomiska svårigheter. Vi har nu från regeringens sida vunnit kampen mot inflationen. Det gör det möjligt att investera på ett helt annat sätt och att fortsätta att utöka de reformer som bygger landet starkt men som också på ett helt annat sätt bygger landets unga starka.

Jag konstaterar att en av de viktigaste åtgärder som finns är att säkerställa att människor inte behöver vara beroende av bidrag och av staten utan att man kan stå på egna ben och ha en egen självständig försörjning. Det gynnar absolut bäst de barn som befinner sig i utsatthet att se sina föräldrar gå till jobbet varje dag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Men vi bygger också på med en rad andra reformer. Vi vill säkerställa att det alltid ska löna sig mer att gå till ett arbete än att få ett bidrag. Jag tror att svenska folket är väldigt mycket med regeringen när det handlar om att pengarna ska gå till det som behövs allra mest, och det är inte att förse människor med bidrag när de i stället ska ha ett arbete.

Jag vill avslutningsvis understryka alla de reformer som nu faller på plats, en efter en, för att stärka situationen för Sveriges mest utsatta barn. Vi bygger steg för steg, sten för sten, en katedral av skydd för våra absolut mest utsatta barn i Sverige.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Tack, ledamoten, för de fortsatta frågorna! Jag har efter många år som politiskt aktiv den allra största respekt för både mina politiska motståndare och dem jag arbetar tillsammans med. Jag ser politikens komplexitet och de svårigheter som ibland finns när det gäller att verkligen göra insatser på djupet som också gör skillnad.

Men när man som ledamoten företräder ett parti som är så djupt ansvarigt för att barnfamiljerna har denna tuffa situation - vilket jag precis har visat på - tycker jag att det vore klädsamt med en viss ödmjukhet. Ta in detta, sa ledamoten. Jag ber ledamoten att ta in att vi ärver en situation där ekonomin drabbar de utsatta barnen absolut hårdast och där regeringens inflationsbekämpande gör att vi nu kan investera i olika slags insatser för de utsatta barnen.

Hade jag varit mer drastiskt lagd hade jag till och med kallat det som ledamoten säger för en form av hyckleri. Ni socialdemokrater har inte stått på barnfamiljernas sida. Ni gör det nu, i opposition, men jag tycker att det som ska redovisas och det man ska bedömas för är det man gjorde när man hade möjligheten att styra och leda landet.

Jag, som jobbar väldigt mycket med utsatta barn, kan konstatera detta alldeles särskilt klart. Det är därför regeringen nu gör en rad reformer för att hjälpa de mest utsatta barnen. Det handlar om en ny socialtjänstlag och mycket av de frågor som ni inte lyckades skriva fram från Socialdemokraternas sida.

Det handlar om utsatta barn och om att säkerställa att barn som utsatts för våld inte behöver ha umgänge med en vårdnadshavare man är rädd för. Det handlar om att säkerställa att kvinnor och barn som flyr till skyddade boenden nu får ett helt annat skydd och andra rättigheter än de har haft förut. Det handlar om att säkerställa att utreseförbudet omfattar fler barn och utgör ett starkare skydd för de utsatta barnen.

Vi arbetar vidare på en ny LVU, det som är det riktiga lex Lilla hjärtat och många andra delar i detta. Det handlar om att riva sekretesshinder så att rätt information kan överföras mellan olika myndigheter för att skydda barn. Det handlar om saker som de flesta människor tror är på plats sedan länge, som att säkerställa att barn inte kan rymma, anordna rymningar eller skaffa droger och vapen till institutioner som Sis.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Allt detta har skett under de två år som den här regeringen har styrt landet. Det är saker där behoven har varit gigantiska under så lång tid. Det är en katedral av ökad trygghet som vi nu arbetar med att bygga för de mest utsatta barnen. Det är alltifrån reformer som skyddar dessa barn i utsatthet till att säkerställa att de inte ska växa upp i familjer i ekonomisk utsatthet. Och där vet vi att den absolut största tryggheten och bästa säkerheten för de här barnen och ungdomarna är att varje morgon se sina föräldrar gå iväg till ett arbete.

Fru talman! Tack så mycket till ledamoten för frågor som ytterst berör dem som jag har förstått att vi båda är väldigt engagerade i att arbeta för att förstärka möjligheterna för, nämligen våra barn, som är de mest utsatta!

När allvarliga saker inträffar i samhället - det kan vara så allvarliga saker som krig, men det kan också vara en hög inflation och att tillväxten dämpas - är det ytterst våra barn som drabbas absolut hårdast.

Jag är säker på att ledamoten är mycket medveten om att regeringen ärvde en mycket hög inflation som gröpte ur tillväxten och ekonomin i det här landet. Den nya regeringen, som nu har verkat i två år, har bedrivit ett mycket framgångsrikt arbete med att bekämpa inflationen.

Som jag är säker på att ledamoten också känner till när det gäller ekonomi kommer arbetslösheten ofta att fortsätta att öka ett tag innan inflationsbekämpningen visar sig i form av sänkt arbetslöshet. I den situationen befinner vi oss.

Nu arbetar regeringen på en rad olika sätt med att främja tillväxten och att på det viset vända siffrorna som var rekordhöga redan under den förra regeringen. De var så höga att Sverige var bland de länder som hade de högsta siffrorna i hela Europa. Det är nu regeringens oerhört starka fokus att också vända den ärvda situationen när det gäller arbetslösheten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

När det gäller barn och de siffror vi ser om barnfattigdom utvecklades Sverige under den förra, socialdemokratiskt ledda regeringen till det land i Norden som hade högst barnfattigdom. Den utvecklingen skedde under åtta år av socialdemokratiskt styre.

Jag säger detta för att påminna om att det är viktigt att man ser hur historien har sett ut. Det gäller att man också förstår att det tar tid att vända en sådan allvarlig situation. Där ligger också ett oerhört tungt ansvar på den tidigare socialdemokratiska regeringen.

Med det sagt är vi överens om det kan ha en oerhört negativ påverkan på ett barns livsvillkor att växa upp i ekonomisk utsatthet. Det kan påverka många områden i livet på längre sikt och på kortare sikt.

På längre sikt kan det ha en påverkan när det gäller ohälsa, sämre skolresultat, missbruk och kriminalitet, arbetslöshet och biståndsbehov. Det är därför det är så oerhört angeläget att vända situationen.

Livsvillkoren för barn som växer upp i familjer med långvarigt ekonomiskt bistånd kan i högre grad påverkas negativt inte bara i jämförelse med befolkningen utan också i jämförelse med barn som växer upp i familjer med låga inkomster.

Därför är en av regeringens absolut viktigaste och övergripande prioriteringar att bryta utanförskapet genom att hitta åtgärder som gör att människor kommer i arbete och blir en del av en samhällsgemenskap.

Det är helt avgörande att fler kommer i försörjning och kan klara sig på sin egen inkomst. Det har i sig en avgörande betydelse att barn ser sina föräldrar gå till arbetet varje morgon. Det är en av de viktigaste insatser vi kan göra.

Fru talman! Ida Ekeroth Clausson har frågat finansministern om hon tagit initiativ till en analys av konsekvenserna för de mest utsatta barnfamiljerna av att höginkomsttagare får en skattesänkning på 3 000-4 000 kronor i månaden samt hur hon avser att, inom sitt ansvarsområde, arbeta för att alla barn ska få möjlighet att växa upp under jämlika förutsättningar för att nå sin fulla potential.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på interpellationen.

Alla barn har enligt FN:s konvention om barnets rättigheter, barnkonventionen, rätt till den levnadsstandard som krävs för barnets utveckling.

Barnfattigdom är en komplex fråga, och lösningarna för att minska ekonomisk utsatthet återfinns inte enbart inom ett politikområde. Regeringens politik utgår därför från att de samlade insatserna inom flera olika politikområden ska bidra till en förbättring av barnfamiljernas möjligheter till en god ekonomisk levnadsstandard och goda uppväxtvillkor för barn.

Vi vet att hushåll med barn generellt sett har lägre ekonomisk standard än hushåll utan barn. Regeringen riktar därför särskilda insatser just till dessa hushåll. Till exempel har regeringen, för att stärka den ekonomiska situationen för dem som har det allra svårast, vid flera tillfällen förlängt det tillfälliga tilläggsbidraget till barnfamiljer inom bostadsbidraget.

För att på längre sikt hjälpa ekonomiskt utsatta hushåll och minska barnfattigdom är det viktigt att få fler i arbete. Regeringen genomför en rad olika åtgärder som gemensamt ska stärka arbetslinjen och göra det mer lönsamt att gå från bidrag till arbete.

Att fler föräldrar går till jobbet är det bästa sättet att skydda barnen från låg ekonomisk standard. Alltför långa perioder av ekonomiskt bistånd gör det svårt att komma in på arbetsmarknaden, vilket i sin tur skapar ökad ohälsa och utanförskap.

Regeringen har genomfört flera reformer för att stärka drivkrafterna att arbeta, exempelvis förstärkningar av jobbskatteavdraget. Cirka 6 miljoner personer bedöms beröras av det senaste förslaget om förstärkt jobbskatteavdrag och motsvarande justering för pensionärer. Regeringens budget innebär alltså breda skattesänkningar för låg-, medel- och höginkomsttagare.

Regeringen bereder även frågan om bidragstak och ett aktivitetskrav för vuxna som har försörjningsstöd. Detta tillsammans med ett förstärkt jobbskatteavdrag kan öka drivkrafterna för den enskilde att komma till egenförsörjning.

En annan satsning jag vill nämna är fritidskortet, som är regeringens stora reform för att främja barns och ungas aktiva deltagande i idrott, kultur, friluftsliv och föreningsliv i gemenskap med andra. Barns och ungas möjligheter att delta i fritidsaktiviteter ska inte avgöras av storleken på deras föräldrars plånbok.

Sammantaget är de åtgärder jag nu redogjort för verkningsfulla för att hjälpa barnfamiljer, och särskilt de allra svagaste hushållen, och de bidrar till att skapa goda uppväxtvillkor.

Fru talman! Jag har naturligtvis inte sett den här listan. Jag vet inte om riksdagsledamoten har sett den. Vad jag förstår är det en underrättelserapport från polisen, och den arbetar nu Ivo med på olika sätt tillsammans med bland andra polisen och Ekobrottsmyndigheten.

Av lätt insedda skäl förstår vi alla att all information som finns kopplad till en sådan rapport inte kan göras offentlig. Det skulle naturligtvis spela de kriminella aktörerna rakt i händerna. När samhället stänger hemmen vill vi ju att det ska ske för gott, inte att ett överklagande i domstol ska ge dem tillstånden tillbaka.

Därför är det viktigt att nu arbeta med alla de verktyg vi har här men också att säkerställa att fler och vassare verktyg kommer på plats. Det är tydligt att Ivo behöver göra en resa för att bli en skarpare tillsynsmyndighet. Därför har man också skickat en hemställan. Det gjordes både till den förra regeringen och till den nuvarande, och vi arbetar för fullt med att ta hand om de förslag som vi tycker är relevanta i sammanhanget.

Jag blir dock lite bekymrad när Gustaf Lantz pratar om alla HVB-hem som om de inte har hög kvalitet. Jag vet att min fråga blir retorisk eftersom det inte finns möjlighet att svara, men vill Gustaf Lantz och Socialdemokraterna verkligen stänga de hem som fungerar väl och har hög kvalitet? En rad privat drivna hem fungerar naturligtvis mycket väl och har hög kvalitet.

Avslutningsvis: Regeringen arbetar för att säkerställa att alla barn och unga ska ha en trygg miljö i samhällets vård.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag har sagt det jag sa - att de här HVB-hemmen ska stoppas och stängas omedelbart. Jag står för detta även i dag, och jag tänker att ledamoten har samma budskap om han får frågan hur han reagerar på de här uppgifterna.

Jag reagerar lika starkt i dag som jag gjorde vid det tillfället. Det här ska stängas så fort det bara går. Att barn och unga finns i händerna på de här kriminella elementen är någonting som berör mig och upprör mig djupt. Därför är också mitt engagemang väldigt uppriktigt och min beslutsamhet att agera mot det här väldigt ärlig.

Hela den här verksamheten, att kriminella aktörer äter sig in i hela välfärdens kärna, är någonting som den här regeringen har förklarat krig mot. Jag ser fram emot att vi ska kunna fortsätta samarbeta i den här kammaren om de förslag som nu kommer att läggas fram när det gäller att bekämpa välfärdskriminaliteten.

När det gäller HVB-hemmen vet ledamoten likaväl som jag att frågan är komplex. För några veckor sedan stängdes två kommunala HVB-hem. Det visar ju att de kriminella aktörerna äter sig in i olika slags verksamheter, och jag tror att det är viktigt att vi nu kan föra en diskussion och en dialog med den seriositet som den här frågan förtjänar.

Det handlar om kvalitet - att de barn och unga som placeras i samhällsvård ska kunna känna sig trygga. De ska kunna känna sig säkra. De ska må bättre när de kommer ut ur samhällsvården än de gjorde när de placerades i den. Därför är det kvaliteten som måste vara det vägledande. Vi ska bekämpa dålig kvalitet, oavsett om den finns i kommunal eller annan verksamhet.

Kommuner har ju redan i dag en möjlighet att starta HVB-hem. Trots detta är det bara en fjärdedel av de HVB-hem som finns i Sverige som drivs av kommuner. Jag ser gärna att fler kommuner tar initiativ och startar en kvalitativ verksamhet.

Regeringen arbetar med den här utredningen också för att ge HVB-hemmens personal de befogenheter som man i dag saknar - och, vill jag säga, som man har saknat under lång tid. Det har funnits goda förutsättningar och möjligheter under åtta års innehav av regeringsmakten att säkerställa de här befogenheterna så att de redan är på plats. Det är bara att konstatera.

Jag konstaterar ett faktum: Vi tar ansvaret där det tidigare inte har gjorts. Det är inte att skylla ifrån sig. Det är att ta ett ansvar för att barn och unga har farit illa i det här landet i många år, inte de senaste två åren utan mycket längre tillbaka än så - troligtvis längre än bara de två mandatperioder vi har bakom oss.

När jag träffar personal på HVB-hem är det befogenheterna de ständigt lyfter fram. Vi måste ge dem befogenheter att ta ifrån barnen och ungdomarna till exempel deras mobiltelefoner, där de har kontakter med oseriösa personer utanför, och vi måste kunna säkerställa att de kan behålla dem på HVB-hemmen. Det är delar av det vi utreder, och det kommer också att komma på plats.

(Applåder)

Fru talman! Tack, Gustaf Lantz, för en fråga som jag vet engagerar oss båda mycket och som gör oss båda väldigt upprörda! Jag vet att ledamoten, precis som jag, värnar starkt om barns trygghet och säkerhet och att kunna ge barn och unga förutsättningar att få en ljus framtid.

Att barn och unga som redan befinner sig i en väldigt utsatt situation placeras rakt i händerna på kriminella aktörer är fullständigt oacceptabelt och något som man måste agera mot. Mitt och regeringens budskap är detsamma som jag lämnade vid det datumet: De här hemmen måste stängas. Och det ska ske så fort det bara går.

Ledamoten är väldigt väl bekant med att möjligheten att stänga de hemmen direkt inte ligger i regeringens verktygslåda. Det sker genom de myndigheter som har möjlighet till det. I det här fallet är det Ivo. Regeringen har där arbetat intensivt med flera olika verktyg. Vi har gett sammanlagt 30 miljoner i resurser och gjorde för bara några veckor sedan en särskild satsning på 6 miljoner på ett uppdrag riktat särskilt till just granskningen av HVB. Man har också ett skärpt uppdrag att arbeta tillsammans med Polismyndigheten och Ekobrottsmyndigheten.

Jag tror att ledamoten också är bekant med att Ivo för några år sedan då Socialdemokraterna styrde landet identifierade en rad brister där de behövde mycket skarpare verktyg och där de inte satt med en verktygslåda som gjorde att de kunde agera så kraftfullt som de själva önskade. Den listan skickades över till den socialdemokratiska regeringen. Hör och häpna - det hände nästan ingenting med den listan under den tidigare mandatperioden.

När den nuvarande regeringen tillträdde började vi direkt arbeta med de förslag som finns där. Det innebär att det i dag finns tillgång till andra register och annan information än Ivo hade när den här mandatperioden började. Men fler förslag är på väg fram. De kommer också att vara betydelsefulla.

Det innebär att det finns ett stort arbete att göra på lagstiftningssidan. Alla 40 förslagen har inte bäring på välfärdskriminaliteten och på den här frågan, ska sägas. Men drygt 20 förslag på 40-punktslistan har den här regeringen identifierat som bärande i det här, och vi arbetar nu med att de ska komma på plats.

Det finns inte en dag då jag inte önskar att det här arbetet hade påbörjats betydligt tidigare, för då hade situationen för de mest utsatta barnen och ungdomarna inte varit så allvarlig som den är. Men vi har fullt fokus riktat mot framtiden och att det här ska åtgärdas.

Därför har vi lagt ett skärpt uppdrag och betydande resurser till Ivo men också sammanfört dessa myndigheter, som nu också på ett helt annat, verkstadsmässigt sätt kan agera för att stänga de här hemmen. Ett antal hem har stängts, och arbetet fortsätter.

Fru talman! Gustaf Lantz har frågat mig vad jag och regeringen avser att göra för att säkerställa att inga barn och unga placeras i HVB-hem som drivs av kriminella.

Att oseriösa eller kriminella aktörer bedriver verksamhet med offentlig finansiering är helt oacceptabelt. Det innebär att välfärdens resurser missbrukas, men framför allt riskerar barn och unga att inte få den vård och omsorg de är i behov av och har rätt till. Det innebär också att dessa barn och unga riskerar att dras in i kriminalitet eller på annat sätt fara illa. Barn och unga i samhällets vård ska alltid ha rätt att känna sig trygga.

Därför agerar regeringen nu kraftfullt på flera fronter.

Inspektionen för vård och omsorg, Ivo, har genom sitt tillstånds- och tillsynsuppdrag en viktig roll i arbetet mot oseriösa och kriminella aktörer. Regeringen gav i början av året Ivo i uppdrag att stärka och utveckla sitt arbete med att förebygga och motverka välfärdsbrottslighet och förekomsten av oseriösa aktörer inom omsorgen.

Regeringen har dessutom nyligen gett 6 miljoner kronor till Ivo för ett uppdrag att ytterligare stärka tillsynen av stödboenden och hem för vård eller boende, HVB, som tar emot barn och unga. Det ska bland annat göras genom att effektivisera samarbetet med Polismyndigheten och Ekobrottsmyndigheten.

I uppdraget ingår också att redovisa en ordning för hur Ivos ägar- och ledningsprövning kan utökas och genomföras regelbundet i myndighetens tillsyn av dessa verksamheter samt att genomföra sådan tillsyn under 2025. För dessa uppdrag och andra åtgärder i arbetet mot oseriösa och kriminella aktörer har Ivo under 2024 fått en förstärkning om 30 miljoner kronor.

Nyligen samlade vi också Ivo, Polismyndigheten och Ekobrottsmyndigheten för att slå fast vilka konkreta åtgärder som behöver vidtas i närtid och säkerställa att myndigheterna samverkar effektivt för att förhindra att kriminella bedriver eller infiltrerar HVB. Jag och regeringen följer frågan noga.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

För att säkerställa att inga barn och unga placeras i HVB som drivs av kriminella har också kommunerna en viktig roll. Kommunerna har en skyldighet att dels noga följa vården av de barn och unga som vårdas i bland annat HVB, dels följa upp verksamhet som genom avtal lämnats över till en privat utförare.

En viktig del av regeringens arbete med den här frågan är att förbättra möjligheterna för centrala aktörer att utbyta relevant information. Det pågår för närvarande arbete med flera initiativ till förändringar i lagstiftningen i denna fråga. Regeringen har exempelvis nyligen tagit emot betänkandet Ökat informationsutbyte mellan myndigheter (SOU 2024:63). Där föreslås en ny generell sekretessbrytande bestämmelse som ska göra det möjligt för myndigheter och kommuner att under vissa förutsättningar dela sekretessbelagda uppgifter om enskilda med varandra, bland annat om det behövs för att motverka brottslig verksamhet.

Regeringen har också, i lagrådsremissen Ökat informationsflöde till brottsbekämpningen, lagt fram förslag om att bland annat kommuner, regioner och ett stort antal statliga myndigheter ska bli skyldiga att lämna information till brottsbekämpningen.

Den brottslighet som Gustaf Lantz beskriver måste bekämpas med samhällets samlade förmåga. Alla som kan ha en roll i arbetet måste ta ansvar och bidra. Jag är mån om att göra allt som står i min makt för att barn och unga i samhällets vård ska känna sig trygga och få en god vård.

Herr talman! Jag tackar Mona Olin för en viktig fråga.

Det riksdagsledamoten hänvisar till är den lagstiftning som infördes den 1 april i år och som omöjliggör för personer som sitter på Sis-hem med högsta säkerhetsklassning att ha kontakt med omvärlden för att tillskaffa sig droger och vapen. Dessutom omöjliggör det för kriminella nätverk att ha kontakt på insidan av dessa Sis-hem.

Det är redan i dag möjligt att också på de Sis-hem med lägre säkerhetsklassning fatta enskilda beslut för de barn och unga som är placerade där. Men nu går regeringen vidare med att ge i princip samma befogenheter som Sis har till HVB-hemmen. Det handlar om att begränsa användning av mobiltelefoner, säkerställa att inte droger och vapen förs in och göra inpasseringskontroller och urinprovskontroller. Detta arbetar regeringen nu med för att kunna införa så fort som möjligt.

Herr talman! Tack så mycket, Thomas Ragnarsson, för frågan! Regeringen har varit väldigt tydlig: Finns det sekretesshinder som omöjliggör att vi kan arbeta på ett effektivt sätt, både runt barn och unga som är på väg in i kriminalitet och för att förhindra välfärdsbrottslighet, ska dessa hinder rivas. Vi arbetar nu konsekvent och målmedvetet för att få till detta.

Sekretesslagstiftning är en känslig fråga. Det är naturligtvis rätt information som ska delas. Den första delen av detta handlar om att fler aktörer nu måste lämna information, bland annat till polisen, när det finns misstanke om att olika slags brott sker.

Vi går nu vidare. Det är i dag inte möjligt för socialtjänst, skola och polis att sitta runt samma bord och resonera om en ung människa på väg in i kriminalitet. I och med att vi nu river dessa sekretesshinder kommer detta att bli möjligt.

Herr talman! Tack så mycket, Christofer Bergenblock, för ytterligare en fråga i ett mycket angeläget ämne! Det handlar om förutsättningarna och rättigheterna för människor i vårt land att delta i samhället och vara en del av det på samma villkor som vi andra.

Detta är naturligtvis en fråga som regeringen tittar på. Ett tillkännagivande i Sveriges riksdag gör naturligtvis att regeringen tar detta på mycket stort allvar - det har vi gjort hela tiden - och arbetar med LSS-lagstiftningen brett. När det specifikt gäller frågan om ledsagning påbörjas nu en beredning i Regeringskansliet.

Herr talman! Jag tackar Carina Ståhl Herrstedt för en mycket angelägen fråga.

Ledsagning är en insats som har oerhört stor betydelse för att möjliggöra för synskadade och blinda att kunna delta i samhället precis som alla vi andra.

Den rapport från Socialstyrelsen som nämns här är mycket viktig för att bygga kunskap, men den visar också på behovet av att bygga ytterligare kunskap runt omkring i kommunerna. Att stödmaterialet kommer på plats är naturligtvis viktigt för att säkerställa ledsagning för människor som behöver den.

Vi kommer förstås att fortsätta följa arbetet med implementeringen och se till att stödmaterialet sprids samtidigt som vi också i övriga delar tittar på frågan ur ett mycket bredare perspektiv.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Jag blir något förvånad över att en ledamot som har suttit så länge i riksdagen inte är medveten om att det är myndigheterna som äger verktygen och inte regeringen - därmed inte sagt att regeringen inte gör allt den kan just nu för att säkerställa att den ansvariga myndigheten har precis de medel och verktyg den behöver.

Jag tycker dock att frågan förtjänar lite större seriositet. För några dagar sedan stängdes två HVB-hem i Västra Götaland. Där handlade det inte om privata aktörer utan om kommunala. Vi måste bredda frågan ytterligare.

(Applåder)

Herr talman! Jag tackar Fredrik Lundh Sammeli för en fråga om ett ämne som jag vet engagerar oss båda i väldigt stor utsträckning.

Att kriminella aktörer tränger allt längre in i välfärdens kärna är oerhört allvarligt, men att de dessutom kommer åt de barn som särskilt har rätt att känna sig trygga och säkra i samhällets vård är naturligtvis oerhört allvarligt.

Inspektionen för vård och omsorg är den myndighet som äger verktygen att kunna stänga HVB-hem. Budskapet från regeringens sida är fortsatt lika tydligt: Självklart ska dessa hem stängas. Regeringen har därför säkerställt såväl ett mycket tydligt uppdrag till myndigheten som extra resurser för att kunna ha tillsyn över samtliga - det förväntar sig regeringen - HVB-hem i Sverige.

Herr talman! Jag tackar ledamoten Maj Karlsson för det helhjärtade engagemang ledamoten har för utsatta människor i vårt land.

Jag delar det engagemanget, och jag har verkligen den helgjutna uppfattningen att vi måste göra allt vi kan för att människor ska kunna stå på egna ben. Men för dem som inte har möjlighet att göra det ska samhället stå starkt för att säkerställa att de får stöd och hjälp.

Inte minst måste stödet gå på ett sådant sätt att barn som växer upp i Sverige växer upp under fina förhållanden och att de har en möjlighet till en trygg uppväxt och till en ljus framtid. Detta är för mig inga floskler, utan det är något som ska vara grundläggande i en demokrati som vårt eget land.

Det är viktigt att det finns stöd men också att det finns ett tydligt sätt att redovisa hur de olika stöden tas fram. Jag har gjort mitt allra bästa för att försöka säkerställa och visa på det omfattande underlag regeringen stöder sig på när man räknar ut riksnormen. Jag har också lyft fram att det finns brister som bland annat handlar om förändrade konsumtionsmönster. Man kommer även bättre att ta till vara inte minst uppväxande barns villkor i hushåll som till exempel saknar bredbandsuppkoppling.

Det finns många viktiga saker som behöver göras av många viktiga skäl. Det underlag jag har redovisat här är också en samlad redovisning av hur riksnormen tas fram.

Låt mig återgälda ledamotens varma önskan om en riktigt fin och avkopplande sommar!

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Herr talman! Jag känner Maj Karlsson som en engagerad men också ärlig debattör, och därför kan jag väl inte dölja att jag känner en viss besvikelse över de ord och de värderingar som ledamoten lägger i min mun.

Jag tror att mitt arbete i den här kammaren har präglats av min uppfattning och min tro på alla människors lika värde. Det är den utgångspunkt jag arbetar utifrån också i mitt uppdrag som socialtjänstminister.

Bilden är inte heller korrekt när det gäller skattesänkningar för de allra rikaste, utan här är det tydligt att vi har olika ideologiska ingångar.

Det har varit en utgångspunkt för regeringen att skattesänkningarna ska vara för dem som tjänar minst. Varför? Jo, för att det är en frihet att kunna försörja sig själv. Att kunna utforma sitt liv med den inkomst man har är en oerhört viktig del i att faktiskt stå på egna ben och också i att barn som växer upp ser att föräldrarna går till arbetet och kan försörja sig själva.

Av den anledningen har också skattesänkningarna gjorts för dem som tjänar minst. Man ska inte först arbeta och slita och betala skatt för att sedan behöva få bidrag tillbaka på den skatt man har betalat. Vi har den uppfattningen att man ska kunna leva på sin lön. Det är en väldigt enkel filosofi men som påverkar människor i väldigt hög utsträckning.

När det gäller beräkningar av riksnormen har de sett olika ut över tid, men grunden för uppräkningen har varit densamma. Regeringen tar emot underlaget från Konsumentverket och tar ställning till behovet av ändring av riksnormen samlat med prognosen för KPI för innevarande år. Prognoser över KPI och inflationen baseras på ett omfattande underlag som tas fram inom Regeringskansliet. Exempelvis beaktas utfall för KPI-inflationen och dess olika delar, enkätsvar från hushåll och företag samt det allmänna ekonomiska läge som vi befinner oss i.

Regeringen gör fyra prognoser per år som också publiceras på regeringens hemsida. Man kan ta del av dessa och se hur regeringen prognostiserar utvecklingen när det gäller ekonomin.

Regeringen har för åren tidigare mottagit underlag från Konjunkturinstitutet, Statistiska centralbyrån, Socialstyrelsen och Konsumentverket. Det finns alltså ett ganska omfattande beslutsunderlag som ligger till grund för det här. Vissa år har belopp i riksnormen höjts utöver riksnormshöjning där ändringar i andra regelverk har beaktats, såsom höjningar av barnbidrag, höjning av radio- och tv-avgift eller borttagande av fritidspeng.

Regeringen gör alltså en samlad bedömning och bedömer därefter behovet av ändring av riksnormen. Det har alltså inte inkommit några som helst oriktiga eller oärliga uppgifter vare sig till KU eller någon annanstans, och detta går också tydligt att ta del av på regeringens hemsida.

Herr talman! Den här frågan går långt tillbaka, och nu är det min uppgift att försöka reda ut detta. Det stämmer att regeringen årligen fattar beslut om riksnormen, och det sker vanligtvis under november månad. Därefter publiceras det i Svensk författningssamling och även av Socialstyrelsen.

För mig är det viktigt att konstatera att för 2024 fastställde regeringen riksnormen 8,7 procent högre än vad 2023 års riksnorm var, och 2023 höjdes riksnormen med 8,6 procent. Detta kan jämföras med höjningen av riksnormen mellan 2021 och 2022 då höjningen enbart var 1,6 procent.

Det finns vissa skillnader mellan Konsumentverkets uppgifter och kostnadsposterna i riksnormen. Exempelvis ingår beräkningar för ekologiska matvaror i Konsumentverkets beräkningar, vilket inte beaktas i KPI.

Riksnormen har funnits i 20 år, och konsumtionsmönstren har tydligt förändrats under dessa 20 år. Regelverket är därför något föråldrat när det gäller beräkningen av riksnormen. Kostnad för dagstidning ingår exempelvis men inte för bredbandsuppkoppling. Jag tror att det är tydligt för alla och envar hur detta påverkar då dagstidningar inte konsumeras på samma sätt som för 20 år sedan medan bredbandsuppkoppling är oerhört viktigt för att man ska kunna ta del av samhällsutvecklingen och kunna fungera i dagens samhälle.

Det är därför det är så viktigt att översynen av riksnormen görs, och den görs inom ramen för Utredningen om drivkrafter och möjligheter i försörjningsstödet. Ett av syftena med utredningen är givetvis att föreslå åtgärder och drivkrafter för att fler människor ska kunna försörja sig själva. Men utredningen ska också lämna förslag på en riksnorm som motsvarar dagens konsumtionsmönster, där kostnadsposterna ska motsvara en skälig levnadsnivå. Man ska göra beräkningar för varje kostnadspost som föreslås ingå i riksnormen och lämna förslag på hur en uppräkning av riksnormen kan regleras på ett ändamålsenligt sätt.

Utredningen ska slutredovisas den 1 december i år. Jag ser fram emot att ta del av utredningens förslag, för jag anser att det är viktigt att komma till rätta med att vi i dag har för många människor som lever med försörjningsstöd. Att ha en skälig levnadsnivå och själv kunna utforma sitt liv handlar mycket om att ha ett arbete att gå till. Men när man av olika skäl inte kan det ska riksnormen spegla ett konsumtionsmönster för 2024, inte 2004.

Det här är en viktig del i den förändrade framtida riksnormen och framtagandet av den som jag ser är helt nödvändig. Jag ser naturligtvis också fram emot att efter decennier, när vi väl har förslaget på bordet, kunna diskutera det med de olika politiska partierna.

Herr talman! Maj Karlsson har frågat mig om jag avser att säkerställa att regeringen i all sin kommunikation beskriver hur beräkningen av riksnormen görs.

Riksnormen är en miniminivå för de behov som riksnormen ska täcka. Riksnormen är en miniminivå för att täcka vissa särskilt angivna behov. Enligt socialtjänstlagen (2001:453) ska riksnormen avse skäliga kostnader för livsmedel, kläder och skor, lek och fritid, förbrukningsvaror, hälsa och hygien samt dagstidning och telefon.

Riksnormens belopp finns reglerade i socialtjänstförordningen (2001:937), och där anges också att riksnormen grundar sig på Konsumentverkets senaste pris- och konsumtionsundersökningar. Socialtjänstförordningen utesluter dock inte att regeringen även beaktar andra underlag och beräkningar när man fastställer riksnormen.

När regeringen bedömer behovet av ändring av riksnormen görs det utifrån en samlad bedömning av allt tillgängligt underlag med utgångspunkt från Konsumentverkets senaste pris- och konsumtionsundersökningar. Regeringens prognos för konsumentprisindex, KPI, för innevarande år beaktas också vid bedömningen.

På regeringens webbplats angavs i november 2023 att riksnormen för 2024 hade blivit fastställd. Där gavs informationen att riksnormen fastställs årligen och grundar sig på Konsumentverkets senaste pris- och konsumtionsundersökningar och på regeringens prognos för KPI för innevarande år och att beloppen framgår i förordningen om ändring i socialtjänstförordningen.

I juli 2022 fick en särskild utredare i uppdrag att utreda och ta fram förslag på åtgärder för att öka drivkrafter och möjligheter till egen försörjning för personer som får försörjningsstöd. I uppdraget ingår bland annat att lämna förslag på hur en uppräkning av riksnormen kan regleras på ett ändamålsenligt sätt. Uppdraget ska redovisas senast den 1 december 2024. Jag ser fram emot att få ta del av utredningens förslag.