Herr talman! Maj Karlsson har frågat mig om jag avser att säkerställa att regeringen i all sin kommunikation beskriver hur beräkningen av riksnormen görs.

Riksnormen är en miniminivå för de behov som riksnormen ska täcka. Riksnormen är en miniminivå för att täcka vissa särskilt angivna behov. Enligt socialtjänstlagen (2001:453) ska riksnormen avse skäliga kostnader för livsmedel, kläder och skor, lek och fritid, förbrukningsvaror, hälsa och hygien samt dagstidning och telefon.

Riksnormens belopp finns reglerade i socialtjänstförordningen (2001:937), och där anges också att riksnormen grundar sig på Konsumentverkets senaste pris- och konsumtionsundersökningar. Socialtjänstförordningen utesluter dock inte att regeringen även beaktar andra underlag och beräkningar när man fastställer riksnormen.

När regeringen bedömer behovet av ändring av riksnormen görs det utifrån en samlad bedömning av allt tillgängligt underlag med utgångspunkt från Konsumentverkets senaste pris- och konsumtionsundersökningar. Regeringens prognos för konsumentprisindex, KPI, för innevarande år beaktas också vid bedömningen.

På regeringens webbplats angavs i november 2023 att riksnormen för 2024 hade blivit fastställd. Där gavs informationen att riksnormen fastställs årligen och grundar sig på Konsumentverkets senaste pris- och konsumtionsundersökningar och på regeringens prognos för KPI för innevarande år och att beloppen framgår i förordningen om ändring i socialtjänstförordningen.

I juli 2022 fick en särskild utredare i uppdrag att utreda och ta fram förslag på åtgärder för att öka drivkrafter och möjligheter till egen försörjning för personer som får försörjningsstöd. I uppdraget ingår bland annat att lämna förslag på hur en uppräkning av riksnormen kan regleras på ett ändamålsenligt sätt. Uppdraget ska redovisas senast den 1 december 2024. Jag ser fram emot att få ta del av utredningens förslag.

Herr talman! Den här frågan går långt tillbaka, och nu är det min uppgift att försöka reda ut detta. Det stämmer att regeringen årligen fattar beslut om riksnormen, och det sker vanligtvis under november månad. Därefter publiceras det i Svensk författningssamling och även av Socialstyrelsen.

För mig är det viktigt att konstatera att för 2024 fastställde regeringen riksnormen 8,7 procent högre än vad 2023 års riksnorm var, och 2023 höjdes riksnormen med 8,6 procent. Detta kan jämföras med höjningen av riksnormen mellan 2021 och 2022 då höjningen enbart var 1,6 procent.

Det finns vissa skillnader mellan Konsumentverkets uppgifter och kostnadsposterna i riksnormen. Exempelvis ingår beräkningar för ekologiska matvaror i Konsumentverkets beräkningar, vilket inte beaktas i KPI.

Riksnormen har funnits i 20 år, och konsumtionsmönstren har tydligt förändrats under dessa 20 år. Regelverket är därför något föråldrat när det gäller beräkningen av riksnormen. Kostnad för dagstidning ingår exempelvis men inte för bredbandsuppkoppling. Jag tror att det är tydligt för alla och envar hur detta påverkar då dagstidningar inte konsumeras på samma sätt som för 20 år sedan medan bredbandsuppkoppling är oerhört viktigt för att man ska kunna ta del av samhällsutvecklingen och kunna fungera i dagens samhälle.

Det är därför det är så viktigt att översynen av riksnormen görs, och den görs inom ramen för Utredningen om drivkrafter och möjligheter i försörjningsstödet. Ett av syftena med utredningen är givetvis att föreslå åtgärder och drivkrafter för att fler människor ska kunna försörja sig själva. Men utredningen ska också lämna förslag på en riksnorm som motsvarar dagens konsumtionsmönster, där kostnadsposterna ska motsvara en skälig levnadsnivå. Man ska göra beräkningar för varje kostnadspost som föreslås ingå i riksnormen och lämna förslag på hur en uppräkning av riksnormen kan regleras på ett ändamålsenligt sätt.

Utredningen ska slutredovisas den 1 december i år. Jag ser fram emot att ta del av utredningens förslag, för jag anser att det är viktigt att komma till rätta med att vi i dag har för många människor som lever med försörjningsstöd. Att ha en skälig levnadsnivå och själv kunna utforma sitt liv handlar mycket om att ha ett arbete att gå till. Men när man av olika skäl inte kan det ska riksnormen spegla ett konsumtionsmönster för 2024, inte 2004.

Det här är en viktig del i den förändrade framtida riksnormen och framtagandet av den som jag ser är helt nödvändig. Jag ser naturligtvis också fram emot att efter decennier, när vi väl har förslaget på bordet, kunna diskutera det med de olika politiska partierna.

Herr talman! Jag känner Maj Karlsson som en engagerad men också ärlig debattör, och därför kan jag väl inte dölja att jag känner en viss besvikelse över de ord och de värderingar som ledamoten lägger i min mun.

Jag tror att mitt arbete i den här kammaren har präglats av min uppfattning och min tro på alla människors lika värde. Det är den utgångspunkt jag arbetar utifrån också i mitt uppdrag som socialtjänstminister.

Bilden är inte heller korrekt när det gäller skattesänkningar för de allra rikaste, utan här är det tydligt att vi har olika ideologiska ingångar.

Det har varit en utgångspunkt för regeringen att skattesänkningarna ska vara för dem som tjänar minst. Varför? Jo, för att det är en frihet att kunna försörja sig själv. Att kunna utforma sitt liv med den inkomst man har är en oerhört viktig del i att faktiskt stå på egna ben och också i att barn som växer upp ser att föräldrarna går till arbetet och kan försörja sig själva.

Av den anledningen har också skattesänkningarna gjorts för dem som tjänar minst. Man ska inte först arbeta och slita och betala skatt för att sedan behöva få bidrag tillbaka på den skatt man har betalat. Vi har den uppfattningen att man ska kunna leva på sin lön. Det är en väldigt enkel filosofi men som påverkar människor i väldigt hög utsträckning.

När det gäller beräkningar av riksnormen har de sett olika ut över tid, men grunden för uppräkningen har varit densamma. Regeringen tar emot underlaget från Konsumentverket och tar ställning till behovet av ändring av riksnormen samlat med prognosen för KPI för innevarande år. Prognoser över KPI och inflationen baseras på ett omfattande underlag som tas fram inom Regeringskansliet. Exempelvis beaktas utfall för KPI-inflationen och dess olika delar, enkätsvar från hushåll och företag samt det allmänna ekonomiska läge som vi befinner oss i.

Regeringen gör fyra prognoser per år som också publiceras på regeringens hemsida. Man kan ta del av dessa och se hur regeringen prognostiserar utvecklingen när det gäller ekonomin.

Regeringen har för åren tidigare mottagit underlag från Konjunkturinstitutet, Statistiska centralbyrån, Socialstyrelsen och Konsumentverket. Det finns alltså ett ganska omfattande beslutsunderlag som ligger till grund för det här. Vissa år har belopp i riksnormen höjts utöver riksnormshöjning där ändringar i andra regelverk har beaktats, såsom höjningar av barnbidrag, höjning av radio- och tv-avgift eller borttagande av fritidspeng.

Regeringen gör alltså en samlad bedömning och bedömer därefter behovet av ändring av riksnormen. Det har alltså inte inkommit några som helst oriktiga eller oärliga uppgifter vare sig till KU eller någon annanstans, och detta går också tydligt att ta del av på regeringens hemsida.

Herr talman! Jag tackar ledamoten Maj Karlsson för det helhjärtade engagemang ledamoten har för utsatta människor i vårt land.

Jag delar det engagemanget, och jag har verkligen den helgjutna uppfattningen att vi måste göra allt vi kan för att människor ska kunna stå på egna ben. Men för dem som inte har möjlighet att göra det ska samhället stå starkt för att säkerställa att de får stöd och hjälp.

Inte minst måste stödet gå på ett sådant sätt att barn som växer upp i Sverige växer upp under fina förhållanden och att de har en möjlighet till en trygg uppväxt och till en ljus framtid. Detta är för mig inga floskler, utan det är något som ska vara grundläggande i en demokrati som vårt eget land.

Det är viktigt att det finns stöd men också att det finns ett tydligt sätt att redovisa hur de olika stöden tas fram. Jag har gjort mitt allra bästa för att försöka säkerställa och visa på det omfattande underlag regeringen stöder sig på när man räknar ut riksnormen. Jag har också lyft fram att det finns brister som bland annat handlar om förändrade konsumtionsmönster. Man kommer även bättre att ta till vara inte minst uppväxande barns villkor i hushåll som till exempel saknar bredbandsuppkoppling.

Det finns många viktiga saker som behöver göras av många viktiga skäl. Det underlag jag har redovisat här är också en samlad redovisning av hur riksnormen tas fram.

Låt mig återgälda ledamotens varma önskan om en riktigt fin och avkopplande sommar!

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.