Fru talman! Ida Ekeroth Clausson har frågat finansministern om hon tagit initiativ till en analys av konsekvenserna för de mest utsatta barnfamiljerna av att höginkomsttagare får en skattesänkning på 3 000-4 000 kronor i månaden samt hur hon avser att, inom sitt ansvarsområde, arbeta för att alla barn ska få möjlighet att växa upp under jämlika förutsättningar för att nå sin fulla potential.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på interpellationen.
Alla barn har enligt FN:s konvention om barnets rättigheter, barnkonventionen, rätt till den levnadsstandard som krävs för barnets utveckling.
Barnfattigdom är en komplex fråga, och lösningarna för att minska ekonomisk utsatthet återfinns inte enbart inom ett politikområde. Regeringens politik utgår därför från att de samlade …
Visa hela anförandet
Fru talman! Ida Ekeroth Clausson har frågat finansministern om hon tagit initiativ till en analys av konsekvenserna för de mest utsatta barnfamiljerna av att höginkomsttagare får en skattesänkning på 3 000-4 000 kronor i månaden samt hur hon avser att, inom sitt ansvarsområde, arbeta för att alla barn ska få möjlighet att växa upp under jämlika förutsättningar för att nå sin fulla potential.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på interpellationen.
Alla barn har enligt FN:s konvention om barnets rättigheter, barnkonventionen, rätt till den levnadsstandard som krävs för barnets utveckling.
Barnfattigdom är en komplex fråga, och lösningarna för att minska ekonomisk utsatthet återfinns inte enbart inom ett politikområde. Regeringens politik utgår därför från att de samlade insatserna inom flera olika politikområden ska bidra till en förbättring av barnfamiljernas möjligheter till en god ekonomisk levnadsstandard och goda uppväxtvillkor för barn.
Vi vet att hushåll med barn generellt sett har lägre ekonomisk standard än hushåll utan barn. Regeringen riktar därför särskilda insatser just till dessa hushåll. Till exempel har regeringen, för att stärka den ekonomiska situationen för dem som har det allra svårast, vid flera tillfällen förlängt det tillfälliga tilläggsbidraget till barnfamiljer inom bostadsbidraget.
För att på längre sikt hjälpa ekonomiskt utsatta hushåll och minska barnfattigdom är det viktigt att få fler i arbete. Regeringen genomför en rad olika åtgärder som gemensamt ska stärka arbetslinjen och göra det mer lönsamt att gå från bidrag till arbete.
Att fler föräldrar går till jobbet är det bästa sättet att skydda barnen från låg ekonomisk standard. Alltför långa perioder av ekonomiskt bistånd gör det svårt att komma in på arbetsmarknaden, vilket i sin tur skapar ökad ohälsa och utanförskap.
Regeringen har genomfört flera reformer för att stärka drivkrafterna att arbeta, exempelvis förstärkningar av jobbskatteavdraget. Cirka 6 miljoner personer bedöms beröras av det senaste förslaget om förstärkt jobbskatteavdrag och motsvarande justering för pensionärer. Regeringens budget innebär alltså breda skattesänkningar för låg-, medel- och höginkomsttagare.
Regeringen bereder även frågan om bidragstak och ett aktivitetskrav för vuxna som har försörjningsstöd. Detta tillsammans med ett förstärkt jobbskatteavdrag kan öka drivkrafterna för den enskilde att komma till egenförsörjning.
En annan satsning jag vill nämna är fritidskortet, som är regeringens stora reform för att främja barns och ungas aktiva deltagande i idrott, kultur, friluftsliv och föreningsliv i gemenskap med andra. Barns och ungas möjligheter att delta i fritidsaktiviteter ska inte avgöras av storleken på deras föräldrars plånbok.
Sammantaget är de åtgärder jag nu redogjort för verkningsfulla för att hjälpa barnfamiljer, och särskilt de allra svagaste hushållen, och de bidrar till att skapa goda uppväxtvillkor.

