Camilla Waltersson Grönvall

Herr talman! Jag tackar ledamoten Christofer Bergenblock för denna interpellationsdebatt.

Just vikten av självbestämmande, frihet och delaktighet är någonting våra partier var överens om när den här lagstiftningen kom på plats i början av 1990talet. Vi delade synen på att personer i behov av särskilt stöd skulle få detta för att öka sin delaktighet och för att de skulle kunna ta del i vårt gemensamma samhälle.

Därför är det inte de tvåårsomprövningar som stoppades 2017–2018 vi pratar om i den utredning som nu startar. Det handlar om möjligheten att ha regelbundna uppföljningar kopplade till olika livssituationer – kanske att man går från barn till vuxen – och att det finns möjlighet att göra uppföljningar både för att se att de här assistansersättningarna inte betalas ut till kriminella och för att de mest utsatta inte ska fara illa. Vi har sett många exempel på att de far väldigt illa.

Det är därför viktigt att ta ett samlat grepp om att få på plats ett förstatligande av assistans. Arbetet i det uppdrag som Försäkringskassan fått om att arbeta med en handlingsplan när det gäller bland annat återbetalningar påbörjas i dag och ska rapporteras löpande. Ledamoten säger att han ska följa detta noggrant; det ska även ansvarigt statsråd göra. Jag kommer naturligtvis att ha en väldigt tydlig och nära kontakt med Försäkringskassan kopplat till detta uppdrag.

Syftet är att människor i behov av assistans ska kunna känna en trygghet i att man får det. Det ska också finnas tydlig information om när man är berättigad till detta.

Vi arbetar från regeringens sida vidare för att öka tryggheten och rättssäkerheten inom detta system.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Herr talman! Återigen: Det är oerhört viktigt att säkerställa att människor i behov av assistans får den hjälp och det stöd som de har rätt till och att assistansen utförs på det sätt som de har blivit beviljade.

Det är naturligtvis oerhört bekymmersamt att man känner rädsla för att ta kontakt med den myndighet som ska vara ett stort stöd när det gäller att agera rätt.

Det är därför regeringen har varit väldigt tydlig i sitt uppdrag till Försäkringskassan. Det handlar om informationsinsatser och ökat fokus på att säkerställa att det blir rätt från början. Ingen person ska känna sig orolig för att ta kontakt med Försäkringskassan – hellre en gång för mycket än en gång för lite för att säkerställa att det blir rätt från allra första början.

Det är klart att systemet ska vara både förutsägbart och rättssäkert. Det är en anledning till att regeringen nu arbetar med förstatligande av assistansen – ytterligare en sak som hela kammaren är överens om sedan Socialdemokraterna för en tid sedan meddelade att också de är positiva till just ett förstatligande av den personliga assistansen.

En del i den reformen handlar om att göra systemet mer rättssäkert. Man ska inte känna att man befinner sig i någon sorts kommunarrest, utan vi ska ha bedömningar som är långsiktiga och rättssäkra och omfattar alla personer med personlig assistans, oavsett vilket postnummer de har.

Uppdraget till Försäkringskassan är väldigt tydligt, så regeringen agerar på just det som ledamoten tar upp. Från och med i dag kommer det att löpande återrapporteras till regeringen hur det här uppdraget fortlöper.

Jag vill också lyfta fram att vi i dag ser att det faktum att det saknas regelbundna uppföljningar av assistansen har orsakat stora problem. Det är kopplat till kriminalitet, men det som berör mig allra mest är att vi ser att det inte sällan är de som är mest i behov av stöd och hjälp som utnyttjas mest i det här systemet.

Därför kommer utredningens förslag på att göra uppföljningar på ett sätt som det i dag saknas stöd för att kunna säkerställa att den här sortens återbetalningar och uppföljningar kommer att motverkas. Jag ser flera positiva delar i denna utredning, som jag också hör att ledamoten stöder. Det gläder mig oerhört.

Det görs alltså en rad olika insatser i dag för att säkerställa en mer rättssäker, långsiktig och förutsägbar assistans.

Herr talman! Stort tack, ledamoten, för en viktig interpellation! Det handlar om de personer i samhället som ofta är mest utsatta och sköra. Jag och ledamoten delar ett stort engagemang för att säkerställa att deras situation blir tryggare, mer rättssäker och fungerar, så att de får den assistans som de har rätt till och behov av.

Det är viktigt att konstatera att Försäkringskassan är en, milt uttryckt, viktig myndighet i sammanhanget. Försäkringskassan har i uppgift att säkerställa att man har en god kvalitet i sin handläggning och att rätt person får rätt ersättning. Man har också ett ansvar för att säkerställa god kontroll och förebygga och förhindra felaktiga utbetalningar och bidragsbrott.

Svårigheten att tolka den skyldighet att anmäla ändrade förhållanden som ligger på den enskilde har skapat en osäkerhet och en oförutsägbarhet för både enskilda assistansberättigade och assistansanordnare när det gäller ändrade förhållanden och hur de ska anmälas.

Om den enskilde har orsakat en felaktig utbetalning genom att lämna felaktiga uppgifter eller inte anmäla är den enskilde enligt lagen alltid återbetalningsskyldig. Det är viktigt att också konstatera att det i ärenden där återkrav finns är Försäkringskassan som har bevisbördan, och beviskravet är högt.

Enligt huvudregeln ska Försäkringskassan pröva om det är aktuellt att bevilja eftergift, det vill säga att en person som är återbetalningsskyldig kan befrias från att betala tillbaka hela eller en del av beloppet om man ser att det finns särskilda skäl till detta.

Försäkringskassan ska också bidra till det övergripande målet att utbetalningarna från välfärdssystemen ska vara korrekta, att andelen felaktiga utbetalningar ska minskas och att fel ska motverkas. Därför arbetar Försäkringskassan med informationsinsatser när det gäller skyldigheten att anmäla ändrade förhållanden, inklusive ändrade förhållanden som ska anmälas inom assistansersättningen.

Som tidigare nämnts gav regeringen i regleringsbrevet för 2025 Försäkringskassan i uppdrag att ta fram en handlingsplan för hur myndigheten avser att motverka att enskilda blir återbetalningsskyldiga, öka förmågan att omhänderta anmälningar av ändrade förhållanden, stärka förmågan att återkräva felaktiga utbetalningar och öka återbetalningen av felaktigt utbetalda ersättningar.

Försäkringskassan ska löpande under året rapportera resultatet och redovisa resultatet tillbaka till regeringen – och det med start i dag, faktiskt. Den 25 april 2025 påbörjas den löpande rapportering av resultatet som Försäkringskassan ska utföra, och den kommer naturligtvis regeringen och jag själv att följa väldigt noggrant.

Fru talman! Christofer Bergenblock har frågat mig om jag är beredd att ta initiativ för att stoppa Försäkringskassans återkravsverksamhet inom personlig assistans i de fall återkraven inte bygger på medvetet fusk eller bedrägeri. Christofer Bergenblock har vidare frågat mig vilka åtgärder jag annars avser att vidta för att komma till rätta med problemen med Försäkringskassans återkravsverksamhet kring personlig assistans.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Den som omfattas av lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, kan ha rätt till personlig assistans och assistansersättning. Syftet med personlig assistans och andra insatser är enligt lagen att främja jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet för personer med stora och varaktiga funktionsnedsättningar. För de allra flesta assistansberättigade innebär personlig assistans frihet, självbestämmande och ett bättre liv. Personlig assistans innebär också en möjlighet att styra över vem som ska utföra assistansen och på vilket sätt det ska ske.

Som riksdagsledamoten skriver har regeringen gett Försäkringskassan i uppdrag att vidta åtgärder i syfte att motverka att enskilda blir återbetalningsskyldiga. Inom ramen för uppdraget har Försäkringskassan tagit fram en handlingsplan för hur myndigheten avser att motverka att enskilda blir återbetalningsskyldiga, öka förmågan att omhänderta anmälningar av ändrade förhållanden, stärka förmågan att återkräva felaktiga utbetalningar och öka återbetalningen av felaktigt utbetalda ersättningar.

Försäkringskassan ska löpande under året, med start den 25 april 2025, redovisa resultatet av det arbete som görs som en följd av handlingsplanen.

Regeringen anser att personlig assistans är en frihetsreform som ska värnas. Det förutsätter samtidigt att systemet skyddas mot brottsligt utnyttjande. Det är viktigt att rätt person får rätt ersättning och att ersättningen motsvarar det faktiska behovet av stöd. Regeringen har därför fattat beslut om att tillsätta en utredning som syftar till att värna den personliga assistansens långsiktiga hållbarhet och legitimitet.

I dag saknas regelbundna uppföljningar av assistansersättning. Frånvaron av uppföljningar innebär enligt Försäkringskassan svårigheter i att säkerställa att rätt person får rätt ersättning och försvårar för myndigheten att förhindra brottslighet. Det leder även till att verkställigheten av felaktiga beslut kan pågå under längre tid utan att upptäckas.

Regeringen anser att nya former för uppföljning behöver utredas. Ett nytt system behövs för att bättre kunna motverka felaktiga utbetalningar, förhindra välfärdsbrottslighet och möta den enskildes behov av förutsebarhet och rättssäkerhet. Genom uppföljning skulle Försäkringskassan även bättre kunna vägleda den assistansberättigade om huruvida ändrade förhållanden bör anmälas för att motverka felaktiga utbetalningar och framtida återbetalningskrav för den assistansberättigade.

Det ligger i dag ett stort ansvar på den enskilde att anmäla ändrade förhållanden som kan påverka rätten till eller storleken av förmånen. Svårigheten att tolka skyldigheten att anmäla ändrade förhållanden har skapat osäkerhet och oförutsägbarhet för enskilda assistansberättigade och för assistansanordnare i fråga om när ändrade förhållanden behöver anmälas.

Det finns behov av att öka insynen i den personliga assistansen både i syfte att motverka brottsliga upplägg och för att stärka möjligheten för beslutande myndigheter att bedöma rätten till personlig assistans och fatta korrekta beslut. Ökad insyn förbättrar också möjligheten att säkerställa att den som har beviljats assistans får sina behov tillgodosedda, och därmed minskar risken att personer lämnas utan det stöd som de beviljats och har behov av.

Om den enskilde har orsakat en felaktig utbetalning genom att inte anmäla ändrade förhållanden är personen alltid återbetalningsskyldig. Det följer av reglerna i socialförsäkringsbalken. Men enligt huvudregeln ska Försäkringskassan pröva om det är aktuellt att bevilja eftergift, det vill säga att en person som är återbetalningsskyldig kan befrias från att betala tillbaka hela eller delar av beloppet.

Med detta sagt är det viktigt att systemet inte leder till orimliga konsekvenser. Regeringen följer därför utvecklingen på området.

Herr talman! Tack så mycket, Malcolm Momodou Jallow, för interpellationen, som rör ett ämne som är viktigt och angeläget för oss båda.

I dag finns ett uppdrag som omfattar varje kommun. Kronofogden är alltså skyldig att ha ett uppdrag kopplat till varenda kommun när det handlar om risken för avhysning eller vräkning. I den bemärkelsen är det inte en frivillighet, utan uppdraget omfattar varenda kommun.

Passivitet är nog det sista ord som jag skulle förknippa med den här regeringens politik. Den inflation som vi ärvde och fick ta över vid maktskiftet har varit i fokus för regeringens arbete, för vi vet att det är de som har det tuffast som drabbas hårdast när det blir tuffare ekonomiska villkor. Där har inflationen varit en av våra starkaste fiender, men den har vi kunnat besegra. Därför finns det förutsättningar för att få hjulen att snurra igen. Där är till exempel jobbskatteavdraget för låg- och medelinkomsttagare en viktig del för att sätta fart på hjulen och öka tillväxten.

Avslutningsvis vill jag säga att det för mig absolut är viktigt att man kan få bidrag när livet slår till och det blir extra tufft. Det finns inget skuldbeläggande i detta, men det viktigaste fokuset för mig är att man inte blir fast i bidragsberoende. Vi ser att det är när man blir fast i bidragsberoende som alla andra negativa parametrar också kickar in.

Låt oss därför tillsammans fortsätta att arbeta för att människor ska komma i egen försörjning, för därigenom stöttar och hjälper vi våra utsatta barn allra bäst.

(Applåder)

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Herr talman! Än en gång tack till ledamoten för ett engagemang som jag kan försäkra ledamoten om att jag delar! Vi måste arbeta intensivt tillsammans för samhällets mest utsatta barn. Som ledamoten säkert känner till har jag en mångårig bakgrund i kammaren och socialutskottet och har med bland andra Vänsterpartiet arbetat med en rad olika förslag som stärker utsatta barns situation. Det är viktigt att på olika sätt hitta lösningar som är långsiktigt hållbara.

För att först gå tillbaka till ledamotens fråga kopplad till Kronofogdemyndigheten: Myndigheten har sedan 2022 haft i uppdrag att verka för att ett avhysningsförebyggande samarbete etableras mellan socialtjänst och hyresvärdar i samtliga kommuner. Det gäller alltså inte bara i några kommuner utan i samtliga kommuner. Detta arbete har särskilt inriktats på att förebygga avhysningar som berör barn. Detta myndighetsuppdrag ligger fast och omfattar tydligt ett arbete gentemot 290 kommuner i Sverige i dag.

Därtill har Socialstyrelsen och Boverket fått i uppdrag att under 2024−2026 ta fram ett metodstöd för att socialtjänsten ska kunna utveckla det sociala perspektivet i samhällsplaneringen med fokus på hemlöshet. Socialstyrelsen har också fått i uppdrag att ta fram sådant stöd till socialtjänsten utifrån den bredare inriktningen i den proposition om en ny socialtjänstlag som jag precis nämnde.

I oktober 2024 gav vi Socialstyrelsen det uppdrag som vi har beskrivit. Det stämmer att det ska slutredovisas den 31 maj 2027, men vi får en viktig första delredovisning den 2 december i år. Jag ser naturligtvis fram emot att på olika sätt få diskutera det resultat som vi får i december.

Det vi vet är att det absolut bästa sättet att förstärka ett barns situation är att barnet får se sina föräldrar gå till ett arbete varje dag. Därför är regeringens arbete med att öka stödet för att man ska få ett arbete eller en utbildning för att kunna komma i arbete viktiga incitament.

Vi vet vad som kan hända när arbetslösheten, och den hopplöshet som ofta följer med den, riskerar att gå i arv. Arbetslinjen är alltså en stor del i att kunna stödja människor att gå från bidrag till egen försörjning så att de kan stå på egna ben och också få den frihet och det manöverutrymme som den som är fast i ett bidragsberoende inte har. Det kommer också att vara en oerhört viktig del i att vända situationen för de utsatta barnen.

(Applåder)

Herr talman! Jag tackar ledamoten för inlägget och frågorna.

Låt mig försäkra ledamoten om att regeringen ser oerhört allvarligt på vräkningar, framför allt av barnfamiljer. Precis som ledamoten beskriver riskerar barn att ryckas upp med rötterna från skola, kamrater och allt som är tryggt i livet. Det är därför viktigt att göra en rad insatser för att motverka vräkningar.

Vi ser att det finns kommuner som arbetar på ett positivt sätt med detta, och av dessa kommuner måste vi lära. Under förra året drogs 59 procent av vräkningsansökningarna tillbaka. Vi önskar förstås att det vore 100 procent, men 59 procent är en intressant siffra eftersom man tillsammans med socialtjänsten, som ofta sedan länge är med i processen för att hjälpa och stödja, hittade sätt som gjorde att dessa ansökningar kunde dras tillbaka. Därför har vi gett detta uppdrag, men tyvärr tar det tid. Jag önskar att det inte gjorde det, men det tar tid att grundligt gå igenom hur arbetet kan förbättras ytterligare. Det handlar om att stötta kommunerna och se till att ha de kommuner som lyckas väl som goda förebilder.

Min stora förhoppning och kunskap utifrån de många diskussioner jag har med socialtjänstens medarbetare är att den nya socialtjänstlagen kommer att ge helt andra förutsättningar att jobba förebyggande, uppsökande och tillsammans med en rad andra aktörer på ett sätt som tidigare inte har varit möjligt. Det kommer att spela roll för många människor i utsatta situationer, bland annat för barn och unga kopplat till deras bostadssituation.

Låt mig också lyfta fram att regeringen har dubblat summan till hemlöshetsstrategin från 40 till 80 miljoner. Denna fördubbling visar att vi har en hög ambition i frågan. Jag utgår från att ledamoten och jag är överens om att ingen ska hamna i bostadslöshet. Men Bostad först är en strategi för att arbeta med människor som ändå har hamnat där, och denna strategi har bevisat stor och långvarig effekt. Regeringen har här ökat sin satsning från 30 till 70 miljoner. Vi lägger alltså mycket resurser på att motverka hemlöshet och vräkningar. De siffror och den situation ledamoten hänvisar till uppstod under den förra regeringen, och nu arbetar regeringen för att motverka dem.

Herr talman! Malcolm Momodou Jallow har frågat finansministern om hon kan tänka sig att ändra lagstiftningen så att den i dag frivilliga samverkan mellan Kronofogden, hyresvärd och socialtjänst blir obligatorisk i syfte att förhindra vräkningar där barn är inblandade. Malcolm Momodou Jallow har även frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta så att barnkonventionen faktiskt följs i de fall då barn är involverade i en vräkning. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på båda interpellationerna.

Jag vill inleda med att tacka Malcolm Momodou Jallow för möjligheten att diskutera dessa viktiga frågor. Jag och regeringen ser allvarligt på förekomsten av avhysningar, eller i dagligt tal vräkningar, inte minst bland barnfamiljer.

Alla barn har rätt till en trygg uppväxt och en ljus framtid, och inget barn i Sverige ska behöva stå utan ett tryggt hem. När barnfamiljer vräks äventyras barnens hälsa, trygghet och skolgång. Barn har, i enlighet med artikel 27 i Förenta nationernas konvention för barnets rättigheter, alltså barnkonventionen, rätt till den levnadsstandard som krävs för barnets fysiska, psykiska, moraliska och sociala utveckling. Här utgör rätten till bostad en väsentlig grund.

Hemlöshet och osäkra boendeförhållanden skapar otrygghet, sociala problem och ohälsa, inte minst för barn. Vid alla åtgärder som rör barn, till exempel i samband med intresseavvägningar vid vräkning av barnfamiljer, ska man i första hand beakta vad som bedöms vara barnets bästa. Vid en vräkning ska kompensatoriska åtgärder vidtas. Barnfamiljen ska också få information och erbjudas det stöd som familjen har rätt till.

Inom ramen för den nuvarande hemlöshetsstrategin för 2022–2026 har bland andra Socialstyrelsen, Kronofogdemyndigheten och länsstyrelserna i uppdrag att stödja kommunernas arbete med att förebygga vräkningar. Uppdraget till Kronofogdemyndigheten har varit särskilt inriktat mot att förebygga vräkningar av barnfamiljer.

Precis som Malcolm Momodou Jallow framförde gav regeringen nyligen Socialstyrelsen i uppdrag att förstärka arbetet mot vräkningar av barnfamiljer. Uppdraget är centralt för att öka kunskapen om varför antalet vräkningar har ökat under senare år. Socialstyrelsen ska bland annat kartlägga och analysera orsaken till vräkningarna. Socialstyrelsen ska även lämna förslag på åtgärder för att minska antalet vräkningar av barnfamiljer. Dessa kan även innefatta författningsförslag. Myndigheten ska dessutom redovisa hur olika kommuner arbetar för att förebygga vräkningar och vilka åtgärder som vidtas efter en genomförd vräkning, med särskild hänsyn till ett barnperspektiv.

Vidare ska Socialstyrelsen i nära dialog med kommunerna stötta dem i deras arbete för att minska antalet vräkningar av barnfamiljer samt sprida kunskap om uppdragets resultat. En utgångspunkt i genomförandet av uppdraget är barnkonventionen. Uppdraget ska slutredovisas senast den 31 maj 2027 och ska delredovisas den 2 december i år.

Kronofogdemyndighetens statistik visar att det finns tecken på att förebyggande insatser kan fungera väl lokalt. Hela 59 procent av de ansökningar om avhysning som myndigheten tog emot från hyresvärdar under 2024 drogs tillbaka. En del återkallelser beror på att hyresgästen och hyresvärden har träffat en överenskommelse eller på att socialtjänsten och hyresvärden har samverkat. Socialtjänsten har en viktig och självklar roll när det gäller insatser för att förebygga vräkningar. Detta är en angelägen fråga i den utveckling av socialtjänsten som regeringen kraftfullt verkar för.

Regeringen har lämnat förslag till en ny socialtjänstlag, där ett stärkt barnrättsligt perspektiv är i fokus. Utöver ett permanent tillskott till kommunerna på 186 miljoner kronor har regeringen avsatt 1,2 miljarder kronor i år och beräknar även att avsätta 2,2 miljarder kronor 2026–2028 för att stödja omställningen till en mer kunskapsbaserad, tillgänglig och förebyggande socialtjänst.

Fru talman! Jag tackar så mycket för frågan.

Det är helt ofattbart att vi fortfarande har en ordning i Sverige där orosanmälningar inte är digitalt sökbara utan förvaras i pärmar. Det är inte svårt att förstå att hyllorna med dessa pärmar som ledamoten beskriver är långa och många i stora städer och kommuner. Risken att barn faller mellan stolarna är uppenbar.

Därför är det väldigt viktigt att det i den nya socialtjänstlagen kommer att vara så att alla orosanmälningar, även de som inte leder till omedelbart utredande, blir digitalt sökbara. Så säkerställer vi att barn och unga som befinner sig i risk inte faller mellan stolarna.

(Applåder)

Fru talman! Tack så mycket för frågan, ledamoten!

Det är ingen hemlighet att de skolsociala teamen är en reform som ligger mig väldigt varmt om hjärtat, inte minst som gammal lärare. Det ger naturligtvis en helt annan kraft att kunna jobba med barn som är hemmasittare eller som riskerar att på olika sätt dras ut i bland annat kriminalitet. Att socialtjänsten och lärarna i skolan kan arbeta tillsammans sida vid sida kan, rätt hanterat, leda till någonting mycket större. Ett plus ett blir mycket mer än två.

Jag är väldigt glad att vi nu ser att allt fler kommuner söker dessa pengar och bygger skolsociala team. Jag vill rikta en uppmaning, nu när jag har möjligheten, till de kommuner som ännu inte har gjort detta att göra det. Det här är en insats som verkligen kommer att göra skillnad för barn i skolan.

Fru talman! Tack, Johan Hultberg, för frågan!

Det är ingen hemlighet att socialtjänsten under många år har lidit av ett lågt förtroende, som inte har förbättrats av de senaste årens LVU-kampanj.

Det här har gjort att alldeles för många människor som är i behov av socialtjänstens insatser har tackat nej till detta. Jag beskrev tidigare att ungefär hälften av alla vårdnadshavare i Sverige i dag tackar nej till de här insatserna. Det gör att barn och unga inte får det stöd och den hjälp som de behöver.

Den nya socialtjänstlagen är tänkt att jobba mer förebyggande och uppsökande. Det kommer naturligtvis att bygga förtroende. Vi vet att människor som har haft kontakt med socialtjänsten också känner större förtroende för den.

Precis som ledamoten säger kan vi inte acceptera att föräldrar väljer att inte stötta och hjälpa sina barn. Därför arbetar vi nu med den utredning om så kallat mellantvång som kom för några månader sedan. Det handlar om att vi ska få in insatser som gör att vi inte behöver gå in med de mest tvingande insatserna, LVU. Jag är övertygad om att det kommer att få effekt på sikt.

(Applåder)

Fru talman! Tack, Ludvig Ceimertz, för en mycket bra fråga om en mycket viktig strategi!

Precis som nämnts visar den socialpreventiva strategin Barriärer mot brott på det breda förebyggande arbete som den här regeringen bedriver. Som ledamoten säkert förstår är det svårt att redan nu dra långtgående slutsatser så här tidigt i processen. Men det är tydligt att regeringens satsningar på förebyggande arbete är väldigt efterfrågade i landet, och om vi ska klara av att bryta trenden med rekryteringen måste vi arbeta med insatser över hela linjen.

Vi bedriver nu ett brett förebyggande arbete som handlar om att skola, sjukvård och stödfunktioner ska fungera. Vi måste ha en socialtjänst som kommer in tidigt, innan utvecklingen har gått åt fel håll.

Slutligen: Det handlar också om en brottsbekämpning som hanterar dem som trots alla dessa förebyggande insatser väljer en kriminell bana. Bara genom att arbeta så här kommer vi att knäcka kriminaliteten.

(Applåder)

Fru talman! Att samhället har misslyckats med att skydda kvinnor som är utsatta för våld är helt oacceptabelt. Från regeringens sida bekämpar vi mäns våld mot kvinnor med samma kraft som vi använder för att bekämpa gängkriminaliteten. Vi har ett program med över 130 punkter för att göra just detta.

Det finns ett par punkter som jag särskilt vill lyfta fram, nämligen att vi har arbetat med ett utökat kontaktförbud och att det arbetas med att stärka skyddade boenden i Sverige. Fram till för ungefär ett år sedan kunde vem som helst starta ett skyddat boende, men i dag finns det kvalitetskrav och tillståndsplikt. Det finns trygghet avseende barnen, vilket också påverkar kvinnorna. Vi har dessutom säkerställt att våldsamma vårdnadshavare inte kan ha umgänge med sina barn.

Den nya socialtjänstlagen är ytterligare något jag vill nämna här. Att man tidigt kan jobba förebyggande kommer att stärka dessa kvinnors situation.

(Applåder)

Fru talman! Jag tackar Christofer Bergenblock så mycket för frågan.

Precis som ledamoten beskrev har regeringen gett Socialstyrelsen ett uppdrag. Jag har noterat att detta har mötts med en väldig glädje och tillfredsställelse av arbetsterapeuter och andra som arbetar med dessa viktiga frågor.

FN:s kommitté för personer med funktionsnedsättningar har också haft synpunkter på den ojämlika tillgången till detta i Sverige. Därför har regeringen gett MFD, Myndigheten för delaktighet, i uppdrag att jobba med samtliga dessa rekommendationer. Det görs i nära samarbete med funktionshindersorganisationerna.

Det här arbetet pågår i detta nu. Det finns en pågående dialog med våra funkisorganisationer för att komma fram med förslag för att förbättra situationen.

(Applåder)

Fru talman! Tack, Carita Boulwén, för frågan!

Den nya socialtjänstlag som alla emotser innebär att man tidigt kommer att kunna börja jobba förebyggande. En viktig del av detta är att kunna börja bygga tillit och förtroende på ett annat sätt. Ett stort bekymmer och ett växande problem är att ungefär hälften av alla vårdnadshavare i Sverige i dag tackar nej till dessa insatser från socialtjänsten. Detta har gjort att en utredning som presenterades i höstas innehåller förslag om bland annat vitesföreläggande. Det har inte fattats något beslut om den, utan den bereds just nu i Regeringskansliet. Samtidigt bereder vi – och har föreslagit – flera lagstiftningar som handlar om ökat skydd för socialsekreterare. Där ingår bland annat möjligheten att kunna ha vakter inne under socialkontorets tak. Det pågår arbete både med att förstärka skyddet och med att säkerställa att föräldrar i Sverige tar ett ökat föräldraansvar.

(Applåder)

Herr talman! Tack så mycket, ledamoten Maj Karlsson, för en viktig debatt!

I mitt inledningsanförande delgav jag, eller försökte jag delge, skälen till att strategin inte antagits i sin helhet. Man kan i alla de delar jag redovisat i mina olika anföranden här i dag se att delar av strategin är antagen eller på väg att antas.

Det här är ett mycket omfattande betänkande. På Socialdepartementet sker just nu, som jag också har försökt beskriva, flera väldigt stora och väldigt omfattande reformarbeten som ännu pågår och som på olika sätt har bäring på att skydda barn mot våld. Det kan låta pretentiöst, men jag vill verkligen med emfas understryka att just nu pågår så stora reformarbeten att vi med fog kan säga att det är det största socialpolitiska skiftet på 40, kanske till och med 50, år.

Det här är både tids- och resurskrävande. Även om det går fort kan även jag ibland känna en viss frustration över att saker och ting inte går ännu fortare. Men det sker ett stort och omfattande förändringsarbete där den här utredningen finns med som en del.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Tack så mycket till ledamoten Maj Karlsson för inlägget!

Som sagt uppskattar jag verkligen det här engagemanget. Jag hoppas att jag ska lyckas förmedla mängden av insatser, för man skulle kunna tro när man lyssnar på ledamoten att det inte sker så mycket i Socialdepartementet. Ingenting kunde vara längre från sanningen. Det sker oerhört mycket – jag skulle vilja påstå att det nog aldrig har hänt så här mycket när det gäller insatser som är kopplade till utsatta barn.

Det går dock inte en dag utan att jag önskar att väldigt mycket mer hade skett tidigare, för då hade vi inte varit i den väldigt utsatta och allvarliga situation som vi befinner oss i just nu. Jag önskar också att ledamoten hade varit ännu mer pådrivande gentemot den regering som hennes parti i högre utsträckning stödde, för att uttrycka sig så.

Jag ska ge uppdrag om ytterligare insatser, där det också handlar om att höja kunskaperna för att barn ska kunna utkräva sina rättigheter och att vi ska kunna arbeta mer effektivt när det gäller våld mot barn. För att barn och unga ska kunna utkräva och göra anspråk på sina rättigheter är det ju viktigt att de känner till vilka rättigheter de har. Då är det viktigt att de professionella som arbetar med barn och unga också känner till barnets rättigheter och har kunskap om våld. Regeringen har gjort en rad olika insatser för att säkerställa att så sker.

Exempelvis fick Barnafrid i december 2024 medel för att sprida information om orosanmälningar i skola och förskola med fokus på hedersrelaterat våld och förtryck.

Socialstyrelsen har ett pågående spridningsuppdrag i syfte att förebygga våldsutsatthet och våldsutövande bland vuxna och barn vid skadligt bruk och beroende i nära relationer.

Socialstyrelsen har också i uppdrag att ta fram och sprida kunskapsmaterial om det nya regelverket för det utvidgade utreseförbudet för barn.

Barnombudsmannen slutredovisade den 6 mars 2025 – alltså för bara ett litet tag sedan – sitt uppdrag att kartlägga samband mellan barns utsatthet för våld och involvering och utsatthet i kriminalitet, bland annat genom samtal med barn på institution. Av den här redovisningen framgick det att våld är ett återkommande tema i barnens samtal och i deras liv. Vi vet att det här är någonting som tyvärr sprider sig mellan generationer och över generationer, och därför måste det naturligtvis sättas stopp för.

Skolverket har också fått i uppdrag att bland annat undersöka användningen av digitala enheter i skolan och fritidshemmen för att bland annat göra en analys av i vilken grad elever utsätts för digitala dimensioner av våld, det vill säga kränkningar, våld och hot om våld inklusive hedersrelaterat våld och förtryck, rasism och intolerans via digitala enheter.

Också Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor har ett pågående uppdrag att utveckla och sprida informationsinsatser och kunskapsstöd, bland annat i syfte att förebygga att unga utnyttjas för sexuella och pornografiska ändamål.

Det finns alltså ett stort arbete, och jag har bara nämnt en liten del. Det här handlar om att det i en strategi behöver finnas uppdrag till en rad olika myndigheter som behöver samverka och samordna sina insatser så att barn får förutsättningar att utkräva sina rättigheter, att skyddas från våld och att på olika sätt få stöd i att få en positiv framtid.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

De lagändringar som vi redan har genomfört är bara början på en hel rad olika lagändringar som kommer att föreslås i den här kammaren.

Herr talman! Tack så mycket, ledamoten, för det varma och hängivna engagemanget för barn som utsätts för våld!

Det faktum att över hälften av alla barn i Sverige någon gång under uppväxten har utsatts för våld är ett helt förfärande faktum, och det är också helt oacceptabelt. Majoriteten av dessa barn har dessutom utsatts för våld av en vuxen.

Antalet barn som dör på grund av dödligt våld i Sverige har ökat. Ett av de mål som finns i Agenda 2030 är att allt våld mot barn ska upphöra före 2030. Vi kan alla vara överens om att Sverige och världen står inför en enorm utmaning.

Det sker dock en hel del. Jag skulle vilja säga att det sker oerhört mycket i Socialdepartementet när det handlar om att arbeta för att barn inte ska utsättas för våld. Jag nämnde Tryggare hem för barn, som började gälla den 1 januari i år. Det kom lagstiftning om till exempel skyddat boende förra året, i april 2024, och det var första gången barn fick egna rättigheter. Barn har nu rätt till skola, trygghet och sjukvård och rätt att inte behöva ha umgänge med en våldsam vårdnadshavare.

I somras började lagen om utvidgat utreseförbud att gälla. Vi arbetar nu bland annat med ett stort familjehemspaket. Vi tar en rad olika förslag från det stora betänkandet och arbetar samtidigt med barn och unga i samhällsvård. Där fanns också en rad olika förslag.

För ganska kort tid sedan fattade regeringen beslut om oberoende barnombud, vilket innebär att vi ska ha just oberoende ombud för barn. De ska arbeta på barns uppdrag, inte kopplat till någon vuxen eller till någon myndighet, vilket kommer att ge utsatta barn en röst och en möjlighet att utkräva sina rättigheter.

Den nya socialtjänstlagen är ett paradigmskifte när det handlar om att förebygga våldsutsatthet och hjälpa barn i olika situationer. Där skrev regeringen in ett utökat barnperspektiv där vi verkligen stärker barns röster – de ska lyssnas till. Man ska också få information beskriven på sin nivå så att man kan få sina rättigheter tillgodosedda. Att vi nu gör alla orosanmälningar sökbara är också ett viktigt steg i att inget barn ska falla mellan stolarna.

Den utredning jag nämnde initialt handlar om att se över hela den statliga barn- och ungdomsvården i Sverige för att säkerställa att det finns en vårdkedja som inte brister i en rad olika delar, så som sker i dag. Det är ett viktigt steg i att kunna möta de mest utsatta barnen.

Familjecentralerna är också något som jag tror på och som behöver utvecklas ytterligare, och i regleringsbrevet för 2024 gav regeringen Socialstyrelsen i uppdrag att ge stöd till kommuner och regioner i arbetet med att fortsätta att inrätta och organisera familjecentraler. De har en oerhört viktig, stödjande och förebyggande roll.

Hembesöksprogrammen är också viktiga. De har uppmärksammats inom internationell forskning och är ytterligare exempel. Det finns alltså en rad olika konkreta exempel på att situationen för våldsutsatta barn stärks.

Fru talman! Maj Karlsson har frågat mig om jag avser att ta initiativ för att gå vidare med förslaget om en nationell strategi för att motverka och bekämpa våld mot barn utifrån betänkandet En uppväxt fri från våld – En nationell strategi för att förebygga och bekämpa våld mot barn (SOU 2022:70).

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Utredningen En uppväxt fri från våld har förslagit en samlad nationell strategi för att förebygga och bekämpa våld mot barn, inklusive hedersrelaterat våld och förtryck. Betänkandet, SOU 2022:70, grundar sig på ett gediget utredningsarbete och innehåller många viktiga förslag. Betänkandet har remissbehandlats och bereds nu i Regeringskansliet.

Samtidigt har regeringen initierat flera stora reformer som på olika sätt har bäring på våld mot barn. Ett exempel är omläggningen av den statliga barn- och ungdomsvården, där regeringen har gett en särskild utredare i uppdrag att se över den statliga barn- och ungdomsvårdens uppdrag och organisation för att säkerställa att barn och unga ges en trygg och kvalitativ vård, skola och behandling. Uppdraget ska redovisas den 25 april i år.

Inom ramen för jämställdhetspolitiken och åtgärdsprogrammet för 2024–2026 genomförs för närvarande även en rad åtgärder för att förebygga och bekämpa våld mot barn.

Ett ytterligare exempel är regeringens beslut om en proposition till en ny förebyggande socialtjänstlag, som föreslås träda i kraft den 1 juli 2025. Lagen innebär ett paradigmskifte vad gäller en mer förebyggande och kunskapsbaserad socialtjänst och tydliggör barnets bästa i beslutsprocesser. Våld mot barn ska helt enkelt inte förekomma – särskilt inte i det egna hemmet, den plats som ska vara barnets trygga borg. Genom exempelvis uppsökande arbete eller samlokalisering kan socialtjänsten lättare erbjuda både barn och föräldrar stöd och hjälp i ett tidigt skede.

Regeringens stora engagemang i ministerkonferensen i Colombia grundar sig i alla barns rätt till skydd från våld oberoende av territoriella gränser. Precisa former för det förnyade vägvisarskapet, som regeringen är en del av, utarbetas för närvarande hos FN:s specialrepresentant för våld mot barn Najat Maalla M´jids sekretariat.

För att leva upp till barnkonventionens bestämmelse om barnets rätt till frihet från våld är det förebyggande arbetet ett viktigt verktyg. Regeringen har sedan 2023 tilldelat regionerna särskilda medel för att stärka det förbyggande arbetet inom barnhälsovården med utökade hembesöksprogram. År 2022 inrättade regeringen också ett statsbidrag för att stärka det våldsförebyggande arbetet och främja utvecklingen av evidensbaserade insatser.

Inom internationell forskning har hembesöksprogram uppmärksammats som en våldspreventiv åtgärd med stor potential. Under 2025 har 145 miljoner kronor avsatts för kommuners och regioners arbete med utökade hembesöksprogram inom barnhälsovården. Därtill har regeringen genomfört en satsning på förstärkta familjerätter och våldsförebyggande familjerådgivning i områden där utanförskapet är särskilt stort och avsatt cirka 50 miljoner kronor för detta ändamål under 2025.

Barnets bästa ska vara avgörande för alla frågor som rör vårdnad, boende och umgänge och får aldrig förbises till förmån för föräldrarnas behov. För att stärka skyddet för barn mot våld och andra kränkningar ändrades vid årsskiftet bland annat föräldrabalkens portalparagraf om barnets bästa så att risken för att barnet far illa ges en särskilt framträdande plats vid bedömningen av vad som är bäst för barnet. Regeringen har också gett Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd, MFoF, och Socialstyrelsen i uppdrag att stärka stödet till socialtjänsten i arbetet med riskbedömningar och i frågor om vårdnad, boende och umgänge.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Regeringen avser att fortsätta verka för barnets rätt till frihet från alla former av våld.