Fru talman! Christofer Bergenblock har frågat mig om jag är beredd att ta initiativ för att stoppa Försäkringskassans återkravsverksamhet inom personlig assistans i de fall återkraven inte bygger på medvetet fusk eller bedrägeri. Christofer Bergenblock har vidare frågat mig vilka åtgärder jag annars avser att vidta för att komma till rätta med problemen med Försäkringskassans återkravsverksamhet kring personlig assistans.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Den som omfattas av lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, kan ha rätt till personlig assistans och assistansersättning. Syftet med personlig assistans och andra insatser är enligt lagen att främja jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet för personer med stora och varaktiga funktionsnedsättningar. För de allra flesta assistansberättigade innebär personlig assistans frihet, självbestämmande och ett bättre liv. Personlig assistans innebär också en möjlighet att styra över vem som ska utföra assistansen och på vilket sätt det ska ske.

Som riksdagsledamoten skriver har regeringen gett Försäkringskassan i uppdrag att vidta åtgärder i syfte att motverka att enskilda blir återbetalningsskyldiga. Inom ramen för uppdraget har Försäkringskassan tagit fram en handlingsplan för hur myndigheten avser att motverka att enskilda blir återbetalningsskyldiga, öka förmågan att omhänderta anmälningar av ändrade förhållanden, stärka förmågan att återkräva felaktiga utbetalningar och öka återbetalningen av felaktigt utbetalda ersättningar.

Försäkringskassan ska löpande under året, med start den 25 april 2025, redovisa resultatet av det arbete som görs som en följd av handlingsplanen.

Regeringen anser att personlig assistans är en frihetsreform som ska värnas. Det förutsätter samtidigt att systemet skyddas mot brottsligt utnyttjande. Det är viktigt att rätt person får rätt ersättning och att ersättningen motsvarar det faktiska behovet av stöd. Regeringen har därför fattat beslut om att tillsätta en utredning som syftar till att värna den personliga assistansens långsiktiga hållbarhet och legitimitet.

I dag saknas regelbundna uppföljningar av assistansersättning. Frånvaron av uppföljningar innebär enligt Försäkringskassan svårigheter i att säkerställa att rätt person får rätt ersättning och försvårar för myndigheten att förhindra brottslighet. Det leder även till att verkställigheten av felaktiga beslut kan pågå under längre tid utan att upptäckas.

Regeringen anser att nya former för uppföljning behöver utredas. Ett nytt system behövs för att bättre kunna motverka felaktiga utbetalningar, förhindra välfärdsbrottslighet och möta den enskildes behov av förutsebarhet och rättssäkerhet. Genom uppföljning skulle Försäkringskassan även bättre kunna vägleda den assistansberättigade om huruvida ändrade förhållanden bör anmälas för att motverka felaktiga utbetalningar och framtida återbetalningskrav för den assistansberättigade.

Det ligger i dag ett stort ansvar på den enskilde att anmäla ändrade förhållanden som kan påverka rätten till eller storleken av förmånen. Svårigheten att tolka skyldigheten att anmäla ändrade förhållanden har skapat osäkerhet och oförutsägbarhet för enskilda assistansberättigade och för assistansanordnare i fråga om när ändrade förhållanden behöver anmälas.

Det finns behov av att öka insynen i den personliga assistansen både i syfte att motverka brottsliga upplägg och för att stärka möjligheten för beslutande myndigheter att bedöma rätten till personlig assistans och fatta korrekta beslut. Ökad insyn förbättrar också möjligheten att säkerställa att den som har beviljats assistans får sina behov tillgodosedda, och därmed minskar risken att personer lämnas utan det stöd som de beviljats och har behov av.

Om den enskilde har orsakat en felaktig utbetalning genom att inte anmäla ändrade förhållanden är personen alltid återbetalningsskyldig. Det följer av reglerna i socialförsäkringsbalken. Men enligt huvudregeln ska Försäkringskassan pröva om det är aktuellt att bevilja eftergift, det vill säga att en person som är återbetalningsskyldig kan befrias från att betala tillbaka hela eller delar av beloppet.

Med detta sagt är det viktigt att systemet inte leder till orimliga konsekvenser. Regeringen följer därför utvecklingen på området.

Herr talman! Stort tack, ledamoten, för en viktig interpellation! Det handlar om de personer i samhället som ofta är mest utsatta och sköra. Jag och ledamoten delar ett stort engagemang för att säkerställa att deras situation blir tryggare, mer rättssäker och fungerar, så att de får den assistans som de har rätt till och behov av.

Det är viktigt att konstatera att Försäkringskassan är en, milt uttryckt, viktig myndighet i sammanhanget. Försäkringskassan har i uppgift att säkerställa att man har en god kvalitet i sin handläggning och att rätt person får rätt ersättning. Man har också ett ansvar för att säkerställa god kontroll och förebygga och förhindra felaktiga utbetalningar och bidragsbrott.

Svårigheten att tolka den skyldighet att anmäla ändrade förhållanden som ligger på den enskilde har skapat en osäkerhet och en oförutsägbarhet för både enskilda assistansberättigade och assistansanordnare när det gäller ändrade förhållanden och hur de ska anmälas.

Om den enskilde har orsakat en felaktig utbetalning genom att lämna felaktiga uppgifter eller inte anmäla är den enskilde enligt lagen alltid återbetalningsskyldig. Det är viktigt att också konstatera att det i ärenden där återkrav finns är Försäkringskassan som har bevisbördan, och beviskravet är högt.

Enligt huvudregeln ska Försäkringskassan pröva om det är aktuellt att bevilja eftergift, det vill säga att en person som är återbetalningsskyldig kan befrias från att betala tillbaka hela eller en del av beloppet om man ser att det finns särskilda skäl till detta.

Försäkringskassan ska också bidra till det övergripande målet att utbetalningarna från välfärdssystemen ska vara korrekta, att andelen felaktiga utbetalningar ska minskas och att fel ska motverkas. Därför arbetar Försäkringskassan med informationsinsatser när det gäller skyldigheten att anmäla ändrade förhållanden, inklusive ändrade förhållanden som ska anmälas inom assistansersättningen.

Som tidigare nämnts gav regeringen i regleringsbrevet för 2025 Försäkringskassan i uppdrag att ta fram en handlingsplan för hur myndigheten avser att motverka att enskilda blir återbetalningsskyldiga, öka förmågan att omhänderta anmälningar av ändrade förhållanden, stärka förmågan att återkräva felaktiga utbetalningar och öka återbetalningen av felaktigt utbetalda ersättningar.

Försäkringskassan ska löpande under året rapportera resultatet och redovisa resultatet tillbaka till regeringen – och det med start i dag, faktiskt. Den 25 april 2025 påbörjas den löpande rapportering av resultatet som Försäkringskassan ska utföra, och den kommer naturligtvis regeringen och jag själv att följa väldigt noggrant.

Herr talman! Återigen: Det är oerhört viktigt att säkerställa att människor i behov av assistans får den hjälp och det stöd som de har rätt till och att assistansen utförs på det sätt som de har blivit beviljade.

Det är naturligtvis oerhört bekymmersamt att man känner rädsla för att ta kontakt med den myndighet som ska vara ett stort stöd när det gäller att agera rätt.

Det är därför regeringen har varit väldigt tydlig i sitt uppdrag till Försäkringskassan. Det handlar om informationsinsatser och ökat fokus på att säkerställa att det blir rätt från början. Ingen person ska känna sig orolig för att ta kontakt med Försäkringskassan – hellre en gång för mycket än en gång för lite för att säkerställa att det blir rätt från allra första början.

Det är klart att systemet ska vara både förutsägbart och rättssäkert. Det är en anledning till att regeringen nu arbetar med förstatligande av assistansen – ytterligare en sak som hela kammaren är överens om sedan Socialdemokraterna för en tid sedan meddelade att också de är positiva till just ett förstatligande av den personliga assistansen.

En del i den reformen handlar om att göra systemet mer rättssäkert. Man ska inte känna att man befinner sig i någon sorts kommunarrest, utan vi ska ha bedömningar som är långsiktiga och rättssäkra och omfattar alla personer med personlig assistans, oavsett vilket postnummer de har.

Uppdraget till Försäkringskassan är väldigt tydligt, så regeringen agerar på just det som ledamoten tar upp. Från och med i dag kommer det att löpande återrapporteras till regeringen hur det här uppdraget fortlöper.

Jag vill också lyfta fram att vi i dag ser att det faktum att det saknas regelbundna uppföljningar av assistansen har orsakat stora problem. Det är kopplat till kriminalitet, men det som berör mig allra mest är att vi ser att det inte sällan är de som är mest i behov av stöd och hjälp som utnyttjas mest i det här systemet.

Därför kommer utredningens förslag på att göra uppföljningar på ett sätt som det i dag saknas stöd för att kunna säkerställa att den här sortens återbetalningar och uppföljningar kommer att motverkas. Jag ser flera positiva delar i denna utredning, som jag också hör att ledamoten stöder. Det gläder mig oerhört.

Det görs alltså en rad olika insatser i dag för att säkerställa en mer rättssäker, långsiktig och förutsägbar assistans.

Herr talman! Jag tackar ledamoten Christofer Bergenblock för denna interpellationsdebatt.

Just vikten av självbestämmande, frihet och delaktighet är någonting våra partier var överens om när den här lagstiftningen kom på plats i början av 1990talet. Vi delade synen på att personer i behov av särskilt stöd skulle få detta för att öka sin delaktighet och för att de skulle kunna ta del i vårt gemensamma samhälle.

Därför är det inte de tvåårsomprövningar som stoppades 2017–2018 vi pratar om i den utredning som nu startar. Det handlar om möjligheten att ha regelbundna uppföljningar kopplade till olika livssituationer – kanske att man går från barn till vuxen – och att det finns möjlighet att göra uppföljningar både för att se att de här assistansersättningarna inte betalas ut till kriminella och för att de mest utsatta inte ska fara illa. Vi har sett många exempel på att de far väldigt illa.

Det är därför viktigt att ta ett samlat grepp om att få på plats ett förstatligande av assistans. Arbetet i det uppdrag som Försäkringskassan fått om att arbeta med en handlingsplan när det gäller bland annat återbetalningar påbörjas i dag och ska rapporteras löpande. Ledamoten säger att han ska följa detta noggrant; det ska även ansvarigt statsråd göra. Jag kommer naturligtvis att ha en väldigt tydlig och nära kontakt med Försäkringskassan kopplat till detta uppdrag.

Syftet är att människor i behov av assistans ska kunna känna en trygghet i att man får det. Det ska också finnas tydlig information om när man är berättigad till detta.

Vi arbetar från regeringens sida vidare för att öka tryggheten och rättssäkerheten inom detta system.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.