Erik Slottner

Herr talman! Tack, ledamoten Aydin, för frågan! Jag tycker att det är en intressant fråga.

Det skulle vara välkommet om fler arbetsgivare kunde vara mer transparenta med skatterna och faktiskt redovisa den totala skatten som betalas på lönen. Arbetsgivaravgiften är ju en skatt på lönen men indirekt till sin karaktär. Få vet storleken och omfattningen på den, så det skulle vara väldigt välkommet. Samtliga regeringspartier har också vid olika tillfällen genom historien uttryckt den här typen av förslag.

Det har inletts ett arbete på Finansdepartementet för att titta på frågan om det är möjligt för arbetstagare i staten att få det här beskedet. Vi har inget konkret att komma med än så länge, men jag hoppas verkligen få återkomma i frågan. Jag anser att det skulle vara väldigt välkommet.

Herr talman! Jag tackar ledamoten Nylund Watz för frågan. Frågan hör dock inte hemma på civilministerns bord, utan det är energiministern som ansvarar för just elstödsfrågan. Jag får faktiskt hänvisa till ansvarig minister i just detta fall.

Regeringen tar kommunsektorns ekonomi och verklighet på allvar. I den budget som lades fram inför 2023 gick en tredjedel av det reformutrymme staten hade till kommunsektorn, dels i generella statsbidrag, dels i riktade statsbidrag. Det var just för att säkra kvaliteten i välfärdens kärna, såsom sjukvård, utbildning och äldreomsorg.

Vi har precis presenterat en vårproposition, där vi skriver att vi nogsamt följer ekonomins utveckling i såväl kommuner som regioner, och vi kommer att återkomma med hur vi ser på behoven av ytterligare ökningar av statsbidragen i den proposition som ska läggas fram i riksdagen i höst.

Herr ålderspresident! Jag vill också tacka för debatten och tacka interpellanten för interpellationen.

Det känns nästan lite hotfullt när interpellanten spänner ögonen i mig och säger att vi kommer att ses igen. Men jag ser det inte som ett hot. Jag gillar att stå här och debattera olika förslag med oppositionen.

Som jag har sagt tidigare tycker jag att social dumpning är ett problem. Jag återkommer gärna med förslag på hur vi ska kunna minska riskerna med social dumpning. Men som jag sa i mitt förra inlägg kommer flera av dessa åtgärder inte att ligga under mitt ansvar som minister. De förslag som kommer från en del kommuner och från utredaren rör andra områden än Finansdepartementets.

Jag vill också slå ett slag för att kommunerna även tar kontakt med varandra. Det finns ett bra exempel på en kommun som var utsatt för social dumpning. Man lyfte telefonen och ringde till den kommun som hade gjort detta. Sedan upphörde den sociala dumpningen. Det var en berättelse från en kommun. Jag tycker ändå att man måste lyfta fram de exempel som finns ute i landet som visar att kommunerna kan lösa detta sinsemellan. Det är naturligtvis det allra bästa.

Jag vill också svara på det som Eva Lindh tog upp tidigare. Man hinner inte alltid svara på allt på fyra minuter när man har så många motdebattörer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Tills några tilläggsdirektiv finns i olika kommittéer och utredningar gäller de direktiv som finns. Kommer Skatteutjämningskommittén med tilläggsdirektiv så gör de det. Men fram tills tilläggsdirektiv kommer gäller de direktiv som nu finns.

Sedan vi debatterade detta senast för ungefär sex veckor sedan har det inte kommit några nya initiativ från regeringen i denna fråga. Men jag tror att Socialdemokraterna som ett regeringsvant parti också vet att regeringsprocesserna tar sin tid. Det är en skillnad från när man var kommunpolitiker, då det faktiskt gick lite snabbare.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Herr ålderspresident! I replikskiftena låter det ibland lite som att man inte riktigt har lyssnat på vad jag har sagt, inte på allt i alla fall.

Jag tycker att det är ett problem med social dumpning. Det låter i debattörernas replikskiften som att jag inte gör det, men jag tycker att social dumpning är ett problem och ett osolidariskt beteende gentemot kommunkollegorna. Men ibland nyanserar jag frågan lite. Ibland är det inte svart eller vitt. Det är något som kan uppkomma av olika skäl - det är detta jag försöker att nyansera. Men jag tycker att det är ett problem.

Jag besöker samtliga länsstyrelser och landshövdingarna och medarbetarna där. När jag besöker dem ber jag att få träffa kommunrepresentanter i det berörda länet för att få ett utbyte med kommunerna runt om i Sverige, vilket är väldigt bra. Då tar jag ibland upp denna fråga, men det är få kommuner som har tagit upp den på egen hand.

Den senaste informationen om att det är ett trendbyte nu, från att gälla framför allt nyanlända till att gälla infödda svenskar med sociala problem, har faktiskt inte nått mig. Om detta finns verifierat i en skrift, ett samtal eller en intervju någonstans tar jag gärna emot det, för det är inte information som har nått mig eller mina tjänstemän på Finansdepartementet.

Utredningen om social dumpning kom ganska långt, och jag fick mycket värdefull information när jag träffade utredaren och hennes sekretariat. Jag och min stab har tagit emot den och analyserar den för att se om det är något vi kan gå vidare med. Förslagen låg dock inte under mitt ansvarsområde utan på andra departement. Det är väl lite grann problemet med social dumpning, att de åtgärder som behövs många gånger inte ligger under Finansdepartementets ansvarsområde utan på andra departement.

I Tidöavtalet sägs att man vill se över om man kan ha kommunala etableringsboenden under tre år för att få en större nationell likvärdighet. Det tycker jag skulle vara väldigt välkommet. På så sätt skulle vi få kommunerna att tolka bosättningslagen mer lika över landet, vilket vore bra. Man skulle kunna utöka tiden från två år, vilket är många kommuners tolkning av lagen, till tre år.

Man får dock ändå vara ganska naiv om man inte ser något samband mellan den mycket höga migration vi har haft till Sverige och fenomenet social dumpning. Vi ser att migrationen till Sverige bromsar in kraftigt och kommer att vara fortsatt ganska låg framöver, och jag är övertygad om att detta kommer att få konsekvensen att den sociala dumpningen minskar i Sverige.

Sedan kan jag inte låta bli att nämna investeringsstödet till hyresrätter, som det har pratats om här. Inte en krona mer än regeringen lägger Socialdemokraterna på detta i sin skuggbudget. Regeringen fasar ut investeringsstödet. De som har fått det beviljat kommer att få det 2022, men det blir inga nya pengar 2023. Det ligger heller inga sådana pengar i Socialdemokraternas budget, men kritiken indikerar att det finns andra pengar.

Vad gäller citat från Ulf Kristersson tänker jag inte stå här och recensera mina statsrådskollegors uttalanden. Jag tittade snabbt på vad det var för intervju det rörde sig om, för jag kände inte igen citatet. Snacka om att förvanska en intervju från ett statsråd! Statsministern pratade över huvud taget inte om att social dumpning skulle vara ett sätt att vara pionjär vad gäller bidragsberoende. Det tolkades väldigt illasinnat av socialdemokratiska motdebattörer, men jag tänker inte gå in i den typen av illvillig retorik.

Herr ålderspresident! Jag kan börja med att säga, liksom jag sa i februari, att jag inte menade att vara raljant när jag sa att detta nyligen debatterades här i kammaren. Interpellanterna får gärna återkomma med fler interpellationer - jag ser det som ett löfte och inte ett hot. Jag bara menade att vi för några veckor sedan hade en debatt om detta och att mina besked inte kommer att bli så mycket annorlunda än vad de var för sex, sju, eller möjligtvis åtta veckor sedan.

Jag sa då, precis som jag säger nu: Jag gillar inte social dumpning. Jag tycker inte om fenomenet social dumpning. Jag tycker att det är ett beteende som om det görs medvetet och systematiskt faktiskt är dåligt och osolidariskt gentemot kommunkollegor runt om i landet.

Sedan är allt inte svart eller vitt. Det finns en inneboende konflikt som delvis ger upphov till det här systemet - där det är svårt att få jobb är det ofta lätt att få bostad, men där det är lätt att få bostad är det svårt att få jobb. Utbudet av bostäder matchas inte och möts inte upp av utbudet av jobb och vice versa. Det är en inneboende konflikt. Ibland är det svårt att veta vad som är social dumpning och vad som är ett resultat av att det faktiskt saknas bostäder i en kommun och att man blir flyttad till en annan kommun. Det är inte alldeles lätt att veta. Men jag gillar inte detta, och jag jobbar gärna emot social dumpning.

Sedan diskuterade vi vilka som omfattas av social dumpning, eller vilka som utgör de flesta. Den bild jag fick när jag träffade utredaren, vilket jag gjorde efter att utredningen lades ned, är att nyanlända är den absolut största gruppen. Det förekommer även andra grupper inom socialtjänsten, människor med ett missbruk exempelvis, men den stora majoriteten är nyanlända. Inte minst just kvotflyktingar sa hon var en ganska stor majoritet av dem det handlade om. Då spelar det såklart roll att migrationspolitiken nu har lagts om så att antalet flyktingar, både asylsökande och kvotflyktingar, kommer att minska rejält framöver. Detta kommer förhoppningsvis och troligtvis att få en påverkan på fenomenet social dumpning. Det är jag ganska övertygad om.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Sedan var det skatteutjämningen - det sades i flera inlägg att den inte kompenserar detta. Nej, och det är just därför utredningen om skatteutjämningen bland annat har direktiv att se över de socioekonomiska faktorerna, om de är lika i skatteutjämningssystemet och om de är tillräckligt starka. Jag tycker att det är bra att detta utreds. Där skulle exempelvis skevheter i det här systemet kunna upptäckas och rättas till om vi vill det.

Sedan var det en fråga som gällde att jag skulle ha trott att man kan jobba på Foodora och äldreomsorgen på distans - så är det naturligtvis inte. Nu tycker jag inte att nyanlända behöver vara förpassade enbart till Foodora och äldreomsorgen, utan jag ser också att det finns många välutbildade människor som kommer hit, inte minst från krigets Syrien, med ganska långa utbildningar i bagaget. En del av dem skulle kunna jobba på distans. Kontexten var att jag sa att vi inte har kommunarrest. Efter att etableringstiden är över är man fri att flytta vart man vill. Jag tror att om man vill flytta någonstans där det finns gott om bostäder kan distansjobb vara ett sätt som underlättar för dem som har yrken där man kan jobba på distans. Det gäller naturligtvis inte alla.

Jag hade lite till att säga, men jag får fyra minuter till efter det här inlägget, så jag återkommer då. Mina motdebattörer är ju något fler till antalet än vad jag är.

Herr ålderspresident! Denis Begic har frågat mig vad jag avser att göra åt de problem som nu uppdagats i flera kommuner, vilka skäl som låg till grund för beslutet att lägga ned utredningen om social dumpning samt vilka konkreta åtgärder jag tänker vidta för att stoppa social dumpning.

Den som följer interpellationsdebatten och följt tidigare interpellationsdebatter minns kanske att den här frågan har diskuterats två gånger för endast några veckor sedan med nästan likalydande frågeställningar.

I tidigare interpellationssvar i riksdagen i februari 2023 har jag svarat att regeringen vid en genomgång och prioritering bland samtliga pågående utredningar beslutat att avsluta utredningen Motverka social dumpning (dir. 2022:56). Samtidigt redogjorde jag för pågående och kommande åtgärder som har relevans för frågan om social dumpning.

Det kommunalekonomiska utjämningssystemet utjämnar för skillnader i skattekraft och för kostnadsskillnader som bland annat beror på socioekonomiska faktorer, till exempel utbildnings- och inkomstnivå och vistelsetid i Sverige. Utjämningskommittén (dir. 2022:36), som bland annat tittar på systemet för kostnadsutjämningen, har i uppdrag att analysera om det i tillräcklig grad kompenserar för socioekonomiska faktorer och ska vid behov föreslå ändringar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det pågår även andra statliga utredningar och myndighetsuppdrag som har anknytning till frågan om social dumpning, till exempel länsstyrelsernas uppdrag att stödja kommunerna i deras arbete för att förebygga avhysningar och motverka hemlöshet.

Utredningen om skärpta kontroller vid fastighetsförvärv (dir. 2022:93) ska föreslå åtgärder för att skärpa kontrollen vid överlåtelser av fastigheter i syfte att skydda bostadshyresgäster mot oseriösa överlåtelser av hyresfastigheter och hindra att den svenska fastighetsmarknaden utnyttjas för brottslighet.

Social dumpning är en komplex fråga som spänner över flera områden. Det handlar bland annat om att kommunerna tolkar och tillämpar socialtjänstlagen och bosättningslagen på olika sätt. Regeringen har för avsikt att i enlighet med Tidöavtalet se över bosättningsregelverket. Goda förutsättningar för mottagande i kommunerna är centralt för att integrationen av nyanlända ska fungera.

Slutligen bör framhållas att en stor andel av dem som utsatts för social dumpning har varit nyanlända och att migrationen till Sverige har minskat kraftigt under de senaste åren och ser ut att göra så även framgent.

Regeringen är mån om att det finns ett välfungerande samarbete mellan kommunerna och kommer att fortsätta att följa frågan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr ålderspresident! Jag får tacka Isak From för interpellationsdebatten!

Regeringen avser att fortsätta att öka antalet servicekontor runt om i landet. Jag var själv och invigde ett av dessa nya, förvisso i Malmö kommun men ändock. Vi vet att det även i Malmö liksom i Stockholm finns områden och stadsdelar som även om de inte fysiskt ligger långt ifrån statens olika myndigheter och den service som ges rent kulturellt och mentalt ligger mycket långt ifrån.

Därför är det viktigt att vi etablerar servicekontor också i mer socioekonomiskt utsatta områden. Jag vet att det exempelvis planeras ett kontor i Rinkeby, vilket jag tycker är väldigt bra. Jag hoppas nu att både Malmö kommun och Stockholms stad möter upp det med att samordna och kunna erbjuda kommunal service i de centren. Det skulle vara mycket positivt.

Samtidigt måste det finnas någon form av besöksunderlag till servicekontoren. Att öppna ett kontor på en plats där man kanske får något besök i veckan kommer inte att vara bärkraftigt. Det kommer inte att vara ett effektivt utnyttjande av statens resurser. Man måste verkligen överväga var de olika kontoren ska placeras.

Jag upprepar återigen att staten ska vara närvarande i hela landet. Staten ska finnas i hela landet. Det är viktigt för servicen i hela landet men också för att människor ska kunna bo och verka i hela landet.

Vi har jobb runt om i landet. Regeringen följer upp statliga arbetsplatser genom länsstyrelsernas rapporter. Jag vill minnas att nästa rapport kommer i juni. Vi följer naturligtvis det med stort intresse. Det är en viktig fråga. Tack för interpellationsdebatten!

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Herr ålderspresident! Jag har med intresse tagit del av rapporten om utvärderingen av just utlokaliseringspolitiken. Jag noterar också till min glädje att man har sett flera positiva resultat genom att utlokalisera statliga myndigheter. Det är väldigt bra.

Jag hade varit orolig om den entydigt hade visat att det varit negativt och att man tappat väldigt mycket kompetens. Det hade varit väldigt tråkigt och bekymmersamt att läsa det. Då hade vi verkligen behövt analysera huruvida vi skulle behöva ändra inriktningen eller inte. Det var glädjande att få del av rapporten.

Det gör att också den här regeringen, som jag tidigare har sagt, tycker att det är viktigt att staten ska finnas och vara verksam i hela Sverige. Vi ska ha statliga myndigheter över hela landet.

Jag vill också påminna om att 70 procent av alla statliga jobb finns utanför Stockholms län. Ibland kan man få bilden att 70-80 procent finns i Stockholms län, men så är det alltså inte.

Visst är det en viss överrepresentation sett till andel av befolkningen. Men det är inte så att Stockholm ligger i topp vad gäller andelen statliga jobb. Vi har betydligt mindre län som ligger högre. Gotland ligger exempelvis bland de översta. Jag vet att Blekinge och Norrbotten också ligger högt upp.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det var inte på något sätt meningen att förminska frågan genom att säga att det inte enbart får bli regionalpolitik vid placering av myndigheter utan att det även måste vara en ändamålsenlighet. För mig är myndighetsplacering också en viktig regionalpolitisk insats. Man ska kunna bo och verka i hela landet. Då spelar också statlig närvaro en roll. Precis som interpellanten säger spelar det också en roll för det privata näringslivet.

Det handlar om möjligheterna att bo och verka och att flytta till en annan ort. Det handlar också om möjligheten för det privata näringslivet att expandera. Då är det viktigt att staten finns där och erbjuder både jobb och service.

I interpellationen finns en specifik fråga om just Utbetalningsmyndigheten. Den var planerad att lokaliseras till Södertälje. Bedömningen gjordes att det var väldigt svårt att få lokaler som var ändamålsenliga utifrån både säkerhetsskäl och dimensionering i Södertälje.

För att etableringen av Utbetalningsmyndigheten inte skulle försenas kraftigt valde man att placera den i Stockholm. Men det ska inte ses som någon ny inriktning från regeringens sida att vi nu bara kommer att placera myndigheter i Stockholm framöver.

Utbetalningsmyndigheten var ett fall för sig. Man får bedöma myndighet för myndighet. Av olika anledningar valde man att placera Utbetalningsmyndigheten i Stockholm. Men det ska inte tas till intäkt för att regeringen nu avser att placera alla nya myndigheter i Stockholm. Så är det absolut inte.

Herr ålderspresident! Till att börja med finns det ingen ändrad inriktning hos den nya regeringen vad gäller dessa frågor. Vi vill att staten ska finnas och vara verksam i hela landet. Staten ska ha ett ansikte i hela landet. Medborgare ska oberoende av var de bor i landet kunna känna att staten finns till hands för dem. Man ska inte känna sig övergiven av staten för att man bor på ett visst ställe eller i en viss kommun i landet. Det är väldigt viktigt att slå fast det.

Samtidigt måste myndighetsplaceringar vara ändamålsenliga. Regionpolitiska hänsyn är en parameter att ha med sig vid placering av myndigheter, men myndighetsplacering kan inte enbart vara en regionalpolitisk åtgärd för att få ut verksamhet utanför de större städerna. Myndighetsplaceringar måste vara ändamålsenliga, och där ska många parametrar spela roll, bland annat regionalpolitik.

Jag vill vidga detta något. Man kanske inte alltid behöver välja en enda plats för en myndighet. Vi har flera exempel på att en myndighets huvudkontor finns på en ort, medan andra kontor, satellitkontor, finns runt om i landet. Det är en intressant modell som vi kanske skulle kunna använda för fler myndigheter i fall där det av olika skäl är svårt att placera hela myndigheten på en mindre ort. Då kan man kanske ändå placera delar av myndigheten på en mindre ort.

Jag ser mycket positivt på statens servicekontor och på Statens servicecenters verksamhet. Antalet statliga servicekontor har ökat i snabb takt under de senaste åren. Jag tycker att det är en väldigt bra åtgärd.

Det har nu gjorts en utvärdering av de statliga servicekontoren. Vi ska återkomma till riksdagen med en skrivelse som svar på rapporten. Jag tror att vi kan utveckla servicekontoren ännu mer. Det är ju en verksamhet som har ökat i snabb takt på kort tid. Jag ser som sagt väldigt positivt på detta. Regeringen har ingen annan avsikt än att låta de statliga servicekontoren öka enligt den plan som lagts fast sedan tidigare.

Vi ser även på om det finns fler myndigheter som kan erbjuda sina tjänster på de statliga servicekontoren som ett led i att ytterligare utveckla dem. Jag tror att det finns en väldig potential i att göra som exempelvis Malmö och Örebro där man samlokaliserar statens servicekontor med olika slags kommunal service. På så vis samlar man den lokala offentliga verksamheten på en plats. Därigenom får man dels samordningsvinster, dels lägre hyreskostnader och dels ökat besöksantal, vilket gör att man får ett underlag för både de kommunala och de statliga tjänsterna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det här är några av de åtgärder som regeringen avser att vidta för att stärka statliga myndigheters lokala förankring.

Herr ålderspresident! Isak From har frågat mig om jag och regeringen överväger insatser för att statens närvaro i resten av landet ska öka, och i så fall vilka.

Regeringen anser att en utvecklad statlig närvaro och service i hela landet är viktig och bidrar bland annat till att upprätthålla legitimitet och förtroende för statsförvaltningen.

Som civilminister ansvarar jag för bland annat Statens servicecenter och de statliga servicekontoren. De statliga servicekontoren erbjuder myndighetsservice till gagn för enskilda och företag runt om i landet. Servicekontorsverksamheten bedrevs under 2022 på 129 servicekontor. Dessa kontor är lokaliserade i 112 av landets 290 kommuner.

Antalet kontor runt om i landet är en viktig fråga, men regeringen arbetar även på andra sätt för att utveckla servicekontorsverksamheten. Regeringen bedömer exempelvis att det kan finnas ytterligare möjligheter för servicekontor och kommuner att samverka för att kunna erbjuda enskilda och företag en mer samlad service på fler platser. I Malmö kommun och Örebro kommun har sådan samverkan under 2022 gått från pilotprojekt till långsiktig samverkan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Regeringen följer även spridningen av de statliga arbetstillfällena i landet genom länsstyrelsernas årliga uppföljningar. Den senaste uppföljningen visar att antalet sysselsatta i statlig sektor har ökat i alla län utom tre under tidsperioden 2016-2020. Storstadslänen stod för drygt hälften av antalet sysselsatta i den statliga sektorn 2020. När det gäller statliga arbetstillfällen i förhållande till befolkningsmängd hamnar dock storstadslänen längre ned på listan.

Regeringen utgår i styrningen av de statliga myndigheterna från att delegering av beslut i arbetsgivarfrågor och frågor rörande den interna organisationen främjar en effektiv statsförvaltning. Samtidigt har regeringen ett ansvar att överblicka konsekvenserna av de enskilda myndigheternas beslut för den statliga närvaron i stort. Regeringen ställer därför krav när det gäller hur myndigheterna ska hantera beslut om sin lokalisering samt när det gäller de statliga myndigheternas ansvar i det regionala utvecklingsarbetet. Myndigheterna ska bland annat, när det är lämpligt, i sin verksamhet i så stor utsträckning som möjligt ta hänsyn till regionala förutsättningar och beakta möjligheterna till decentralisering när de planerar sina verksamheter.

Avslutningsvis vill jag lyfta fram att Riksrevisionen nyligen har granskat både de statliga servicekontoren och regeringens beslut om lokalisering av myndigheter utanför Stockholm. Med anledning av detta kommer regeringen att återkomma till riksdagen med skrivelser i april respektive juni.

Herr talman! Tack, ledamoten, för frågan! Myndighetsplaceringar ska vara ändamålsenliga. Vi kan inte se myndighetsplaceringar endast som en landsbygdspolitisk åtgärd, utan vi lägger myndigheter där vi tror att de har bäst effekt och störst verkan, och då ska myndigheter finnas i hela Sverige. En del myndigheter passar bäst i Stockholm. Andra myndigheter - det finns det många exempel på - passar i andra delar av landet. Vi kommer att ta myndighet för myndighet när nya myndigheter etableras för att se var de kan passa bäst.

Statliga arbetsplatser ska finnas i hela Sverige. Jag tycker också att de statliga servicekontoren är ett bra exempel på hur staten kan komma närmare lokalsamhället genom etableringar över hela Sverige. Vi fortsätter arbetet med att etablera fler statliga servicekontor. Men, som sagt, för varje myndighet måste man granska var de lämpligast ska ligga.

Herr talman! Jag är inte säker på att jag kan svara för andra länder, men jag håller helt med frågeställaren om att Sverige som land behöver steppa upp på detta område.

Jag besöker många techföretag runt om i Sverige för att få en bild av hur de jobbar med AI och vad vi kan göra med ny AI-teknik. En förutsättning är att vi bygger ut 5G-nätet, för utan 5G är det svårt att implementera ny AI-teknik.

Vi jobbar nu aktivt med att se över den samlade it-strategin i Sverige. Där finns det mycket kvar att göra.

Herr talman! Jag vill tacka ledamoten Gellerman för ytterligare en mycket viktig fråga som vi måste sätta starkt fokus på.

Vi vet alla att digitaliseringen ger vårt samhälle enorma möjligheter; det har vi goda exempel på. Men vi har mycket mer att göra när det gäller digitaliseringen - inte minst när det gäller artificiell intelligens är vi bara i början av en resa som kan ge oss otroligt många fördelar. En beräkning har visat att vi inom offentlig förvaltning kan spara 140 miljarder kronor på att använda AI-teknik i större omfattning.

Med dessa möjligheter kommer dock också stora risker, inte minst utifrån ett etiskt perspektiv. Det är jätteviktigt att vi har med oss detta när vi utvecklar artificiell intelligens.

Inom EU pågår nu ett stort arbete gällande hur man ska få en gemensam reglering för utveckling och implementering av ny AI-teknik inom unionen. Detta tror jag är väldigt viktigt. Där klassificerar man AI med olika säkerhetsrisker, vilket är en bra början på detta arbete.

Herr talman! Det sistnämnda tycker jag är viktigt över huvud taget när vi pratar om brott och straff - att det är gärningspersonen som ska ta ansvar och inte brottsoffret. Ibland kan man, tycker jag, se exempel där brottsoffret får ta ett för stort ansvar och där gärningspersonen ibland kan komma lindrigt undan.

Jag vill och kommer alltså gärna att göra det jag kan inom mitt ansvarsområde för att motverka ekonomiskt våld. Våra kommuner och regioner måste också ta ansvar, för den här typen av ekonomiskt våld kan även förekomma exempelvis inom äldreomsorgen, och det är viktigt att upptäcka det.

Herr talman! Jag vill tacka ledamoten Lundberg för den här viktiga frågan som är väldigt lite uppmärksammad, får man ändå säga. Våld i nära relation är ju ett ämne som ofta kommer upp på agendan, men just ekonomiskt våld pratas det väldigt lite om. Jag tycker därför att det är bra att frågan lyfts.

Frågan om överskuldsättning generellt är viktig för regeringen, och som minister med ansvar för just konsumentfrågor har jag sagt att överskuldsättning är en av de prioriteringar som jag vill jobba med.

Det sitter nu en utredning som ska komma med förslag på hur vi både kan förebygga och motverka överskuldsättning i samhället. Utredningen ska också omfatta förslaget om ett nationellt skuldregister. Vi har inte landat i frågan riktigt än, men det skulle kunna vara en åtgärd som underlättar för de här kvinnorna att faktiskt se om en närstående har tagit lån i deras namn.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag vill återigen tacka för debatten, som jag gjorde i förra inlägget. Detta är en viktig fråga, och det är en fantastisk utveckling vi ser i de norra delarna av Sverige. Som jag också sa i ett tidigare inlägg är det en utveckling som vi inte trodde var möjlig för bara några år sedan. Det är helt fantastiskt. Många är nog tagna på sängen av den tillväxtkraft som nu finns i de norra delarna av Sverige.

Detta kan också vara svaret på många av de klimatutmaningar vi står inför med elektrifieringen och industrialiseringen som ska leda oss till ett mer klimatvänligt samhälle. Det är helt fantastiskt!

Därmed är detta naturligtvis inte heller bara en kommunal eller regional angelägenhet utan också ett statligt ansvar. Det är också därför staten tar ett engagemang genom att ge länsstyrelsen olika uppdrag. Länsstyrelsen är ändå statens röst på den regionala nivån, så det spelar roll vad vi ger länsstyrelsen för uppgifter. Sonderingsmannen Peter Larsson har fått ett förlängt uppdrag. Han är ändå statens representant i detta arbete.

Sedan tror jag att vi behöver jobba vidare med tillståndsprocesserna. Det är också någonting regeringen gör på olika nivåer. Ett annat problem dessa kommuner har är nämligen att de inte kan växa så fort som de skulle kunna, det vill säga att nyetableringar är svåra att få till på grund av att tillståndsprocesser tar lång tid. Det har vi inte lyft upp hittills i debatten, men det är jätteviktigt att jobba med.

Jag tar gärna till mig av nya goda idéer. Det har framförts en del idéer här som vi kanske får anledning att återkomma till. Vi får väl se. Men grundfrågan är elproduktion. Utan el kommer vi inte att klara denna utveckling, och då gör vi klokt i att ha en politik där vi inte lägger ned fullt fungerande kärnkraftverk, exempelvis, utan satsar på nytt vad gäller både kärnkraft, vindkraft och solkraft.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! I och med att jag är minister med ansvar för kommuners och regioners ekonomi, bland annat, åker jag runt och träffar kommuner och regioner. Nu under våren träffar jag också samtliga länsstyrelser runt om i Sverige. Jag får då anledning att samtala med olika kommunföreträdare från både stora och små kommuner, från tillväxtkommuner till avfolkningskommuner, för att höra om deras utmaningar.

De utmaningar som här nämns handlar om bland annat ett stort investeringstryck på vvs och ombyggnation av skolor och äldreboenden. Det är kommuner som ofta har ett gammalt bestånd och som behöver antingen investera i nya byggnader eller renovera befintliga byggnader. Det här är ett problem för betydligt många fler kommuner än de som omfattas av nyindustrialiseringen i norra Sverige.

När det gäller de särskilda investeringsmedel som nu föreslås här i talarstolen vet jag inte riktigt hur förslagen ser ut i detalj. Det är gränsdragningar som blir väldigt adekvata att göra. Ska man ge investeringsstöd till kommuner som nu har stora behov medan andra kommuner som under lång tid har tagit hand om sina fastigheter och anläggningar straffas genom att man inte ger dem investeringsstöd? Det blir väldigt många sådana stora avvägningar.

Vi har skatteutjämningssystem som kompenserar för strukturella brister. Jag tror att det snarare är det vi behöver bygga vidare på i så fall.

Den viktigaste frågan är återigen att öka produktionen av el - utsläppsfri el. Det är exempelvis kärnkraft, vindkraft, solkraft och annan elproduktion. Det jobbar den här regeringen fullt febrilt med.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Den förra regeringen med Socialdemokraterna och Miljöpartiet bidrog till att lägga ned kärnkraftverk i Sverige och därmed minska vår robusthet och vår förberedelse för en nyindustrialisering av den gröna industrin i Norrbotten. Det var ett fatalt misstag.

Jag är stolt över att den här regeringen trots att den har suttit så kort tid vid makten - bara några månader - har tagit flera steg framåt för att kunna bana väg för ny kärnkraft. Den har också hunnit godkänna flera nya vindkraftsetableringar.

I grunden är det kommunerna som har ett ansvar för sin egen ekonomi och sina egna investeringar. Detta vet man om. Det är inget nytt.

De kommunföreträdare jag träffat från de kommuner vi pratar om och som står för den nyindustriella gröna revolutionen i norra Sverige tycker som sagt att detta är ett fantastiskt arbete. De ser framtiden an med stor tillförsikt. De har utmaningar, men problemen möter jag framför allt i kommuner som ser minskad befolkning, som ser att arbetsplatser lämnar deras kommun och som ser en kommun dit färre flyttar och där allt fler väljer att inte bo kvar.

För att sammanfatta kan jag säga att det är väldigt bra att den här debatten förs. Regeringen gör en del insatser för att kommunerna i norra Sverige ska klara av de utmaningar som industrialiseringen och den stora tillväxten leder till. Vi har en sonderingsman för norra Sverige, Peter Larsson, som har fått ett förlängt uppdrag för att se om staten behöver göra något i fråga om samordning för att stödja de här kommunerna. Länsstyrelsen har fått uppdrag kring detta i sina regleringsbrev för att se om också den kan få en viktig roll i detta.

Regeringen gör alltså en hel del. Men vi ska se med tillförsikt på de här kommunerna för den fantastiska, ljusa framtid som jag är övertygad om att de går till mötes.

Fru talman! Till att börja med vill jag säga att det är en fantastisk utveckling som vi ser i Västerbotten, Norrbotten och många kommuner, något som vi bara för några år sedan trodde var helt omöjligt. Det låter som att det är ett stort ok som norra Sverige har och att det är synd om dem som nu har en massa industrietableringar som vill komma till dem och att de ser en stor tillväxt framför sig.

Det som nu delar av Norrbotten och Västerbotten går igenom är en dröm för väldigt många kommuner i Sverige. Jag vill ändå ta avstamp där så att vi inte får utvecklingen att låta alltför negativ. Men den för naturligtvis med sig stora utmaningar.

Det här är inget nytt problem. Det är ett välkänt problem att en väldigt stor tillväxt skapar stora utmaningar. Det vet jag själv som har en bakgrund som kommunpolitiker i Sveriges huvudstad. En snabb och stor tillväxt kan leda till stora utmaningar och inte minst ett stort investeringsbehov. Vi vet också att stagnation skapar väldigt stora utmaningar. I längden är det helt förödande för kommuninvånarnas framtid.

En förutsättning för att industrialiseringen ska lyckas är tillförsel och produktion av el. Norrbotten kommer att behöva den el de själva producerar framöver. Vi har under väldigt lång tid förlitat oss på att norra delen av Sverige ska stå för produktionen av el som sedan ska föras ned till de södra delarna av Sverige. Det är slut med detta.

Norra delarna av Sverige kommer att behöva sin egen elproduktion. Vi kommer att behöva öka elproduktionen i Sverige och inte minst i de södra delarna. Det är ett arbete som regeringen har satt igång på ett mycket aktivt sätt. Vi har under de senaste veckorna sett flera exempel på aktörer som nu sagt sig vilja bygga ny kärnkraft på olika ställen i Sverige. Vi har också sett två beslut som kom ganska nyligen om utbyggnad av havsbaserad vindkraft. Det är något som är väldigt positivt för att de här industrietableringarna ska kunna vara möjliga.

Sedan har vi utredningen om skatteutjämningskommittén. Man kan raljera och säga att den inte betyder någonting, men en parameter i skatteutjämningssystemet är just att kompensera för de kostnader en kommun kan få vid en väldigt snabb och omfattande tillväxt som leder till stora och radikalt höjda investeringsbehov i kommunen. Även om inte detta kompenserar fullt ut kompenserar det åtminstone till viss del, och det sitter nu en utredning som håller på att se över hela skatteutjämningssystemet. Detta är en parameter man ska se över, och i utredningsdirektiven nämns just tillväxten i de norra delarna av Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi har också samordningspersonen Peter Larsson, som har fått ett förlängt uppdrag. Jag tycker att detta är ett viktigt uppdrag, och vi får se om det finns några fler insatser som vi kan göra från statligt håll. Men det är såklart också begränsat vad staten kan göra. Vi kan inte gå in och direkt stödja vissa kommuner utifrån olika parametrar på det här sättet, utan det måste vara ett objektivt synsätt som vi utgår ifrån. Skatteutjämningssystemet är ett exempel på detta. Vi kan inte heller gå in och stödja privata företag, för det kommer att strida mot EU:s statsstödsregler och annat.

Det här berör inte heller bara de enskilda kommuner som har nyetableringar, utan det är viktigt att vi samarbetar och samordnar kommuner emellan så att också kranskommunerna runt nyetableringskommunerna kan skörda frukterna av den stora industrietablering som pågår.

Fru talman! Fredrik Lundh Sammeli har frågat mig hur jag avser att agera för att säkerställa att lägeskommunerna för samhällsomdanande industrietableringar ska ha rimliga förutsättningar att möta de behov som detta skapar i lokalsamhället.

I Norrbotten och Västerbotten pågår en omfattande nyindustrialisering. När nya hållbara industrier etablerar sig i norra Sverige kan denna del av landet bli ledande i den globala klimatomställningen. Det nya läget har krävt en omorientering av kommuners, regioners och statliga myndigheters sätt att arbeta.

Regeringens samordnare för näringslivets hållbara omställning och samhällsomvandlingen i Norrbottens och Västerbottens län, Peter Larsson, redovisar i sin rapport från november 2022 de enorma kliv som tagits, den omfattande samhällsomvandling som äger rum samt bland annat hur industrins möjligheter och utmaningar ser ut framöver till exempel när det gäller infrastruktur, bostäder, utbildningsmöjligheter och kompetensförsörjning. Mot denna bakgrund och för att möjliggöra en god överlämning av arbetet har regeringen förlängt samordnarens uppdrag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Omställningen förväntas leda till en kraftig befolkningstillväxt i de berörda kommunerna. Befolkningstillväxt i sig kan ge positiva effekter för en kommun, men under en övergångsperiod kan det också innebära utmaningar att växa mycket på kort tid. Regeringen avser att främja likvärdiga ekonomiska förutsättningar för kommuner och regioner. I det kommunalekonomiska utjämningssystemet tas höjd för påverkan av kraftig befolkningstillväxt. Utjämningen kompenserar för sådana strukturella förutsättningar, vilket alltså borde gynna dessa kommuner på längre sikt.

I direktiven till den pågående parlamentariska kommittén med uppdraget att se över utjämningssystemet lyfts utvecklingen i norra Sverige fram och att flera kommuner och regioner där står inför en genomgripande omställning med en förväntad mycket stor befolkningstillväxt. Kommittén ska genomgående i sitt arbete analysera utjämningssystemets påverkan på tillväxt och utveckling.

Jag vill också nämna att länsstyrelserna i Västerbottens och Norrbottens län har fått i uppdrag att erbjuda planeringsstöd åt de kommuner som står inför stora planeringsutmaningar till följd av större industrietableringar, betala ut ekonomiskt stöd för innovativa och hållbara samhällsbyggnadsprojekt i Norrbottens och Västerbottens län samt utveckla metoder och samverkansformer för samråd om projekt som syftar till minskad miljö- och klimatpåverkan.

Det har alltså vidtagits ett antal statliga åtgärder som syftar till att underlätta för de kommuner som omfattas av den pågående utvecklingen i norra Sverige att hantera de utmaningar som situationen medför för dem. Regeringen kommer att följa utvecklingen och därmed bevaka behovet av ytterligare insatser.

Fru talman! Jag vill återigen säga att detta har varit en bra debatt. Det är bra att den här debatten förs, och jag vill tacka Vänsterpartiet för initiativet. Tar sig korruptionen in i samhällsstrukturen blir det ett gissel som riskerar att hota hela vår demokrati. Det är därför viktigt att vi har ett effektivt arbete mot korruption.

Jag tycker möjligtvis att det i den här debatten, som nu har pågått i ett par timmar, har funnits en tendens till att man använder risken för korruption som ett argument för att motarbeta valfrihet och privata aktörer inom offentligt finansierad verksamhet. Det tycker jag är olyckligt. Jag är helt övertygad om att valfriheten har kommit för att stanna, och vi ska snarare jobba med effektiva uppföljningsstrukturer för att se till att alla verksamheter, oavsett om de är offentliga eller privata, sköter sig och följer de avtal som ingåtts.

Regeringen är ny, och vi har all anledning att återkomma med fler nya förslag om hur vi ska motarbeta korruption och otillåten påverkan i vårt land.

Den särskilda debatten var härmed avslutad.