Herr ålderspresident! Denis Begic har frågat mig vad jag avser att göra åt de problem som nu uppdagats i flera kommuner, vilka skäl som låg till grund för beslutet att lägga ned utredningen om social dumpning samt vilka konkreta åtgärder jag tänker vidta för att stoppa social dumpning.

Den som följer interpellationsdebatten och följt tidigare interpellationsdebatter minns kanske att den här frågan har diskuterats två gånger för endast några veckor sedan med nästan likalydande frågeställningar.

I tidigare interpellationssvar i riksdagen i februari 2023 har jag svarat att regeringen vid en genomgång och prioritering bland samtliga pågående utredningar beslutat att avsluta utredningen Motverka social dumpning (dir. 2022:56). Samtidigt redogjorde jag för pågående och kommande åtgärder som har relevans för frågan om social dumpning.

Det kommunalekonomiska utjämningssystemet utjämnar för skillnader i skattekraft och för kostnadsskillnader som bland annat beror på socioekonomiska faktorer, till exempel utbildnings- och inkomstnivå och vistelsetid i Sverige. Utjämningskommittén (dir. 2022:36), som bland annat tittar på systemet för kostnadsutjämningen, har i uppdrag att analysera om det i tillräcklig grad kompenserar för socioekonomiska faktorer och ska vid behov föreslå ändringar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det pågår även andra statliga utredningar och myndighetsuppdrag som har anknytning till frågan om social dumpning, till exempel länsstyrelsernas uppdrag att stödja kommunerna i deras arbete för att förebygga avhysningar och motverka hemlöshet.

Utredningen om skärpta kontroller vid fastighetsförvärv (dir. 2022:93) ska föreslå åtgärder för att skärpa kontrollen vid överlåtelser av fastigheter i syfte att skydda bostadshyresgäster mot oseriösa överlåtelser av hyresfastigheter och hindra att den svenska fastighetsmarknaden utnyttjas för brottslighet.

Social dumpning är en komplex fråga som spänner över flera områden. Det handlar bland annat om att kommunerna tolkar och tillämpar socialtjänstlagen och bosättningslagen på olika sätt. Regeringen har för avsikt att i enlighet med Tidöavtalet se över bosättningsregelverket. Goda förutsättningar för mottagande i kommunerna är centralt för att integrationen av nyanlända ska fungera.

Slutligen bör framhållas att en stor andel av dem som utsatts för social dumpning har varit nyanlända och att migrationen till Sverige har minskat kraftigt under de senaste åren och ser ut att göra så även framgent.

Regeringen är mån om att det finns ett välfungerande samarbete mellan kommunerna och kommer att fortsätta att följa frågan.

Herr ålderspresident! Tack, statsrådet, för svaret på interpellationen, även om jag tycker att det lämnar en hel del att önska!

Den 17 november sa statsrådet i Dagens Arena att utredningen som låg på bordet hade mycket att tillföra. Den skulle få fram exakta siffror, och det skulle bli lättare att agera och vidta åtgärder om utredningen kunde få fortlöpa. Den 22 december lades utredningen ned.

Man kan fundera på vad det var som hände under den perioden. Man skulle kunna tro att det plötsligt hade uppstått en massa siffror och annat någonstans på Regeringskansliet som kunde ge svar på de frågor som utredningen ställde. Men det som hände var faktiskt något helt annat: Investeringsstödet till nya bostäder försvann under denna period, trots löften från Moderaterna om att det absolut inte skulle försvinna några pengar när de tillträdde.

Det blir väldigt intressant med den logik som driver de här frågorna, det vill säga att bristen på bostäder, i huvudsak i rika kommuner, skickar utsatta människor till fattiga kommuner. Man samlar och koncentrerar människor med social problematik i kommuner med högre arbetslöshet, lägre utbildningsstatus och sämre arbetsmarknad.

Ministern fick frågan: Hur ska det hanteras? Ja, de kan ju jobba på distans, sa ministern. Distansarbete var alltså det som människor med social problematik och lägre utbildningsnivå skulle sätta sig i. Vi vet att många av dessa människor jobbar i det som benämns kontaktnära yrken eller inom LO-kollektivets yrken. Det är svårt att köra Foodorabil på distans. Det är svårt att jobba i äldreomsorgen på distans. Men det är ministerns lösning.

Dessutom har regeringen avskaffat det som skulle kunna göra att människor med svag ekonomi skulle kunna bo kvar i hyreslägenheter, det vill säga det renoveringsstöd som vi införde. Om renoveringsstödet hade fått ligga kvar hade fler människor klarat ekonomin och inte fått sociala problem och blivit tvungna att flytta. Men nej, också det tog man bort. Fler människor får en ansträngd ekonomisk situation i våra storstäder och dumpas vidare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

I Skåne har det gått så långt att kommuner nästan spelar pingpong med de socialt utsatta. Man placerar dem i kommun A, kommun A skickar tillbaka dem till kommun B och kommun B skickar tillbaka dem till kommun A. Så åker de fram och tillbaka. Det här skapar en situation där segregationen, det vill säga att fattiga människor koncentreras till olika områden, ökar i en tid då vi behöver bygga ett samhälle som håller ihop. Statsrådet tyckte ju själv den 17 november att det var bra att utreda frågan. Sedan, den 22 december, hade man tittat igenom vilka utredningar som gällde. Då var det plötsligt inte viktigt längre.

Frågan till statsrådet är egentligen: Varför vill statsrådet behålla ett system som bygger på och ökar segregationen? Detta handlar trots allt inte bara om nyanlända. 81 procent av kommunerna säger att socialt utsatta med missbruksproblematik berörs, medan det bara är 78 procent när det gäller nyanlända. Det är alltså i större utsträckning på grund av människors missbruk och sociala problem som man flyttar dem.

Varför vill statsrådet bygga på denna problematik?

(Applåder)

Herr ålderspresident! Jag vill börja med att kommentera att civilministern sa att han har svarat på denna fråga flera gånger i kammaren. Jag är en av dem som skrivit interpellationer och haft den här debatten tidigare i kammaren, och jag tror nog att civilministern kommer att få svara på fler sådana här interpellationer. Detta är nämligen en fråga som är viktig för oss. Den är viktig för alla dem som Denis, Ola och Sofie har pratat om här i talarstolen i dag. Vi kommer att fortsätta att kämpa för att hitta en lösning på den sociala dumpning som skadar så många människor och ger så många svårigheter för de kommuner som drabbas. Vi kommer att fortsätta att motverka social dumpning.

Det är rika kommuner som ägnar sig åt detta, som skickar över människor som de inte vill ha i sin kommun. Det är anstötligt när man tänker på det, och det är anstötligt när det händer i verkligheten. För de kommuner som redan har svåra utmaningar och sämre arbetsmarknad betyder den sociala dumpningen ännu svårare förutsättningar att möta sina invånares behov. Så här kan vi inte ha det.

Jag tänkte ägna mig åt en del av svaret som civilministern har gett. Han hänvisar till den utredning om utjämningssystemet som just nu pågår. Jag är en av dem som sitter i den utredningen. Civilministern hänvisar till att det också kan vara så att detta utjämnar. Det vet vi att det inte gör. Utjämningssystemet i dag utjämnar inte förutsättningarna. Det ska utjämna de opåverkbara faktorerna, men tror någon att utjämningssystemet skulle kunna klara att ge resurser till de kommuner som får ta emot människor som dumpas av de rika kommunerna vill jag säga att det gör det inte. Det vet jag, det vet de som kan utjämningssystemet och det vet också civilministern.

Nu pågår denna utredning om utjämningssystemet. Vi har inte fått några tilläggsdirektiv om att titta på social dumpning, så jag vet inte om det uppdraget finns eller om det kommer att komma i ett tilläggsdirektiv. Jag har dock lite svårt att se hur detta skulle klara att hantera den frågan. De rika kommunerna kan ju ett år ha sökljuset på Valdemarsvik i Östergötland och ett annat år på Ludvika eller någon annan kommun. Det blir svårigheter med att hantera detta.

Det vi borde göra är att på lång sikt hantera frågan om att motverka fenomenet social dumpning. Det var därför den S-ledda regeringen inledde en utredning för att titta på detta och föreslå åtgärder. Den högerkonservativa regeringen lade ned den därför att - det är det enda svar jag sett - man inte prioriterar detta. Jag tycker att det är ett svar i sig. Man prioriterar inte den här frågan. Därför kommer man heller inte att klara av att se hur det fungerar eller få fram förslag på åtgärder för att hantera det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är därför vi kommer att återkomma och fråga: Vad avser civilministern och den här regeringen att göra åt detta svåra och stora problem som vi har i Sverige i dag?

(Applåder)

(forts.)