Erik Slottner

Fru talman! Först och främst vet ledamoten Eva Lindh att jag inte kan gå runt offentligt och verka för någonting eller tycka till om någon utredning bör tillsättas eller om någon utredning bör få förlängd utredningstid. Eva Lindh vet faktiskt inte vad jag har verkat för i interna rum. Jag tycker därför att frågeställningen i sig är lite konstig, varför jag inte har verkat för detta. Ledamoten vet ju inte om jag har verkat för detta eller inte. Det är inte jag ensam som bestämmer vilka utredningar som ska tillsättas eller vilken utredningstid som varje utredning ska ha, utan detta är en prioriteringsfråga.

Alla de utredningar som denna regering och enskilda statsråd vill tillsätta blir inte tillsatta eftersom det är en prioriteringsfråga. Det finns inte så mycket resurser ekonomiskt men inte heller rent personellt och kompetensmässigt att tillsätta alla de utredningar som vi skulle vilja tillsätta. Det är väldigt många utredningar som den här regeringen vill tillsätta efter åtta år med olika socialdemokratiskt och miljöpartistiskt styrda regeringar. Det finns många områden inom vilka vi i denna regering tycker att vi har tappat fart och där vi nu vill tillsätta nya utredningar. Så det är klart att det är en prioriteringsfråga. Och en förlängning av en befintlig utredning tränger undan andra utredningar, och det är en sammanvägd bedömning som vi gör. Och det är långt ifrån alltid så att krav eller önskemål om förlängning av utredningar tillgodoses. Det görs bedömningar i varje enskilt fall.

Som har påpekats är detta en lång utredning. Den parlamentariska kommitté som ska se över det kommunalekonomiska utjämningssystemet har längre tid på sig än de flesta utredningar. Det är möjligt att den har något kortare tid på sig än andra tidigare utredningar i samma ämne, men den har ändå två år på sig. Regeringen gör bedömningen att tidsramen bör räcka för att utredningen ska kunna återkomma med ett betänkande utifrån grunduppdraget och de två tilläggsdirektiv vi har gett.

Jag menar också att vi måste kunna jobba snabbare. Vi kan inte ha utredningar som bara pågår år efter år över flera mandatperioder, utan vi måste kunna jobba och komma fram till resultat snabbare.

Sedan kan jag inte låta bli att ta upp en annan interpellationsdebatt med Eva Lindh som berörde detta ämne. Debatten handlade om att tilläggsdirektivet inte betydde någonting; det var så litet, och det vi gav ett tilläggsdirektiv om fanns redan med i ursprungsdirektiven. Det skulle alltså inte tillföra utredningen något nytt utan stökade bara till det och lade till någonting som man redan jobbade med. Enligt det resonemanget skulle tilläggsdirektiven alltså absolut inte påverka utredningen - men nu plötsligt innebär de så mycket att vi måste förlänga tidsfristen med flera månader. Jag tycker möjligtvis att det är något motsägelsefullt.

Fru talman! Eva Lindh har frågat mig varför jag inte verkat för mer resurser till utredningen om utjämningssystemet och en förlängning av utredningstiden.

Den pågående parlamentariska Utjämningskommittén har i uppdrag att göra en bred översyn av det kommunalekonomiska utjämningssystemet. Bakgrunden till att kommittén tillsattes var ett tillkännagivande från riksdagen om att tillsätta en utredning som ser över hela det kommunalekonomiska utjämningssystemet, med fokus på utveckling, tillväxt och likvärdig service i hela landet. Enligt tillkännagivandet skulle översynen också omfatta en analys av hur systemet påverkar kommuners och regioners drivkrafter att stimulera tillväxt. Dessa delar finns med i ursprungsdirektiven.

Tilläggsdirektiven innebär att frågan om utjämningssystemets påverkan på tillväxt betonas ytterligare och att kommittén ska lämna förslag på åtgärder för att motverka höga och ökande skattesatser i kommuner och regioner.

Utjämningskommitténs utredningstid och resurser har anpassats efter kommitténs breda och viktiga uppdrag. Samtidigt pågår och planeras för flera andra angelägna utredningar. Prioriteringar, både vad gäller tid och resurser, är därför nödvändiga.

Herr talman! Jag tackar ledamoten Westmont för en bra fråga.

Vi har från regeringens sida hittills inte vidtagit några konkreta åtgärder inom detta område. Jag känner inte till de här två fallen för Allmänna reklamationsnämnden - jag måste studera dem närmare och fördjupa mig i dem för att kunna kommentera just dessa ärenden. Jag stänger dock absolut inte dörren för den här idén. Jag har vid tidigare frågestunder sagt till ledamoten Westmont att jag gärna tar emot goda idéer såväl inom konsumentområdet som inom resten av min politiska portfölj, både i form av studiebesök och resor - som jag gör väldigt mycket av - och från enskilda riksdagsledamöter.

Det händer ju att Martin Westmont och jag träffas på gemensamma möten, och jag diskuterar gärna denna fråga vidare. Om regeringen skulle vilja gå vidare med detta tycker jag dock inte att man ska begränsa sig till konsumentrelaterade myndigheter, utan jag tycker att man i så fall skulle ha ett bredare uppdrag till myndigheterna.

Låt oss återkomma i frågan.

Fru ålderspresident! Det sista håller jag verkligen med om: Detta är något vi behöver jobba med tillsammans i kommuner och myndigheter, alltså på den lokala och den statliga nivån.

Vi kommer säkert att få se över olika gränsdragningsproblem. Med tanke på de nya utmaningar som finns, bland annat ett förändrat klimat, kommer regeringen säkert att behöva återkomma med förändringar av olika slag för att bättre hantera detta. En del av dessa lagförändringar och tillägg har redan nämnts här, men det skulle inte förvåna mig om det under mandatperioden kommer ännu fler initiativ.

Jag har i mina anföranden här lyft behovet av både det förebyggande och det direkta stödet från myndigheten, för att höja kunskapsnivån och för att kunna bygga mer resiliens så att vi kan hantera exempelvis översvämningar bättre. När det gäller det direkta stödet har MSB också flera möjligheter att rycka ut när kommuner drabbas till följd av att åar översvämmas eller vägar går sönder. Det finns redskap att ta till vid myndigheten i dag, och regeringen gör också satsningar nästa år för att man ska kunna ta till dem.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag tror att det är viktigt att från statlig nivå, från regeringens sida, vara noga med att kommunerna ändå har det grundläggande ansvaret. Annars kan man skapa en kultur där vi vill lyfta mer och mer av detta till myndigheter och frånta kommunerna ansvaret - det tror jag vore farligt.

Vi ska i den kommunsammanslagningsutredning som jag har tillsatt se över möjligheterna att slå samman kommuner. Ett av argumenten för detta är just att vi är bekymrade över att en del kommuner inte är tillräckligt robusta för att bland annat kunna jobba med den typ av frågor som ett förändrat klimat innebär. Kommunerna behöver gå ihop för att jobba tillsammans på lokal nivå; detta är en av de många goda anledningarna till att den utredningen tillsattes.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru ålderspresident! Att jag hakade upp mig lite på Trafikverket och Google Maps här i början var ju för att Wennerström själv ägnade ganska mycket tid i sitt första anförande åt att prata om just Google Maps och insinuera att jag stödde och stod bakom Trafikverkets svar om Google Maps och så; jag tänker inte blanda mig i det. Det var därför jag i en del av mitt anförande uppehöll mig vid just det.

Så här är det: Grundansvaret för va-system och för att va-system ska klara exempelvis skyfall och översvämningar och anpassningar till ett förändrat klimat där vi gör prognoser eller förutsätter att vi kommer att se mer av extremväder framöver, det grundansvaret ligger på kommunerna. Vi vet också att Kommunsverige i sin helhet står inför stora investeringsbehov i just va-systemen, vilket bland annat - inte enbart, absolut inte enbart, men bland annat - beror på förväntade ökade regnmängder under kortare perioder och ökad förekomst av exempelvis skyfall.

Sedan är ansvaret delat. Som jag försökte redogöra för i mitt tidigare inlägg har många olika statliga myndigheter uppdrag och uppgifter inom detta område, som både är direkt finansierade och finns med i myndighetens instruktioner och ska klaras av inom given ram. Det är inte alltid självklart och glasklart exakt vem som ansvarar för exakt vilken detalj i alla lägen, och ibland är som sagt ansvaret delat. Det kommer säkert ibland att vara så att kommunerna vid en händelse tycker att någon myndighet borde ta ansvar men myndigheten hänvisar tillbaka till kommunen. Dessa konflikter kommer alltid att finnas; det gör de ofta just när ansvaret är delat.

Många myndigheter - jag nämnde MSB, Trafikverket, länsstyrelserna, SMHI - har ändå möjlighet att stödja, både arbetskraftsmässigt, pengamässigt och kunskapsmässigt, för att stärka kommunerna, både i det förebyggande arbetet och, när en katastrof väl har skett, i det mer direkta arbetet.

Det är ungefär där jag kommer att landa i detta svar - mycket tydligare än så kommer jag inte att kunna vara här och nu. Det är mycket möjligt att regeringen kommer att återkomma med fler åtgärder när vi har en klimatanpassningsstrategi och annat framöver. Men nu är budgeten lagd. Vi kommer att återkomma till uppdragen i regleringsbrev och instruktioner, men de ekonomiska ramarna är satta. Vi ser att vi förstärker exempelvis underhållet av enskild väg, och vi ser att stödet i form av de statsbidrag som MSB kan dela ut för miljöanpassningsåtgärder ligger kvar på en halv miljard kronor. Det är alltså de pengar som finns där. Ser regeringen behov av ytterligare förtydliganden eller förändringar av ansvarsfördelningen får vi återkomma, men några sådana besked har jag inte att ge i dag.

Fru ålderspresident! Det är väl inte helt förvånande att en interpellant inte är helt nöjd med svaret som han eller hon får. Så brukar det många gånger vara, och så är det säkert den här gången också.

Jag kan ju omöjligt svara på frågor som rör vad enskilda kommuner får för svar från enskilda myndigheter med hänvisning till Google Maps eller annat. Det blir ju jättesvårt för mig som minister att ha synpunkter på enskilda svar från enskilda myndigheter. Jag tror faktiskt att ledamoten Wennerström förstår att det skulle bli väldigt konstigt och att jag mycket lätt skulle kunna överskrida de befogenheter jag har som statsråd om jag skulle göra det - framför allt när det är en myndighet som inte ens ligger under mitt departement.

Grunden är ändå att kommunerna är huvudansvariga för vatten och avlopp, för att hantera översvämningar, för att ha ett resilient vägsystem - när det är deras egna vägar, vill säga - och för att ha ett va-system som klarar av allt kraftigare skyfall. Det är liksom grunden, och det sa jag också här i mitt svar på ledamotens interpellation.

Sedan finns det flera statliga åtgärder på flera olika nivåer inom flera olika departement och flera olika myndigheter för att stötta kommunerna i det förebyggande arbetet. När det gäller översvämningar men också andra hot och risker finns det ett direkt stöd i samband med detta. Där har bland annat MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, nämnts som en viktig aktör. Länsstyrelserna är också viktiga i det arbetet. SMHI är viktigt med den kunskap man har där, liksom Trafikverket som nämns särskilt i det här fallet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi har också ett antal åtgärder på gång för att stärka just resiliensen. Det kommer en ny vattentjänstlag från och med årsskiftet som ska stärka resiliensen ytterligare. Vi har en nationell strategi för klimatanpassning som är under framtagande nu. Det ansvarar Närings- och klimatdepartementet för. Vi lägger även nästa år in 500 miljoner kronor som kommunerna kan söka från MSB för att kunna hantera olika skador som uppstått på vägnätet i samband med exempelvis en naturkatastrof. Vi ökar också anslaget för underhåll av enskild väg med 100 miljoner kronor 2024 och 2025 för att kunna göra vägnätet mer robust. Så visst kommer det en hel del åtgärder också från regeringens sida och från statlig nivå för att hantera riskerna för ett förändrat klimat.

Regeringen lägger också generellt stor vikt vid och mycket arbete på att rusta upp civilförsvaret i så att säga brett omfång inom många olika sektorer. Där har vi nu en struktur med sektorsmyndigheter och beredskapsmyndigheter där länsstyrelserna är indelade i civilområdesansvar. Allt detta syftar till att stärka den civila beredskapen. Det här är statsrådet Bohlin huvudansvarig för.

Vad gäller Trafikverket vet Marcus Wennerström att det inte ligger på mitt bord. Vill han diskutera Trafikverket särskilt och enskilda svar får Wennerström ställa interpellationen till det statsråd som har Trafikverket under sig.

Fru ålderspresident! har frågat mig på vilket sätt jag avser att se till att kommuner som framöver befinner sig i liknande situationer som Heby, det vill säga med skyfall och översvämningar, ska kunna få stöd av staten och hur detta stöd i så fall skulle se ut.

Regeringen konstaterar att klimatförändringarna kan innebära stora nederbördsmängder och risker för översvämningar, vilket kan bli svårt för enskilda kommuner att klara av. Ansvaret för att hantera dagvatten och förebygga översvämningar är delat mellan kommunerna och de enskilda fastighetsägarna. Kommunerna har ansvar för det kommunala vatten- och avloppsnätet, och de har också ansvar för planering och anpassningar. Kommunerna har dessutom, enligt lagen (2003:778) om skydd mot olyckor, ansvar för olycksförebyggande verksamhet och för räddningstjänsten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

I både det förebyggande arbetet och i den akuta krissituationen kan Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, och länsstyrelserna stödja kommunerna. I MSB:s översvämningsportal finns bland annat översvämningskarteringar och andra hot- och riskkartor. I ett akut läge kan myndigheten bidra med översvämningsbarriärer och vattenpumpar. I sådana lägen kan även länsstyrelserna kalla till en samverkanskonferens med berörda myndigheter och aktörer för att samordna åtgärder och ta fram regionala lägesbilder.

Regeringen förbereder nu en reviderad strategi för klimatanpassning som ska ta ett samlat grepp om de behov som finns för att hantera ett förändrat klimat.

Vad gäller det statliga vägnätet har Trafikverket ansvar för underhåll och att göra de reparationer som behövs. Myndigheten handlägger även statsbidrag till enskild väghållning. Enskilda väghållare som får driftsbidrag kan ansöka om bidrag till särskilda driftsåtgärder. Dessa särskilda driftsåtgärder skulle kunna avse till exempel åtgärder för att återställa skador. Regeringen föreslår i budgetpropositionen för 2024 en satsning på 100 miljoner kronor per år under 2024 och 2025 på förstärkt vägunderhåll av enskilda vägar.

Det finns alltså en hel del statliga insatser på det här området, men den grundläggande principen är att kommuner är självstyrande och därför ansvarar för att organisera och finansiera sin verksamhet på egen hand.

Herr talman! Jag tackar för frågan.

Jag har tidigare svarat på en fråga om just denna utredning. Den är nu under beredning. Den ska ut på remiss, och vi ska både samla in synpunkter på de förslag som har lämnats och höra om någonting saknas som vi bör ta med oss framöver.

Marknadsföring av krediter och så kallad aggressiv marknadsföring är ett problem. En del av orsaken till överskuldsättning är att man ger sig på hushåll som av olika skäl är sårbara för att dessa ska dra på sig stora överskulder. Detta är ett jätteproblem.

Just marknadsföring av krediter är det inte jag som civilminister som ansvarar för, även om jag som minister med ansvar för konsumentfrågor tog emot själva utredningen. Det ska också sägas att många av de förslag som utredningen kommer med ligger inom andra ministrars ansvarsområden. Just marknadsföring av krediter är ett sådant exempel, och därför måste den frågan ställas till ett annat statsråd.

Frågestunden var härmed avslutad.

Herr talman! Det korta och raka svaret på frågan är: Nej, egentligen inte här och nu. Men inom ganska kort tid hoppas jag kunna återkomma med fler förslag.

Jag tror att väldigt många välkomnar en AI-kommission, och det gläder mig att också Sverigedemokraterna gör det. Precis som ledamoten säger annonserades detta i regeringsförklaringen av statsministern. Det ska vara en kommission som främjar AI-utvecklingen men som också kommer med förslag på hur vi kan hantera de risker som ändå finns, inte minst vad gäller etisk hållbarhet.

Detta bereds nu på Finansdepartementet. Det är jag som civilminister som ansvarar för digitaliseringsfrågor, och därmed är det också jag som bereder frågan. Vi kommer att återkomma med både sammansättning och exakt uppdrag när ett sådant besked går att ge. Men en AI-kommission kommer att komma; det har nu statsministern sagt. Det gläder också mig väldigt mycket.

Herr talman! Svaret är ja. Regeringen har givetvis förstått vad som pågår i de här delarna av Sverige med den stora industriella omvandlingen och utvecklingen och också hur mycket det bidrar till den gröna omställningen. Vi förstår det och välkomnar den omställningen.

Det har bland annat funnits en nationell samordnare som ska facilitera den utveckling vi ser av norra delarna av landet. Tillväxtverket är en viktig myndighet för att stötta de berörda regionerna. Länsstyrelserna spelar naturligtvis en väldigt viktig roll i sitt uppdrag att främja regional utveckling och tillväxt i våra regioner.

Sedan är det kommunerna som ansvarar för bostadsbyggande, bostadsförsörjning och industrietableringar. Ansvaret måste ligga på kommunerna. Kommunerna vinner också väldigt mycket på utvecklingen. Många gånger händer det här i kommuner som förut har varit nästan ödesbestämda till befolkningsminskningar, och nu ser de en enorm utveckling. Men staten ska naturligtvis stödja på olika sätt.

Herr talman! Jag tycker att vi politiker ska vara ärliga när vi får raka frågor. Jag har inte haft kontakt i just den här frågan med kommunerna. Jag har haft kontakt med många kommunföreträdare i många andra frågor, men just mygg har vi faktiskt aldrig talat om.

Jag får ändå säga att ledamoten hade ett stort kunnande i den här frågan som jag kanske kan ta lärdom av. Länsstyrelserna i en del utpekade län och drabbade kommuner har medel avsatta för just myggbekämpning, och de medlen ligger kvar.

Jag har också blivit uppmärksammad av en partikollega att det nu är ännu mer aggressiva mygg som man verkar ha drabbats av den här sommaren. Det är inte mycket att le åt, för det är en fruktansvärd situation för de invånare som drabbas i dessa kommuner.

Staten har engagerat sig och gett medel till länsstyrelserna i det här fallet som ett anslag. De ligger kvar. Sedan välkomnar jag kommunföreträdare som vill lyfta den här frågan direkt med mig. De är hemskt välkomnar att göra detta. Hittills är det ingen kommun som har gjort det, men de är välkomna till mig.

Herr talman! Om vi får en gemensam produktförordning vad gäller farliga kemikalier i leksaker inom EU gäller det på hela den inre marknaden och också i Sverige. Då blir det ingen import av farliga leksaker till Sverige liksom till övriga EU.

Jag tycker att det är väldigt bra att leksaksdirektivet nu uppdateras. Det vi har är 14 år gammalt. 25 procent av alla anmälningar om produktsäkerhet rör just leksaker.

Leksaker kan skapa mycket glädje för barn men kan uppenbart vara en hälsofara och till och med en livsfara för barn. Det är viktigt att vi skyddar barn mot farliga leksaker och i det här fallet riktat just mot kemikalier.

Jag välkomnar direktivet. Om vi nu kan baxa igenom det inom EU kommer förordningen att gälla i Sverige för svenska barn och barnfamiljer.

Herr talman! Jag tackar så mycket för frågan. Jag tror att vi kan enas över samtliga partigränser om att detta är en viktig fråga där vi har mycket kvar att göra. Sverige som land har dock väldigt goda förutsättningar eftersom befolkningen är digitaliserad. Det är en befolkning som är digitalt inkluderad och har ett stort digitalt kunnande. Här ligger Sverige långt före väldigt många andra länder, vilket skapar bra förutsättningar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Vi håller nu på att utreda frågan i syfte att ta fram ett statligt elektroniskt id-kort så att vi kan identifiera oss på högsta tillitsnivå. Det är en väldigt viktig fråga. Jag har ännu inte hunnit besöka Estland. Jag har varit på Estlands ambassad här i Stockholm och talat om digitalisering, och jag avser också att besöka Estland.

Estland ligger långt framme bland annat när det gäller digitalisering av offentlig förvaltning och i mötet med medborgarna. Där kan Estland verkligen inspirera. Jag avser att under den här mandatperioden ta mycket inspiration därifrån och också nå framgång i vårt land.

Herr talman! Frågan är för tidigt väckt eftersom utredningen precis har lämnat sitt förslag. Utredningen lämnade sitt förslag i början av sommaren, eller rättare sagt i början av juli.

Förslaget är nu under beredning på Finansdepartementet, och det ska ut på remiss. Sedan ska vi sammanställa remissvaren och se vad de olika remissinstanserna har svarat gällande bland annat förslaget om skuldregister. Det är kanske ett av de mer uppmärksammade förslagen, men det finns många andra intressanta förslag i utredningen. De ska förhoppningsvis bidra till att minska den överskuldsättning vi ser och även minska antalet fall som går till både inkasso och kronofogden, vilket har ökat explosionsartat flera år i rad.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Här och nu tänker jag alltså inte säga vare sig bu eller bä gällande ett nytt nationellt skuldregister. Jag kan dock konstatera att det har funnits ett starkt stöd för ett skuldregister och att många gör bedömningen att det skulle vara ett bra verktyg för att minska kreditgivningen till de mest skuldsatta och ekonomiskt utsatta hushållen. Låt oss återkomma med ett slutgiltigt besked i frågan.

Fru talman! Investeringsstödet är speciellt. Socialdemokraterna ondgör sig ofta över att det försvann, men i Socialdemokraternas egen skuggbudget fanns det inte pengar till investeringsstödet. Vi har kollat detta och har aldrig blivit motbevisade här i talarstolen. Jag har tyvärr inte mer talartid, men det är faktiskt så att det inte lades extra pengar till investeringsstödet för 2023. Jag tycker att även detta påstående ekar lite falskt.

Budgeten ska ju läggas fram inom några veckor. Vi får se vad den innehåller när det gäller olika uppdrag och olika pengasatsningar till bland annat kommunsektorn. Detta är inget som har kommunicerats än, utan det kommer. Vi är dock nära en budgetdebatt, och vi kommer då att få anledning att återkomma i flera frågor.

Även den fråga som denna interpellation handlar om lär vi få återkomma till. Jag ser problemet, men som jag har redogjort för tror jag ändå att det finns en del åtgärder som kommer att kunna ge en del effekter i positiv riktning i denna fråga. Det finns dock säkert anledningar att återkomma med fler åtgärder framöver. Vi får se vilka dessa åtgärder blir; det är ingenting som jag kan presentera här och nu i denna debatt.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Jag behöver egentligen inte få berättat för mig att det finns problem med detta fenomen. Jag har sagt flera gånger i denna talarstol att jag tycker att det finns problem. Det kommer väldigt ofta interpellationer i denna fråga, och det är mycket möjligt att regeringen kommer att återkomma med insatser. Det finns dock inget nytt att berätta sedan den förra debatten mer än vad gäller det arbete som redan pågår. Jag tror också att det minskade trycket när det gäller migrationen till Sverige kommer att leda till minskad förekomst av så kallad social dumpning. Vi får se om jag har rätt eller inte - det är ibland riskabelt att stå i en talarstol och gissa, men jag tror faktiskt att vi kommer att få se detta.

Jag tänker fortsätta lite med det som gäller etiketten på regeringen. Jag tycker att det är oförskämt av Eva Lindh och andra socialdemokrater att säga att detta är en SD-styrd regering, för det är falsk marknadsföring. Det här är en samarbetsregering som består av tre partier som har ett samarbetsavtal med Sverigedemokraterna för att kunna regera över huvud taget och för att kunna få igenom en budget i riksdagen. Eva Lindh säger att man inte får igenom detta utan SD och att det alltså är en SD-styrd regering. Men utan Kristdemokraterna får man inte heller igenom en budget. Skulle vi då säga att det är en KD-styrd regering? Det gör inte jag, trots att jag är kristdemokrat.

Detta är en regering som består av tre partier - Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna - som har ett samarbetsavtal med Sverigedemokraterna. Det är detta som är fakta. Med samma resonemang som Eva Lindh för skulle vi kalla den förra regeringen C-styrd eller V-styrd, för den regeringen var också beroende av stöd från andra partier. Det är varje regering som inte har mer än hälften av mandaten i riksdagen, och det var länge sedan en regering hade det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag kan bli lite förundrad över debatten om utjämningssystemet. Först låter man upprörd över att det inte kom några tilläggsdirektiv gällande social dumpning till Utjämningskommittén. Sedan säger man att sådana tilläggsdirektiv ändå inte skulle ha gjort någon nytta. Varför är man då så upprörd över att det inte kom några tilläggsdirektiv? Om man nu tycker att denna fråga kan lyftas upp i kommittén menar jag att det går ypperligt att lyfta upp den i den kommitté där bland andra Eva Lindh sitter, med tanke på att kommittén ska se över om de socioekonomiska faktorerna väger tillräckligt tungt i detta system.

Till Ola Möller vill jag säga detta: Om man vill ha en debatt om bostadsbyggande får man faktiskt ställa en interpellation till en annan minister. Jag ska inte ta bostadspolitiska debatter, utan det är bostadsministern som för regeringens talan i de frågorna.

Jag tror dock att även Ola Möller någon gång under det senaste året har hört talas om att inflationen är stigande inte bara i Sverige utan i större delen av omvärlden och att detta spär på ränteläget, vilket har gett en vikande konjunktur. Detta har i sin tur lett till att bostadsbyggandet har minskat. Vi kunde se denna utveckling även under Socialdemokraternas senare tid i regeringsställning. Bostadssektorn är ofta en av de sektorer som först drabbas när konjunkturen viker och framför allt när räntorna stiger, så lägg inte hela bördan på den här regeringen - det tycker jag är väldigt orättvist.

Fru talman! Först vill jag ge en sakupplysning som jag har lovat att göra varje gång begreppet SD-styrda regeringen kommer upp eftersom det alltså inte är någon SD-styrd regering som Sverige har. Vi har en regering som styrs och består av Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna, som i sin tur har ett parlamentariskt samarbete inom Tidöavtalets ramar som gör att denna regering kan fortsätta att få igenom sin politik i riksdagen och som alltså samlar en majoritet i riksdagen inom dessa områden. Regeringen är alltså inte SD-styrd utan består av Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna. Jag tycker att det är viktigt att vi säger rätt saker och att det som sägs i denna talarstol är sant och riktigt.

Jag har tidigare i de debatter som vi har haft om social dumpning sagt att detta är ett problem. Jag är medveten om att det är ett problem som långt ifrån finns i hela Sverige och som långt ifrån finns i alla kommuner men som en del kommuner utsätts för. Det är inte våldsamt många kommuner som har lyft fram denna fråga för mig. Jag har mött över 200 kommuner under mitt första år som civilminister, och frågan har kommit upp i ett fåtal - kanske en handfull - av dessa drygt 200 kommuner. Det har väldigt ofta varit kopplat till just migrationen. Dessa kommuner har fått en bosättning av nyanlända från andra kommuner efter att etableringstiden är slut.

Jag har också sagt att detta inte är en enkel fråga att lösa därför att det är en inneboende konflikt att där det ofta finns bostäder är det ofta brist på arbeten, och där det finns arbeten är det ofta en stor brist på bostäder. Detta är en inneboende konflikt, plus att man naturligtvis får bosätta sig var man vill. Att ha ett visst utbyte mellan kommunerna kan inte heller alltid vara fel, även om själva fenomenet, som ibland kallas social dumpning, naturligtvis är ett problem för många kommuner.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är sant att utredningen har lagts ned. Men utredaren hann komma en bra bit på vägen. Jag träffade utredaren i våras. Vi fick ta emot en del faktaunderlag och en del förslag. Regeringen behövde dock göra prioriteringar bland olika utredningar, och då valde vi att avsluta just denna. Men det är inte så att det arbete som hann påbörjas var förgäves. Jag har tagit emot synpunkter och de slutsatser som hade hunnit dras, vilket var en hel del.

Jag kan ju säga att flera av de förslag som nu figurerar i debatten som något man borde genomföra inte ligger på mitt ansvarsområde utan på andra statsråds ansvarsområden. Det kanske också är viktigt att påpeka i sammanhanget.

Sedan skulle jag säga att den kanske viktigaste åtgärd som denna regering hittills har vidtagit för att minska fenomenet social dumpning är omläggningen av migrationspolitiken. Den har nämligen lett till ett rejält minskat tryck i invandringen till Sverige, vilket i sin tur kommer att göra att fler kommuner klarar av att härbärgera och integrera de nyanlända de får i enlighet med bosättningslagen. Jag är alltså övertygad om att den minskade migrationen i sin tur kommer att leda till ett minskat tryck på kommuner att använda sig av andra kommuners fastighetsbestånd för att etablera invandrare.

Vi har Utjämningskommittén som sitter, och Eva Lindh sitter själv i den kommittén. Det är alltså fullt möjligt att lyfta denna fråga som en del av ursprungsdirektiven om att man ska titta på om de socioekonomiska faktorerna väger tillräckligt tungt i utjämningen. Det är fritt fram att lyfta den frågan där, så go ahead - gör det!

Det korta svaret på Ola Möllers fråga är förstås: över huvud taget inte. Jag tycker att det är en otroligt krystad fråga. Den är naturligtvis retoriskt ställd - jag begriper det - men svaret är givetvis: nej, över huvud taget inte.

Fru talman! Eva Lindh har frågat mig vad jag ämnar göra för att motverka social dumpning.

Aktiv medverkan till bosättning i annan kommun är en mångfasetterad fråga som bland annat handlar om tillgången på bostäder och möjligheterna att skaffa sig ett arbete. Det är också en fråga om att kommunerna tolkar och tillämpar bosättningslagen (2016:38) och socialtjänstlagen (2001:453) på olika sätt. I Statskontorets rapport Aktiv medverkan till bosättning i annan kommun framgår att den viktigaste faktorn bakom aktiv medverkan är den varierande tillgången på bostäder.

Som tidigare redogjorts för i tidigare interpellationsdebatt i samma ämne (interpellation 2022/23:147) är syftet med det kommunalekonomiska utjämningssystemet att utjämna för skillnader i skattekraft och opåverkbara faktorer såsom åldersstruktur och socioekonomiska faktorer, till exempel utbildnings- och inkomstnivå samt vistelsetid i Sverige. Den parlamentariska Utjämningskommittén (dir. 2022:36) har genom ett tilläggsdirektiv fått i uppdrag att överväga och föreslå åtgärder för att motverka höga och ökande skattesatser. Tillägget berör inte aktiv medverkan, men i ursprungsdirektivet har kommittén fått uppdraget att analysera om utjämningssystemet i tillräcklig grad kompenserar för just socioekonomiska faktorer. Vid behov ska relevanta åtgärder föreslås.

Det pågår även andra statliga utredningar och myndighetsuppdrag som har anknytning till frågan om aktiv medverkan. Enligt den nationella hemlöshetsstrategin 2022-2026 ska länsstyrelserna stödja kommunerna i deras arbete för att förebygga avhysningar och motverka hemlöshet. Utredningen om skärpta kontroller vid fastighetsförvärv (dir. 2022:93) ska bland annat föreslå åtgärder som syftar till att skydda bostadshyresgäster mot oseriösa överlåtelser av hyresfastigheter. Regeringen avser också att se över bosättningsregelverket. Goda förutsättningar för mottagande av nyanlända i kommunerna är centralt för att integrationen ska fungera.

Det bör också framhållas att en stor andel av dem som bytt bostadsort genom aktiv medverkan har varit nyanlända och att migrationen till Sverige har minskat kraftigt de senaste åren. Regeringen är mån om att det finns ett välfungerande samarbete mellan kommunerna och kommer att fortsätta följa frågan.

Fru talman! Det kommunala skatteutjämningssystemet kommer med mycket stor sannolikhet att ändras på något sätt eftersom utredningen just nu ser över helheten och alla parametrar. Någon form av förändring kommer alltså att ske.

Jag uppfattar dock inte att det finns stöd i riksdagen för att vi ska se över själva principerna för det, det vill säga att kompensera för strukturella förändringar som finns i kommunerna, såsom befolkningstäthet, befolkningsålder, andel som är i behov av LSS-insatser etcetera. Det är ju sådant vi utjämnar genom detta system så att det ska gå att leva och verka i hela landet.

Självfallet har man ett större ekonomiskt svängrum i en större kommun. 1 miljon betyder inte lika mycket i Stockholm, Malmö och Göteborg som den gör i Sorsele kommun. I Sorsele är 1 miljon jättemycket pengar och kan till och med stjälpa hela ekonomin från ett år till ett annat. Det gör det inte i exempelvis de tre största kommunerna. Det är en verklighet vi får leva med. Det ser olika ut.

Jag förstår fortfarande inte hur det i praktiken - det är det jag vill åt - skulle gå till att skapa ett skatteutjämningssystem som kompenserar för strukturella skillnader i landet för att dra undan pengar från vissa kommuner på grund av att de satsar på fel saker. Vem bestämmer vad som är fel saker? Vem i denna kammare ska bestämma vad som inte är kommunal kärnverksamhet?

Jag kan ha en massa egna åsikter om detta. Sverigedemokratiska riksdagsledamöter kan ha egna åsikter. Men hur ska denna lista upprättas, och hur ska den se ut? Jag förstår inte det. Före debatten förstod jag det inte, och jag förstår det inte heller nu efter debatten. Kanske kommer det att klarna lite längre fram när Utjämningskommittén kommer med sitt slutbetänkande.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Det som sas på slutet innebär alltså att alla kommuner som tar emot pengar i utjämningssystemet bara kan lägga skattepengar på vård, skola, omsorg och socialtjänst. Det betyder att om kommunen lägger en enda krona på det som inte är lagstadgad verksamhet, som kultur, fritid, idrott, miljöverksamhet eller trafikverksamhet, ryker pengarna från skatteutjämningssystemet. Är det vad Sverigedemokraterna föreslår?

Jag är också mån om att det kommunala slöseriet ska upphöra. Vi vet att det förekommer här och där. Men hur ska detta system se ut? Det ska bli väldigt intressant att se vad Sverigedemokraternas representant i Utjämningskommittén, som är en parlamentarisk kommitté, kommer att föreslå.

Hur skulle detta fungera i praktiken? Ska jag som civilminister på Finansdepartementet ha en lista över vilka åtgärder nettomottagare i det kommunala utjämningssystemet inte får satsa pengar på, för då stryper vi de pengarna? Jag förstår inte hur det skulle gå till. Det finns inte ett objektivt begrepp för vad som är kommunalt slöseri.

Vi har kommunal självstyrelse. Vi måste också värna den. Den är grundlagsskyddad.

Till syvende och sist måste det vara väljarna som röstar fram sina kommunpolitiker. Om väljarna i exempelvis Malmö är upprörda över att väldigt mycket pengar ges till sådant som man inte borde lägga pengar på i Malmö kommun måste väljarna rösta bort dem som styr där och rösta in nya representanter för att ändra politiken den vägen. Det är så en demokrati fungerar.

Det måste vara väljarna som till syvende och sist avgör vad som egentligen är kommunalt slöseri. Jag tror att det skulle bli väldigt svårt att hitta något annat system.

Vi måste återigen också slå fast att det kommunala utjämningssystemet absolut har sina brister. Det är därför vi ser över det. Regeringen har gett nya direktiv till Utjämningskommittén.

Poängen med utjämningssystemet är att kompensera för strukturella skillnader mellan kommunerna. Om man har en hög andel äldre i sin befolkning förutsätts man ha högre kostnader för äldreomsorg. Om man har en högre andel barn och ungdomar än genomsnittet i befolkningen kan man antas ha högre kostnader för förskola och skola. Om man har stor gleshet i sin kommun kan man förutsättas ha högre kostnader. Det är svårare att bedriva en effektiv kommunal verksamhet då. Därför kompenseras man för det. Om man har väldigt många invånare med svagt skatteunderlag kompenseras man också för det för att det inte ska skapas alltför stora klyftor och slitningar i vårt avlånga land.

Ingen kommun, inte heller Malmö, uppmuntras eller kompenseras genom det kommunala utjämningssystemet för att man lägger pengar på x, y eller z. Utan bidragen från det kommunala utjämningssystemet baseras på befolkningsstrukturen i den enskilda kommunen. Sedan är det upp till kommunpolitikerna, som är valda av väljarna i demokratiska val, att avgöra vad de ska lägga pengarna på. Det kan vara att lägga mer på den lagstadgade verksamheten, som kan kallas kärnverksamhet, eller så kan man välja att lägga pengar också på annat.

Så måste det fungera. Jag har svårt att se annat, även om också jag som civilminister då och då faktiskt kan ha synpunkter på en och annan utgift som läggs i en och annan kommun. Men det kommunalekonomiska skatteutjämningssystemet måste ha samma struktur framöver som i dag, tror jag, även om vi kan putsa på det lite här och där.