Fru talman! Eva Lindh har frågat mig vad jag ämnar göra för att motverka social dumpning.

Aktiv medverkan till bosättning i annan kommun är en mångfasetterad fråga som bland annat handlar om tillgången på bostäder och möjligheterna att skaffa sig ett arbete. Det är också en fråga om att kommunerna tolkar och tillämpar bosättningslagen (2016:38) och socialtjänstlagen (2001:453) på olika sätt. I Statskontorets rapport Aktiv medverkan till bosättning i annan kommun framgår att den viktigaste faktorn bakom aktiv medverkan är den varierande tillgången på bostäder.

Som tidigare redogjorts för i tidigare interpellationsdebatt i samma ämne (interpellation 2022/23:147) är syftet med det kommunalekonomiska utjämningssystemet att utjämna för skillnader i skattekraft och opåverkbara faktorer såsom åldersstruktur och socioekonomiska faktorer, till exempel utbildnings- och inkomstnivå samt vistelsetid i Sverige. Den parlamentariska Utjämningskommittén (dir. 2022:36) har genom ett tilläggsdirektiv fått i uppdrag att överväga och föreslå åtgärder för att motverka höga och ökande skattesatser. Tillägget berör inte aktiv medverkan, men i ursprungsdirektivet har kommittén fått uppdraget att analysera om utjämningssystemet i tillräcklig grad kompenserar för just socioekonomiska faktorer. Vid behov ska relevanta åtgärder föreslås.

Det pågår även andra statliga utredningar och myndighetsuppdrag som har anknytning till frågan om aktiv medverkan. Enligt den nationella hemlöshetsstrategin 2022-2026 ska länsstyrelserna stödja kommunerna i deras arbete för att förebygga avhysningar och motverka hemlöshet. Utredningen om skärpta kontroller vid fastighetsförvärv (dir. 2022:93) ska bland annat föreslå åtgärder som syftar till att skydda bostadshyresgäster mot oseriösa överlåtelser av hyresfastigheter. Regeringen avser också att se över bosättningsregelverket. Goda förutsättningar för mottagande av nyanlända i kommunerna är centralt för att integrationen ska fungera.

Det bör också framhållas att en stor andel av dem som bytt bostadsort genom aktiv medverkan har varit nyanlända och att migrationen till Sverige har minskat kraftigt de senaste åren. Regeringen är mån om att det finns ett välfungerande samarbete mellan kommunerna och kommer att fortsätta följa frågan.

Fru talman! Jag kan inte annat än att förundras över regeringens politik ibland. Jag satt i civilutskottet - utskottet som jobbar med bostadspolitik - förra mandatperioden och var med på mötet när Moderaterna heligt och kärt lovade att de skulle låta de 8 miljarder som bemyndigats för investeringsstödet och som var utlovade ligga kvar. Nu vet vi att 8 miljarder för att bygga bostäder i Sverige har försvunnit. De finns inte längre. Och vi ser konsekvenserna. Bostadsbyggandet har sjunkit med 57 procent. Det får såklart resultat i form av siffror som vi skickar till Europaparlamentet och till OECD om att bnp sjunker.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Men bakom dessa siffror ser vi en skriande brist på bostäder, i ett läge när den socialdemokratiskt ledda regeringen hade lyckats få upp byggandet över de prognostiserade behoven. Löftet från Moderaterna om 8 miljarder försvann.

Kollegorna till civilministern i Kristdemokraterna skulle öka småhusbyggandet. Det var lösningen på allt. Men några åtgärder för att bygga fler småhus har vi inte sett. Det byggs inte fler småhus. Detta bostadsbyggande har också havererat. På punkt efter punkt havererar regeringens bostadspolitik.

Då blir den enkla frågan här: Hur menar civilministern, vars partikollega dessutom har ansvar för bostadsbyggandet, att färre bostäder löser det problem som vi pratar om här med social dumpning? Hur blir det lättare för människor att hitta boenden i kommuner med stort bostadsbehov när regeringen drar undan 8 miljarder i produktionsstöd till bostäder där dessa människor skulle kunna bo? Jag upprepar frågan bara för att det inte ska råda några tvivel: Hur bidrar ett minskat bostadsbyggande till att lösa frågan om social dumpning?

(Applåder)

Fru talman! Först vill jag ge en sakupplysning som jag har lovat att göra varje gång begreppet SD-styrda regeringen kommer upp eftersom det alltså inte är någon SD-styrd regering som Sverige har. Vi har en regering som styrs och består av Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna, som i sin tur har ett parlamentariskt samarbete inom Tidöavtalets ramar som gör att denna regering kan fortsätta att få igenom sin politik i riksdagen och som alltså samlar en majoritet i riksdagen inom dessa områden. Regeringen är alltså inte SD-styrd utan består av Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna. Jag tycker att det är viktigt att vi säger rätt saker och att det som sägs i denna talarstol är sant och riktigt.

Jag har tidigare i de debatter som vi har haft om social dumpning sagt att detta är ett problem. Jag är medveten om att det är ett problem som långt ifrån finns i hela Sverige och som långt ifrån finns i alla kommuner men som en del kommuner utsätts för. Det är inte våldsamt många kommuner som har lyft fram denna fråga för mig. Jag har mött över 200 kommuner under mitt första år som civilminister, och frågan har kommit upp i ett fåtal - kanske en handfull - av dessa drygt 200 kommuner. Det har väldigt ofta varit kopplat till just migrationen. Dessa kommuner har fått en bosättning av nyanlända från andra kommuner efter att etableringstiden är slut.

Jag har också sagt att detta inte är en enkel fråga att lösa därför att det är en inneboende konflikt att där det ofta finns bostäder är det ofta brist på arbeten, och där det finns arbeten är det ofta en stor brist på bostäder. Detta är en inneboende konflikt, plus att man naturligtvis får bosätta sig var man vill. Att ha ett visst utbyte mellan kommunerna kan inte heller alltid vara fel, även om själva fenomenet, som ibland kallas social dumpning, naturligtvis är ett problem för många kommuner.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är sant att utredningen har lagts ned. Men utredaren hann komma en bra bit på vägen. Jag träffade utredaren i våras. Vi fick ta emot en del faktaunderlag och en del förslag. Regeringen behövde dock göra prioriteringar bland olika utredningar, och då valde vi att avsluta just denna. Men det är inte så att det arbete som hann påbörjas var förgäves. Jag har tagit emot synpunkter och de slutsatser som hade hunnit dras, vilket var en hel del.

Jag kan ju säga att flera av de förslag som nu figurerar i debatten som något man borde genomföra inte ligger på mitt ansvarsområde utan på andra statsråds ansvarsområden. Det kanske också är viktigt att påpeka i sammanhanget.

Sedan skulle jag säga att den kanske viktigaste åtgärd som denna regering hittills har vidtagit för att minska fenomenet social dumpning är omläggningen av migrationspolitiken. Den har nämligen lett till ett rejält minskat tryck i invandringen till Sverige, vilket i sin tur kommer att göra att fler kommuner klarar av att härbärgera och integrera de nyanlända de får i enlighet med bosättningslagen. Jag är alltså övertygad om att den minskade migrationen i sin tur kommer att leda till ett minskat tryck på kommuner att använda sig av andra kommuners fastighetsbestånd för att etablera invandrare.

Vi har Utjämningskommittén som sitter, och Eva Lindh sitter själv i den kommittén. Det är alltså fullt möjligt att lyfta denna fråga som en del av ursprungsdirektiven om att man ska titta på om de socioekonomiska faktorerna väger tillräckligt tungt i utjämningen. Det är fritt fram att lyfta den frågan där, så go ahead - gör det!

Det korta svaret på Ola Möllers fråga är förstås: över huvud taget inte. Jag tycker att det är en otroligt krystad fråga. Den är naturligtvis retoriskt ställd - jag begriper det - men svaret är givetvis: nej, över huvud taget inte.

Fru talman! Det är bra att migrationsministern är i salen och sitter bredvid civilministern, så att migrationsministern kan informera civilministern om att omläggningen av migrationspolitiken och minskningen av det så kallade trycket mot Sverige skedde under den socialdemokratiskt ledda regeringen. Det var faktiskt år 2022 som vi tog emot 7 000 som fick asyl, och det skedde under vår regeringstid. Någon omläggning av migrationspolitiken lyckas alltså inte denna regering genomföra, och det kan migrationsministern berätta.

Jag uppskattar att ministern svarar nej på en rak fråga, även om den är retoriskt ställd. Det är klart att ett minskat bostadsbyggande gör civilministerns jobb med att lösa problemet med social dumpning svårare. Då blir nästa fråga: Hur agerar civilministern för att få sina kollegor bostadsministern och finansministern att förstå att vi behöver bygga bostäder i det här landet - för att civilministerns jobb med att lösa problemet med social dumpning ska bli lite lättare?

Det är precis som min kollega Eva Lindh säger: Det kollektiva ansvar som regeringen har bär även civilministern. Civilministern är därmed i allra högsta grad skyldig till att Moderaterna bröt sitt löfte om att 8 miljarder i bemyndigande skulle ligga kvar.

Sedan vill jag göra en liten utvikning kring detta med SD-regeringen. När civilministerns egen partiledare i sitt sommartal står och använder begrepp direkt hämtade från den högerextrema miljön får civilministern faktiskt ursäkta att vi ser vad som sker. Man ska kalla en spade en spade, och när högerextrema begrepp letar sig in i ministrarnas begreppsanvändning ser jag ingen skillnad på om Jimmie Åkesson hade lett regeringen formellt eller, som nu, informellt.

Fru talman! Jag behöver egentligen inte få berättat för mig att det finns problem med detta fenomen. Jag har sagt flera gånger i denna talarstol att jag tycker att det finns problem. Det kommer väldigt ofta interpellationer i denna fråga, och det är mycket möjligt att regeringen kommer att återkomma med insatser. Det finns dock inget nytt att berätta sedan den förra debatten mer än vad gäller det arbete som redan pågår. Jag tror också att det minskade trycket när det gäller migrationen till Sverige kommer att leda till minskad förekomst av så kallad social dumpning. Vi får se om jag har rätt eller inte - det är ibland riskabelt att stå i en talarstol och gissa, men jag tror faktiskt att vi kommer att få se detta.

Jag tänker fortsätta lite med det som gäller etiketten på regeringen. Jag tycker att det är oförskämt av Eva Lindh och andra socialdemokrater att säga att detta är en SD-styrd regering, för det är falsk marknadsföring. Det här är en samarbetsregering som består av tre partier som har ett samarbetsavtal med Sverigedemokraterna för att kunna regera över huvud taget och för att kunna få igenom en budget i riksdagen. Eva Lindh säger att man inte får igenom detta utan SD och att det alltså är en SD-styrd regering. Men utan Kristdemokraterna får man inte heller igenom en budget. Skulle vi då säga att det är en KD-styrd regering? Det gör inte jag, trots att jag är kristdemokrat.

Detta är en regering som består av tre partier - Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna - som har ett samarbetsavtal med Sverigedemokraterna. Det är detta som är fakta. Med samma resonemang som Eva Lindh för skulle vi kalla den förra regeringen C-styrd eller V-styrd, för den regeringen var också beroende av stöd från andra partier. Det är varje regering som inte har mer än hälften av mandaten i riksdagen, och det var länge sedan en regering hade det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag kan bli lite förundrad över debatten om utjämningssystemet. Först låter man upprörd över att det inte kom några tilläggsdirektiv gällande social dumpning till Utjämningskommittén. Sedan säger man att sådana tilläggsdirektiv ändå inte skulle ha gjort någon nytta. Varför är man då så upprörd över att det inte kom några tilläggsdirektiv? Om man nu tycker att denna fråga kan lyftas upp i kommittén menar jag att det går ypperligt att lyfta upp den i den kommitté där bland andra Eva Lindh sitter, med tanke på att kommittén ska se över om de socioekonomiska faktorerna väger tillräckligt tungt i detta system.

Till Ola Möller vill jag säga detta: Om man vill ha en debatt om bostadsbyggande får man faktiskt ställa en interpellation till en annan minister. Jag ska inte ta bostadspolitiska debatter, utan det är bostadsministern som för regeringens talan i de frågorna.

Jag tror dock att även Ola Möller någon gång under det senaste året har hört talas om att inflationen är stigande inte bara i Sverige utan i större delen av omvärlden och att detta spär på ränteläget, vilket har gett en vikande konjunktur. Detta har i sin tur lett till att bostadsbyggandet har minskat. Vi kunde se denna utveckling även under Socialdemokraternas senare tid i regeringsställning. Bostadssektorn är ofta en av de sektorer som först drabbas när konjunkturen viker och framför allt när räntorna stiger, så lägg inte hela bördan på den här regeringen - det tycker jag är väldigt orättvist.

Fru talman! Investeringsstödet är speciellt. Socialdemokraterna ondgör sig ofta över att det försvann, men i Socialdemokraternas egen skuggbudget fanns det inte pengar till investeringsstödet. Vi har kollat detta och har aldrig blivit motbevisade här i talarstolen. Jag har tyvärr inte mer talartid, men det är faktiskt så att det inte lades extra pengar till investeringsstödet för 2023. Jag tycker att även detta påstående ekar lite falskt.

Budgeten ska ju läggas fram inom några veckor. Vi får se vad den innehåller när det gäller olika uppdrag och olika pengasatsningar till bland annat kommunsektorn. Detta är inget som har kommunicerats än, utan det kommer. Vi är dock nära en budgetdebatt, och vi kommer då att få anledning att återkomma i flera frågor.

Även den fråga som denna interpellation handlar om lär vi få återkomma till. Jag ser problemet, men som jag har redogjort för tror jag ändå att det finns en del åtgärder som kommer att kunna ge en del effekter i positiv riktning i denna fråga. Det finns dock säkert anledningar att återkomma med fler åtgärder framöver. Vi får se vilka dessa åtgärder blir; det är ingenting som jag kan presentera här och nu i denna debatt.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.