Fru ålderspresident! har frågat mig på vilket sätt jag avser att se till att kommuner som framöver befinner sig i liknande situationer som Heby, det vill säga med skyfall och översvämningar, ska kunna få stöd av staten och hur detta stöd i så fall skulle se ut.

Regeringen konstaterar att klimatförändringarna kan innebära stora nederbördsmängder och risker för översvämningar, vilket kan bli svårt för enskilda kommuner att klara av. Ansvaret för att hantera dagvatten och förebygga översvämningar är delat mellan kommunerna och de enskilda fastighetsägarna. Kommunerna har ansvar för det kommunala vatten- och avloppsnätet, och de har också ansvar för planering och anpassningar. Kommunerna har dessutom, enligt lagen (2003:778) om skydd mot olyckor, ansvar för olycksförebyggande verksamhet och för räddningstjänsten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

I både det förebyggande arbetet och i den akuta krissituationen kan Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, och länsstyrelserna stödja kommunerna. I MSB:s översvämningsportal finns bland annat översvämningskarteringar och andra hot- och riskkartor. I ett akut läge kan myndigheten bidra med översvämningsbarriärer och vattenpumpar. I sådana lägen kan även länsstyrelserna kalla till en samverkanskonferens med berörda myndigheter och aktörer för att samordna åtgärder och ta fram regionala lägesbilder.

Regeringen förbereder nu en reviderad strategi för klimatanpassning som ska ta ett samlat grepp om de behov som finns för att hantera ett förändrat klimat.

Vad gäller det statliga vägnätet har Trafikverket ansvar för underhåll och att göra de reparationer som behövs. Myndigheten handlägger även statsbidrag till enskild väghållning. Enskilda väghållare som får driftsbidrag kan ansöka om bidrag till särskilda driftsåtgärder. Dessa särskilda driftsåtgärder skulle kunna avse till exempel åtgärder för att återställa skador. Regeringen föreslår i budgetpropositionen för 2024 en satsning på 100 miljoner kronor per år under 2024 och 2025 på förstärkt vägunderhåll av enskilda vägar.

Det finns alltså en hel del statliga insatser på det här området, men den grundläggande principen är att kommuner är självstyrande och därför ansvarar för att organisera och finansiera sin verksamhet på egen hand.

Fru ålderspresident! Det är väl inte helt förvånande att en interpellant inte är helt nöjd med svaret som han eller hon får. Så brukar det många gånger vara, och så är det säkert den här gången också.

Jag kan ju omöjligt svara på frågor som rör vad enskilda kommuner får för svar från enskilda myndigheter med hänvisning till Google Maps eller annat. Det blir ju jättesvårt för mig som minister att ha synpunkter på enskilda svar från enskilda myndigheter. Jag tror faktiskt att ledamoten Wennerström förstår att det skulle bli väldigt konstigt och att jag mycket lätt skulle kunna överskrida de befogenheter jag har som statsråd om jag skulle göra det - framför allt när det är en myndighet som inte ens ligger under mitt departement.

Grunden är ändå att kommunerna är huvudansvariga för vatten och avlopp, för att hantera översvämningar, för att ha ett resilient vägsystem - när det är deras egna vägar, vill säga - och för att ha ett va-system som klarar av allt kraftigare skyfall. Det är liksom grunden, och det sa jag också här i mitt svar på ledamotens interpellation.

Sedan finns det flera statliga åtgärder på flera olika nivåer inom flera olika departement och flera olika myndigheter för att stötta kommunerna i det förebyggande arbetet. När det gäller översvämningar men också andra hot och risker finns det ett direkt stöd i samband med detta. Där har bland annat MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, nämnts som en viktig aktör. Länsstyrelserna är också viktiga i det arbetet. SMHI är viktigt med den kunskap man har där, liksom Trafikverket som nämns särskilt i det här fallet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi har också ett antal åtgärder på gång för att stärka just resiliensen. Det kommer en ny vattentjänstlag från och med årsskiftet som ska stärka resiliensen ytterligare. Vi har en nationell strategi för klimatanpassning som är under framtagande nu. Det ansvarar Närings- och klimatdepartementet för. Vi lägger även nästa år in 500 miljoner kronor som kommunerna kan söka från MSB för att kunna hantera olika skador som uppstått på vägnätet i samband med exempelvis en naturkatastrof. Vi ökar också anslaget för underhåll av enskild väg med 100 miljoner kronor 2024 och 2025 för att kunna göra vägnätet mer robust. Så visst kommer det en hel del åtgärder också från regeringens sida och från statlig nivå för att hantera riskerna för ett förändrat klimat.

Regeringen lägger också generellt stor vikt vid och mycket arbete på att rusta upp civilförsvaret i så att säga brett omfång inom många olika sektorer. Där har vi nu en struktur med sektorsmyndigheter och beredskapsmyndigheter där länsstyrelserna är indelade i civilområdesansvar. Allt detta syftar till att stärka den civila beredskapen. Det här är statsrådet Bohlin huvudansvarig för.

Vad gäller Trafikverket vet Marcus Wennerström att det inte ligger på mitt bord. Vill han diskutera Trafikverket särskilt och enskilda svar får Wennerström ställa interpellationen till det statsråd som har Trafikverket under sig.

Fru ålderspresident! Att jag hakade upp mig lite på Trafikverket och Google Maps här i början var ju för att Wennerström själv ägnade ganska mycket tid i sitt första anförande åt att prata om just Google Maps och insinuera att jag stödde och stod bakom Trafikverkets svar om Google Maps och så; jag tänker inte blanda mig i det. Det var därför jag i en del av mitt anförande uppehöll mig vid just det.

Så här är det: Grundansvaret för va-system och för att va-system ska klara exempelvis skyfall och översvämningar och anpassningar till ett förändrat klimat där vi gör prognoser eller förutsätter att vi kommer att se mer av extremväder framöver, det grundansvaret ligger på kommunerna. Vi vet också att Kommunsverige i sin helhet står inför stora investeringsbehov i just va-systemen, vilket bland annat - inte enbart, absolut inte enbart, men bland annat - beror på förväntade ökade regnmängder under kortare perioder och ökad förekomst av exempelvis skyfall.

Sedan är ansvaret delat. Som jag försökte redogöra för i mitt tidigare inlägg har många olika statliga myndigheter uppdrag och uppgifter inom detta område, som både är direkt finansierade och finns med i myndighetens instruktioner och ska klaras av inom given ram. Det är inte alltid självklart och glasklart exakt vem som ansvarar för exakt vilken detalj i alla lägen, och ibland är som sagt ansvaret delat. Det kommer säkert ibland att vara så att kommunerna vid en händelse tycker att någon myndighet borde ta ansvar men myndigheten hänvisar tillbaka till kommunen. Dessa konflikter kommer alltid att finnas; det gör de ofta just när ansvaret är delat.

Många myndigheter - jag nämnde MSB, Trafikverket, länsstyrelserna, SMHI - har ändå möjlighet att stödja, både arbetskraftsmässigt, pengamässigt och kunskapsmässigt, för att stärka kommunerna, både i det förebyggande arbetet och, när en katastrof väl har skett, i det mer direkta arbetet.

Det är ungefär där jag kommer att landa i detta svar - mycket tydligare än så kommer jag inte att kunna vara här och nu. Det är mycket möjligt att regeringen kommer att återkomma med fler åtgärder när vi har en klimatanpassningsstrategi och annat framöver. Men nu är budgeten lagd. Vi kommer att återkomma till uppdragen i regleringsbrev och instruktioner, men de ekonomiska ramarna är satta. Vi ser att vi förstärker exempelvis underhållet av enskild väg, och vi ser att stödet i form av de statsbidrag som MSB kan dela ut för miljöanpassningsåtgärder ligger kvar på en halv miljard kronor. Det är alltså de pengar som finns där. Ser regeringen behov av ytterligare förtydliganden eller förändringar av ansvarsfördelningen får vi återkomma, men några sådana besked har jag inte att ge i dag.

Fru ålderspresident! Det sista håller jag verkligen med om: Detta är något vi behöver jobba med tillsammans i kommuner och myndigheter, alltså på den lokala och den statliga nivån.

Vi kommer säkert att få se över olika gränsdragningsproblem. Med tanke på de nya utmaningar som finns, bland annat ett förändrat klimat, kommer regeringen säkert att behöva återkomma med förändringar av olika slag för att bättre hantera detta. En del av dessa lagförändringar och tillägg har redan nämnts här, men det skulle inte förvåna mig om det under mandatperioden kommer ännu fler initiativ.

Jag har i mina anföranden här lyft behovet av både det förebyggande och det direkta stödet från myndigheten, för att höja kunskapsnivån och för att kunna bygga mer resiliens så att vi kan hantera exempelvis översvämningar bättre. När det gäller det direkta stödet har MSB också flera möjligheter att rycka ut när kommuner drabbas till följd av att åar översvämmas eller vägar går sönder. Det finns redskap att ta till vid myndigheten i dag, och regeringen gör också satsningar nästa år för att man ska kunna ta till dem.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag tror att det är viktigt att från statlig nivå, från regeringens sida, vara noga med att kommunerna ändå har det grundläggande ansvaret. Annars kan man skapa en kultur där vi vill lyfta mer och mer av detta till myndigheter och frånta kommunerna ansvaret - det tror jag vore farligt.

Vi ska i den kommunsammanslagningsutredning som jag har tillsatt se över möjligheterna att slå samman kommuner. Ett av argumenten för detta är just att vi är bekymrade över att en del kommuner inte är tillräckligt robusta för att bland annat kunna jobba med den typ av frågor som ett förändrat klimat innebär. Kommunerna behöver gå ihop för att jobba tillsammans på lokal nivå; detta är en av de många goda anledningarna till att den utredningen tillsattes.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.