Fru talman! Eva Lindh har frågat mig varför jag inte verkat för mer resurser till utredningen om utjämningssystemet och en förlängning av utredningstiden.

Den pågående parlamentariska Utjämningskommittén har i uppdrag att göra en bred översyn av det kommunalekonomiska utjämningssystemet. Bakgrunden till att kommittén tillsattes var ett tillkännagivande från riksdagen om att tillsätta en utredning som ser över hela det kommunalekonomiska utjämningssystemet, med fokus på utveckling, tillväxt och likvärdig service i hela landet. Enligt tillkännagivandet skulle översynen också omfatta en analys av hur systemet påverkar kommuners och regioners drivkrafter att stimulera tillväxt. Dessa delar finns med i ursprungsdirektiven.

Tilläggsdirektiven innebär att frågan om utjämningssystemets påverkan på tillväxt betonas ytterligare och att kommittén ska lämna förslag på åtgärder för att motverka höga och ökande skattesatser i kommuner och regioner.

Utjämningskommitténs utredningstid och resurser har anpassats efter kommitténs breda och viktiga uppdrag. Samtidigt pågår och planeras för flera andra angelägna utredningar. Prioriteringar, både vad gäller tid och resurser, är därför nödvändiga.

Fru talman! Jag tackar Eva Lindh för en väldigt viktig interpellation.

Fru talman! Statsministern med flera statsråd pratar om paradigmskiften i Sverige. Det ser vi ännu inte så mycket av här i riksdagen då det inte levereras så många förslag hit och voteringstiderna ställs in. Men en orsak till detta är att mycket i Tidööverenskommelserna ska utredas. Det var inte minst statsministern mycket tydlig med i regeringsförklaringen där han sa: "Regeringen kommer därför att stärka Regeringskansliets samlade reformförmåga. Bland annat kommer det under samordningskansliet i Statsrådsberedningen att inrättas en funktion med erfarna och meriterade utredare som tar sig an målinriktade utredningsuppdrag. Målet är att korta utredningstiden, till och med halvera den, med bibehållna krav på hög juridisk precision."

Allt väl så långt. Men när vi tittar på detta handlar det faktiskt också om att stärka Sverigedemokraternas inflytande i Regeringskansliet. Det handlar om att det stora partiet i Tidösamarbetet ska få tillräckligt mycket inflytande på utredningarna. Det hämmar tyvärr kanske sådana här utredningar som är så viktiga och som har varit grunden i den svenska modellen - trovärdigheten för utjämningssystemet. Vi har i grunden varit överens om att det är väldigt viktigt. Det tycker vi borde prioriteras. Det förtjänar att prioriteras.

Trots att utredningstiden var längre förra gången landade man i en välfärdsmiljard, tillväxtmiljard, till de mest välbeställda kommunerna. Det är klart att vi skulle behöva ändra på det. Det borde gå att ta fram förslag för att förstärka och ge denna utredning rimliga förutsättningar.

Fru talman! Jag måste säga att det är lite småaktigt av civilministern att märka ord på det sättet.

Det är klart att jag hade kunnat ställa en fråga i interpellationen om huruvida han hade fattat ett beslut, men det vet jag ju att regeringen inte har gjort. Jag försökte vara lite vänlig och fråga varför man inte har verkat för detta - av det skälet att jag på allvar ber civilministern att arbeta för att vi ska få längre tid på oss. Och om det nu är så problematiskt att ge oss längre tid, varför inte utöka resurserna? Vi vet att vi inte kommer att hinna utreda allt det vi skulle behöva utreda för att få ett bra underlag inför att beslut ska fattas.

Jag tycker alltså att det är lite småaktigt, men jag tänker att jag kan ställa om frågan. Kommer regeringen att fatta beslut om att utöka resurserna eller utöka tiden för utredningen? Jag vill ha ett ja eller nej som svar.

Sedan måste antingen jag ha varit väldigt otydlig eller civilministern ha ordentligt misstolkat en tidigare interpellationsdebatt vi haft. Jag frågade då vad innebörden var av de tilläggsdirektiv som regeringen hade fattat beslut om. Jag påstod inte att de redan fanns i utredningsdirektiven, utan frågan handlade just om att exempelvis detta med att dra ned möjligheterna att höja skatten faktiskt inte var med. Jag argumenterade för att jag tycker att vi måste ta ansvar för att Sverige har ett kommunalt och regionalt självstyre och fatta beslut utifrån det.

Sekretariatet och vi i kommittén har gjort bedömningen att ett införande 2026 vore möjligt även om man förlängde utredningstiden bara lite grann, det vill säga med några månader. Det skulle ge utredningen väldigt mycket större möjligheter att verkligen granska och komma med bra underlag inför att nya beslut ska fattas. Jag vet inte vad det är med tanken på en förlängning som oroar så mycket - eller om det bara handlar om att man faktiskt inte är intresserad av att få en ordentlig utredning gällande utjämningssystemet.

Vi är ju överens i kommittén om att vi inte kommer att hinna inom den tidsfrist vi har. Min fråga till civilministern är därför: Om civilministern nu inte litar på socialdemokratiska riksdagsledamöter, litar han ändå inte på sina egna partiföreträdare i utredningen - eller på de samarbetspartier som sitter i utredningen? De har ju också ställt sig bakom skrivelsen med en önskan om förlängd tid och mer resurser.

Jag frågar igen: Får vi ett beslut om en förlängd tidsfrist, det vill säga mer tid, eller utökade resurser? Behovet finns nämligen. Jag vill gärna ha ett ja eller nej som svar.

Fru talman! Jag är väl medveten om att Socialdemokraterna ofta försöker ge sken av att vissa partier bestämmer över andra partier. Detta är en trepartikoalition, och vi är överens. Vi har ett kollektivt beslutsfattande. Vi är inte alltid överens i alla frågor initialt, men efter förhandlingar är vi överens.

Man får väl också säga att regeringen under sitt första år har presterat väldigt mycket och haft ett högt reformtempo med de förslag och det arbete vi har gjort. Jag är alltså väldigt nöjd med vårt första år. Vi har hållit ihop på ett mycket bra sätt och även levererat på det vi gick till val på. Det är dessutom tre år kvar på mandatperioden, så mycket mer kommer att komma.

På Eva Lindhs konkreta fråga går det inte att svara ja eller nej i dag, för jag har inga sådana konkreta besked att ge. Svar på frågan om de exakta tiderna kommer när jag kan ge ett svar. Vi håller nu på att jobba med utredningar som ska komma, och det kommer att komma ett besked även vad gäller tiden för just den utredning vi pratar om i dag.

Det är dock självklart att detta, precis som i princip varenda annan fråga, är en prioriteringsfråga. Vi i regeringen - vi ministrar - vill utreda mycket. Vi vill åstadkomma mycket, och vi är en otålig regering. Vi har Tidöavtalet som naturligtvis sätter ramarna för vårt regeringsarbete, och de reformer vi vill genomdriva och prioritera är självklart sådana som finns i Tidöavtalet. Det var nämligen det som låg högst upp på våra agendor när vi mötte väljarna i valet.

Detta är alltså inget konstigt, utan jag är öppen med att det som finns i Tidöavtalet är viktiga prioriteringar för regeringen. Avtalet är också avgörande för att regeringen ska kunna styra landet med hjälp av ett parlamentariskt samarbete med Sverigedemokraterna. Det är inga konstigheter alls i det. Det är också därför vi har en så tung slagsida för utredningar inom exempelvis rättspolitiken, sjukvårdspolitiken och mycket annat som finns i Tidöavtalet. Det är inget konstigt med det.

Tiden räcker väldigt sällan till; det är ju vanligt att man vill ha mer tid och mer resurser. Om man redan i det initiala skedet i utredningens arbete säger att man nog kommer att behöva mer tid kan jag dock tycka att siktet nog också blir inställt på det. Man ställer sig på något sätt in på att man kanske kommer att få mer tid. Vi kan inte ge mer tid till alla utredningar som önskar mer tid, för det skulle tränga undan andra viktiga utredningar som regeringen vill göra.

Kommittén har dessutom fått ett tvåårigt uppdrag, vilket är längre än vad de allra flesta utredningar får. Det har man fått på grund av att det är ett omfattande uppdrag. Regeringen gör bedömningen att dessa två år bör räcka för att man ska kunna komma med ett slutbetänkande som svarar upp mot de direktiv som getts.

Fru talman! Jag instämmer i Eva Lindhs uppfattning att det är en viktig utredning. Det är inte någon utredning som den här regeringen har lagt ned eller kortat utredningstiden för. Vi har till och med gett ett par tilläggsdirektiv just för att stärka betydelsen av utredningen. Det finns ingen oenighet där.

Vädjan om att det önskas mer tid är härmed mottagen. Jag har också sett skrivelsen där detta önskemål uttrycks. Jag är fullt medveten om det.

Jag tror inte att vi kommer så mycket längre i denna debatt, utan det är samma argument. Det är en prioriteringsfråga. Vi kan inte bifalla alla önskemål om mer tid till utredningar.

Statsministern har aviserat ett annat sätt att jobba med utredningar, med ett nytt särskilt kansli för att få igång snabbare utredningar, så att regeringens inriktning ska kunna bli verklighet snabbare. Långa utredningsprocesser är ofta en anledning till att implementeringen av politik tar längre tid än vad vi som regering önskar men också längre tid än vad väljarna och medborgarna förväntar sig. Detta riskerar i sin tur att spä på politikerförakt, vilket jag tycker är allvarligt för demokratin inte minst. Därför tror jag att vi behöver hitta metoder för att kunna jobba på snabbare med våra utredningar. Det är den här regeringens inriktning och önskemål.

Därmed tackar jag för denna debatt.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.