Erik Slottner

Fru talman! Jag kan förstå om ledamoten Nyberg blir lite konfunderad av mitt svar eftersom det inte är jättetydligt och klart. Eller jag tycker att jag svarade klart och tydligt nej på den konkreta frågan, alltså att regeringen i dagsläget inte har för avsikt att tillsätta en sådan utredning. Det finns ingenting som har stipulerats som gör att jag kan säga det. Jag kan inte lite spontant i en interpellationsdebatt säga att regeringen kommer att tillsätta en utredning. Det måste till en process för att tillsätta en sådan utredning. Jag kan inte bara stå här och säga att en utredning kommer att tillsättas. Därmed är svaret nej på frågan.

Men svaret är inte nej för att jag tycker att detta är en jättedålig idé. Det var det som jag försökte säga i mitt svar. Det är inte så att jag har några ideologiska argument eller sakargument emot det som framförs här i talarstolen. Men allt som är klokt och allt som kan övervägas hinner inte utredas, och det handlar både om tidsbrist och resursbrist. Att det inte ingick ett sådant uppdrag i den utredning som var tillsatt och att lagen är så ny är förmodligen skäl till att denna fråga inte har utretts. Men det innebär inte att jag helt stänger dörren för att denna fråga kommer att kunna utredas. Men den kommer kanske inte att utredas för sig utan kan kanske komma att ingå i en större utredning - vem vet. Det är också osäkert vilket statsråd som skulle bli ansvarig för en sådan utredning. Det beror på hur bred eller smal den blir.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vad jag också försökte beskriva är att det pågår mycket arbete, både inom EU och i Sverige, för att komma åt narkotikan och för att göra det svårare för dem som livnär sig på narkotikahandel och för att göra det svårare för de kriminella gängen att finansiera sin verksamhet via narkotikahandel på många olika fronter. Och jag presenterade en del av dessa åtgärder bara för att visa att regeringen gör väldigt mycket i fråga om detta. Just denna fråga har vi i dagsläget inte för avsikt att utreda, men jag stänger inte den dörren på något sätt.

Fru talman! Det konkreta svaret på frågan från Katja Nyberg är: Nej, det finns ingenting sådant konkret nu som regeringen har sagt att vi ska göra. Detta innebär inte att vi stänger denna dörr.

Jag tycker att det ligger väldigt mycket i det som Katja Nyberg säger i sitt inlägg. Det är inte på något sätt någon tokig idé. Men det finns ingenting som vi har konkretiserat och sagt att vi ska återkomma med. Men vi har många år kvar att regera, och det finns tid att återkomma i frågan om vi gör den bedömningen.

Att bekämpa narkotika - narkotikabruket, narkotikahandeln och langningen - är av största vikt. Narkotikan är mycket av grunden och kittet i finansieringen av den organiserade brottsligheten och också det som är inkörsporten för många, inte minst unga pojkar som dras in i de fruktansvärda sammanhang som de kriminella gängen utgör. Att vi bekämpar narkotikan är alltså av mycket stor prioritet för regeringen.

Det pågår flera åtgärder för att försvåra narkotikahandeln. Det handlar om straffskärpningar och att ge flera verktyg. De lagar som vi nu diskuterar och som trädde i kraft under 2023 är två konkreta exempel på detta och som innebär att polis, tull och Postnord måste samarbeta ännu bättre för att komma åt narkotika som skickas via post.

Jag vill ändå säga att jag inte tror att lagstiftningen är helt tandlös. Man kan se att polisen under första halvåret i år har beslagtagit i genomsnitt 185 narkotikaförsändelser i postflödet per månad. Det är många postförsändelser varje månad. Så nog finns det möjligheter. Och Tullverket har under de nio första månaderna i år gjort cirka 330 beslag per månad i det internationella postflödet. Det visar såklart hur omfattande narkotikahandeln är, men det visar också att det ändå finns verktyg för olika myndigheter som går att använda för att kunna upptäcka dessa flöden. Jag tycker ändå att det är viktigt att säga det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Länsstyrelsen har också gett ut en handbok för hur man kan upptäcka narkotika i postflöden. Detta samarbetar Polismyndigheten med länsstyrelsen om.

Det pågår alltså en hel del arbete. Men precis som jag konstaterade i mitt svar ingick inte uppdraget att man utan misstanke obehindrat ska kunna ha exempelvis narkotikahundar inne på ett postkontor i den utredning som tillsattes 2021. Vill man ha denna möjlighet måste en ny utredning tillsättas, och några besked om en sådan utredning finns inte i dagsläget från regeringen. Men jag stänger inte dörren helt för det, utan det är mycket möjligt att vi får återkomma med ett sådant uppdrag.

Fru talman! Katja Nyberg har frågat mig hur jag har för avsikt att göra en justering i postlagen för att möjliggöra narkotikasök med hund på postterminaler utan skälig misstanke.

I januari 2023 trädde nya regler i postlagen (2010:1045) i kraft. Syftet med de nya reglerna är att underlätta för brottsbekämpande myndigheter att förhindra illegal handel via post. Den som arbetar i postverksamhet har nu fått möjlighet att på eget initiativ bryta tystnadsplikten och lämna uppgifter som gäller misstanke om brott till en brottsbekämpande myndighet, om fängelse är föreskrivet för brottet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

I juli 2023 trädde även nya bestämmelser i kraft som innebär att beställning av narkotika för eget bruk kriminaliseras såsom försöksbrott.

Sedan många år gäller att ett brev eller annan försändelse som finns hos ett postbefordringsföretag får tas i beslag om det för brottet är föreskrivet fängelse i ett år eller mer och försändelsen hade kunnat tas i beslag hos mottagaren. Om det av någon anledning uppstår misstanke om brott med sådant straff får en försändelse alltså generellt sett tas i beslag.

I utredningen Ökade möjligheter att förhindra illegal handel via post (SOU 2021:29) konstaterades att det inte finns något lagligt hinder mot att en enskild aktör använder sig av hundar för att eftersöka till exempel misstänkt narkotika i sina lokaler, även om det inte pågår någon förundersökning. Gällande om Polismyndigheten regelbundet ska söka igenom postoperatörernas lokaler med hundar konstaterade utredningen att det kan finnas anledning att reglera den frågan särskilt. Frågan rymdes dock inte inom utredningens uppdrag.

Tullverket har dock redan i dag möjlighet att, i sin kontrollverksamhet, undersöka postförsändelser som kommer från ett annat EU-land eller från tredjeland. För detta krävs inte någon konkret misstanke om brott, utan en försändelse från tredjeland kan undersökas bland annat för att kontrollera att deklarations- och uppgiftsskyldigheten har fullgjorts. En försändelse från annat EU-land får undersökas för att kontrollera att vissa förbud och villkor har iakttagits och om anmälningsskyldigheten har fullgjorts. För att undersöka försändelser använder sig tulltjänstemännen både av skannrar och av sökhundar.

Regeringen och dess myndigheter arbetar kontinuerligt med utvärdering av brottsbekämpande åtgärder för att öka tryggheten i samhället samt för att fler brott ska utredas och leda till lagföring. I detta arbete ingår att försvåra flödet av narkotika.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Jag tackar så mycket för en viktig och bra fråga.

ARN, Allmänna reklamationsnämnden, är en väldigt viktig myndighet för att stärka skyddet och tryggheten för Sveriges konsumenter. Regeringen vidtar flera åtgärder för detta. Vi lade senast i vårändringsbudgeten en förstärkning med cirka 6 miljoner kronor till Allmänna reklamationsnämnden just för att man ska kunna komma ned i ärendebalans och kunna hantera fler ärenden i ARN, vilka vi har sett har ökat otroligt mycket. Inte minst har ökade möjligheter att anmäla digitalt gjort att också anmälningsviljan har ökat.

Vi har gjort en permanent förstärkning i nästa års budget, som vi dessutom förstärker med ytterligare 6 miljoner i budgeten för 2025, så ARN får nu rejäla förstärkningar. Detta är en viktig prioritering för regeringens konsumentpolitik.

Därutöver ska vi lägga en mindre avgift för anmälningar till ARN för att minska det som vi ibland kallar okynnesanmälningar och därigenom förhoppningsvis få en mer rimlig ärendebalans.

Fru talman! Först och främst vill jag bara rätta Eva Lindh och säga att det här inte är en SD-regering. Det är en regering som består av Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna, som har ett parlamentariskt samarbete, bland annat kring budgeten, med Sverigedemokraterna. Så är det sagt.

Regeringen tycker att det är fullt rimligt att staten bidrar i ekonomiskt tuffa tider. Hushåll är hårt ansatta av hög inflation och stigande räntor. Kommun och region har det kärvt i sin ekonomi nu för att få budgeten att gå ihop. Det är rimligt att också våra myndigheter visar att de tar ansvar i en ekonomiskt tuff tid.

Det handlar om 1 procent i besparing på förvaltningsanslaget. Eva Lindh går verkligen händelserna i förväg när hon berättar exakt vilka konsekvenser detta kommer att få. Det får vi se under nästa år. Jag är övertygad om att de allra flesta myndigheter kommer att kunna hantera detta på ett mycket bra sätt.

Det är delegerat ned till generaldirektörerna att hantera effektiviseringen. Men staten måste kunna effektivisera 1 procent under dessa mycket tuffa tider.

Fru talman! Jag kan inte svara på varför Sverige inte var med i just detta specifika samarbete. Men vi finns med i väldigt många andra sammanhang. Nu pågår flera internationella samarbeten, både från politiken och från näringslivet, för en hållbar utveckling av artificiell intelligens där vi respekterar mänskliga rättigheter, demokrati och frihet och där vi använder AI för att utveckla våra samhällen, inte för att leda dem in i mer övervakande, kontrollerande eller auktoritära system. Inte minst EU:s AI-förordning är ett viktigt led i detta.

Jag har också haft samtal med motsvarigheter i USA och Kanada. Vi är helt överens om att vi behöver en hållbar utveckling av AI.

Jag välkomnar verkligen initiativet som tagits. Ett antal länder har varit med och utvecklat detta. Även näringslivet är med på de principerna. Det är lovvärt.

AI innebär fantastiska möjligheter för framtiden, för såväl välfärden som privat näringsliv och offentlig förvaltning. Men vi måste också hantera de etiska risker som finns med AI.

Fru talman! Det är högst troligt att vi kommer att göra det. Vi aviserar nu specifikt tio myndigheter som ska bli fem, men det skulle förvåna mig om ingen av de andra utredningar jag nämnde kommer fram till att några myndigheter kan avskaffas eller slås ihop med andra. Vi får se vad de landar i.

Regeringens ambition är att antalet myndigheter ska minska, men det handlar också om att ensa uppdrag. Det är väldigt lätt att lägga till nya uppdrag till myndigheter men svårare att dra ifrån, så det handlar både om att myndigheterna ska bli mer fokuserade på kärnuppgiften och om att de ska bli färre.

Fru talman! Jag tackar Yusuf Aydin för frågan.

Det pågår nu ett omfattande arbete för att effektivisera staten och göra den mer fokuserad på sina kärnuppgifter för att på så sätt bland annat ta ansvar för skattebetalarnas pengar och använda dem på ett så klokt och effektivt sätt som möjligt. Ett led i detta arbete är att minska antalet myndigheter. Detta lovade vi inför valet, och det levererar vi på nu.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Det är flera åtgärder som pågår. I budgeten pekar vi ut tio myndigheter som ska bli fem, och vi har en särskild utredning som går igenom de mindre myndigheterna. Med detta menar vi myndigheter som har färre än 100 årsarbetskrafter, och det finns ungefär 120 sådana myndigheter i Sverige.

Nyligen - jag tror att det var i förra veckan - fattade regeringen ett särskilt beslut om nämndmyndigheterna som omfattar 41 av dessa. Vi ska se om vissa av dem kan slås samman när det behövs. Därutöver har vi ett särskilt uppdrag till Statskontoret för att se över informations- och kommunikationsinsatserna på våra myndigheter.

Fru talman! Självklart ska vi reagera varje gång det förekommer hatpropaganda - oavsett var detta sker måste vi reagera. Regeringen, inklusive många av mina ministerkollegor, har reagerat oerhört kraftfullt mot den antisemitism som vi nu ser sprida ut sig i det svenska samhället och som ökar otryggheten och rädslan hos den judiska befolkningen.

Detta är någonting som vi tar på mycket stort allvar. Åtgärder från flera olika ministrar har presenterats för att komma åt den mycket oroväckande antisemitismen.

Fru talman! Jag tackar ledamoten för frågan. Jag får nog konstatera att den inte riktigt ligger på mitt bord. Jag vet inte riktigt hur ledamoten kopplar detta till just civilministern. Civilsamhällesfrågor och trossamfund ligger hos socialminister Jakob Forssmed.

Över huvud taget tar regeringen naturligtvis religiös extremism på mycket stort allvar, var den än förekommer. Vi får dock inte göra misstaget att dra alla religiösa samfund över en kam, utan vi måste gripa in, agera och reagera där detta sker.

Vi är fullt medvetna om att religiös extremism har avslöjats i flera moskéer och att det har förekommit budskap i en del moskéer som är helt oacceptabla i ett demokratiskt samhälle som Sverige. Detta reagerar och agerar vi mot på många olika områden. Frågan får nog dock ställas vidare till ansvarig minister.

Herr talman! För att återgå till det som interpellationen handlar om, nämligen den kommunala konsumentvägledningen: Jag har inte så mycket mer att tillägga än det jag redan sagt, nämligen att jag tycker att det här är en viktig verksamhet.

Det är bekymmersamt att antalet konsumentvägledare har minskat så mycket runt om i kommunerna. Det finns kommuner där man har satsat mer på detta, men jag är fullt medveten om utvecklingen. Vi behöver veta vad det här beror på. Är det enbart en ekonomisk fråga, en besparingsåtgärd, eller finns det andra orsaker till att man har minskat den kommunala konsumentvägledningen? Har man gjort bedömningen att exempelvis Hallå konsument har kunnat ersätta?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag har haft ett möte med Konsumentvägledarnas förening. Det finns absolut inte något agg eller några tvister mellan oss, utan vi är överens om att det här är en viktig verksamhet. Dock har ingen regering hittills dragit slutsatsen att det borde bli en obligatorisk verksamhet för kommunerna. Det har varken den förra regeringen eller den här regeringen tagit ställning för. Men finns det andra sätt att stärka och uppmuntra konsumentvägledarna?

Konsumentverket kommer att få fler uppdrag framöver för att stärka det förebyggande arbetet. Jag tycker att de budget- och skuldrådgivare som finns, vilket är en obligatorisk verksamhet, också är värda att titta på. Vilket uppdrag har de? Det är kanske också en modell eller ett alternativ att stärka och utvidga deras uppdrag till att vara mer förebyggande och inte bara komma in när det ska till skuld- och budgetrådgivning.

Det finns lite olika vägar och modeller framåt, så låt oss se vad vi landar i. Men konsumentvägledarna fyller en viktig roll där de finns. Det kan också vara så att många mindre kommuner kan samarbeta med varandra - jag vet att det sker på något ställe - för att denna grupp inte ska utarmas.

Tack för denna debatt!

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Herr talman! Det som har hänt under det senaste halvåret - det hände i och för sig innan dess också - är att inflationen har fortsatt öka. Ränteläget är på fortsatt hög nivå.

Under det här halvåret fick vi också reda på hur reformutrymmet ser ut för 2024. Reformutrymmet var tajt givet alla de satsningar som vi före valet lovat väljarna att göra, nämligen att stärka rättsväsendet, stärka försvaret, upprätta en god välfärd, stötta särskilt utsatta hushåll i en svår ekonomisk tid och stärka jobblinjen. Allt detta gjorde att vi var tvungna att fokusera det reformutrymme vi hade på just dessa områden.

Sedan såg vi ett stort behov av att stärka Allmänna reklamationsnämnden med tanke på att ledtiderna ökade väldigt mycket eftersom antalet ärenden till Allmänna reklamationsnämnden ökade. Då såg vi det som mest prioriterat inom konsumentområdet att öka stödet till Arn, och då var detta ett förslag för att kunna finansiera det ökade stödet till Arn. Det är alltså mer en prioritering inom konsumentområdet än någonting annat.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag hoppas dock att finansieringen av konsumentorganisationerna ska kunna ske på annat sätt. Jag förstår att det statliga stödet är viktigt. Jag har också haft samtal om detta med Sveriges Konsumenter, som naturligtvis inte är glada. Jag förstår att det här är ett ekonomiskt avbräck för dem, men jag hoppas att de ska kunna hitta finansiering från annat håll som gör att konsumentorganisationerna ändå kan leva vidare.

Sedan är det ju inte bara konsumentorganisationerna i sig som jobbar med förebyggande konsumentarbete. Som jag nämnde tidigare är pensionärsorganisationerna en väldigt viktig del i detta för att stötta äldre personer i vårt samhälle och hjälpa dem att inte bli lurade eller gå i olika konsumentfällor.

Det är som sagt en krass ekonomisk verklighet som förklarar det här stödet. Det är inget som är riktat mot konsumentorganisationerna.

Herr talman! Vi har inte i grunden olika åsikter i frågan. Det förebyggande arbetet är otroligt viktigt på konsumentområdet, precis som inom många andra områden. Och precis som på många andra områden är det ofta kommunerna som ansvarar för mycket av det förebyggande arbetet, och kommunerna har också ett viktigt ansvar i det konsumentförebyggande arbetet. Men det gäller inte bara i kommunerna, utan här har också Konsumentverket som statlig myndighet ett viktigt uppdrag.

Tidigare i år slutredovisades ett uppdrag som har pågått några år, som den förra regeringen gav till Konsumentverket. Verket har enligt tidigare uppdrag tagit fram ett stödmaterial för hur man kan arbeta mer förebyggande, och det är bra. Regeringen avser att använda Konsumentverket än mer framöver för att stödja det förebyggande arbetet. Det kommer att komma fler uppdrag, men jag kan inte presentera något riktigt än. Det kommer fler uppdrag i syfte att stärka det konsumentförebyggande arbetet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

I takt med att samhället förändras och människors livsmönster, levnadsstilar och konsumentmönster förändras måste också det förebyggande arbetet uppdateras och förändras. Jag tror att när det ropas efter obligatorisk konsumentvägledning i kommunerna är det ibland lätt att fastna i den modell som finns i dag och har funnits under lång tid, och därför tror jag att vi behöver fundera över hur vi utifrån den tid vi i dag lever i på bästa sätt kan stärka det konsumentförebyggande arbetet. Det är mycket möjligt att det är fråga om en ökad satsning på konsumentvägledarna, men jag vill inte fastna i den modellen utan också se om det finns andra modeller, inte minst för att nå många yngre människor som har helt andra konsumentmönster än min och äldre generationer har.

Ett sådant exempel är Hallå konsument, en digital tjänst hos Konsumentverket, som har fått ett ökat antal besökare. Jag har tittat in på Hallå konsument, och jag tycker att det är en otroligt bra tjänst, tydlig och pedagogiskt upplagd och lätt att följa. Den har verkligen bidragit till att mycket av konsumentvägledningen har gått över dit. Den har betydligt fler besökare än konsumentvägledarna har. Det är bra att ha med sig i bakgrunden.

Med detta sagt tycker jag att det är en oroande trend att antalet konsumentvägledare har minskat så mycket i kommunerna. Det är något som regeringen följer, och det är något som vi tar på allvar, inte minst mot bakgrund av det tillkännagivande från riksdagen som finns sedan tidigare och som mitt parti står bakom. Det finns naturligtvis anledning för regeringen att återkomma.

Jag vill också betona civilsamhällets roll i detta. Jag vet att pensionärsorganisationerna tar stort ansvar för konsumentvägledning och konsumentförebyggande arbete, och det är bra. Jag hoppas att andra delar av civilsamhället också ska ta ett stort ansvar.

Nu finns också utredningen om hur vi kan förebygga överskuldsättning. Den är också viktig. Utredaren har lagt fram flera viktiga förslag för hur vi kan minska överskuldsättningen. Jag ser fram emot att återkomma med en proposition; remisstiden har precis gått ut.

En annan viktig konsumentfråga har också varit att stärka Allmänna reklamationsnämnden. Från och med nästa år ger vi ökade resurser för att nämnden ska kunna hantera ärenden snabbare.

Det pågår mycket, men vi är inte klara. Vi följer frågan noga, och vi kommer absolut att få återkomma med fler åtgärder framöver.

Herr talman! Anna-Belle Strömberg har frågat mig om jag och regeringen avser att vidta åtgärder för att alla konsumenter ska få tillgång till en fungerande konsumentvägledning och i så fall vilka.

Jag tackar för frågan. Det är viktigt att alla konsumenter kan få stöd inför köp av varor och tjänster. Lika viktigt är det att få stöd i de fall ett köp har gått fel. Konsumenter möter alltmer komplexa marknader. Försåtliga och till och med bedrägliga affärsmetoder är vanligt förekommande, vilket ökar behovet av information och stöd. Aktiva konsumenter bidrar också till en väl fungerande konkurrens.

För många konsumenter är sannolikt digital information den viktigaste källan för att kunna göra medvetna val. Via nätet tar de allra flesta konsumenter del av bland annat jämförelsetjänster på ett sätt som inte var möjligt för 10-20 år sedan. För mer individuellt anpassad hjälp och stöd kan konsumenter vända sig till bland annat Konsumentverkets upplysningstjänst Hallå konsument, någon av de fyra konsumentbyråerna eller kommunala konsumentvägledare. Många kommuner erbjuder fortfarande konsumentvägledning, både förebyggande arbete och hjälp när problem uppstått.

Som Anna-Belle Strömberg påpekar minskar dock antalet kommuner som väljer att erbjuda konsumentvägledning. Ett lokalt tillgängligt konsumentstöd som kan erbjuda fysiska besök är särskilt viktigt för mer sårbara konsumenter. Konsumentverket erbjuder utbildning och annat stöd till de kommunala konsumentvägledarna och har haft i uppdrag att främja och utveckla konsumentstödet genom att stödja olika samhällsaktörer som har förutsättningar att hjälpa konsumenter i särskilt behov av stöd med att ta till vara sina intressen i samband med köp och att hantera privatekonomiska problem. Till exempel erbjuder pensionärsorganisationerna sedan en tid tillbaka viss konsumentrådgivning. Konsumentverket har inom ramen för sitt uppdrag bland annat tagit fram stödmaterial.

När det gäller stöd till skuldsatta är de budget- och skuldrådgivare som finns i kommunerna viktiga. Som Anna-Belle Strömberg framhåller har dessa dock ofta en begränsad möjlighet att arbeta förebyggande, varför det samarbete som finns i många kommuner mellan konsumentvägledare och budget- och skuldrådgivare förefaller vara en god ordning som gynnar konsumenterna.

Jag har diskuterat frågan bland annat med Konsumentvägledarnas förening och följer noga utvecklingen på området för att bedöma fortsatta åtgärder för hur den kommunala konsumentvägledningen kan utvecklas.

Fru talman! Jag vill kommentera Monica Haiders frågeställning om att det var Riksrevisionens rapport som hade visat på en ökning av andelen statliga jobb i Stockholm. Det jag hänvisade till var länsstyrelsens sammanställning. De visar uppenbarligen olika resultat. Men nu vet vi i alla fall var våra källor kommer från.

Regeringen jobbar på det stora hela med många uppdrag för att effektivisera och minska myndigheterna. Det kommer naturligtvis att få konsekvenser även för själva lokaliseringen av myndigheterna. Det är också därför det finns med i kommittédirektiven.

Det ska bli spännande att ta emot utredningen - även om det dröjer ett tag innan den kommer - bland annat för att se hur man tänker sig att lokaliseringsfrågan ska hanteras. Men det får vi debattera vid ett senare tillfälle.

I övrigt tänker jag, eftersom interpellanten fortsätter att hänvisa till en regering som jag inte sitter i, inte vidare kommentera det som sades nyligen.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Jag beklagar verkligen att debattdeltagarna fördjupar sig i den lögn som sprids om "SD-regeringen". Jag finner det därför helt nödvändigt att ägna tid åt detta. Det bli då mindre tid för debatt i själva sakfrågan. Jag beklagar det, men det är interpellanten och de andra debattörerna som försätter oss i den situationen.

Det är alltså sakfel att den här regeringen är SD-ledd. Med den retoriken kan man lika gärna säga att den är KD-ledd, att den är L-ledd eller att den är M-ledd. Vi behöver stöd av alla de partierna för att få igenom vår politik. Det är inte heller så att allt regeringen gör behöver gå via SD. Tidöavtalet reglerar ett antal områden där vi ska förhandla och komma överens med SD, men långt ifrån allt regeringen beslutar ligger inom Tidöavtalets ram. Jag tror till och med att det finns en och annan fråga där regeringspartierna gjort gemensam sak med Socialdemokraterna för att få igenom sin politik i riksdagen.

Detta är alltså rena sakfel. Man gör detta för att brunsmeta regeringen, och jag tycker att det är klandervärt. Det är därför jag reagerar så mycket. Jag är också rädd att de som följer debatten - kanske inte jättemånga just denna tisdagskväll - kan tro att den här regeringen leds av SD. Men den är inte SD-ledd. Den består av Moderaterna, Liberalerna och Kristdemokraterna. Med ert resonemang var den socialdemokratiska regeringen i så fall C-ledd eller V-ledd, men det sa jag aldrig när jag recenserade den.

Hanna Westerén sa i sitt första inlägg att tilliten till myndigheterna minskar. Jag vet inte riktigt om det stämmer. Det skulle vara intressant att se de siffrorna - det menar jag helt ärligt och inte ironiskt. Jag skulle gärna ta emot de siffrorna. Min bild är att svenska myndigheter generellt sett har väldigt hög status. Jag skryter ofta om detta när jag talar internationellt och möter myndighetschefer. Vi ska verkligen värna och vara rädda om det höga förtroende som svenska myndigheter åtnjuter hos svenska folket. Finns det siffror som visar att tilliten till myndigheter minskar tar jag naturligtvis det på mycket stort allvar.

Eva Lindh frågade om service och finansiering med tanke på det generella sparanslag som statsförvaltningen gör. Jag tänker inte säga hur varje myndighet ska uppfylla det kravet eller de besparingarna. Vi gör en 1-procentig besparing för att det är rimligt att också statlig förvaltning bidrar till finansieringen av de ökade resurser som behövs till rättssamhället, till försvaret, för att stärka välfärden och för att stärka utsatta hushåll i en väldigt tuff tid. Också statlig förvaltning måste ha det ansvaret. Det kan inte vara bara enskilda hushåll, företag och hårt ansträngda kommuner och regioner som tar det. Det finns ett stort signalvärde i detta, men det behövs också för att finansiera annan nödvändig politik.

Det är nu upp till generaldirektörerna på varje myndighet att se hur de ska hantera den procenten. Jag tror att det kommer att gå väldigt bra i de allra flesta fall.

Sedan undrar man om regeringen har någon plan för omlokalisering av myndigheter. Nej, regeringen har ingen grandios plan för detta, utan vi tar myndighet för myndighet. Vi har en pragmatisk inställning till detta och säger att det ska vara ändamålsenliga placeringar.

Regionalpolitiken är en del av det, precis som myndighetsförordningen reglerar. Det är en hänsyn som ska tas. Men självklart måste vi också se till att placera myndigheten så att man kan göra ett effektivt, kvalitetsmässigt arbete och kan behålla sakkompetens. Det är alltid lättare att placera helt nya myndigheter på en ort utanför Stockholm än att exempelvis omlokalisera. Risken är annars att man tappar kompetens på vägen.

Fru talman! Det var väldigt vad Peder Björk hade laddat här med "SD-regeringen"! Tre gånger tror jag att han använde det uttrycket i sitt inlägg.

Jag vill bara rätta och säga att det här inte är någon SD-regering. Sverigedemokraterna sitter inte i Sveriges regering. Det är en regering bestående av Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna som har ett parlamentariskt samarbete med Sverigedemokraterna och som har ett budgetsamarbete med Sverigedemokraterna och som därmed samlar en majoritet i riksdagen. Men det är ingen SD-regering, utan det är faktiskt en regering där Sverigedemokraterna inte ingår.

Om man skulle ha denna retorik, som Peder Björk och väldigt många andra socialdemokrater framför, skulle vi även kalla den förra regeringen för antingen C-styrd eller V-styrd eftersom också den var beroende av parlamentariskt stöd - från Centerpartiet och/eller Vänsterpartiet.

Jag tycker att det där är ful retorik. Jag har sagt det förut, och jag kommer att upprepa det varje gång en socialdemokrat säger SD-regeringen, för det är helt enkelt inkorrekt.

När det gäller själva frågan om Sida och dess utbildningsverksamhet i Härnösand med fem anställda är det inget konstigt att jag svarar som jag gör. En hemställan har kommit in från Sida. Den bereds nu på Regeringskansliet, och därmed har vi inget svar ännu på hur vi kommer att hantera den. Jag står inte här i talarstolen i en interpellationsdebatt och chansar lite med vad regeringen kommer att tycka eller säger något spontant om vad jag själv tycker. Hemställan är under beredning, och det tar den tid det tar. Sedan kommer regeringen så småningom att återkomma om vad som händer med den.

Vad gäller den statliga lokaliseringspolitiken är jag inte dogmatisk i frågan. Det är många parametrar man ska ha med när man lokaliserar myndigheter. Regionalpolitiken är en sådan parameter, som också finns med i den myndighetsförordning vi har. Där ska man ta regionala hänsyn. Det behöver inte alltid betyda att man förlägger hela myndigheten antingen till Stockholm eller någonstans utanför Stockholm; man kan ju exempelvis också lokalisera delar av myndigheten utanför Stockholm om man har en viss kärnkompetens man vill behålla i Stockholm eller i någon annan stad.

Men självklart måste frågor om effektivitet och kompetensförsörjning också finnas med när vi lokaliserar myndigheter. Det är en helhet. Man blir alltid rädd när man börjar blir citerad med gamla saker man har sagt för något år sedan. Jag tror att det var Peter Hedberg som citerade mig nu. Men det citatet kan jag stå för fullt ut i dag också: Myndighetsplaceringar och våra myndigheter ska vara ändamålsenliga. De ska naturligtvis göras utifrån var vi får bäst effekt av de pengar vi lägger ned på myndigheter och var de gör störst nytta. Men i detta finns också regionalpolitiska hänsyn att ta.

Lite mellan raderna låter det ibland som om jag eller regeringen skulle vara emot omlokalisering av myndigheter och vara emot att myndigheter ligger utanför Stockholm. Så är det absolut inte. Vi har massor av myndigheter runt om i detta land, och en del har huvudkontoret i Stockholm men verksamheter runt om i landet.

Regeringen har som sagt en pragmatisk inställning till detta där regionalpolitiken är en parameter när vi placerar myndigheter. Det kommer att bli fler statliga jobb runt om i landet de kommande åren i och med den kraftiga satsningen på rättsväsen och försvar men också på en fortsatt utbyggnad av lokala servicekontor eller de statliga servicekontoren, som jag tycker är väldigt viktiga.

Monica Haider sa att andelen jobb på statliga myndigheter skulle ha ökat i Stockholm. Den senaste siffra jag har är att andelen statliga jobb i Stockholm har minskat med drygt 1 procent och att det även har skett en minskning i Västra Götaland och Skåne. Men det är möjligt att Haider har andra, mer uppdaterade, siffror som jag saknar.

Fru talman! Peder Björk har frågat mig om jag och regeringen har för avsikt att upphäva tidigare beslut avseende omlokalisering av fem årsarbetsplatser till Härnösand inom ramen för Sidas verksamhet, och om så är fallet ifall jag och regeringen avser att ta initiativ till att omlokalisera fem årsarbetsplatser till Härnösand genom uppdrag till annan myndighet än Sida. Vidare frågar Peder Björk om regeringens plan för att öka statens närvaro i hela landet genom såväl nylokalisering som omlokalisering av statlig verksamhet.

Låt mig inleda med frågan om Sidas verksamhet. Sida har den 30 september i år inkommit med en rapport med anledning av ett regeringsuppdrag att genomlysa och analysera möjligheten till effektivisering av myndighetens utbildningsverksamhet. I rapporten pekar Sida på behov av att ändra i det tidigare uppdraget att etablera motsvarande fem årsarbetskrafter till utbildningsverksamheten i Härnösand. I den här typen av frågor kopplade till statliga myndigheters lokalisering finns det olika aspekter att beakta. Det handlar om att hänsyn ska tas till såväl effektivitet som statlig närvaro och regional utveckling. Regeringen bereder frågan och har ännu inte tagit ställning till Sidas hemställan.

När det gäller frågan om en plan för ökad statlig närvaro anser regeringen att en utvecklad statlig närvaro och service i hela landet är viktig. Den bidrar till att upprätthålla legitimitet och förtroende för statsförvaltningen. Den bidrar vidare till att uppfylla målet för den regionala utvecklingspolitiken och förbättra förutsättningarna att bo, verka och leva i hela landet.

Regeringen utgår i styrningen av de statliga myndigheterna från att delegering av beslut i arbetsgivarfrågor och i frågor rörande den interna organisationen främjar en effektiv statsförvaltning. Regeringen har samtidigt ett ansvar att överblicka konsekvenserna av de enskilda myndigheternas beslut för statsförvaltningen som helhet.

Regeringen ställer därför genom olika förordningar vissa krav på hur myndigheterna ska hantera beslut som knyter an till frågan om statlig närvaro. Myndigheterna ska bland annat när det är lämpligt i sin verksamhet i så stor utsträckning som möjligt ta hänsyn till regionala förutsättningar och beakta möjligheterna till decentralisering när de planerar sina verksamheter.

Utöver detta följer också regeringen utvecklingen på området genom olika särskilda uppdrag. För att följa spridningen av de statliga arbetstillfällena i landet har regeringen till exempel gett länsstyrelserna i uppdrag att redovisa den statliga närvaron och servicen i länen. Regeringen har även gett Arbetsgivarverket i uppdrag att redogöra för förändringar avseende i vilka län myndigheternas personal har varit placerad under 2018-2022. Bakgrunden är regeringens behov av att följa utvecklingen av var i landet myndigheterna väljer att förlägga sin verksamhet och lokalisera olika funktioner.

Som civilminister ansvarar jag även för Statens servicecenter och de statliga servicekontoren. De statliga servicekontoren erbjuder myndighetsservice till nytta för medborgare och företag runt om i landet. Verksamheten bedrivs i dag på 137 servicekontor, och utbyggnaden av antalet kontor pågår. Jag kan lägga till att under det år jag har varit civilminister har jag invigt ett antal servicekontor. Vid utgången av 2024 bedöms det finnas 147 servicekontor i hela landet. Utöver utbyggnaden av antalet kontor utvecklas verksamheten även på andra sätt, genom till exempel ett pågående samarbete med Migrationsverket och samlokalisering med bland annat Malmö och Örebro kommuner.

Jag vill också när det gäller den statliga närvaron i landet påpeka att Försvarsmaktens organisation har utökats på flera platser. Därutöver expanderar Polismyndigheten och Kriminalvården. Detta kommer bland annat att innebära fler polisanställda och fler platser på häkten och anstalter. Sammantaget kommer det att leda till nya jobb som ökar den statliga närvaron runt om i landet.

Regeringen arbetar följaktligen kontinuerligt med frågan om statlig närvaro i hela landet. Jag bedömer att regeringen har tillräckliga verktyg för att även framöver kunna göra löpande avvägningar om och uppföljningar av den statliga närvaron i landet.

Fru talman! Jag instämmer i Eva Lindhs uppfattning att det är en viktig utredning. Det är inte någon utredning som den här regeringen har lagt ned eller kortat utredningstiden för. Vi har till och med gett ett par tilläggsdirektiv just för att stärka betydelsen av utredningen. Det finns ingen oenighet där.

Vädjan om att det önskas mer tid är härmed mottagen. Jag har också sett skrivelsen där detta önskemål uttrycks. Jag är fullt medveten om det.

Jag tror inte att vi kommer så mycket längre i denna debatt, utan det är samma argument. Det är en prioriteringsfråga. Vi kan inte bifalla alla önskemål om mer tid till utredningar.

Statsministern har aviserat ett annat sätt att jobba med utredningar, med ett nytt särskilt kansli för att få igång snabbare utredningar, så att regeringens inriktning ska kunna bli verklighet snabbare. Långa utredningsprocesser är ofta en anledning till att implementeringen av politik tar längre tid än vad vi som regering önskar men också längre tid än vad väljarna och medborgarna förväntar sig. Detta riskerar i sin tur att spä på politikerförakt, vilket jag tycker är allvarligt för demokratin inte minst. Därför tror jag att vi behöver hitta metoder för att kunna jobba på snabbare med våra utredningar. Det är den här regeringens inriktning och önskemål.

Därmed tackar jag för denna debatt.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Jag är väl medveten om att Socialdemokraterna ofta försöker ge sken av att vissa partier bestämmer över andra partier. Detta är en trepartikoalition, och vi är överens. Vi har ett kollektivt beslutsfattande. Vi är inte alltid överens i alla frågor initialt, men efter förhandlingar är vi överens.

Man får väl också säga att regeringen under sitt första år har presterat väldigt mycket och haft ett högt reformtempo med de förslag och det arbete vi har gjort. Jag är alltså väldigt nöjd med vårt första år. Vi har hållit ihop på ett mycket bra sätt och även levererat på det vi gick till val på. Det är dessutom tre år kvar på mandatperioden, så mycket mer kommer att komma.

På Eva Lindhs konkreta fråga går det inte att svara ja eller nej i dag, för jag har inga sådana konkreta besked att ge. Svar på frågan om de exakta tiderna kommer när jag kan ge ett svar. Vi håller nu på att jobba med utredningar som ska komma, och det kommer att komma ett besked även vad gäller tiden för just den utredning vi pratar om i dag.

Det är dock självklart att detta, precis som i princip varenda annan fråga, är en prioriteringsfråga. Vi i regeringen - vi ministrar - vill utreda mycket. Vi vill åstadkomma mycket, och vi är en otålig regering. Vi har Tidöavtalet som naturligtvis sätter ramarna för vårt regeringsarbete, och de reformer vi vill genomdriva och prioritera är självklart sådana som finns i Tidöavtalet. Det var nämligen det som låg högst upp på våra agendor när vi mötte väljarna i valet.

Detta är alltså inget konstigt, utan jag är öppen med att det som finns i Tidöavtalet är viktiga prioriteringar för regeringen. Avtalet är också avgörande för att regeringen ska kunna styra landet med hjälp av ett parlamentariskt samarbete med Sverigedemokraterna. Det är inga konstigheter alls i det. Det är också därför vi har en så tung slagsida för utredningar inom exempelvis rättspolitiken, sjukvårdspolitiken och mycket annat som finns i Tidöavtalet. Det är inget konstigt med det.

Tiden räcker väldigt sällan till; det är ju vanligt att man vill ha mer tid och mer resurser. Om man redan i det initiala skedet i utredningens arbete säger att man nog kommer att behöva mer tid kan jag dock tycka att siktet nog också blir inställt på det. Man ställer sig på något sätt in på att man kanske kommer att få mer tid. Vi kan inte ge mer tid till alla utredningar som önskar mer tid, för det skulle tränga undan andra viktiga utredningar som regeringen vill göra.

Kommittén har dessutom fått ett tvåårigt uppdrag, vilket är längre än vad de allra flesta utredningar får. Det har man fått på grund av att det är ett omfattande uppdrag. Regeringen gör bedömningen att dessa två år bör räcka för att man ska kunna komma med ett slutbetänkande som svarar upp mot de direktiv som getts.