Erik Slottner

Fru talman! Nu haglade exemplen från talarstolen från olika kommuner. Det är naturligtvis omöjligt för mig som minister att recensera folkvalda kommunpolitikers prioriteringar, för jag vet inte orsaken till vartenda beslut som tas i varenda kommun i Sverige. Även om kommuner och regioner råkar ligga under mitt ansvarsområde är det omöjligt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Även i goda ekonomiska tider görs ibland nedskärningar i verksamheter på grund av att man väljer att prioritera om. Jag kan inte gå in på alla de exempel som har getts, men en sak är säker: Det ekonomiska läget är tufft i kommuner och regioner. Det är ingenting som vi försöker hymla med eller ge någon annan bild av. Det är ett tufft läge; det är det för alla. Det gäller hushåll, näringsliv, kommuner och regioner, och det beror i mycket stor utsträckning på att inflationen varit hög, vilket inte minst påverkar regionerna. Det beror också på lågkonjunkturen, därför att när arbetslösheten stiger och antalet arbetade timmar minskar slår det direkt in på den kommunala ekonomin.

Vi har också sagt att även om staten gör väldigt mycket och ger historiskt stora statsbidragsökningar till kommunerna kommer staten aldrig att kunna kompensera allt. Så är det.

Även med den socialdemokratiska skuggbudgeten skulle kommunerna ha det mycket tufft och ekonomiskt ansträngt. I Socialdemokraternas budget för 2024 ökar man kommunernas ekonomi med någon promille, tror jag, genom statsbidragen. Det skiljer 6 miljarder kronor. Det är någon promille av den kommunala ekonomin. Det skulle hjälpa, men överdriv inte skillnaderna mellan den socialdemokratiska budgeten och regeringens! Det är alltså någon promille det handlar om.

Regeringen har regerat i nästan ett och ett halvt år och hittills ökat statsbidragen med 34 miljarder kronor till kommuner och regioner i generella och riktade statsbidrag. I budgeten för 2024 gick 40 procent av reformutrymmet till ökade statsbidrag till kommuner och regioner. Det visar att regeringen prioriterar välfärden och kommun- och regionsektorn.

Därutöver har kommuner och regioner haft en mycket god ekonomi under en lång rad av år och gått med rätt stora överskott. De har kunnat sätta över pengar i resultatutjämningsreserver. Ungefär 80 procent av kommunerna har satt över pengar i resultatutjämningsreserver, som nu går att använda för att parera en lågkonjunktur. Det är ett ekonomiskt ansvarstagande som jag välkomnar.

Vi underlättar nu från regeringens sida avsättningar till resultatreserver och även uttag, alltså att man använder sig av resultatreserverna. Det är för att kommunernas flexibilitet ska bli ännu större framöver. Det är ju väldigt bra att även Ockelbo kommun, som nämndes här i debatten, har en sådan resultatutjämningsreserv eftersom det betyder att de kan parera lågkonjunkturen bättre.

Nu börjar tiden rinna ut, som vanligt, men det kom en del frågor om huruvida det kommer besked om ökade statsbidrag i vårändringsbudgeten. Mina motdebattörer, fru talman, vet precis lika väl som jag att de beskeden kommer när de kommer. Vårändringsbudgeten ska beslutas om här den 15 april. Då, senast, kommer beskeden. Vi har redan gett besked om att regionerna får 6 miljarder i ökade tillskott.

Det kom en fråga om huruvida vi kommer att prioritera välfärd framför skattesänkningar. Det kan jag redan nu svara ja på, för välfärden har vi presenterat att vi ger pengar till i vårändringsbudgeten, och skatterna får vi inte ändra där. Några skattesänkningar kommer alltså inte i vårändringsbudgeten.

Fru talman! Sanna Backeskog har frågat finansministern om hon kommer att presentera ökade statsbidrag till kommunerna i en sådan omfattning att vi inte riskerar uppsägningar i svenska kommuner.

Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på interpellationen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Kommuner och regioner har genom den kommunala beskattningsrätten ett långtgående ansvar för finansieringen av sin verksamhet. Det ekonomiska läget i kommunsektorn är ansträngt 2024. Många kommuner behöver se över sin ekonomi, precis som många hushåll och företag behöver göra, och vidta åtgärder för att nå en ekonomi i balans och en god ekonomisk hushållning. De ekonomiska prognoserna visar dock att läget ser bättre ut redan 2025 och 2026.

Kommunsektorn som helhet har vidare sedan 2004 redovisat positiva resultat, och det finns sedan 2013 en möjlighet att reservera överskott till en resultatutjämningsreserv som kan användas för att utjämna intäkter över en konjunkturcykel. Flertalet kommuner har använt denna möjlighet.

Mot bakgrund av det ansträngda ekonomiska läget prioriterades välfärden i statens budget för 2024, och ungefär 40 procent av reformutrymmet satsades på ekonomiska tillskott till kommuner och regioner. Sammantaget förstärktes statsbidragen till kommunsektorn med närmare 16 miljarder kronor, varav 10 miljarder kronor var en höjning av de generella statsbidragen, som kan användas fritt utifrån lokala behov.

Sedan regeringen presenterade sin budget för 2024 har de ekonomiska prognoserna försämrats ytterligare och då framför allt för regionerna. Därför har vi lämnat besked om ytterligare ekonomiskt stöd till regionerna 2024 och åtgärder för att även på längre sikt förbättra regionernas ekonomi.

Regeringen följer även kommunernas ekonomi noggrant.

Fru talman! Jag tackar också för denna interpellationsdebatt. Jag räknar med att debatten i detta ämne kommer att fortsätta. Detta är väl det enskilda ämne som jag har fått flest interpellationer om. Jag räknar med att det kommer att komma fler. Det har också utlovats här i debatten. Jag kommer alltså tillbaka och debatterar frågan.

Jag kan dock säga att jag har gjort många kommunbesök runt om i landet och att frågan knappt har kommit upp en enda gång - den har möjligtvis kommit upp någon gång. Detta ska också sägas. Vad det är ett tecken på vet jag inte, men det är faktiskt så.

Jag kan avslutningsvis säga: Ingen i Sverige ska naturligtvis behöva bo i så undermåliga bostäder som det berättas om här i talarstolen. Det gäller oavsett om man har, som man säger, blivit socialt dumpad - det heter inte så, formellt - i en kommun eller om man är kommuninvånare sedan födseln. Naturligtvis ska ingen behöva bo i så undermåliga bostäder. Detta i sig har kanske inte med denna fråga att göra. Det är ett annat problem att det finns oseriösa hyresvärdar och dåliga fastighetsägare. Naturligtvis ska ingen i Sverige behöva bo så undermåligt.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Jag kommer inte att kommentera socialdemokratiska riksdagsledamöters fria översättningar av hur Moderaternas partiledare uttryckte sig för ett antal år sedan. Det får jag överlåta till någon annan. Kanske den person det gäller själv kan få kommentera vad han eller hon har sagt, i stället för att jag ska stå här och recensera det.

Det är ju bra att vi är överens om att skatteutjämningskommittén är bra. Det var dessutom den förra regeringen som tillsatte den, och den är parlamentarisk.

Jag har aldrig sagt att ett nytt skatteutjämningssystem kommer att motverka förekomsten av så kallad social dumpning, men det är klart att det kan kompensera för förekomsten. Det är ju bra om skatteutjämningen bidrar till att kompensera för detta. Det kan till exempel handla om att kompensera för socioekonomiska faktorer, som är en parameter som man ska se över i skatteutjämningen. Utredningen blir färdig ganska snart nu - 2 juli är det väl som den senast ska komma. Jag ser verkligen fram emot att ta del av den och se vad man lägger fram för förslag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Sedan får vi se vad vi gör med länsstyrelsernas redovisning. Den ska ju komma senare. Det beror väl på vad den visar. Det är möjligt att den kartläggningen kommer att generera en del åtgärder av regeringen. Det får vi se då. Det är inget som jag kan utlova här och nu.

Vad jag kan konstatera är att länsstyrelserna har en viktig roll i att föra dialog med kommunerna och vara statens företrädare på den lokala nivån och också vara en samlande kraft för kommunerna i ett län. Jag tycker inte att man ska underskatta länsstyrelsernas potential i en sådan här fråga. Men vi får se vad vi gör av den redovisning som kommer.

Regeringen ser också över bosättningslagen. En bättre fungerande bosättningslag för nyanlända kommer att leda till mindre tryck på social dumpning i kommunerna. Även om det inte bara är nyanlända som det handlar om är det klart att när migrationen har varit så stor som den har varit i Sverige under ett antal år blir det svårt för många kommuner att hitta bostäder. Då blir det lätt att man tittar utanför sin egen kommun.

Detta handlar inte bara om viljan att bygga eller inte. Det kan vara kommuner som har byggt jättemycket men haft en inflyttning som varit större än man mäktat med att bygga för - på grund av plan- och bygglagen, miljöbalken eller vad det nu kan vara, eller på grund av riksintressen som gör det svårt att bygga. Även sådana faktorer kan göra att man sitter med bostadsbrist, och det är självklart att det kan leda till att man hittar andra lösningar. Det finns ju en inneboende konflikt: Där det är lätt att få jobb är det svårt att få bostad, och där det är lätt att få bostad är det svårare med integration och jobb. Det är en inneboende konflikt.

Investeringsstödet togs upp här, och det kom tips om att fundera på att återinföra ett investeringsstöd. Det får gärna Socialdemokraterna fundera på inför sin egen skuggbudget. I de budgetalternativ som Socialdemokraterna har lagt fram i den här kammaren finns ju inte något återinfört investeringsstöd med, vilket jag tycker är intressant med tanke på Socialdemokraternas retorik här i kammaren.

Herr talman! Vi har haft denna debatt flera gånger under de 17 månader som jag har varit civilminister. Senast vi hade en interpellationsdebatt om exakt samma ämne var för bara några veckor sedan. Sedan den debatten har inget nytt skett i denna fråga; det har inte kommit några nya beslut eller initiativ från regeringen. Tittare som vill följa denna debatt kan alltså, om de vill, ta lite kvällsledigt och se den förra debatten, för jag kommer att ge ungefär samma argument och svar eftersom frågorna är så likartade.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

För att svara mer konkret på själva interpellationen finns det i dag inga nya konkreta åtgärder för att motverka detta fenomen som jag kan presentera under kvällens interpellationsdebatt, som inte redan är kända. Jag kan vara ärlig och säga det.

När det gäller de förslag som har kommit hör jag inte jättemånga konkreta förslag - det här förslaget skulle vi vilja ändra eller den här lagändringen skulle vi vilja medverka till för att stoppa den så kallade sociala dumpningen. De förslag som har figurerat i debatten ligger dessutom utanför mitt ansvarsområde som civilminister. De ligger väldigt ofta inom socialtjänstens område, och den lagstiftningen ansvarar inte jag för som civilminister.

Detta är ingen lätt fråga att lösa; det ska vi vara ärliga med. Jag kanske kan vara lite förvånad över att det inte kommer fler konkreta förslag från Socialdemokraterna när det gäller de åtgärder man vill att regeringen ska vidta. Utredningar i all ära, men de konkreta förslagen lyser med sin frånvaro.

Innan utredningen lades ned träffade jag utredarna, som kommit en bra bit på väg och samlat in mycket data och även kommit med ett par konkreta förslag som vi naturligtvis analyserat vidare. Men de låg inom ett annat departements ansvarsområde, ska sägas.

Vi har ett väldigt långtgående kommunalt självstyre i Sverige. Det finns goda möjligheter till både dialog och samverkan mellan kommuner, och det finns också konkreta exempel där fenomenet social dumpning i praktiken upphört bara genom ett telefonsamtal mellan två kommuner. Jag skulle verkligen vilja uppmana kommunföreträdare som anser sig vara utsatta för aktiv bosättning från andra kommuner att höra av sig till de kommuner som beter sig på det sättet. Jag tror att det kan få mycket stor effekt. Vi vet att det har fått det i ett fall, och jag är säker på att det kan få det även i andra fall.

När det gäller frågan om man ska satsa på en utbyggd allmännytta äger staten inga allmännyttiga bostadsföretag. Staten bygger inte bostäder i kommunerna. Detta är ett kommunalt ansvar. Det är alltså en fråga som kommunerna och folkvalda kommunpolitiker behöver svara på - om man vill bygga ut eller avyttra allmännyttan. Avyttring av allmännyttan sker även i socialdemokratiskt styrda kommuner, ska sägas. Det är inte bara borgerligt styrda kommuner som avyttrar allmännyttan för att få resurser till upprustning, nybyggnation eller kanske andra åtgärder i kommunerna.

Regeringen har dock, vilket har framkommit i denna debatt, gett länsstyrelserna i uppdrag att följa frågan om aktiv bosättning i annan kommun för att se hur stort fenomenet är och återkomma till regeringen. Nyanlända har ändå utgjort en väldigt stor del av de berörda, och när migrationen nu sjunkit kraftigt i Sverige tror vi att det kommer att leda till en mindre förekomst av aktiv bosättning i annan kommun. Vi får se om vi får rätt i detta, men det borde i alla fall få en viss påverkan.

Herr talman! har frågat mig om jag avser att återkomma till riksdagen med förslag som främjar samarbete mellan kommunerna för att förhindra social dumpning och om jag avser att presentera förslag som innebär att åtgärder kommer att vidtas för att förhindra social dumpning.

Aktiv medverkan till bosättning i annan kommun är en fråga som berör flera områden, till exempel socialtjänst, bostadsförsörjning, integration och kommuners former för samverkan.

Regeringen är mån om att det finns ett välfungerande samarbete mellan kommunerna och fortsätter att följa frågan. Enligt regleringsbrevet för 2024 ska länsstyrelserna därför redovisa om kommunerna aktivt medverkar till att deras kommuninvånare bosätter sig i en annan kommun. Rapporteringen ska göras inom ramen för länsstyrelsernas befintliga verksamhet, till exempel arbete som avser hållbar samhällsplanering och boende, integration och främjande av samverkan mellan kommunerna.

En stor andel av dem som har bytt bostadsort genom aktiv medverkan har varit nyanlända. Eftersom antalet personer som har beviljats uppehållstillstånd av skyddsskäl har minskat har även de som omfattas av bosättningslagen blivit färre. För övrigt har regeringen beslutat att en särskild utredare ska föreslå ett nytt system för bosättning av nyanlända. Syftet är att öka kommunernas inflytande över mottagandet och skapa goda förutsättningar för ett likvärdigt, enhetligt och flexibelt mottagande. Regeringen vill även införa ett system med etableringsboende som innebär att kommunerna ordnar en tidsbegränsad boendelösning i max tre år för nyanlända som anvisats till kommunerna.

Slutligen kan jag också nämna det pågående arbetet i den parlamentariska Utjämningskommittén (dir. 2022:36) som ska redovisas i juli 2024. Kommittén tittar bland annat på systemet för kostnadsutjämningen, och den har i uppdrag att analysera om systemet i tillräcklig grad kompenserar för socioekonomiska faktorer och ska vid behov föreslå ändringar. Syftet med det kommunalekonomiska utjämningssystemet är att utjämna för skillnader i skattekraft och opåverkbara faktorer såsom åldersstruktur och socioekonomiska faktorer, till exempel utbildnings- och inkomstnivå samt vistelsetid i Sverige.

Fru talman! Till att börja med kan jag säga att regeringen kallade till sig matjättarna och hade en bra dialog med dem. Det gav en del resultat. Det kunde vi se därefter.

Jag glömde att svara på frågan som ställdes i tidigare inlägg om det kommer mer pengar i vårändringsbudgeten. I dag är det den 15 mars, och vårändringsbudgeten kommer den 15 april, alltså om exakt en månad. Då kommer beskeden. De publiceras eventuellt på någon debattsida någonstans ett tag innan. Det får vi se. Men jag kan självklart inte stå här nu och berätta om det kommer mer pengar till någonting. En del andra ministrar skulle nog bli väldigt upprörda om jag gjorde det.

Vi har en budgetprocess. Det är möjligtvis ett tråkigt svar, men vi har budgetprocesser där man ger besked om statsbidragen. Alla vill alltid ha så tidiga besked som möjligt; jag förstår det. Det är förståeligt att man vill ha tidiga besked, men vi har de budgetprocesser vi har. Man får ha tålamod och vänta till budgetarna presenteras.

Mathias Tegnér sa att vårdpersonal sägs upp. Det låter som att det pågår massuppsägningar av vårdpersonal. Men enligt de siffror vi har nu - jag blir gärna överbevisad - har det hittills inte sagts upp någon vårdpersonal. En del varsel har gjorts, men några av dem har faktiskt dragits tillbaka efter det att nya medel presenterats. Många gånger gör man ju varsel för att vara på den säkra sidan om man skulle behöva säga upp någon, men hittills är det alltså inga uppsägningar som har gjorts.

Jag tycker att vi ska vara lite ärliga också och inte spä på någon verklighetsbild som gör människor mer rädda och oroliga än de behöver vara i denna otrygga tid som vi ändå lever i. Jag vill bara uppmana till det och berätta att några uppsägningar av stora mått ser vi inte. En del varsel har dock lagts i en del regioner. Vår förhoppning är självklart att dessa varsel inte ska förvandlas till uppsägningar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Det blir en del spridda skurar. Tyvärr måste vi inleda med det statsvetenskapliga, men det verkar Mattias Vepsä tycka är spännande. Då kan vi väl vara där ett tag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag tycker att det är ett problem att Vepsä först säger SD-regeringen och sedan börjar tala om något citat där Jimmie Åkesson ska ge barnfamiljerna spartips. Det är ganska vanligt att några journalister går runt och frågar politiker om de har några spartips. Jag har aldrig fått frågan, men jag vet att en del av mina kollegor har fått den. Ska man då stå tyst? Då får man en massa kritik för det. Titta, ministern kunde inte svara och ge spartips! Vilket hån mot svenska hushåll! Men om man svarar ska svaret hånas. Man hamnar i en hopplös situation.

Jimmie Åkesson har uppenbarligen sagt att folk ska köpa billigare mat. Då kletar man på det på den så kallade SD-regeringen och ger därmed intryck av att Jimmie Åkesson sitter med i Sveriges regering. Det gör han inte. Regeringen består av tre partier: Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna. Statsministern tillhör som bekant Moderaterna.

Vi har också ett samarbetsavtal, Tidöavtalet, som omfattar sju samarbetsområden.

Det sägs vidare att ingenting sker på departementen utan SD:s medgivande. Det är fabler. Det är helt osant. På i alla fall mitt departement sker massor utan att jag frågar Sverigedemokraterna om lov. Det sker massor av politikutveckling, framför allt för mig som civilminister. Väldigt mycket av min portfölj har inte med Tidöavtalet att göra.

Men självklart är vi beroende av stöd i parlamentet. Regeringen kan lägga fram förslag men inte mer. Vi lägger fram förslag som vi är säkra på kommer att gå igenom i parlamentet. Då är det säkrast att ha förankrat stödet innan vi lägger fram förslagen. Det gör vi huvudsak hos Sverigedemokraterna men ibland också hos Socialdemokraterna.

Under pandemin - eftersom vi nu går tillbaka ända dit när det gäller statsbidrag - fanns det ett mangrant stöd i den här kammaren för kraftigt ökade statsbidrag. Till och med Kristdemokraterna var drivande för att få igenom ytterligare några miljarder till exempelvis äldreomsorgen under pandemin. Det fanns ett stort stöd för det, och det har fortsatt.

Det senaste tillskottet innebär som sagt en förstärkning till kommun- och regionsektorn med 34 miljarder kronor. Det är ett historiskt stort påslag, som har getts under loppet av bara ett och ett halvt år. Vi fortsätter verkligen att öka anslagen till kommuner och regioner. Sedan kommer människor och kommunerna och regionerna att tycka att det är för lite. Det är förståeligt.

Men kommunerna och regionerna behöver också göra sin hemläxa. Staten kan inte stå för hela det ekonomiska underskott som har uppstått. Det är omöjligt. Statsbidragen utgör 20 procent av kommuners och regioners totala intäkter. Skatteintäkterna är den absolut största intäktskällan. Men vi bidrar med en väldigt stor del. Jag tycker inte att man kan anklaga den här regeringen för att inte öka resurserna till välfärden. Det gör vi verkligen.

Vi har kommunalt självstyre. Jag kan alltså inte bestämma om kommuner ska lägga mer eller mindre pengar på brottsförebyggande arbete, på skolan eller på socialtjänsten. Det bestämmer demokratiskt valda politiker i kommunerna. Men vi kan ge dem förutsättningar. Den här regeringen har genom de 34 miljarderna som vi har ökat anslagen till kommuner och regioner med ökat de förutsättningarna. Men det är kommunerna själva som bestämmer, och det är de politiker som väljarna har valt i kommunerna som kommer att ta besluten.

Fru talman! Jag får inleda detta anförande med en sakupplysning och lite statsvetenskaplig information till Hanna Westerén. Det är ingen SD-regering som styr landet. I Sverige består regeringen av Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna. Sverigedemokraterna ingår inte i denna regering, om nu någon skulle tro det.

Sedan har regeringen ett parlamentariskt samarbete med Sverigedemokraterna för att vi ska kunna få majoritet för vår politik. Vi bor nämligen i en demokrati, och i denna parlamentariska demokrati behöver regeringen en majoritet av riksdagens ledamöter för att få stöd för sin politik eftersom vi nu har en minoritetsregering. Därför har vi ett parlamentariskt samarbete med SD.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Att kalla detta en SD-regering är naturligtvis fullkomligt felaktigt. Det vilseleder väljare och medborgare. På samma sätt skulle jag kunna kalla den förra regeringen för V-regeringen eller C-regeringen, eftersom Socialdemokraterna var beroende av stöd i parlamentet precis som alla andra regeringar.

Jag går sedan över till det som interpellationen handlar om och som jag gärna vill debattera.

Först och främst ska vi ha en ekonomisk politik som inte spär på inflationen, precis som interpellanten inledde sitt anförande med. Det är framför allt inflationen som har skapat det allvarliga läget i kommuner och regioner med skenande kostnader. Redan nästa år kommer vi att kunna se en betydligt bättre ekonomisk situation i både kommuner och regioner på grund av att inflationen nu trycks tillbaka. Det är prioritet nummer ett.

Under de senaste två åren med de två budgetar som den här regeringen har lagt fram har en stor del av reformutrymmet gått just till kommuner och regioner. I vår första budget gick en tredjedel av reformutrymmet till kommuner och regioner. I årets budget var det 40 procent av reformutrymmet. Räknar vi in det senaste beskedet om de ytterligare 6 miljarderna till sjukvården har regeringen ökat anslagen till kommuner och regioner med 34 miljarder kronor. Det är mycket pengar.

Då säger Mathias Tegnér, vilket är intressant, att det regeringen nu presenterar inte alls är i samma nivå som det vi socialdemokrater vill. Men om inte jag minns fel var det just 6 miljarder som skilde Socialdemokraternas budgetförslag från regeringens. Det vi nu föreslår är alltså exakt samma nivå som Socialdemokraterna föreslog i sin skuggbudget. Vi lägger lite mer på regionerna än vad Socialdemokraterna vill. Socialdemokraterna vill lägga lite mer på kommunerna och lite mindre på regionerna jämfört med det regeringen nu gör, men det är exakt samma nivå om vi slår samman kommun- och regionsektorn. Ändå säger man att det inte alls är i samma nivå.

Hanna Westerén säger vidare att 6 miljarder kronor hjälper bara lite grann. Så lät det inte i höstas när vi diskuterade den skillnad på 6 miljarder som fanns mellan Socialdemokraterna och regeringen. Då skulle dessa 6 miljarder betyda allt för kommuner och regioner. Det var det som var skillnaden mellan att bevara välfärdsstaten och att rasera den. Nu sägs det att 6 miljarder hjälper bara lite grann. Det får vara någon ordning på argumentationen på hösten och på våren, tycker jag faktiskt.

Sedan är det sant: Pengar kommer inte att lösa allt. Under många år har inte minst kommunsektorn gått med stora överskott som har kunnat läggas undan i en resultatutjämningsreserv, vilket ungefär 80 procent av kommunerna har valt att göra. De kan nu använda dessa pengar för att jämna ut ett tufft ekonomiskt år 2024. Jag tycker att det är väldigt välkommet om kommunerna gör det. Till min glädje ser jag också att många kommuner och regioner använder sig av just den möjligheten.

Fru talman! Mathias Tegnér har frågat finansministern om hon kommer att vidta några åtgärder för att undvika att regionerna behöver skära ned på antalet anställda i vården och för att kommunerna inte ska behöva skära ned i skolan och på det brottsförebyggande arbetet. Han undrar även om Sveriges kommuner och regioner kan vänta sig ökade medel i vårändringsbudgeten så att välfärden kan prioriteras.

Interpellationen har överlämnats till mig.

Kommuner och regioner har genom den kommunala beskattningsrätten ett långtgående ansvar för finansieringen av sin verksamhet. Det ekonomiska läget i kommunsektorn är ansträngt 2024, och många kommuner och regioner behöver vidta åtgärder för att nå en ekonomi i balans och en god ekonomisk hushållning. De ekonomiska prognoserna visar dock att läget ser bättre ut redan 2025 och 2026. Kommunsektorn som helhet har vidare sedan 2004 redovisat positiva resultat, och det finns sedan 2013 även en möjlighet att reservera överskott till en resultatutjämningsreserv, som från nästa år blir en resultatreserv, som kan användas för att utjämna intäkter över en konjunkturcykel.

För 2024 förstärktes statsbidragen till kommunsektorn med närmare 16 miljarder kronor, varav majoriteten, 10 miljarder kronor, är stöd i generella statsbidrag som kan användas fritt utifrån lokala och regionala behov. Det var cirka 40 procent av det totala reformutrymmet.

Regeringen följer kommunsektorns situation noga och aviserade den 4 mars ytterligare en förstärkning till regionerna om 6 miljarder kronor i vårändringsbudgeten för 2024. Detta är medel som förstärker det befintliga sektorsbidraget på 3 miljarder kronor till hälso- och sjukvården.

För att ge bästa möjliga effekt av skattepengar samt för att säkerställa att medel används med fokus på vårdnära tjänster och till att fler patienter ska få vård i tid, följs pengarna med ett antal åtgärder. Regeringen avser därför att tillsätta både en effektivitetsdelegation för hälso- och sjukvård och en regiongranskningsfunktion.

Herr talman! Detta är en fråga som berör väldigt många svenskar, inte minst äldre personer men också andra sårbara grupper i samhället som blir utsatta för just denna typ av brottslighet med sådan precision. Äldre människor kan bli av med hela livsbesparingar som de hade tänkt använda till annat men som nu hamnar i bedragarnas fickor. Alla med någon form av empati blir naturligtvis väldigt berörda av detta.

Det är därför regeringen nu på ett brett spektrum av områden, på många departement och med många ministrar, jobbar med olika åtgärder för att komma åt denna typ av bedrägeribrott. Något som jag ansvarar för är elegitimationen, som vi hoppas ska bidra till att göra elektroniska identitetskapningar svårare.

Vi har också gett ett uppdrag till Post- och telestyrelsen om hur man ska kunna minska förekomsten av manipulation av telefonnummer. Mottagaren av ett sms eller ett telefonsamtal tror kanske att det är en bank eller någon statlig myndighet som ringer, men det visar sig vara en bedragare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Jag vill också betona banksektorns ansvar i detta. Bankerna själva säger att de kan göra mer, och de ska återkomma om hur de kan ta ett större ansvar.

Herr talman! Jag oroas precis som ledamoten Farivar över att Sverige tappar placeringar på olika rankningslistor när det gäller digitalisering, inte bara denna, och har gjort det under lång tid. Detta är jag, som minister med ansvar för digitaliseringen, fast besluten om att ändra. Sverige ska vara en ledande it-nation. Sverige ska ligga högt upp på rankningslistorna. Det är därför som regeringen gör så mycket inom digitaliseringsområdet - för att vi återigen ska klättra och för att man ska kunna räkna med Sverige i dessa frågor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Vi har precis tillsatt en AI-kommission som ska återkomma med förslag på hur Sverige kan avancera som en AI-nation, när det gäller industri och forskning men också när det gäller välfärden för att förbättra den. Vi jobbar med en digitaliseringsstrategi, som ska bli väldigt handfast och gripbar med konkreta åtgärder och mål som vi kan mäta. Men vi har också utvecklat samarbetet med SKR för att få igång digitaliseringen i kommunsektorn, och ett särskilt projekt bedrivs om hur vi kan använda AI i socialtjänsten för att förbättra den.

Jag skulle kunna stå här en halvtimme och prata om regeringens digitaliseringspolitik, men tyvärr är min talartid slut.

Herr talman! Jag tackar ledamoten Strömberg för frågan. Jag fick en närliggande fråga alldeles nyligen här.

Regeringen gör bedömningen att konsumentvägledning är en viktig förebyggande insats. Det var därför vi gav Konsumentverket i uppdrag att se hur kan vi sprida goda exempel, hur vi kan förbättra konsumentvägledningen och framför allt hur vi kan öka samarbetet mellan kommunerna kring konsumentvägledning men också hur konsumentvägledarna kan knytas närmare till de obligatoriska budget- och skuldrådgivarna. Där tror jag att det finns en potential som inte är fullt utnyttjad.

Svaret på den direkta frågan om det finns några planer på att rikta stöd under året är att det inte gör det. Vi har lagt fram budgeten för 2024, och där finns inget riktat statsbidrag till denna verksamhet. Kommunerna vill generellt sett inte ha alltför många riktade statsbidrag utan vill gärna kunna sköta det inom den generella påsen.

Några sådana planer finns alltså inte, men jag hoppas ändå att Konsumentverkets uppdrag ska leda till en del rekommendationer till regeringen som är användbara för att stärka den förebyggande konsumentvägledningen.

Herr talman! Tack, ledamoten Engström, för frågan i ett mycket angeläget ämne!

Det är klart att i den ekonomiska situation som vi nu lever i och har varit i ett tag med hög inflation och stigande räntor ökar också risken för överskuldsättning. Människor skuldsätter sig över vad deras ekonomi klarar av. Vi ser även stigande skulder hos Kronofogdemyndigheten. Det är en mycket oroväckande utveckling.

Det förebyggande arbetet mot överskuldsättning spelar naturligtvis en viktig roll i detta. Vi har också tagit emot Överskuldsättningsutredningen, som jag tycker kommer med ett antal spännande förslag. En av de viktiga förebyggande insatserna är just den kommunala konsumentvägledningen. Den är i dag frivillig för kommunerna, men vi har nu precis gett Konsumentverket ett uppdrag att återkomma med förslag på hur man kan stärka den kommunala konsumentvägledningen och sprida goda exempel och öka samarbetet mellan kommunerna.

Vi tycker att detta är viktigt som en del i det förebyggande arbetet, men där finns också många andra viktiga åtgärder.

Herr talman! Jag tackar ledamoten för frågan.

Det är klart att cybersäkerhet, liksom digitalisering, är ett område som inte kan avgränsas till en enda ministerportfölj. Det behöver vara horisontellt, och samtliga departement behöver jobba med dessa frågor.

Rent formellt får man ändå säga att cybersäkerhetsfrågorna ligger under civilförsvarsminister Carl-Oskar Bohlin. Det innebär dock inte att jag lutar mig tillbaka och inte agerar i dessa frågor, utan som digitaliseringsminister engagerar även jag mig i detta.

En konkret åtgärd vi har i årets budget är inrättandet av ett cybersäkerhetscampus på Kungliga Tekniska Högskolan här i Stockholm. Jag tror att det är 20 miljoner kronor som ges till detta för att bygga upp ökad kompetens kring cybersäkerhet.

Jag har som civilminister gett Post- och telestyrelsen ett konkret uppdrag att utvidga Nationella telesamverkansgruppen för att på ett bättre sätt kunna skydda oss mot attacker mot exempelvis telekommunikation, som är en viktig måltavla i krigföring.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Låt mig tacka Eva Lindh för att återigen ha lyft upp den här frågan. Vi har debatterat den ett antal gånger i den här kammaren, och vi lär väl få anledning att återkomma, gissar jag, under återstoden av mandatperioden.

Jag har som sagt inte så mycket mer svar att ge nu än vad jag har gett de gånger som vi hittills har debatterat frågan. Det som är nytt sedan sist är framför allt det uppdrag som jag har gett till länsstyrelserna om att analysera frågan vidare och återkomma till regeringen med omfattningen av fenomenet.

Sedan har även en del andra åtgärder vidtagits på Socialdepartementet vad gäller en hemlöshetsstrategi. Vi har också att se fram emot en ny socialtjänstlag. Jag kan inte i dag säga om den på något sätt kommer att påverka dessa delar. Men som sagt, det är mycket möjligt att regeringen kommer att återkomma med fler åtgärder vad gäller den här frågan. Det är inget jag kan ge besked om här och nu.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Herr talman! Även om det är mars har jag inte tappat fattningen totalt, utan jag får nog ändå hålla mig lite grann till formerna och inte minst till sanningen. Det innebär att jag inte här och nu kommer att utlova någon ny utredning av detta. Nu har vi lagt ett uppdrag till länsstyrelserna i regleringsbrevet. Det är strängt taget ingen utredning, men det är ändå en analys av omfattningen. Vi vill ha reda på detta, och det innebär att regeringen ser att det finns ett problem, för annars skulle vi ju inte ge detta uppdrag.

Det är mycket möjligt att det också kommer fram saker där som vi inte redan vet, för det har ju hänt en hel del under de gångna åren. Mot bakgrund av det minskade flyktingmottagandet kan det också vara så att fenomenet har minskat och att huvuddelen nu utgörs av andra grupper än just nyanlända. Då kan det vara bra att veta det inför eventuella framtida åtgärder.

Jag säger inte att problemet inte är mångfasetterat, men de rapporter som kommit hittills och även utredningen, som ju hann göra en del av sitt arbete, visade att merparten ändå var nyanlända och att det många gånger var just kvotflyktingar som blev placerade i andra kommuner än bosättarkommunen. Detta visade utredningen. Jag träffade utredaren innan utredningen lades ner, och det jag kunde konstatera då var att samtliga förslag som hade hunnit komma låg utanför min portfölj och utanför mitt ministerområde. Mycket av det låg på socialtjänsten.

Det ska också sägas att det har varit svårt för mig som civilminister att gå vidare med någon lagrådsremiss eller proposition på detta område. Jag vet att det var Lena Micko, som då var civilminister, som tillsatte själva utredningen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Sedan ska också nämnas att regeringen har återkommit med en ny hemlöshetsstrategi, där man inte minst betonar bostad först som en väldigt viktig åtgärd. Man anslår också en hel del medel för att kommunerna ska kunna jobba med detta koncept. Jag hoppas att det ska kunna vara ett litet svar på vad vi gör för att underlätta för kommunerna att hantera den här frågan bättre.

Vad gäller skatteutjämningskommittén står det den fritt att föreslå vilka åtgärder man vill. Skulle kommittén vilja föreslå åtgärder för att kompensera kommunerna för förekomsten av social dumpning är man alltså fri att göra det. Detta är alltså ingen rekommendation från mig att man ska göra det, utan jag bara konstaterar att man är fri att göra det.

Jag påstår dock inte att detta är ett sätt att komma undan fenomenet social dumpning, utan det är snarast ett sätt att ekonomiskt kompensera de kommuner som blir utsatta för det. Det är alltså ingen åtgärd för att komma undan själva fenomenet, och det har jag heller aldrig påstått.

Sedan är det väl bara att konstatera att det är en inneboende konflikt som vi känner igen från en del andra sammanhang att där det finns bostäder blir det svårare med integration, för där är det ofta ont om jobb, och där det finns mycket jobb är det ofta väldigt svårt att få en bostad. Detta är en inneboende konflikt för nyanlända men inte bara för nyanlända utan också nyinflyttade över huvud taget, liksom för studenter och andra. Där det finns goda möjligheter till etablering saknar man ändå den kanske mest grundläggande etableringsmöjligheten, nämligen tak över huvudet och en bostad. Detta är en inneboende konflikt som vi inte löser här och nu, även om det råkar vara mars.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Detta är min tredje interpellationsdebatt i dag. Jag hade hoppats att jag skulle slippa komma med följande sakupplysning under denna debatt, men det måste jag tyvärr göra, eftersom begreppet "SD-styrda regeringen" kom upp i ett av anförandena.

Jag vill för dem som följer debatten tydliggöra att den här regeringen inte styrs av SD. Det här är en regering som består av tre partier: Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna. Statsministern tillhör Moderaterna och heter Ulf Kristersson. Regeringen har ett parlamentariskt samarbete med Sverigedemokraterna i riksdagen. Sverigedemokraterna sitter alltså inte i regeringen och styr därmed inte regeringen men samarbetar med regeringen parlamentariskt för att kunna garantera och säkra parlamentariskt stöd. Vi lever i en demokrati. För att regeringen ska få igenom sin politik krävs en majoritet i riksdagen. Det är så Tidösamarbetet ser ut, men regeringen styrs alltså inte av Sverigedemokraterna. Regeringen består av Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna.

I interpellationen hänvisas det till vad rapporter har kommit fram till, men inte till några specifika rapporter. Jag antar därför att det som interpellanten hänvisar till är Statskontorets rapport och Länsstyrelsen Östergötlands rapporter, som jag tror kom 2020 och 2021 och som vi grundar oss på. Där framkommer att social dumpning eller aktiv medverkan till bosättning i annan kommun är ett problem på sina håll i landet.

Det ska dock sägas att det har hänt en hel del i Sverige sedan dess. Inte minst har migrationen minskat kraftigt, och antalet nyanlända som omfattas av bosättningslagen är betydligt mindre nu än det var under de år som rapporterna avser. Den stora majoriteten av dem som påverkas av detta fenomen är just nyanlända, och den stora mängden nyanlända förklarar också till stor del den omfattande debatt som har varit. Detta torde alltså vara ett mindre problem i dag än när dessa rapporter togs fram.

Med anledning av detta har vi nu i regleringsbrevet till länsstyrelserna gett inte bara Länsstyrelsen Östergötland utan samtliga 21 länsstyrelser i uppdrag att titta på förekomsten i deras respektive län. Vi vet att den minsta länsstyrelsen har 5 kommuner i sitt län och den största 49 kommuner, så omfattningen kommer såklart att vara olika.

Jag tycker att det är intressant att se hur omfattningen ser ut i dag, och det jag också tycker är bra med att ge länsstyrelserna detta uppdrag är att de redan i dag har utvecklade och väletablerade kontakter med kommunerna. Inte minst i de fall där aktiv medverkan till förflyttning sker inom länsstyrelsens geografiska gränser kan man hoppas att det sker ett utbyte mellan kommunerna inom ramen för dialogen med länsstyrelsen, vilket skulle kunna bidra till att man kommer till rätta med problemet. Vi vet nämligen också att kommuner genom direkt dialog helt har kunnat komma undan detta fenomen. Jag tycker att det är ganska intressant att visa på vilken kraft detta mellankommunala samarbete har, eller åtminstone kan ha.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag fick också en fråga om skatteutjämningsutredningen och hur vi hoppas att tilläggsdirektivet skulle kunna bidra. Själva tilläggsdirektivet har inget med detta att göra, för det handlar om tillväxt- och högskatteproblematiken. Däremot tror vi att detta fenomen borde påverka inte minst de socioekonomiska parametrarna. Frågan är om detta i tillräckligt hög grad kompenserar för det. Vi får se om kommittén kommer fram till något när det gäller det.

Herr talman! Eva Lindh har frågat mig vad jag avser att vidta för åtgärder för att motverka eller stoppa social dumpning.

Aktiv medverkan till bosättning i annan kommun är en mångfasetterad fråga som bland annat handlar om tillgången på bostäder och möjligheterna att skaffa sig ett arbete. Det är också en fråga om att kommunerna tolkar och tillämpar bosättningslagen (2016:38) och socialtjänstlagen (2001:453) på olika sätt.

Regeringen är mån om att det finns ett välfungerande samarbete mellan kommunerna och fortsätter att följa frågan. Enligt regleringsbrev för 2024 ska länsstyrelserna därför redovisa om kommunerna aktivt medverkar till att deras kommuninvånare bosätter sig i en annan kommun. Rapporteringen ska göras inom ramen för länsstyrelsernas befintliga verksamhet, såsom arbete som avser hållbar samhällsplanering och boende, integration och främjande av samverkan mellan kommunerna.

En stor andel av dem som bytt bostadsort genom aktiv medverkan har varit nyanlända. Regeringen har beslutat att en särskild utredare ska föreslå ett nytt system för bosättning för nyanlända. Syftet är att öka kommunernas inflytande över mottagandet av nyanlända och skapa goda förutsättningar för ett likvärdigt, enhetligt och flexibelt mottagande. Regeringen vill även införa ett system med etableringsboende som innebär att kommunerna ordnar en tidsbegränsad boendelösning i max tre år för nyanlända som anvisats till kommunen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag vill även nämna det pågående arbetet i den parlamentariska kommittén En ändamålsenlig kommunalekonomisk utjämning (dir. 2022:36). Detta ska redovisas i juli 2024. Kommittén tittar bland annat på systemet för kostnadsutjämningen. Man har i uppdrag att analysera om det i tillräcklig grad kompenserar för socioekonomiska faktorer och ska vid behov föreslå ändringar. Syftet med det kommunalekonomiska utjämningssystemet är att utjämna för skillnader i skattekraft och opåverkbara faktorer såsom åldersstruktur och socioekonomiska faktorer, till exempel utbildnings- och inkomstnivå samt vistelsetid i Sverige.

Herr talman! Vad härligt att vi kan avsluta interpellationsdebatten i en positiv anda!

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag har inte mycket mer att tillägga. Löftet är härmed avgivet från min sida att jag ska ta kontakt med Konsumentverket i denna fråga. Det är inte något stort steg för mig att ta kontakt med Konsumentverket. Det är en av mina ganska många myndigheter som civilminister. Jag avser för övrigt att ytterligare en gång besöka Konsumentverket rent fysiskt under våren.

Detta är en viktig fråga. Jag kan säga till interpellanten att den har varit uppe i ett annat, mer slutet, sammanhang som jag deltog i för några veckor sedan. Där såg man också problemen i denna fråga. Det är alltså någonting som jag själv har funderat över.

Jag tycker att problematiken har accentuerats och konkretiserats i den här debatten. En del berättelser ur verkligheten har det också vittnats om här inne, vilket jag alltid tycker är bra att få ta del av. Det finns naturligtvis ingen annan vilja från min och regeringens sida än att komma till rätta med problemet. Men med det sagt är det även viktigt att säga att vi inte står passiva i dag. Det pågår ett arbete för att komma åt den typ av problematik som interpellanten och interpellationen tar upp.

Det har nyligen gjorts ett ganska omfattande arbete av Konsumentverket, som är ansvarig tillsynsmyndighet på det här området, för att komma åt den här problematiken. Nästan alla de företag som fick anmärkningar har nu åtgärdat problemen. Det tycker jag visar på att vi har en aktiv myndighet i frågan, vilket också är väldigt positivt.

Jag ska som sagt ta upp frågan och är inte främmande för att vidta fler åtgärder om det skulle behövas.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.