Herr talman! har frågat mig om jag avser att återkomma till riksdagen med förslag som främjar samarbete mellan kommunerna för att förhindra social dumpning och om jag avser att presentera förslag som innebär att åtgärder kommer att vidtas för att förhindra social dumpning.

Aktiv medverkan till bosättning i annan kommun är en fråga som berör flera områden, till exempel socialtjänst, bostadsförsörjning, integration och kommuners former för samverkan.

Regeringen är mån om att det finns ett välfungerande samarbete mellan kommunerna och fortsätter att följa frågan. Enligt regleringsbrevet för 2024 ska länsstyrelserna därför redovisa om kommunerna aktivt medverkar till att deras kommuninvånare bosätter sig i en annan kommun. Rapporteringen ska göras inom ramen för länsstyrelsernas befintliga verksamhet, till exempel arbete som avser hållbar samhällsplanering och boende, integration och främjande av samverkan mellan kommunerna.

En stor andel av dem som har bytt bostadsort genom aktiv medverkan har varit nyanlända. Eftersom antalet personer som har beviljats uppehållstillstånd av skyddsskäl har minskat har även de som omfattas av bosättningslagen blivit färre. För övrigt har regeringen beslutat att en särskild utredare ska föreslå ett nytt system för bosättning av nyanlända. Syftet är att öka kommunernas inflytande över mottagandet och skapa goda förutsättningar för ett likvärdigt, enhetligt och flexibelt mottagande. Regeringen vill även införa ett system med etableringsboende som innebär att kommunerna ordnar en tidsbegränsad boendelösning i max tre år för nyanlända som anvisats till kommunerna.

Slutligen kan jag också nämna det pågående arbetet i den parlamentariska Utjämningskommittén (dir. 2022:36) som ska redovisas i juli 2024. Kommittén tittar bland annat på systemet för kostnadsutjämningen, och den har i uppdrag att analysera om systemet i tillräcklig grad kompenserar för socioekonomiska faktorer och ska vid behov föreslå ändringar. Syftet med det kommunalekonomiska utjämningssystemet är att utjämna för skillnader i skattekraft och opåverkbara faktorer såsom åldersstruktur och socioekonomiska faktorer, till exempel utbildnings- och inkomstnivå samt vistelsetid i Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Jag tackar Kristoffer Lindberg för denna mycket viktiga interpellation. Jag tackar också statsrådet för svaret, även om jag inte tycker att de konkreta frågor som Kristoffer Lindberg ställde besvarades.

Vi kommer i nästkommande debatt att diskutera det hårt ansträngda läget för Kommunsverige. Den ekonomiska krisen slår verkligen hårt mot kommunerna i Gävleborg. Då känns det extra trist att statsrådet än så länge inte har mer positiva besked att komma med i debatten. Kommunerna i Gävleborg hugger verkligen i, tar sitt ansvar och bidrar till samhällsutvecklingen. De skyfflar inte över ansvaret för utsatta människor på andra kommuner, utan de gör vad de kan för att bidra till att stärka människor, ge stöd och utbildning och bidra med framtidshopp till barnen. Men för det krävs resurser. När socialtjänsterna redan i dag går på knäna blir det inte enklare när Stockholmskommuner lurar barnfamiljer att på grund av bostadsbrist flytta till våra kommuner i hopp om att kunna ge sina barn bättre liv.

Herr talman! Kristoffer Lindberg frågade om statsrådet avser att komma med förslag som främjar samarbete mellan kommunerna och åtgärder som förhindrar social dumpning. Statsrådet hänvisade i sitt svar till regeringens regleringsbrev till länsstyrelserna. Men de handlar bara om att inom befintlig ram följa och utreda samt redovisa om kommunerna i länet aktivt medverkat till att deras kommuninvånare bosätter sig i annan kommun.

Det är alltså ett redovisningsuppdrag. Länsstyrelserna har inget uppdrag att motverka social dumpning. Det har inte Utjämningskommittén heller, som statsrådet också hänvisade till i sitt svar. Det är såklart jättebra att kommittén ska se över hur kommuner kan kompenseras för socioekonomiska faktorer, men då kan man å andra sidan tolka det som att regeringen menar att det är okej att vissa kommuner lurar eller övertalar människor att flytta i stället för att ta ansvar för alla sina invånare eftersom Söderhamn, Bollnäs, Sandviken eller Gävle ska kompenseras för socioekonomiska faktorer i det kommunala utjämningssystemet.

Jag tycker inte att det är okej, för jag tror inte att det är bättre för de familjer eller individer som det faktiskt handlar om - åtminstone inte i fall där flytten går till undermåligt skötta fastigheter med oseriösa fastighetsägare, fall där varken skola eller socialtjänst har förutsättningar att vara tillräckligt snabbfotade och förbereda rätt stöd och hemkommunen inte har tagit kontakt eller fall där arbetsutsikterna är sämre än i de rika och välmående kommunerna.

Är det så, herr talman, att det korta svaret på Kristoffer Lindbergs frågor är nej? Jag känner mig orolig att så är fallet. Men statsrådet får gärna beskriva lite utförligare hur regeringen planerar att säkerställa att människor inte kan behandlas som brickor i ett spel. Det är ju det som det handlar om: utsatta människor som står med väldigt litet eget handlingsutrymme och självklart är beredda att göra vad de tror är bäst för dem och deras barn.

Herr talman! Är fenomenet social dumpning något som regeringen har för avsikt att göra någonting åt?

Herr talman! Tack till Kristoffer Lindberg för denna viktiga interpellation! Jag tackar också statsrådet även om jag hoppas att vi kommer att få lite fylligare svar vartefter debatten fortskrider.

Social dumpning är cyniskt och omänskligt. Välbärgade och välmående Stockholmskommuner, som det oftast handlar om, skickar aktivt invånare som de ser som tärande och kostsamma till kommuner i andra delar av landet som ofta har mer ansträngd ekonomi och svårare att möta välfärdsåtagandet därför att förutsättningarna är strukturellt svårare redan från början och som dessutom har högre arbetslöshet men som däremot har tillgång till billiga bostäder. Det finns faktiskt inte andra ord för det än att det är djupt stötande att det får fortgå.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

I stället för att man försörjer sina invånare med tillräckligt många bostäder både i högkonjunktur och nu i lågkonjunktur - där regeringen dessutom har tagit bort det investeringsstöd som fanns för byggande av bostäder med lägre hyresnivå - går det på många ställen till så att kommuner som vill dumpa invånare tar kontakt med oseriösa hyresvärdar på andra ställen och gör en deal. Man flyttar över ansvar och kostnader för försörjningsstöd och boende på andra kommuner och smiter undan sitt ansvar. Inte sällan handlar det, som nämnts tidigare i debatten, om nedgångna bostäder som inte är människovärdiga att bo i.

Det här sker i olika former i drygt hälften av landets kommuner. Hårdast drabbas förstås de människor som utsätts, alltså nyanlända, våldsutsatta, personer med missbruksproblematik och andra grupper som redan är marginaliserade. De behöver möta ett starkare samhälle på en rad politiska områden och inte tvingas flytta till en annan del av landet där förutsättningarna att förbättra livsvillkoren ofta är sämre.

Herr talman! Regeringens track record - ursäkta engelskan - när det gäller frågan om social dumpning är faktiskt osedvanligt dåligt. I stället för att ta krafttag för att hantera frågan om social dumpning dumpade regeringen den utredning som den socialdemokratiska regeringen tillsatte när kommuner började larma om att detta problem hade uppkommit, alltså den utredning som skulle svara på vilka åtgärder vi behöver ta till för att stoppa den sociala dumpningen.

När jag tar del av civilministerns svar på Kristoffer Lindbergs fråga måste jag säga att det är väldigt tunt. Det är fortsatt obegripligt att regeringen inte ens var intresserad av att ta del av svaren i den utredning som redan pågick på området.

När vi nu ser att detta otyg fortsätter vill jag fråga civilministern om han verkligen tycker att det var rätt att lägga ned utredningen och om han kommer att tillsätta någon ny.

Civilministern nämner arbetet i den parlamentariska utjämningskommittén och har öppnat för att kommuner skulle kunna kompenseras i högre grad för socioekonomiska faktorer och förutsättningar. Det kan ju vara bra, men som mina kollegor nämnt här tidigare gör det inte att den sociala dumpningen stoppas.

Social dumpning har blivit ett verktyg för lokalpolitiker i vissa storstadskommuner för att kunna visa upp en fin fasad medan de fördjupar problematiken på andra platser i landet, till exempel i Gävleborg. Invånarna i Gävleborg förväntar sig mer än nedlagda utredningar och att frågan smalnas av till att enbart beröra nyanlända så som vi hör i debatten här. Vi ser ju att människor i olika former av social utsatthet utsätts för detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag ska läsa ur en intervju med den som var ansvarig utredare i den utredning som ministern lagt ned:

Motivet till nedläggningen var att man ville hantera frågan på annat sätt, och dessutom skulle det ju inte komma så många nya flyktingar, säger utredaren. Hon säger vidare om sina besök ute i mottagande kommuner: Det var mycket dåliga lägenheter. Och det var historier om familjer som plötsligt stod på järnvägsstationen och inte visste vart de skulle. Vi kunde konstatera att det här är ett allvarligt problem. Men vi hann inte längre än så innan utredningen lades ned.

Ministern efterlyser förslag från Socialdemokraterna för att lösa detta, men i samma andetag erkänner ministern också att detta är en komplex fråga. Ja, det är en komplex fråga, och den berör flera delar av samhället. Det är just därför det är så svårt att förstå varför man lägger ned en utredning som tittar på denna fråga.

Jag tror inte att jag behöver förklara ordningen med det svenska utredningsväsendet för statsrådet. Men lägger man ned en utredning tänker jag att man gör det av en av två orsaker: Antingen har man redan färdiga förslag som man vill genomföra, eller så anser man att frågan inte är prioriterad. Min farhåga för att det snarare är det andra alternativet som är aktuellt för den här regeringen kvarstår. Ministern får gärna försöka övertyga mig om annat.

Jag vet att den parlamentariska Utjämningskommittén har i uppdrag att analysera om utjämningssystemet i dag i tillräcklig grad kompenserar för socioekonomiska faktorer. Att man tittar på detta tycker jag i grunden är bra. Men hur menar statsrådet att rika kommuner plötsligt ska börja bygga bostäder och sluta dumpa socioekonomiskt utsatta människor i fattiga kommuner bara för att utjämningssystemet i större utsträckning tar hänsyn till socioekonomiska faktorer? Detta får ändå falla i kategorin långsökta förklaringsmodeller.

Ministern skriver i sitt svar att man i länsstyrelsernas regleringsbrev för 2024 gett dem i uppdrag att redovisa om kommuner aktivt medverkar till att egna kommuninvånare bosätter sig i en annan kommun. Det är väl bra. Men vilka verktyg har regeringen gett länsstyrelserna eller andra myndigheter för att göra något åt fenomenet? Utan sådana verktyg innebär länsstyrelsernas redovisningar bara ett kallt konstaterande av att detta förekommer. Och det känner vi redan till i dag.

Flera kommuner, ofta mindre och ekonomiskt utsatta med hög arbetslöshet, vittnar om att välmående storstadskommuner systematiskt "hjälper" människor att ta kontakt med små, privata hyresvärdar i deras kommuner och sedan ombesörjer flytt dit. Det handlar om social dumpning, eller social export. Man skickar kostnader vidare till andra kommuner.

Det kan inte vara så att bara några kommuner ska ta ett stort ansvar för ett Sverige som håller ihop, bygga bostäder till så låga kostnader som möjligt och prioritera resurser till jämlikhet, integration och arbetsmarknadsinsatser medan andra kommunledningar ropar hurra för att andelen hyresrätter i kommunen har minskat eller firar för att antalet försörjningsstödstagare har minskat tack vare att man har skickat ansvaret vidare till andra kommuner.

Social dumpning innebär inte bättre förutsättningar för den enskilde att skapa ett självständigt liv, oftast tvärtom. Det enda det bidrar till är att öka klyftorna mellan olika delar av landet. Det drar isär samhället och bidrar till ökad bostadssegregation.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vill regeringen ha det så? Jag hoppas inte det. Hur menar civilministern att vi ska få stopp på detta? Är strategin från regeringen att sitta och invänta förslag från Socialdemokraterna? I så fall tar vi gärna med oss detta och inleder förhandlingar med regeringen om hur vi kan stoppa social dumpning.

Fru talman! Nej, det kanske inte är någon lätt fråga. Och det är klart att det är problematiskt att styra kommuner som naturligtvis ska ha ett eget självbestämmande. Men det finns ändå en hel del man kan göra. Vi har rätt många lagar och regler i det här landet som styr hur kommuner faktiskt får agera.

Jag återkommer till det sista jag tog upp i mitt förra inlägg, om den kommunala utjämningen, kostnadsersättningarna och kostnadsutjämningen. Att se över dessa system kan låta bra, och det är naturligtvis viktigt att göra det. Det har funnits problem med utjämningen alldeles oavsett den sociala dumpningen. Utjämningen behöver öka, och kommuner behöver få betydligt mer stöd i de fall där intäkterna inte täcker kostnaderna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Men i det här sammanhanget låter det mer som att man ska betala de kommuner som blir utsatta för fenomenet för att de blir det. Så ska vi väl ändå inte ha det? Vi vill dessutom inte ha kommuner som säger: Okej, vi tar emot de här människorna om vi får betalt för det. Man ska inte behandla människor på det sättet oavsett vad de har varit utsatta för - om det är kvinnor som har varit i våldsamma förhållanden, kvotflyktingar eller andra som behöver samhällets hjälp.

Staten äger heller inte allmännyttan. Det stämmer ju. Men den här regeringen har också tagit bort stöd som faktiskt fanns för att hjälpa kommunerna att utöka bestånden och bygga nytt. Det hjälper heller inte de kommuner som i dag dumpar människor i andra kommuner att i stället ta sitt ansvar. Det skulle man kanske kunna fundera över.

Fru talman! Jag kommer inte att kommentera socialdemokratiska riksdagsledamöters fria översättningar av hur Moderaternas partiledare uttryckte sig för ett antal år sedan. Det får jag överlåta till någon annan. Kanske den person det gäller själv kan få kommentera vad han eller hon har sagt, i stället för att jag ska stå här och recensera det.

Det är ju bra att vi är överens om att skatteutjämningskommittén är bra. Det var dessutom den förra regeringen som tillsatte den, och den är parlamentarisk.

Jag har aldrig sagt att ett nytt skatteutjämningssystem kommer att motverka förekomsten av så kallad social dumpning, men det är klart att det kan kompensera för förekomsten. Det är ju bra om skatteutjämningen bidrar till att kompensera för detta. Det kan till exempel handla om att kompensera för socioekonomiska faktorer, som är en parameter som man ska se över i skatteutjämningen. Utredningen blir färdig ganska snart nu - 2 juli är det väl som den senast ska komma. Jag ser verkligen fram emot att ta del av den och se vad man lägger fram för förslag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Sedan får vi se vad vi gör med länsstyrelsernas redovisning. Den ska ju komma senare. Det beror väl på vad den visar. Det är möjligt att den kartläggningen kommer att generera en del åtgärder av regeringen. Det får vi se då. Det är inget som jag kan utlova här och nu.

Vad jag kan konstatera är att länsstyrelserna har en viktig roll i att föra dialog med kommunerna och vara statens företrädare på den lokala nivån och också vara en samlande kraft för kommunerna i ett län. Jag tycker inte att man ska underskatta länsstyrelsernas potential i en sådan här fråga. Men vi får se vad vi gör av den redovisning som kommer.

Regeringen ser också över bosättningslagen. En bättre fungerande bosättningslag för nyanlända kommer att leda till mindre tryck på social dumpning i kommunerna. Även om det inte bara är nyanlända som det handlar om är det klart att när migrationen har varit så stor som den har varit i Sverige under ett antal år blir det svårt för många kommuner att hitta bostäder. Då blir det lätt att man tittar utanför sin egen kommun.

Detta handlar inte bara om viljan att bygga eller inte. Det kan vara kommuner som har byggt jättemycket men haft en inflyttning som varit större än man mäktat med att bygga för - på grund av plan- och bygglagen, miljöbalken eller vad det nu kan vara, eller på grund av riksintressen som gör det svårt att bygga. Även sådana faktorer kan göra att man sitter med bostadsbrist, och det är självklart att det kan leda till att man hittar andra lösningar. Det finns ju en inneboende konflikt: Där det är lätt att få jobb är det svårt att få bostad, och där det är lätt att få bostad är det svårare med integration och jobb. Det är en inneboende konflikt.

Investeringsstödet togs upp här, och det kom tips om att fundera på att återinföra ett investeringsstöd. Det får gärna Socialdemokraterna fundera på inför sin egen skuggbudget. I de budgetalternativ som Socialdemokraterna har lagt fram i den här kammaren finns ju inte något återinfört investeringsstöd med, vilket jag tycker är intressant med tanke på Socialdemokraternas retorik här i kammaren.

Fru talman! Jag tackar också för denna interpellationsdebatt. Jag räknar med att debatten i detta ämne kommer att fortsätta. Detta är väl det enskilda ämne som jag har fått flest interpellationer om. Jag räknar med att det kommer att komma fler. Det har också utlovats här i debatten. Jag kommer alltså tillbaka och debatterar frågan.

Jag kan dock säga att jag har gjort många kommunbesök runt om i landet och att frågan knappt har kommit upp en enda gång - den har möjligtvis kommit upp någon gång. Detta ska också sägas. Vad det är ett tecken på vet jag inte, men det är faktiskt så.

Jag kan avslutningsvis säga: Ingen i Sverige ska naturligtvis behöva bo i så undermåliga bostäder som det berättas om här i talarstolen. Det gäller oavsett om man har, som man säger, blivit socialt dumpad - det heter inte så, formellt - i en kommun eller om man är kommuninvånare sedan födseln. Naturligtvis ska ingen behöva bo i så undermåliga bostäder. Detta i sig har kanske inte med denna fråga att göra. Det är ett annat problem att det finns oseriösa hyresvärdar och dåliga fastighetsägare. Naturligtvis ska ingen i Sverige behöva bo så undermåligt.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.