Erik Slottner

Herr talman! Först och främst måste jag säga att de här historierna verkligen är berörande. Jag tror att alla som tar del av dem känner både ilska och frustration över att det kan gå till så här. Det kanske också finns en viss igenkänningsfaktor. Man har suttit i väldigt långa kundtjänstköer, blivit irriterad och frustrerad och många gånger gett upp därför att man inte nått fram exempelvis under lunchrasten eller mellan de där två mötena. Sedan var kundtjänst stängt när man slutade jobbet för dagen, så det fanns inte möjlighet att göra det hemma eller på helgen.

Allt som har hänt och som händer är inte lagligt och tillåtet. En hel del av detta är inte tillåtet, och då behöver det anmälas. Därför tycker jag att det är bra att Konsumentverket har gjort en särskild granskning av kundtjänst hos ett stort antal företag under hösten 2023, som ändå ganska nyligen avslutades. Man hittade fel och brister i väldigt många fall. Med den domstolspraxis som finns på området har Konsumentverket via Konsumentombudsmannen - som för övrigt är Konsumentverkets generaldirektör - muskler och kraft att utdöma viten och i förlängningen sanktionsavgifter om inte företagen rättar till brister.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag tycker också att det är bra att av 47 företag som har fått anmärkning har 45 redan åtgärdat problemen och vidtagit åtgärder. Det tycker jag är riktigt positivt. De två företag som återstår skulle nyligen återkomma med redogörelser för hur de har jobbat. Om de inte uppfyller kraven ska Konsumentverket vidta åtgärder.

Det finns alltså muskler i dag. I en del andra sammanhang inom den politiska ansvarsportfölj som jag har är det inte heller alltid ny lagstiftning som behövs. Många gånger handlar det om att utnyttja och använda sig av den lagstiftning som finns, och så kanske det också är i det här fallet.

Problemen försvåras ytterligare av att det kan handla om att demenssjukdom, kognitiv nedsättning eller andra skäl skapar svårighet för anhöriga till den som slutit till exempel ett prenumerationsavtal att avsluta det, vilket även framkom i interpellationen. Det är ett problem hur anhöriga då ska kunna ta över. Vi har detta med fullmakt och god man. Det är mycket möjligt att det kan utvecklas ännu mer; det vet inte jag. Men det finns en inneboende konflikt där, och det går inte att komma ifrån. Det får ju inte vara så att en son eller dotter som tycker att mamman eller pappan har tecknat fel avtal utifrån sitt eget perspektiv får rätt att säga upp det. Det måste finnas någon form av behovsanalys i botten för att få den rättigheten som anhörig, menar jag.

Jag vågar ändå lova, så här på fredag eftermiddag denna den första kalendervårdagen när vi börjar se lite hopp för framtiden, att jag ska ta kontakt med Konsumentverket i den här frågan. Jag har ingen annan ambition eller vilja än att problemet ska åtgärdas. Jag ska fråga Konsumentverket om de ser några behov av politiska initiativ eller om vi kan jobba bättre och mer handgripligt med den lagstiftning som finns i dag.

Herr talman! Först och främst vill jag säga att det är väldigt bra att denna interpellation ställts och att frågan väcks.

Eva Lindh frågar mig hur jag känner för denna fråga. Jag blir alltid illa berörd. Bedrägerier är såklart allvarligare. Jag blir illa berörd när det händer eftersom de riktar in sig med precision på de mest sårbara grupperna i samhället. Det är alltid extra hjärtskärande. Det är samma sak här.

Man kan själv visualisera människor som har svårt att hantera digitala tjänster, som inte har bank-id, som kanske inte har energin eller orken att ta tag i saken själv, som är beroende av anhöriga eller sin omgivning och som känner sig både maktlösa och kanske lite skamfyllda av detta. Det är klart att detta utifrån många olika aspekter är väldigt olyckligt. Det är alltså bra att frågan tas upp.

Jag återkommer gärna med åtgärder om hur vi kan komma till rätta med det här genom flera andra steg.

Jag tycker dock att det ska sägas att det ändå har gjorts och görs en del. Redan hösten 2018 infördes krav på skriftlig bekräftelse vid telefonförsäljning till konsumenter, just för att stärka konsumenterna och för att det inte ska bli lika lätt att bli övertalad eller lurad via telefonförsäljning. Det är bra.

Man kan också undvika telefonförsäljning över huvud taget genom att ansluta sig till spärregistret. Nix-Telefon är ytterligare ett sätt att skydda sig mot den typen av telefonförsäljning. Det är bra att ha det konsumentskyddet.

Det finns också EU-rätt som är fullharmoniserad och som anger att näringsidkaren måste informera om sitt telefonnummer, sin adress, sin epostadress och alla andra medel för kommunikation när ett avtal ingåtts. Det kravet finns. Sedan efterlevs kanske inte alltid alla krav. Så är det i ett rättssamhälle. Vissa bryter mot regler och lagar. Men den förordningen är på plats. Näringsidkaren ska ange telefonnummer, adress, e-postadress och andra medel för kommunikation när ett avtal ingås. Det är bra för konsumenter att veta om.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det finns också etablerad praxis från Patent- och marknadsdomstolen och från Allmänna reklamationsnämnden som säger att näringsidkare inte kan ställa särskilda formkrav för hur en konsument ska säga upp ett avtal, exempelvis en prenumeration. Jag håller helt med både Lindh och Strömberg om att det ska vara lika enkelt att säga upp ett avtal som att ingå ett avtal eller en prenumeration. Det är målbilden. Jag bidrar gärna med fler åtgärder, om vi kan hitta sådana, för att nå dit.

Konsumentverket har ganska nyligen gjort en kartläggning av kundtjänst. Den redovisades i juni 2023. Med anledning av den har Konsumentverket vidtagit ett flertal åtgärder. Man har tillskrivit 47 av 100 granskade företag och uppmanat dem att göra rättelser. För två av dessa kvarstår ärendena. 45 av dem har alltså rättat till bristerna efter vad Konsumentverket har sagt. Det är väldigt bra. Om företaget inte gör det kan Konsumentombudsmannen driva fallet till domstol och utdöma sanktionsavgifter.

Det finns alltså redan en del åtgärder i verktygslådan. De har också använts i närtid av Konsumentverket och Konsumentombudsmannen. Det är väldigt bra.

Herr talman! Anna-Belle Strömberg har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att konsumenter och anhöriga ska kunna säga upp en tjänst, en prenumeration eller ett annat avtal på samma enkla sätt som det går att teckna det aktuella avtalet.

Anna-Belle Strömberg ställde nyligen en liknande fråga, som jag besvarade den 31 januari. Mitt svar, då som nu, är att en näringsidkare enligt gällande praxis inte kan ställa särskilda formkrav på hur en konsument ska säga upp ett avtal som avser exempelvis en prenumeration. Om konsumenten till exempel skickar ett meddelande där det tydligt framgår att denne vill säga upp avtalet måste näringsidkaren acceptera uppsägningen, så länge det står klart att det faktiskt är den konsument som står på avtalet som ger in uppsägningen. Det finns även lagkrav, som bygger på fullharmoniserad EU-rätt, som anger att näringsidkaren måste informera om sitt telefonnummer, sin adress, sin e-postadress och andra medel för kommunikation när ett avtal ingås. Det är naturligtvis allvarligt om näringsidkare inte följer de krav som ställs på dem och om de försöker kringgå gällande rätt.

Vad gäller situationen att en anhörig vill hjälpa till med att säga upp ett avtal är utgångpunkten att det är den person som har ingått ett avtal som också kan säga upp avtalet. Det är viktigt att ingen kan säga upp eller ändra ett avtal utan ett giltigt medgivande från den som ingått avtalet. Om en person har svårt att tillvarata sina intressen, till exempel till följd av demenssjukdom, kan det vara lämpligt att ordna en god man för honom eller henne. I sammanhanget kan också nämnas möjligheten att upprätta en framtidsfullmakt som ger någon rätt att i framtiden ta hand om ens angelägenheter, såsom uppsägning av avtal, för det fall att man inte längre själv har förmåga att göra detta.

Herr talman! Jag är fullt medveten om det sistnämnda. Det är ett hårt tryck, inte minst på regionsidan och i en del kommuner, även om det ser mer olika ut i kommunsektorn. Det är helt korrekt att regionernas ekonomi är under hårt tryck. Det kommer förmodligen att lätta framöver med tanke på att inflationen nu minskar, men statsministern har ju också sagt att regeringen kommer att ta sitt ansvar för regionernas ekonomi. Vi tar naturligtvis detta besked på allvar.

Jag är fullt medveten om att det för små och glesbebyggda kommuner och deras problem inte är någon universallösning att bara slå samman två kommuner. Men Sverige ser ut som Sverige gör. Med tanke på de allt svårare uppdrag som kommunerna i dag har och har blivit pålagda sedan den senaste kommunsammanslagningen på 70-talet, som Eva Lindh också refererar till, och med en minskande befolkning är frågan värd att ställas: Kommer kommuner med 2 000-4 000 invånare att klara av kompetensförsörjningen? Klarar de av att jobba strategiskt framåt? Klarar de av att jobba med digitalisering, med kompetenta chefer, med klimatanpassningar, med civilförsvar och med allt detta som åläggs kommuner i dag oavsett storlek? Den frågan måste vi nog ställa oss.

När jag ställer de här frågorna till kommunföreträdare, både på direktörsnivå och på politisk ledningsnivå, är det många som säger att detta blir väldigt svårt. Ändå har man svårt att ta steget och göra kommunsammanslagningar, mycket av emotionella skäl. Som Eva Lindh lyfte ligger fortfarande kommunsammanslagningarna från 70-talet kvar; jag har också hört detta många gånger. Men man får nog försöka komma över detta nu, försöka skapa identiteter i dessa kommundelar och ändå komma överens om att man nog jobbar bättre tillsammans med de mycket tuffa och svåra utmaningar kommunerna står inför.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Herr talman! Det står på min lista att jag ska besvara den sista frågan, men jag hann inte med det på mina förra fyra talartidsminuter. Jag gör det nu i stället. Regeringen har gett, eller vi har rättare sagt höjt de generella och riktade statsbidragen med 28 miljarder under 2023 och 2024. Det är historiskt sett en av de största höjningar som har gjorts av statsbidragen till kommun- och regionsektorn, så nog har regeringen sett att kommuner och regioner behöver ökade resurser.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Ledamoten Lindh sitter i den parlamentariska skatteutjämningskommittén, vilket jag har fått möjlighet att tala om flera gånger i andra debatter. Där ska bland annat denna problematik ses över. Det handlar om alla parametrar med skatteutjämning, och man ska se om exempelvis gleshet kompenseras tillräckligt mycket. Kommittén ska också se över problematiken med att en del kommuner år efter år känner sig nödgade att höja skatten för att klara av sitt allmänna uppdrag och så vidare. Vi ser att skatteklyftan mellan dem som betalar lägst och högst skatt ökar. Vi får väl se vad kommittén kommer fram till i de här avseendena.

Ibland tänker vi bara på att kommunsammanläggningar rör mindre kommuner. Jag vill vara noga med - och detta har jag sagt många gånger - att det inte bara rör kommuner i Norrlands inland som är små när det kommer till befolkningsunderlag men stora till ytan. Kommunsammanläggningar kan mycket väl beröra kommuner i Västra Götaland, som i dag har 49 kommuner. Det kan beröra Stockholms län, som har 26 kommuner och Skåne, som har 33 kommuner som är ganska små till ytan och ganska tättbefolkade men som ändå är väldigt små rent befolkningsmässigt. Där finns goda förutsättningar för kommunsammanslagningar.

Det här är också kommuner som i dag samverkar väldigt mycket inom olika områden. Eva Lindh nämner räddningstjänsten som ett exempel. Jag var själv på studiebesök i mellersta Skaraborg för ett par veckor sedan, och de har ett mycket väl fungerande samarbete just kring räddningstjänsten. Jag tror att det var fyra kommuner inblandade. Det är väl ett jättebra exempel.

Jag tycker dock att man får gå lite varligt fram innan man ger alltför stora möjligheter till samverkan. Någonstans måste vi också skydda den demokratiska insynen och den demokratiska kontrollen över dessa samverkansorgan. Om man börjar samverka mellan kommuner där indirekta församlingar och nämnder får allt större inflytande och där man kanske inte riktigt matchar de demokratiska preferenser som medborgarna har röstat om i enskilda kommuner ska man vara lite försiktig. Det är inte självklart att bara gå vidare med ökade möjligheter till samverkan, utan man måste också ha ett demokratiskt filter och demokratiska glasögon innan man går vidare med sådana förslag.

Jag tycker också att om man samverkar om snart sagt allting i en kommun måste man till slut ställa sig frågan: Varför går man då inte samman och skapar ett kommunfullmäktige och gemensamma nämnder? Befolkningen får då rösta i val till kommunfullmäktige, och utifrån sammansättningen där skapas nämnderna. Jag tycker att den frågan ändå måste ställas.

För mig är det självklart att en identitet i en kommunstadsdel inte behöver gå förlorad bara för att man har ett gemensamt kommunfullmäktige. Kommungränserna är i dag i mångt och mycket administrativa gränser. Jag bor i Stockholm och har varit kommunpolitiskt aktiv där. Vi har ett kommunfullmäktige. Men jag bor också på Södermalm, och Södermalms identitet går inte bort för att vi har ett gemensamt kommunfullmäktige med elva stadsdelsnämnder i Stockholm.

Man måste försöka förstå att administrativa gränser är en sak medan de emotionella, kulturella och historiska anknytningarna är en annan sak. Där tror jag att vi som politiker som gärna skulle vilja se kommunsammanslagningar måste bli lite mer pedagogiska, och jag försöker ta mitt ansvar i den frågan.

Herr ålderspresident! Jag får tacka ledamoten för de följdfrågor som nu ställdes. Jag ska försöka att besvara dem så gott jag kan.

Den första frågan gällde om jag hade förväntat mig ett annat svar. Frågan är om jag verkligen ska besvara den frågan. Jag ska inte som statsråd föregripa utredningar. Jag var dock inte så tvärsäker som ledamoten Lindh verkar vara om att det bara skulle vara en mur och ett nej från samtliga kommuner när det gäller att gå samman frivilligt.

Jag hade kanske tänkt att det skulle finnas nyanser i svaren. Svaren är inte alltid ja eller nej. Svaren kan vara: Inte just nu, men vi ser nog behoven inom en tioårsperiod. Det kanske inte kan ske med de förutsättningar som finns i dag. Men skulle vi få tydligare ekonomiska incitament skulle vi nog kunna gå ihop frivilligt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Man skulle kunna tänka sig de nyanserna i svaren. Jag kanske inte hade räknat med: Ja, vi vill jättegärna, och att man sedan kastade sig i utredarens famn. Det hade jag kanske inte riktigt förväntat mig. Möjligtvis hade jag tänkt att det skulle finnas nyanser i deras ja och nej.

Nu är utredningen här. Utredaren konstaterar att det finns väldigt små förutsättningar för frivilliga kommunsammanslagningar. Jag vill dock ändå säga att det i uppdraget till utredningen också fanns att titta på ekonomiska incitament för kommunsammanslagningar. Det finns också sådana förslag i utredningen. De är inte på någon konkret nivå. Men utredaren föreslår att man bör införa någon typ av ekonomiska incitament för att främja kommunsammanläggningar.

Frågan var: Vilka åtgärder överväger nu regeringen? Några sådana besked kan jag inte ge i dag. Det är för tidigt. Utredningen är för ny för att jag i dag ska kunna ge några sådana besked.

Däremot kan man säga att det egentligen finns tre huvudspår framöver. Ett alternativ är att konstatera att det inte finns några förutsättningar för frivilliga kommunsammanslagningar. Vi accepterar det svaret och går vidare. Sedan får kommunerna framöver klara sig med den kommunstruktur som finns i dag och med det kommunala skatteutjämnings- och kostnadsutjämningssystem vi har.

Ett annat alternativ är att gå en mellanväg och gå på utredarens förslag om fortsatta kapacitetsanalyser och utreda vidare om man skulle kunna införa ekonomiska incitament. Man skulle kunna öka ytterligare det som redan har införts, som att underlätta för samverkan och se till att göra det mer attraktivt, för att sedan sondera terrängen och skapa bättre förutsättningar för kommunsammanslagningar någon gång på 30-talet.

Ett tredje alternativ är att man är tuffare, styr mer från statligt håll och säger mer tydligt: Vi vill se kommunsammanslagningar. Men då måste detta ske mer centralt, eftersom det är uppenbart att de möjligheterna inte finns i dag på frivillig nivå.

Vilket av de tre alternativen som vi kommer att välja att gå fram med kan jag i dag inte svara på. Vi behöver mer tid för att analysera det.

Jag tror att jag tog nästan alla frågorna, men det känns som att det var något mer.

Jag kan möjligtvis vara lite bekymrad. Jag har som ledamoten Lindh vet mött väldigt många kommuner under det dryga år som jag har varit civilminister. I alla de sammanhangen har jag tagit upp den här frågan.

Jag märker att det inte har funnits någon jätteentusiasm. Men jag har också märkt en förståelse för att det nog kommer att behövas och att många kommuner är för små. Tittar vi på SCB:s senaste befolkningsstatistik ser vi att 90 av landets 100 minsta kommuner minskade sin befolkning under 2023. Det är i längden en ohållbar situation.

Många gånger är motståndet mot sammanläggningar mer emotionellt än rationellt. Det kan jag möjligtvis vara lite bekymrad över.

Herr ålderspresident! Eva Lindh har frågat mig om jag avser att ta initiativ till kommunsammanläggningar och vilka andra initiativ jag avser att ta om jag inte avser att göra detta.

Kommunerna står inför stora utmaningar, och regeringen ser behovet av att kommunerna kan stärka sin kapacitet. Det är riktigt att Kommunperspektivutredningen, som lämnade sitt betänkande i slutet av januari, redovisade att det i dagsläget inte finns något intresse hos kommunerna för frivilliga kommunsammanläggningar. Samtidigt redovisade utredaren att det i stort finns en realistisk syn på att de utmaningar som kommunerna står inför behöver adresseras, inte minst i många av de mindre kommunerna. Utredaren bedömer att vissa kommuner på sikt kan komma att behöva ompröva sin inställning till kommunsammanläggningar och att staten bör ha beredskap för en sådan utveckling.

Kommunerna har ett stort ansvar att på olika sätt se till att man klarar av sina uppgifter. Samtidigt har staten ett övergripande ansvar att se till att det finns förutsättningar för detta.

Uppdraget om kommunsammanläggningar beslutades i syfte att sondera intresset för att påbörja ett arbete med sikte på frivilliga framtida sammanläggningar. Det finns inget intresse för frivilliga sammanläggningar i dagsläget, men frågan om kommunernas kapacitet blir inte mindre viktig för det. Kommunernas förmåga att klara av sitt uppdrag är viktig för regeringen och kommer att fortsätta vara föremål för diskussion och eventuellt för åtgärder.

Herr talman! Jag har som civilminister ansvar också för statens relation med kommuner och regioner, och det gör att jag är ute i landet ganska mycket och träffar många kommunföreträdare. Jag ska nästa vecka göra en sådan resa till Västra Götaland och Skaraborg. Jag är alltså fullt medveten om att den gröna omställningen och industrialiseringen också skapar utmaningar, som jag nämnde i mitt förra inlägg.

Det är inte alldeles lätt att veta exakt vilket som är det bästa sättet att stödja. Är det genom direkta ekonomiska bidrag, eller finns det andra sätt - genom att facilitera och hälla olja i maskineriet för att exempelvis få till stånd smidigare tillståndsprocesser?

Utmaningarna och problemen ser lite olika ut beroende på vilken kommun det gäller. Ibland är det bostadsbyggande som är svårt. Ibland handlar det om att riksintressen spelar stor roll, vilket gör det svårt att över huvud taget få till stånd företagsetableringar. Ibland är det kompetensbrist, och ibland handlar det om att befolkningen fortsätter att minska i någon kommun trots att det finns behov av att den ökar. Behoven ser alltså väldigt olika ut.

Staten har hittills, under det dryga år regeringen har suttit, gjort en del insatser för att stödja de norra delarna av Sverige, men jag utesluter inte att vi kommer att komma med fler åtgärder. Vi lyssnar naturligtvis mycket noga på vad kommunerna efterfrågar för insatser.

Interpellanten får givetvis ställa vilka frågor hon vill. Jag får nog kolla upp exakt vad Sverigedemokraterna har sagt i kammaren och huruvida man stöder den gröna industriomställningen eller inte. Men oavsett vad Sverigedemokraterna tycker i den frågan känner jag mig i alla fall trygg med att Socialdemokraterna går att kroka arm med i frågan om den gröna industriomställningen. Den är viktig för Sveriges framtid men också för klimatomställningen.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Till Isak From vill jag säga att min bild ändå är att kommuner skriker efter företagsetableringar. Man vill ha företagsetableringar till sin kommun. Det är inte så som jag tycker att det ibland låter, att kommunerna skyr företagsetableringar, att man inte vill att folk ska flytta dit eftersom det kostar så mycket pengar att få dit människor och företag. Kommuner vill växa och ha tillväxt.

Vi måste se till att ha ett skatteutjämningssystem som inte hämmar tillväxt eller gör att kommuner förlorar på tillväxt. Det är därför jag nämner skatteutjämningssystemet här. Det är också därför den här regeringen i ett tilläggsdirektiv har tryckt ännu mer på just tillväxtfaktorerna; vi ska inte bygga in tillväxthämmande parametrar i utjämningssystemet. Det ska kommittén titta på. Jag hoppas verkligen att de gör det på ett seriöst sätt.

Jag tycker att vi redan i dag stöder kommuner som vill ha etableringar. Vi kan säkert göra mer. Det är mycket möjligt att regeringen kommer att komma med fler förslag. Men jag vill ändå nämna uppdragen vi har gett Tillväxtverket för att smörja utvecklingen i bland annat norra delen av Sverige. Vi har gett länsstyrelserna 100 miljoner kronor för att de ska snabba på och effektivisera tillståndsprocesserna. Av de miljonerna specialdestineras 10 till Västerbotten för att de i sin tur ska samordna olika bygglovsansökningar.

Regeringen gör alltså saker. Jag säger inte att det inte kommer något mer. Men jag tycker ändå att man kan vara lite sjyst och säga att regeringen gör saker.

Jag tror dock att det är svårt att ha riktade statsbidrag till enskilda kommuner som drabbas särskilt hårt. Gränsdragningarna skulle bli enormt svåra. Vilka kommuner ska man ge bidrag för att de växer för mycket? Vilka kommuner har problem med ekonomin på grund av tillväxten? Vad beror på andra saker och så vidare? Det skulle bli svårt att bygga upp ett sådant system. Jag har inte heller sett i detalj vad Socialdemokraterna föreslår.

Vad gäller industrins möjlighet att bidra till klimatomställningen är den här regeringen fast besluten om att industrin har en nyckelroll i fråga om att bidra till omställningen. Oavsett vad någon ledamot i den här kammaren säger är regeringen fast besluten om att industrin har en nyckelroll i detta avseende.

För att industrin ska kunna spela den huvudrollen behöver vi elektrifiera. Då behöver vi öka produktionen av fossilfri el i Sverige. Och då spelar kärnkraften en jätteviktig roll. Där har regeringen och Sverigedemokraterna gått armkrok och drivit igenom en politik som möjliggör för en utbyggnad av kärnkraften. Det kommer att spela en jättestor roll både för industrialiseringen och för klimatomställningen.

Herr talman! Låt mig börja med att säga det som också sagts tidigare här i talarstolen, nämligen att det är en väldigt spännande utveckling som sker bland annat i norra Sverige. Det är dock inte bara norra Sverige som står inför denna nyindustrialisering som ska ge oss mängder av nya gröna jobb och vara mycket av lösningen på klimatkrisen framöver utan också andra delar av Sverige. Jag ska själv till Västra Götaland nästa vecka för att besöka en stor batterifabrik, exempelvis. Det gäller att säga det.

Men det är väldigt mycket de norra delarna av Sverige som hamnar i belysning, och det av mycket förståeliga skäl. Det är en ny industrialisering som sker där och som har tänt ett nytt hopp i dessa delar av Sverige. De som tidigare nästan var dömda till ständig avfolkning kan nu se framtiden lysa: Folk flyttar hit! Här skapas jobb och nya möjligheter, och vi är nu en del av Sverige som mycket konkret ska bidra till att lösa klimatkrisen och många andra problem som vi ser i vårt land och i omvärlden. Det har tänts ett hopp i de norra delarna av Sverige som är fantastiskt, och detta är spännande.

Men det ger naturligtvis även väldigt stora utmaningar, som också har exemplifierats här. Tillväxt kan ge tillväxtvärk - det är många delar av Sverige medvetna om, och det får nu också de norra delarna känna av.

När jag träffar kommunföreträdare får jag absolut höra en del av berättelserna om de problem som tillväxten medför. Men problemen är mycket större i de kommuner som får uppleva det motsatta: avfolkning och företag som lämnar orten och kommunen. Det är ett mycket större problem än det vi nu ser i en del av tillväxtkommunerna i Norrbotten och Västerbotten. Jag tycker ändå att det är viktigt att säga, för ibland låter det inte så i debatten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag hänvisar inte bara till utjämningssystemet, men det är ändå värt att påpeka att den gröna omställningen i norra Sverige nämns i direktiven till Utjämningskommittén och att en kraftig befolkningstillväxt är en faktor som det nu kompenseras för i utjämningssystemet. Sedan får vi se vad kommittén kommer fram till. Ledamoten Lindh sitter i kommittén, och vi får se om man kommer med ett förslag som på något sätt till viss del kan kompensera för de kostnader som tillväxten medför. Jag lägger mig inte i vad kommittén kommer fram till, men det ska ändå bli intressant att se eftersom detta är någonting som nämns i direktiven.

Den här regeringen gav ju också tilläggsdirektiv genom att säga att vi inte vill att skatteutjämningssystemet ska vara utformat på ett sådant sätt att tillväxt hämmas eller att det kostar för kommunerna att växa. Det är någonting som vi ändå omhändertar i utredningen, och det är jag väldigt glad för att vi har gjort.

Sedan ger vi också ytterligare medel till länsstyrelserna för i år, 100 miljoner, för en effektivare och bättre tillståndsprövning enligt miljöbalken. Det är också väldigt viktigt för att få till stånd de här etableringarna. Mycket av de problem jag möter nu handlar inte bara om kommunalråd som klagar på befolkningstillväxt, utan jag möter också väldigt mycket kritik mot att det tar för lång tid med bostadsetablering och industrietablering - för att inte tala om bristen på kompetensförsörjning, exempelvis. Det finns väldigt mycket problematiserande även kring detta.

Vi lägger nu 100 miljoner kronor på en effektivare och snabbare tillståndsprocess, varav 10 miljoner specialdestineras till Västerbotten för att facilitera industrietableringen i denna del av Sverige som har mycket nyindustrialisering.

Fru talman! Eva Lindh har frågat finansministern om hon avser att vidta några åtgärder för att stödja kommuner där den gröna industriella revolutionen sätter den kommunala ekonomin under hårt tryck, och i så fall vilka åtgärder. Interpellationen har överlämnats till mig.

Det svenska näringslivet ska ges förutsättningar att vara ledande i den gröna omställningen. Stora industrietableringar och expansioner sker runt om i Sverige, inte minst i Norrbottens och Västerbottens län där många samhällen står inför en omfattande expansion. Det nya läget medför att kommuner, regioner och statliga myndigheter behöver utveckla sina sätt att arbeta.

Regeringens tidigare samordnare för näringslivets hållbara omställning och samhällsomvandlingen i Norrbottens och Västerbottens län, Peter Larsson, redovisar i sin rapport från november 2022 de enorma kliv som tagits och den omfattande samhällsomvandling som äger rum. Han redogör också för hur industrins möjligheter och utmaningar ser ut framöver.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Regeringen har därefter gett Tillväxtverket i uppdrag att samordna arbetet på nationell nivå för att stödja nyindustrialiseringen och samhällsomvandlingen i Norrbottens och Västerbottens län. Uppdraget innebär att Tillväxtverket ska främja etableringen av långsiktiga former för samverkan som bland annat bistår berörda regioner och kommuner. Tillväxtverket ska också dokumentera och sprida kunskaper och erfarenheter från uppdraget till relevanta målgrupper för att skapa ett ökat lärande kring arbetssätt för att stödja större företagsetableringar och företagsexpansioner i hela landet.

Till detta har länsstyrelserna i Norrbottens och Västerbottens län fått i uppdrag att genomföra insatser som bidrar till att hantera målkonflikter som uppstår vid handläggning av ärenden med anledning av utvecklingen i norra Sverige. I uppdraget ingår att utveckla nya arbetssätt och vidareutveckla befintliga samarbeten.

Omställningen förväntas leda till en kraftig befolkningstillväxt i berörda kommuner. Befolkningstillväxt i sig kan ge positiva effekter för en kommun, men under en övergångsperiod kan det innebära utmaningar att växa mycket på kort tid. Regeringen avser att främja likvärdiga ekonomiska förutsättningar för kommuner och regioner.

I det kommunalekonomiska utjämningssystemet tas höjd för påverkan av kraftig befolkningstillväxt. Utjämningen kompenserar för sådana strukturella förutsättningar, vilket alltså borde gynna dessa kommuner på längre sikt.

I direktiven till den pågående parlamentariska kommittén med uppdraget att se över utjämningssystemet lyfts utvecklingen i norra Sverige fram. Det handlar om att flera kommuner och regioner där står inför en genomgripande omställning med en förväntad mycket stor befolkningstillväxt. Kommittén ska genomgående i sitt arbete analysera utjämningssystemets påverkan på tillväxt och utveckling.

Det har alltså vidtagits ett antal statliga åtgärder som syftar till att underlätta för kommuner med stora företagsetableringar och företagsexpansioner att hantera de utmaningar som situationen medför för dem. Regeringen kommer att följa utvecklingen och därmed bevaka behovet av ytterligare insatser.

Fru talman! Vi måste ändå hantera utredningar och remissvar seriöst. Jag är fullt medveten om att det finns ett väldigt stort stöd för införandet av detta. Men det är inte så enkelt att införa det som Ingela Nylund Watz ger intryck av. Bara om viljan finns att införa det så har vi det i morgon. Så enkelt är det inte.

Det är tekniskt komplicerat att utfärda e-legitimation. Det kommer att vara ett mycket stort uppdrag för den myndighet som ska stå för grundidentifieringen exempelvis. Det är inte gjort i en handvändning. Här kommer man att behöva skjuta till pengar. Det är redan gjort. Men man kommer också att behöva organisera det väldigt omfattande.

Man måste också se det kopplat till andra identiteter och så vidare. Bara för att det finns ett stort stöd för införandet av en e-legitimation innebär det inte att det går snabbt att införa det.

Nu ska vi precis som med alla andra utredningar göra det i rätt ordning. Vi ska sammanställa remissvaren. Då kommer vi att se att det kommer att ha ett väldigt stort stöd. Sedan ska vi ta ställning till exakt vilken eller vilka myndigheter som kommer att bli inblandade i det.

Hur lång tid detta sedan tar rent tekniskt är väldigt svårt för mig att stå och säga, för jag är inte tekniker eller ingenjör. Jag kan inte säga exakt hur många månader det kommer att ta från att en proposition läggs fram till det att man kan ha en e-legitimation i handen.

För att inte lova för mycket kan jag bara säga att den deadline vi har är hösten 2026, för det är då vi förväntas få den europeiska identitetsplånboken, som ställer krav på en e-legitimation på högsta tillitsnivå. Men ingen är gladare än jag om vi lyckas få en e-legitimation tidigare än så.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Jag känner många gånger en stress. Man måste ha mycket tålamod som politiker generellt. Det gäller även oss statsråd. Det tar tid med den här typen av processer.

Som jag sa innan: Det är inte gjort i en handvändning att erbjuda digitala e-legitimationer till hela Sveriges befolkning. Det gäller nästan hela Sveriges befolkning. Det är ned till väldigt unga människor som ska kunna få en e-legitimation.

Jag har inga indikationer på att vi skulle kunna jobba snabbare. Vi tillsatte utredningen bara några veckor efter att jag blev statsråd. Den har lämnat ett delbetänkande. Till och med innan remisstiden på det delbetänkandet gått ut, och långt innan hela utredningen är klar, avsätter vi en hel del pengar redan i år för att påbörja arbetet med att introducera en statlig elegitimation.

Om Ingela Nylund Watz vill ha ett konkret svar på första frågan, vilket jag tycker att hon har rätt till, är svaret: Jag tycker att regeringen jobbar så snabbt som den kan göra. Jag har väldigt gott samvete måste jag säga i just den här frågan.

Nu kan 2026 låta väldigt långt bort. Det tycker jag också när man säger det. Men ärligt talat är inte 2026 så himla långt bort. Vi är där om ett par år. Att det skulle kunna gå mycket snabbare än två år att utfärda digitala identiteter har jag svårt att tro.

Jag vet inte riktigt vilken information Ingela Nylund Watz sitter med som gör att hon tror att det skulle kunna gå så mycket snabbare. Det är många frågor. Att vi inte kunde gå direkt på myndighetsuppdraget till Digg berodde på att det inte var tillräckligt underlag för att gå vidare med.

Det var många juridiska frågor som behövde ses över för att man skulle kunna införa en digital identitet på högsta tillitsnivå. Vi var tvungna att tillsätta denna trots allt ganska omfattande utredning.

Jag tycker att vi jobbar på snabbt vi kan. Jag kan inte ge någon exakt tidsplan för en proposition. Remisstiden på delbetänkandet, inte på hela utredningen, gick ut för 13 dagar sedan. De remissvaren ska nu sammanställas. Vi får återkomma lite närmare med när vi kan lämna en proposition.

Varför jag nämner 2026 är att hösten 2026 kommer förmodligen den europeiska digitala plånboken att verkställas. Det är en deadline vi jobbar gentemot. Till dess måste det finnas på plats. Det innebär inte att jag utesluter att det kommer betydligt tidigare än så om vi kan det. Det är den deadline vi har. Men jag ser gärna att det sker snabbare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det var en liten missuppfattning om vad jag sa här. Det kommer att bli en statlig e-legitimation. Det står också i utredningen. Det har aldrig varit någon tvekan om det. Vad jag sa var att det viktiga för mig inte var att den är statlig. Det viktiga för mig är att vi får en e-legitimation på högsta tillitsnivå.

Nu har vi kommit fram till att det bästa är om den är statlig. Det tror vi kommer att fungera bäst. Det är också logiskt att den är det. Dessutom har det inte funnits något intresse från den privata marknaden att ta fram en legitimation på högsta tillitsnivå. Det har inte varit någon större diskussion i den frågan. Att jag missuppfattades var nog för att jag sa att det viktiga för mig inte är att den är statlig, utan det viktiga är att den är på högsta tillitsnivå.

I de första inläggen nämndes också digitalt utanförskap. Det är en väldigt viktig fråga att kunna få digital inkludering. Sverige är ett av världens mest digitaliserade länder med en av världens högsta digitala mognader bland befolkningen. Man uppskattar att 4 procent av befolkningen aldrig använder internet. Det innebär 350 000 människor.

Därför har nu Post- och telestyrelsen fått ett uppdrag att återkomma med förslag på hur vi kan minska utanförskapet. Därför har Post- och telestyrelsen också exempelvis tagit över Digitalidag.

Fru talman! Tack och lov ändrades tonläget lite grann när Adrian Magnusson kom upp i talarstolen. Innan dess var jag väldigt förvånad över tonläget, måste jag säga.

Vi delar helt bilden av behovet av en statlig e-legitimation. Det viktiga är inte att den är statlig, vill jag säga, utan det viktiga är att vi har en elegitimation på högsta tillitsnivå. Vi har kommit fram till att det bästa därför är att den utfärdas av en statlig myndighet och att grundidentifieringen sker av en statlig myndighet. Så sker med andra identitetshandlingar såsom pass, körkort och id-kort, och det är rimligt att det elektroniska sköts på samma sätt. Det har vi också helt och hållet med oss de privata utfärdarna i; både Bank-id och Freja tycker att det är bra att staten tar fram detta.

Vi är alltså helt överens, och vi är överens om att detta är viktigt för att öka tillgängligheten till e-legitimationer så att fler som i dag inte har någon e-legitimation ska kunna få det. Det handlar om att minska riskerna för bedrägeri.

Vi ska dock inte tro att detta är någon universallösning för att komma åt de fruktansvärda bedrägeribrott som ökar i antal och som drabbar alltför många äldre som blir rånade eller bestulna på sitt besparingskapital. Det är ingen universallösning, men det är en lösning på vägen för att göra bedrägeribrott och kapningar av elektroniska identiteter svårare. Därför är det viktigt.

Det låter på tonfallet, framför allt från Nylund Watz och Lindh, tycker jag, som att vi skulle ha någon konflikt om detta. Det har vi alltså inte. Det är på grund av att regeringen tycker att detta är så viktigt som vi har prioriterat det så starkt. Om jag minns rätt var detta den första utredning jag tillsatte som civilminister med ansvar för digitalisering, och skälet var att vi tyckte att det var viktigt att så snabbt som möjligt få en statlig e-legitimation på plats. Utredningen ska bli klar i maj i år. Redan innan den är klar har vi alltså avsatt pengar för att Myndigheten för digital förvaltning ska ta fram en e-legitimation, så att vi kan ha den på plats så snabbt som möjligt.

Då frågar man: När kommer den, när kommer den? Det här är ingen småsak. Att ta fram en e-legitimation på högsta tillitsnivå är inte något som görs i en handvändning. Det är viktigt att det får ta den tid det tar för att den ska uppnå just den högsta tillitsnivån. Det finns många olika sätt att ta fram en e-legitimation. Sverige är ett av fyra länder som saknar en e-legitimation på högsta tillitsnivå, och det beror på att Socialdemokraterna inte gjorde någonting åt frågan under sina år. Det är den här regeringen som har påbörjat arbetet med att ta fram en statlig e-legitimation, och det tycker jag kan vara väl värt att påminna om.

Det finns olika sätt som används runt om i världen för att ta fram detta. Framför allt är det Europa som vi tittar på. Sverige är som sagt ett av fyra länder som saknar detta i EU; de andra är Rumänien, Grekland och Cypern. Det här är ett krav för att införa den digitala europeiska plånboken. Det är inte helt klart, men vi räknar med att den digitala plånboken kommer att vara på plats hösten 2026. Det innebär att en statlig e-legitimation behöver komma på plats före hösten 2026.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Remisstiden för ett delbetänkande från den här utredningen gick ut för mindre än två veckor sedan. 150 remissinstanser har hörts. Därutöver har det kommit ett antal remisser som man lämnat in på egen hand. Remisserna ska nu analyseras. Det finns en del svåra frågor att ta ställning till. Det måste avgöras inte bara vilken myndighet som ska utfärda e-legitimationen utan också vilken myndighet som ska stå för grundidentifieringen; det hör till de frågor som vi måste knäcka innan detta kommer fram. Någon exakt tidsplan har jag inte, men vi behöver ha en e-legitimation på plats senast under 2026.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Ingela Nylund Watz har ställt frågan om jag anser att regeringens process för att införa en statlig e-legitimation är tillräckligt skyndsam samt när jag avser att lägga fram en proposition för riksdagen.

Den ökade digitaliseringen gör det allt svårare att klara sig i samhället utan tillgång till en e-legitimation. Det är därför viktigt att så många som möjligt ges möjlighet att skaffa en säker e-legitimation. En e-legitimation är i princip helt nödvändig för att få tillgång till viktiga digitala tjänster och samhällsfunktioner, till exempel att hantera bankärenden, eller för att ha kontakt med det offentliga.

E-legitimationer utgör även en samhällsviktig infrastruktur som behöver fungera också om samhället utsätts för en stor påfrestning och ytterst även i krig. Störningar i e-legitimationssystem kan snabbt få kännbara effekter för näringsliv, banker och offentlig sektor och inte minst för enskilda även under i övrigt normala förhållanden.

Regeringen har tillsatt utredningen Säker och tillgänglig digital identitet (Dir. 2022:142), och i slutet av oktober 2023 lämnade utredningen delbetänkandet En säker och tillgänglig statlig e-legitimation (SOU 2023:61).

Sverige är ett av få länder inom EU som saknar en e-legitimation på högsta tillitsnivå. I delbetänkandet presenteras ett förslag på hur en statlig e-legitimation på högsta tillitsnivå kan utformas och tillhandahållas av en statlig myndighet. Delbetänkandet har remitterats till cirka 150 remissinstanser, och remisstiden löpte ut den 31 januari. Utredningens förslag och remissutfallet bereds vidare inom Regeringskansliet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! När det gäller den sista frågan kommer det inte att bli ett krav. Det beror helt på hur behoven ser ut. Det blir lite tekniskt, men Bank-id talar om att man ska börja med att identifiera sig med den statliga elegitimationen. Sedan, när man ska manövrera sig fram till fler tjänster, kan det räcka att identifiera sig med exempelvis Bank-id eller andra digitala identiteter som kan komma. Där snubblade jag lite på orden, men jag har inte intagit champagnen ännu, om någon undrade.

Något generellt krav kommer det inte att finnas, utan den statliga elegitimationen är ett sätt att nå upp till kravet att ha en e-legitimation på högsta tillitsnivå. Vi tycker att det är rimligt att statliga myndigheter, precis som de utfärdar analoga fysiska identiteter, också har ansvar för att utfärda en elektronisk identifikation. Detta kommer att göra våra digitala tjänster och identiteter säkrare. Det kommer att bli svårare att kapa digitala identiteter som är utfärdade av en myndighet.

Till syvende och sist blir det de olika företagen som själva bestämmer vilken säkerhet som ska krävas. Alla digitala tjänster behöver förmodligen inte den högsta tillitsnivån, medan andra digitala tjänster behöver höja tillitsnivån. Det beror helt på vilka typer av tjänster som ska utföras.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Jag får nästan gå hem och fira med champagne ikväll! Jag tror att det är första gången en interpellant har sagt att han eller hon är tillfredsställd med det svar jag har gett på interpellationen. Jag tackar så mycket för det erkännandet.

En av flera anledningar till att vi nu inför en statlig e-legitimation är just tillgängligheten: att samtliga medborgare ska kunna få tillgång till en e-legitimation även om man exempelvis saknar bankkontonummer. Man ska inte vara beroende av i princip kanske ett eller två privata alternativ för att kunna få en e-legitimation, utan detta ska staten kunna erbjuda. Tillgänglighetsargumentet är alltså ett av många skäl att införa detta.

Bank-id har ändå fungerat väldigt väl. Det upphandlades under tidigt 2000-tal därför att man såg att banksektorn var mycket lämpad för att utfärda e-legitimationer. Detta har bidragit till Sveriges djupa och väldigt avancerade digitalisering och har gjort att 94 procent av svenska folket - en av de högsta andelarna i världen - använder internet varje vecka och utför många av sina tjänster digitalt. Bank-id har alltså varit otroligt viktigt för digital innovation och digital delaktighet i Sverige. Vi måste ändå ge dem att detta har tjänat Sverige väl.

Man kan alltid tycka att det är ett problem att det finns en dominerande aktör, men som sagt finns också Freja. Sedan kan man inte tvinga privata aktörer att starta e-legitimationer, utan jag tror att den dominerande ställning som Bank-id har beror på att det är en väl fungerande tjänst som har efterfrågats av svenska folket. Dessutom är det samtliga storbanker som driver och står bakom Bank-id. Nu kommer som sagt det statliga komplementet, som jag hoppas ska bli utbrett.

Denis Begic breddar debatten om cybersäkerhet generellt och hur vi ska skydda oss. Jag vill bara säga att cybersäkerhetsfrågorna ligger på civilförsvarsminister Carl-Oskar Bohlins bord och att bankernas e-legitimation ligger på finansmarknadsminister Niklas Wykmans bord. Jag vill bara få detta sagt. Jag kan ändå kommentera en del.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det pågår en hel del arbete för att stärka Sveriges cybersäkerhet, men vi kommer att behöva göra mycket mer. En sak jag kan nämna är bildandet av ett cybercampus på KTH, Kungliga Tekniska högskolan, som kommer att vara ett viktigt bidrag till detta.

För två veckor sedan tog regeringen beslut om att ge PTS, Post- och telestyrelsen, utökade uppdrag för att stärka vårt försvar gentemot så kallade hybridattacker mot elektronisk kommunikation, med särskilt fokus på undervattenskablar.

Vi har inom EU förhandlat om cyberresiliensakten, som ska certifiera samtliga produkter som kan vara uppkopplade, vilket i dag är betydligt fler än vad vi tänker på i vår vardag. Detta är ett sätt att stärka cyberresiliensen.

Jag är övertygad om att vi med den utveckling som vi i dag ser inom AI, artificiell intelligens, kommer att kunna använda AI-teknik som ett sätt att upptäcka cyberhot. Detta är något som jag verkligen hoppas ska kunna ske, och jag tror också att det kommer att ske. Där jobbar regeringen med ett brett fält av områden för att stärka AI-utvecklingen. Inte minst AI-kommissionen är ett viktigt bidrag i detta arbete, men det kommer som sagt att behövas mer.

Begic nämnde de fasansfulla bedrägerier som sker inte minst mot många av landets äldre. Där har vi gett ytterligare uppdrag till Konsumentverket att återkomma med förslag om hur vi kan stärka skyddet ännu mer. Här spelar också Justitiedepartementets många åtgärder en stor roll.

Fru talman! Jag tror att denna interpellationsdebatt möjligtvis blir något mer sansad, höll jag på att säga, än den förra. Jag gör ändå, efter att ha hört Begics inlägg, bedömningen att vi är väldigt överens. Jag instämmer helt i att e-legitimationer är otroligt viktiga, och att de är säkra är naturligtvis helt avgörande. Detta skapar väldigt bra förutsättningar att kunna utföra allt fler ärenden på internet på ett säkert och tillförlitligt sätt.

Det är också viktigt att de håller högsta tillitsnivå. Det gör legitimeringen på nätet säkrare. Vi vet att många använder kapning av e-legitimationer som ett sätt att bedra människor, inte minst äldre. Det är, tycker jag, otroligt hjärtskärande att ta del av alla de berättelser vi får höra.

Av denna anledning tillsatte vi den här utredningen väldigt tidigt, nästan på en gång efter att jag blivit civilminister. Jag tror att det var den första utredning jag tillsatte. Den skulle ta fram förslag om hur en statlig e-legitimation på högsta tillitsnivå skulle kunna se ut och utformas. Vi har fått ett delbetänkande med konkreta förslag, men vi inväntar fortfarande slutbetänkandet - jag tror att det ska komma den 31 maj.

Sverige är i dag ett av fyra länder i EU som saknar en e-legitimation på högsta tillitsnivå. De e-legitimationer vi har i dag, Bank-id, som är den dominerande, och Freja, där du inte behöver ha ett bankkonto för att få tillgång till tjänsten, uppfyller inte kraven för högsta tillitsnivå.

Regeringen gör också bedömningen att det är rimligt att det är en statlig myndighet som utfärdar en statlig e-legitimation, precis som det är en statlig myndighet som utfärdar pass och andra nationella identitetshandlingar, exempelvis körkort. De privata aktörer som finns på marknaden har dessutom inte visat intresse av att erbjuda en e-legitimation på högsta tillitsnivå. Jag tycker att det är viktigt att säga att Bank-id och Freja stöder förslaget om en statlig e-legitimation. Den ska alltså inte ses som en konkurrent till de privata alternativ som i dag fungerar väldigt väl utan som en komplettering och ett sätt att göra de privata alternativen ännu säkrare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag tycker också att det är värt att nämna, som jag gjorde inledningsvis, att denna e-legitimation på högsta tillitsnivå också ska möjliggöra en introducering av den digitala identitetsplånboken inom EU, som ska göra att vi på ett lättare och smidigare sätt kan identifiera oss digitalt i hela unionen. Detta kommer att underlätta resande, boende, uppsökande av sjukvård och vad det nu kan vara i hela unionen.

Jag ska också lägga till att regeringen inte vilar på hanen. Vi avsatte 40 miljoner kronor till Digg, Myndigheten för digital förvaltning, som ska börja utforma och ta fram en sådan här e-legitimation. Vi inväntar alltså inte ens slutbetänkandet innan vi avsätter pengar, utan vi avsätter pengar redan 2024 för att förbereda ett framtagande av en statlig e-legitimation.

Regeringen jobbar alltså på hårt i denna fråga. Det är en prioriterad fråga för regeringen, och jag delar helt bedömningen att Sverige behöver en statlig e-legitimation på högsta tillitsnivå.

Fru talman! Denis Begic har ställt frågan hur regeringen ska säkerställa att användningen av Bank-id och andra e-legitimationer uppfyller högsta säkerhetsstandarder samtidigt som användarnas integritet skyddas. Han har även ställt frågan hur statsrådet och Sverige förbereder sig på att möta de kommande teknologiska utmaningarna och innovationerna på området för elektronisk identifiering och digitala tjänster.

Utredningen Säker och tillgänglig digital identitet (I 2022:04) ska utreda och lämna förslag på hur e-legitimationer kan utformas och tillhandahållas på högsta tillitsnivå samt föreslå ändringar som följer av den reviderade e-IDAS-förordningen.

Den 16 oktober lämnade utredningen delbetänkandet En säker och tillgänglig statlig e-legitimation (SOU 2023:61). I delbetänkandet presenteras ett förslag på hur en statlig e-legitimation på högsta tillitsnivån kan utformas och tillhandahållas av en statlig myndighet. Syftet med den statliga e-legitimationen är att bidra till samhällets säkerhet och robusthet, motverka bedrägerier och underlätta digital inkludering. Delbetänkandet har varit ute på remiss till cirka 150 remissinstanser med sista svarsdag den 31 januari 2023. Nu bereds delbetänkandet vidare inom Regeringskansliet.

Den reviderade e-IDAS-förordningen som väntas antas i början av 2024 ställer krav på medlemsstaterna att tillhandahålla en digital identitetsplånbok. Med den digitala identitetsplånboken ska fysiska och juridiska personer på ett säkert sätt kunna begära, erhålla, lagra, välja, kombinera och använda personidentifieringsuppgifter och digitala bevis som körkort, utbildningsbevis och e-recept. Den digitala identitetsplånboken kommer att kunna användas i alla offentliga aktörers e-tjänster och i vissa privata e-tjänster. Den digitala identitetsplånboken kommer också att gå att använda i andra EU-länder och precis som den statliga e-legitimationen tillhandahållas på högsta tillitsnivå.

Fru talman! Jag tycker att det är stor skillnad på när en arbetsgivarorganisation eller en förening från civilsamhället ställer en fråga och när en riksdagsledamot som själv sitter i den utredning frågan avser ställer en interpellation. Det påverkar givetvis mitt svar eftersom jag måste vara väldigt noga med hur jag svarar på frågan.

Eva Lindh har uppenbarligen bättre minne än jag, men jag svarade väl något i stil med att jag inte stänger dörren för det. Det är möjligt att vi landar där. Vem vet? Det är en idé och ett förslag som har funnits i debatten. Exempelvis föreslog det parti jag företräder det under förra mandatperioden. Men nu svarar jag som minister och som ansvarigt statsråd för den parlamentariska utredningen om skatteutjämning, vilket givetvis rent konstitutionellt påverkar mitt svar.

Ett kommunalt skattestopp är inte statiskt utan kan utformas på olika sätt. Givetvis kan man införa skattestopp som förbjuder kommuner att höja eller sänka skatten, och det vore förmodligen ett ganska stort intrång i det kommunala självstyret. Men det finns olika varianter av skattestopp. Eva Lindh nämnde själv mjukt skattestopp, och man kan införa olika incitament där man genom reglering av statsbidrag och annat uppmuntrar kommuner som inte höjer skatten. Är det ett skattestopp eller något annat? Socialdemokratiska regeringar använde sig av denna möjlighet 1991, 1997 och 1998, så uppenbart har det varit av intresse även för Socialdemokraterna - och Lagrådet underkände det inte då.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Utredningen är snart klar. Låt oss se vad den landar i, och sedan tar vi en ny debatt om detta exempelvis i höst.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.