Herr talman! Anna-Belle Strömberg har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att konsumenter och anhöriga ska kunna säga upp en tjänst, en prenumeration eller ett annat avtal på samma enkla sätt som det går att teckna det aktuella avtalet.

Anna-Belle Strömberg ställde nyligen en liknande fråga, som jag besvarade den 31 januari. Mitt svar, då som nu, är att en näringsidkare enligt gällande praxis inte kan ställa särskilda formkrav på hur en konsument ska säga upp ett avtal som avser exempelvis en prenumeration. Om konsumenten till exempel skickar ett meddelande där det tydligt framgår att denne vill säga upp avtalet måste näringsidkaren acceptera uppsägningen, så länge det står klart att det faktiskt är den konsument som står på avtalet som ger in uppsägningen. Det finns även lagkrav, som bygger på fullharmoniserad EU-rätt, som anger att näringsidkaren måste informera om sitt telefonnummer, sin adress, sin e-postadress och andra medel för kommunikation när ett avtal ingås. Det är naturligtvis allvarligt om näringsidkare inte följer de krav som ställs på dem och om de försöker kringgå gällande rätt.

Vad gäller situationen att en anhörig vill hjälpa till med att säga upp ett avtal är utgångpunkten att det är den person som har ingått ett avtal som också kan säga upp avtalet. Det är viktigt att ingen kan säga upp eller ändra ett avtal utan ett giltigt medgivande från den som ingått avtalet. Om en person har svårt att tillvarata sina intressen, till exempel till följd av demenssjukdom, kan det vara lämpligt att ordna en god man för honom eller henne. I sammanhanget kan också nämnas möjligheten att upprätta en framtidsfullmakt som ger någon rätt att i framtiden ta hand om ens angelägenheter, såsom uppsägning av avtal, för det fall att man inte längre själv har förmåga att göra detta.

Herr talman! Tack, Anna-Belle Strömberg, för en väldigt viktig interpellation som jag verkligen är personligt berörd av! Det var därför jag valde att delta i debatten och ge lite inblick i hur det kan vara och fungera.

I går ringde min mamma till mig. Även om hon inte vill säga det själv är hon lite äldre. Hon är 85 men menar att det inte har med ålder att göra att hon faktiskt inte kan det där med teknik. Mina föräldrar har inte mobilt bank-id. Jag hjälper dem med allt som har med deras ekonomi att göra, av massor av olika skäl.

Min mamma sa att hon behövde komma i kontakt med en kundtjänst. Det gick inte att komma fram. Då ringde jag. Jag tänkte att jag skulle be dem att ringa upp min mamma. Det gick inte att komma fram. Det var fullständigt omöjligt om man inte hade mobilt bank-id. Det har inte mina föräldrar.

Jag vet att detta inte är något som drabbar bara mina föräldrar. Varje gång jag berättar för vänner eller bekanta om hur det fungerar får jag väldigt många igenkänningsnickningar och "Det där är vi också utsatta för".

Fem månader tog det att säga upp ett abonnemang för mina föräldrar. Jag vågar inte ens räkna hur många timmar jag satt i telefonkö för att komma fram. Man lovade att det skulle sägas upp, att det nu var klart, och så kom det en ny räkning. Jag ringde igen. Det lovades att det skulle sägas upp, och det kom en ny räkning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är ohållbart för väldigt många människor, mig också, att ha det på det här sättet. Något måste vi tillsammans göra för att det ska bli enklare att komma fram och bara säga exempelvis: Kan ni vänligen ringa upp min mamma? Eller att säga upp abonnemang, som Anna-Belle Strömberg tog upp. Det ska vara lika enkelt som att skaffa ett - och det, kan jag understryka, är det inte. Detta är bara två exempel på hur det är och fungerar i väldigt många fall.

Jag skulle kunna nämna, men det tänker jag inte göra, vilka företag det handlar om. Det är en lång lista. Detta är bara bevis på att det faktiskt inte fungerar.

Jag är också nyfiken på att höra vad statsrådet tänker och vilka avsikter som finns. Vilka insatser kan man göra för att få stopp på att det fungerar som det gör nu? Kan man underlätta för att det ska gå att komma fram och att säga upp? Det finns många som kan ge vittnesbörd om att det fungerar på det här sättet i dag.

Herr talman! Jag vill förtydliga allvaret i och konsekvenserna av bristerna när det gäller kundtjänst.

Det är positivt att statsrådet känner att det kanske behöver göras något här i framtiden. Man behöver ta tag i det.

Jag tänker läsa upp några anmälningar som beskrivs just i Konsumentverkets rapport. De låter så här: Dagen efter min mors bortgång kontaktade jag teleoperatören för att avsluta hennes telefonabonnemang. De tog emot mina uppgifter och lovade att avsluta abonnemanget. Nu är det nio månader sedan, och de skickar fortfarande ut fakturor. Jag har varit i kontakt med dem tre gånger per telefon och fem gånger via e-mail. Varje gång ber de om ursäkt och lovar att det är avslutat. Fakturorna kvarstår, och nu är de skickade på inkassobolag. Under nio månader har de inte varit kapabla avsluta abonnemanget och återta fakturorna.

Vidare: Jag och min syster har under åtta månader nu försökt få tillbaka pengar som vår avlidna pappa betalat för sitt fasta telefonabonnemang. Vi har uppmanats att skicka in bouppteckning via vanlig post, vilket vi gjort fyra gånger samt ringt teleoperatören vid ett otal tillfällen. Vid varje samtal har teleoperatören uppmanat oss att posta eller skicka bouppteckningen, vilket vi redan gjort. Man har vid dessa tillfällen sagt: Vänta en vecka så ska det vara löst. Vid nästa kontakt har man ingen aning om vad ärendet gäller och kommer med nya direktiv av vad som behövs för att lösa problemen. En gång behövde jag bara ange ett konto i min bank så skulle pengarna skickas, vilket inte alls skedde. Vid senaste kontakten krävde jag att få tala med en ansvarig chef, men ingen chef var tillgänglig.

Ytterligare en annan anmälan låter så här: Jag har problem med elbolaget och uppsägning av avtal. De har inte någon e-postadress eller Mina sidor där man kan säga upp elavtal utan bara ett telefonnummer som det inte går att nå dem på. Varje gång jag ringer är det riktigt långa köer, eller så struntar de i att svara. Jag har ringt varje dag denna vecka och varit tvungen att lägga på efter 25-60 minuter utan något svar.

Jag har haft ett rörligt-pris-avtal hos elbolaget. I oktober när jag började läsa att det blir dyrare med el tänkte jag ändra avtalet till ett fast pris. Jag kunde inte göra det online på grund av begränsningar hos elbolaget utan var tvungen att ringa. Jag ringde flera gånger under oktober, november och december men kom inte fram. Jag fick alltid till svar att det var högt tryck och att jag måste ringa senare. Jag testade att chatta via deras hemsida men blev återigen hänvisad till telefonen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Att de inte kunde ta emot mitt samtal och ändra mitt avtal påverkade mig genom att jag fick en väldigt hög faktura för december månad. När jag senare fick telefonkontakt angående vårt abonnemang fick jag i princip olika svar hela tiden beroende på vem som svarade. Det var många samtal med företaget. Jag fick olika svar. Jag orkar inte skriva allt nu. Jag blir bara lättad när kontraktet går ut.

Jag förstår vad statsrådet tänker när han tar del av de här berättelserna. Statsrådet uttrycker själv i sitt svar att det är allvarligt om näringsidkare inte följer de krav som faktiskt ställs. Det är inte bra att man försöker kringgå detta.

Min fråga till statsrådet är vad vi kan göra när det finns sådana brister i kundtjänsten och så många anmälningar. Konsumentverket beskriver också detta i sin rapport.

Herr talman! Först och främst måste jag säga att de här historierna verkligen är berörande. Jag tror att alla som tar del av dem känner både ilska och frustration över att det kan gå till så här. Det kanske också finns en viss igenkänningsfaktor. Man har suttit i väldigt långa kundtjänstköer, blivit irriterad och frustrerad och många gånger gett upp därför att man inte nått fram exempelvis under lunchrasten eller mellan de där två mötena. Sedan var kundtjänst stängt när man slutade jobbet för dagen, så det fanns inte möjlighet att göra det hemma eller på helgen.

Allt som har hänt och som händer är inte lagligt och tillåtet. En hel del av detta är inte tillåtet, och då behöver det anmälas. Därför tycker jag att det är bra att Konsumentverket har gjort en särskild granskning av kundtjänst hos ett stort antal företag under hösten 2023, som ändå ganska nyligen avslutades. Man hittade fel och brister i väldigt många fall. Med den domstolspraxis som finns på området har Konsumentverket via Konsumentombudsmannen - som för övrigt är Konsumentverkets generaldirektör - muskler och kraft att utdöma viten och i förlängningen sanktionsavgifter om inte företagen rättar till brister.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag tycker också att det är bra att av 47 företag som har fått anmärkning har 45 redan åtgärdat problemen och vidtagit åtgärder. Det tycker jag är riktigt positivt. De två företag som återstår skulle nyligen återkomma med redogörelser för hur de har jobbat. Om de inte uppfyller kraven ska Konsumentverket vidta åtgärder.

Det finns alltså muskler i dag. I en del andra sammanhang inom den politiska ansvarsportfölj som jag har är det inte heller alltid ny lagstiftning som behövs. Många gånger handlar det om att utnyttja och använda sig av den lagstiftning som finns, och så kanske det också är i det här fallet.

Problemen försvåras ytterligare av att det kan handla om att demenssjukdom, kognitiv nedsättning eller andra skäl skapar svårighet för anhöriga till den som slutit till exempel ett prenumerationsavtal att avsluta det, vilket även framkom i interpellationen. Det är ett problem hur anhöriga då ska kunna ta över. Vi har detta med fullmakt och god man. Det är mycket möjligt att det kan utvecklas ännu mer; det vet inte jag. Men det finns en inneboende konflikt där, och det går inte att komma ifrån. Det får ju inte vara så att en son eller dotter som tycker att mamman eller pappan har tecknat fel avtal utifrån sitt eget perspektiv får rätt att säga upp det. Det måste finnas någon form av behovsanalys i botten för att få den rättigheten som anhörig, menar jag.

Jag vågar ändå lova, så här på fredag eftermiddag denna den första kalendervårdagen när vi börjar se lite hopp för framtiden, att jag ska ta kontakt med Konsumentverket i den här frågan. Jag har ingen annan ambition eller vilja än att problemet ska åtgärdas. Jag ska fråga Konsumentverket om de ser några behov av politiska initiativ eller om vi kan jobba bättre och mer handgripligt med den lagstiftning som finns i dag.

Herr talman! Vad härligt att vi kan avsluta interpellationsdebatten i en positiv anda!

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag har inte mycket mer att tillägga. Löftet är härmed avgivet från min sida att jag ska ta kontakt med Konsumentverket i denna fråga. Det är inte något stort steg för mig att ta kontakt med Konsumentverket. Det är en av mina ganska många myndigheter som civilminister. Jag avser för övrigt att ytterligare en gång besöka Konsumentverket rent fysiskt under våren.

Detta är en viktig fråga. Jag kan säga till interpellanten att den har varit uppe i ett annat, mer slutet, sammanhang som jag deltog i för några veckor sedan. Där såg man också problemen i denna fråga. Det är alltså någonting som jag själv har funderat över.

Jag tycker att problematiken har accentuerats och konkretiserats i den här debatten. En del berättelser ur verkligheten har det också vittnats om här inne, vilket jag alltid tycker är bra att få ta del av. Det finns naturligtvis ingen annan vilja från min och regeringens sida än att komma till rätta med problemet. Men med det sagt är det även viktigt att säga att vi inte står passiva i dag. Det pågår ett arbete för att komma åt den typ av problematik som interpellanten och interpellationen tar upp.

Det har nyligen gjorts ett ganska omfattande arbete av Konsumentverket, som är ansvarig tillsynsmyndighet på det här området, för att komma åt den här problematiken. Nästan alla de företag som fick anmärkningar har nu åtgärdat problemen. Det tycker jag visar på att vi har en aktiv myndighet i frågan, vilket också är väldigt positivt.

Jag ska som sagt ta upp frågan och är inte främmande för att vidta fler åtgärder om det skulle behövas.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.