Lars Engsund

Herr talman! Vi debatterar regeringens förslag till ändringar i offentlighets- och sekretesslagen. Jag instämmer i mycket av det som ledamoten Peter Hedberg nämnde i sitt anförande och tänker därför korta ned mitt anförande en smula för att spara lite tid.

Kort sagt handlar förslaget om att underlätta för myndigheter att på ett mer kostnadseffektivt sätt sköta sin it-drift, vilket också kan leda till en mer robust och säker informationshantering än vad som kan uppnås med it-drift i egen regi. Det kan till exempel röra sig om att adekvat kompetens och adekvata resurser saknas för att sköta it-driften, särskilt i mindre myndigheter.

Det här kan ske till exempel genom att mindre myndigheter kan samverka i en gemensam it-drift alternativt att en myndighet utkontrakterar, eller outsourcar som det också heter, sin it-drift till tjänsteföretag som är specialiserade på uppgiften. Förslaget innebär också att skyddet kommer att stärkas för de uppgifter som lämnas till en enskild vid utkontraktering av it-driften.

Det är viktigt att i sammanhanget poängtera vikten av att den information som hanteras av våra myndigheter har ett ändamålsenligt skydd. Brister i hantering av skyddsvärda uppgifter hos en myndighet kan få mycket allvarliga konsekvenser. Utkontraktering eller samordning av itdrift kan vara förenad med risker. Samtidigt kan en utkontraktering eller samordning av it-drift medföra att myndigheten uppnår ett säkrare och robustare uppgiftsskydd än vad som kan uppnås med it-drift i egen regi.

Sekretessgenombrott vid utlämnande för teknisk bearbetning eller teknisk lagring av uppgifter

Herr talman! I betänkandets följdmotion anförs att säkerhetsutmaningar finns och att de är av betydande art. Bland annat görs jämförelser med den så kallade Transportstyrelseskandalen 2017, där icke säkerhetsklassade personer fick tillgång till skyddsklassad information. Detta är givetvis en allvarlig och oacceptabel händelse. Kravställning, kontroll och uppföljning är således särskilt viktiga parametrar för en myndighets itdrift, särskilt på områden som exempelvis rör sekretess och hantering av känslig information.

Naturligtvis gäller detta oavsett om it-driften sköts internt av myndigheten, samordnat eller utkontrakterat. Det är inte vem som sköter driften som är avgörande, utan det är hur den sköts, det vill säga att det finns adekvata rutiner, hur den kravställs, hur den kontrolleras och hur den följs upp som borgar för säkerheten och robustheten.

Herr talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet och därmed avslag på följdmotionen.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 17.)

Fru talman! Jag vill inledningsvis yrka bifall till konstitutionsutskottets förslag i betänkandet.

Först tänkte jag göra en liten utflykt. Public services historia i Sverige är lång. När jag var liten grabb fanns två kanaler i marknätet, TV1 och TV2. Som liten minns jag hur jag kunde längta till tidiga kvällen, då dagens barnprogram skulle börja. Jag minns hur glad jag kunde bli om det var något jag tyckte om. Jag minns också väl hur besviken jag kunde bli om det var något jag inte tyckte om, till exempel Vilse i pannkakan eller en tjeckisk dockfilm.

På den tiden fanns bara public service att tillgå här i Sverige. Det dröjde en bra bit in på 80-talet innan till exempel satellitsändningar fanns tillgängliga. Och så småningom, 1992, beviljades en koncession för ytterligare en marksänd kanal.

Fru talman! Teknikutvecklingen har sedan dess skett i en rasande fart. Tv-utbudet är större än någonsin, och vi kan sedan lång tid även se tv digitalt, till exempel via internet.

Betänkandet har sin grund i de ändringar i tryckfrihetsgrundlagen som trädde i kraft i januari 2023 och som gör det möjligt att reglera public service-företagens verksamhet genom tråd, till exempel internet, på ett sätt som motsvarar det som gäller för sändningar i marknätet. Betänkandet handlar således om att likställa lagen så att samma regler gäller för public service oavsett om det är marksänt eller sänds via internet. Villkoren ska gälla för Sveriges Radio, Sveriges Television och Sveriges Utbildningsradio under den tid som återstår av företagens sändningstillstånd, det vill säga till och med 2025. I betänkandet föreslås vidare att granskningsnämnden för radio och tv ska granska om public service-företagen följer de villkor som ställts upp.

Fru talman! Under vårvintern har en parlamentarisk kommitté tillsatts med uppgift att ta fram långsiktiga villkor för ett robust och oberoende public service. Kommittén ska föreslå hur public service-uppdraget ska regleras från och med 2026 och vad som ska ingå i uppdraget under tillståndsperioden 2026-2033. Förslagen ska syfta till att skapa goda förutsättningar för public service-verksamheten och upprätthålla och värna dess oberoende.

Det är viktigt att villkoren för public service är långsiktigt hållbara. Av Tidöavtalet framgår att public service-mediernas oberoende ska bestå och deras långsiktiga finansiering vidmakthållas. Således ska principen om armlängds avstånd upprätthållas inom kulturpolitiken, och politiken ska bara forma förutsättningarna, inte styra innehållet.

I betänkandet föreslås även att Myndigheten för press, radio och tv i stället för regeringen ska fatta beslut vid förhandsprövning av nya tjänster från public service, vilket ligger helt i linje med det tidigare sagda.

I detta anförande instämde Erik Ottoson (M).

Herr talman! Jag har en fråga till energi- och näringsministern. I havet utanför Oskarshamns kärnkraftverk planeras en havsbaserad vindkraftspark. Detta projekt vill använda en anslutningspunkt till stamnätet som tidigare har använts av de nedlagda reaktorerna i Oskarshamn.

Vi vet att vindkraft, oavsett om den är lands eller till havs, inte är planerbar och inte heller ger de stödtjänster till kraftnätet som särskilt södra Sverige är i stort behov av.

Den storskaliga planerbara kraften har ursprungligen placerats geografiskt bland annat baserat på elsystemskäl, till exempel i Oskarshamnsverket.

En anslutning av en havsvindpark skulle högst sannolikt blockera en nybyggnad av planerbar kraft vid Oskarshamnsverket under ganska lång tid framöver.

Herr talman! Jag har därför en fråga till energiministern. För att kunna nyttja en anslutningspunkt gäller lite grann av först till kvarn får först mala. Jag anser att detta belyser ett behov av att en myndighet ges ansvaret för helheten i vårt energisystem avseende lokalisering, behov och egenskaper. Hur ser energiministern på detta, och vilka generella åtgärder anser ministern bör vidtas?

Herr talman! Jag har en fråga till justitieministern.

En fredagskväll i september i fjol mördas 52-årige Ulf Sandberg på öppen gata i Oskarshamn. Ulf var en känd lokalprofil, och mordet på Ulf har berört mig och många andra i mina hemtrakter. Två unga gärningsmän misshandlar Ulf samtidigt som en av dem fotograferar och filmar förloppet. En av gärningsmännen knivhugger sedan Ulf till döds.

Den ena gärningsmannen dömdes några månader före mordet på Ulf till två år och nio månaders fängelse för grovt narkotikabrott. Trots att det fanns risk för recidiv, det vill säga återfall i brottslighet, fick han gå fri i avvaktan på att avtjäna sitt straff.

Min fråga är således: Hur ska vi förhindra att brottslingar som är dömda till längre fängelsestraff går fria i väntan på att avtjäna sina straff?

Herr talman! Tack, ledamoten Jessica Wetterling för anförandet! Jag tycker att det är ganska raljant i vissa delar.

Man ska ha tidslinjen klar för sig här. När det gäller förordningen om elstöd vet vi att den beslutades den 22 december. Därefter vidtog ett remissförfarande för Lagrådet och andra instanser på lagförslaget. Man ska också komma ihåg att det är bråttom att få ut stödet, och det är inte helt okomplicerat rent administrativt att få ut de här relativt stora beloppen som ska ut till de svenska hushållen.

En fråga till ledamoten Jessica Wetterling: I analogi med fjolårets elstöd - var fanns debatten om sekretessbelagda uppgifter då? Det fanns ingen möjlighet för någon utomstående att granska effekterna av den elstödshantering som fanns under fjolåret.

Herr talman! Jag frågar mig var denna debatt fanns förra året när elstödshanteringen skulle skötas av nätbolagen. Jag kan inte påminna mig att det över huvud taget föregicks av någon debatt i detta avseende.

Dessa uppgifter är normalt sett sekretessbelagda och behandlas till och med som företagshemligheter hos elnätsbolagen. Jag ser ingen anledning till att det inte ska fortsätta att vara så, oavsett vem det är som betalar tillbaka de trängselavgifter som vi som bor i södra Sverige har betalat in via våra elräkningar.

När det gäller tidslinjen för remisshanteringen vet vi att det var en väldigt kort remisstid. Om jag minns rätt gick remissen ut strax efter lunch på fredagen, och ett svar förväntades till lunch på måndagen. Med all respekt fanns det en hel helg att ta till. Ibland är det så att man får jobba helg; det vet både Jessica Wetterling och jag.

Herr talman! Låt oss gå till botten med detta och titta lite på Lagrådet och den kritik som har framförts mot förslaget. Framför allt har kritik riktats mot själva beredningen av ärendet vad gäller tidsfrister, svar på remisser med mera. Det är dock upp till riksdagens kammare att avgöra huruvida man verkligen har tillräckligt underlag för att fatta beslut.

Lagrådet framför förvisso också att man inte anser att det finns skäl att sekretessbelägga uppgifterna eftersom de inte är integritetskänsliga, som man säger. Men detta är till syvende och sist en politisk bedömning, anser jag, och den politiska bedömningen är någonting som riksdagen gör i denna kammare.

När det gäller marknadsbiten är det klart att det alltid finns avarter på en marknad; ledamoten känner säkert till att det är så. Detta betyder inte att det finns skäl att ändra på marknadsförutsättningarna, utan det är ett konstaterande. Detta är någonting som vi givetvis måste jobba med genom andra instrument.

Vidare är även KD anmälda på talarlistan.

Herr talman! För det första har vi ett väl fungerande uppföljningssystem. Det är Riksrevisionen som kan utföra den formen av granskning, vilket ledamoten säkert känner till.

För det andra är denna typ av uppgifter, som föregående år hanterats av elnätsbolagen, normalt sett sekretessbelagda. Jag ser inget skäl till något annat än att de ska vara sekretessbelagda oavsett vem som betalar ut pengarna. Nu är det Försäkringskassan som ska betala ut pengarna, eftersom man är en utbetalande myndighet. Bedömningen är att detta går snabbast. Det är stora mängder pengar som ska hanteras.

Herr talman! Till att börja med kan vi väl konstatera att det denna gång inte är frågan om skattemedel utan om de så kallade trängselavgifterna. Trängselavgifterna har betalats in av var och en av elkonsumenterna genom elräkningar. Man kan säga att det är en återbetalning den här gången. Det handlar alltså inte om skattemedel.

Som jag nämnde har vi ett flertal register i landet. Just privatlivets helgd måste vi skydda och värna.

Det har gått väldigt fort när denna modell har tagits fram av Svenska kraftnät. Det är bråttom, för det är många hushåll där ute - och även många i näringslivet - som just nu lider svårt av de höga kostnaderna och kanske till och med har svårt att betala den elräkning som ska betalas inom en vecka.

Herr talman! Sverige har haft ett stabilt och förutsägbart elsystem som gav oss el dygnets alla timmar, året runt och oavsett väder och vind, till ett förhållandevis bra pris för landets elkonsumenter. Detta har den rödgröna politiken dessvärre sett till att delvis montera ned, vilket vi nu ser effekterna av.

Vi har nu ett stundom instabilt system med kraftigt varierande priser. Under de senaste ett och ett halvt åren har vi sett extremt höga priser, vilket har gett upphov till en sällan skådad kostnadskris för våra hushåll och vårt näringsliv. Det är av den anledningen vi står här i kammaren i dag och pratar om elstöd. Jag tycker att det är ytterst beklagligt att vi har kommit till en situation där vi tvingas till utbetalningar till våra medborgare för att minska effekterna av kostnadskrisen.

Det är bråttom att få till stånd utbetalningarna till de svenska hushållen. På uppdrag av den förra regeringen har Svenska kraftnät tagit fram en prismodell som kommer att lindra effekterna av de höga elpriserna. Utbetalningarna ska finansieras av de så kallade trängselavgifter som var och en av oss elkonsumenter - främst i södra Sverige - har betalat in via våra elräkningar. Försäkringskassan har fått i uppdrag att administrera utbetalningarna eftersom man i egenskap av utbetalande myndighet har förmågan att hantera stora mängder utbetalningar.

Herr talman! Propositionen handlar om att i två avseenden sekretessbelägga uppgifter rörande enskilda elkonsumenter.

Det ena rör så kallat anläggnings-id, vilket är en beteckning på elabonnentens anslutning till elnätet. För att få en bild av vilket skyddsvärde denna information tillmäts ska man känna till att alla svenska anläggnings-id:n finns lagrade hos exempelvis Energimarknadsinspektionen. Dessa uppgifter är där avidentifierade, vilket innebär att det inte går att koppla ett anläggnings-id till en enskild abonnent, och dessa avidentifierade uppgifter är sekretessbelagda. Således bör dessa uppgifter vara sekretessbelagda även hos Försäkringskassan.

Den andra delen handlar om personuppgifter i anslutning till de utbetalningar som Försäkringskassan ska genomföra. I denna del vill jag framhålla att jag är en stark förespråkare av offentlighetsprincipen, demokratisk öppenhet och transparens. Syftet med denna öppenhet och transparens är att allmänheten ska kunna granska staten, ställa makthavare till svars och kräva sin rätt. Syftet är emellertid inte att medborgare eller medier ska granska enskilda medborgare. Den form av samhälle där vi genom statliga register håller koll på varandra och på människors privata förehavanden är inget jag eftersträvar. Det är inte heller skälet till vår offentlighetsprincip, som finns till för att granska makten.

Herr talman! Av den anledningen menar jag att det inte är genom granskning av enskilda utbetalningar till individer som vi som samhälle ska granska detta. Det ska i stället hanteras genom väl beprövade och demokratiska granskande institutioner, såsom Riksrevisionen och Justitieombudsmannen, men även medierna.

Medier kan alltjämt begära ut information som inte berör enskilda och granska genomförandet på sedvanligt vis. Vi ska komma ihåg att medier aldrig tidigare, åtminstone såvitt jag känner till, har granskat utbetalningar från Försäkringskassan till enskilda medborgare, på personlig basis, på det sätt som vissa nu menar ska ske.

I dagens Sverige har vi fler och mer omfattande register över våra medborgare än i de flesta andra länder i världen. Vi har folkbokföringsregister, bilregister, register för bolagsengagemang och privata belastningsregister, för att nämna några exempel. Risken är således att vi redan i dag har ett samhälle där ingen av oss längre är vanlig privatperson utan där alla blir alltmer offentliga personer. Risken är att privatlivets helgd, som är fastslagen i grundlagen, devalveras över tid, och det är min fasta målsättning att slå vakt om denna. Kom därför ihåg att offentlighetsprincipen är till för att granska makten, inte folket.

Herr talman! Av den anledningen ska offentlighetsprincipen användas för att skapa demokratisk transparens och öppenhet kring maktens utövande, vilket alltjämt kommer att vara möjligt efter att denna lag har införts. Därtill granskar Riksrevisionen, som ligger direkt under riksdagen, tillämpningen och genomförandet av reformen. Tillsammans med den vanliga mediebevakningen kommer detta att kunna ge oss en heltäckande bild av läget.

Detta elstöd uppvisar likheter och är i analogi med fjolårets elstöd till de svenska hushållen. Fjolårets elstöd hanterades av elnätsbolagen, vilket alltså gav ännu mindre insyn eftersom inte ens Riksrevisionen, exempelvis, kunde göra en djupgående granskning av elstödshanteringen. Således är det rimligt att fråga sig vad som är orsaken till att det blir det mer kritik mot den lösning vi här lägger fram. Detta kan granskas i större utsträckning än det som genomfördes av den förra regeringen och som i praktiken var helt omöjligt att granska.

Med detta, herr talman, yrkar jag bifall till propositionen och avslag på motionerna.

Herr talman! Jag har en fråga till energi- och näringsministern.

När jag började min yrkesbana som kärnkraftsingenjör för över 25 år sedan hade Sverige ett välfungerande elsystem. Den rödgröna politiken har målmedvetet och engagerat arbetat för att ta oss ur den situationen, om jag ska vara en smula ironisk.

Långsiktiga lösningar finns presenterade i Tidöavtalet, men hur ska vi ta oss ur denna situation kortsiktigt? Främst tänker jag på höga elkostnader som slår hårt mot företag och hushåll. Med den prissättningsmodell som råder på elmarknaden i dag kommer vi högst sannolikt att få leva med dessa höga elkostnader under lång tid framöver eftersom sista, ofta smutsiga, kilowattimmen sätter priset på spotmarknaden.

Herr talman! Min fråga till statsrådet är följande: Hur får vi på kort sikt en rimlig prissättning på elmarknaden?

Herr talman! Påhittade nyheter, lögner och konspirationsteorier, det vill säga fake news, eller desinformation, som det heter på svenska, har dessvärre blivit ett kraftfullt politiskt vapen. Vi blev till exempel påminda om detta i samband med ryska mediers rapportering om kriget i Ukraina. Ett annat exempel är olika mediers rapportering om covidpandemins orsak och verkan.

Jag vill kunna lita på våra medier. Jag vill kunna vara källkritisk. Jag vill kunna följa upp vilka som står bakom mediebolagen med avseende på ägarskap och ägarstruktur. Det är för mig en viktig del i källkritiken av mediers förmedlade budskap.

Ökad insyn i ägandet av radio- och tv-före-tag

Under senare år har medielandskapet genomgått stora förändringar. Det finns i dag en uppsjö av olika medietjänster som vi användare kan ta del av. De radio- och tv-företag av olika slag som finns har stor betydelse för allmänhetens möjlighet att få information och bilda sig en välgrundad uppfattning om olika förhållanden och skeenden i samhället, exempelvis genom nyhetssändningar och faktaprogram. Det kan vara information om allt från lokala händelser till världsnyheter.

Herr talman! Den som äger en leverantör av medietjänster har stora möjligheter att påverka vilken typ av innehåll och information som förmedlas. Det finns alltså goda skäl till att information om vem som äger en leverantör och om dess ägarstruktur ska vara tillgänglig. Detta ger oss användare bättre möjlighet att värdera innehållet och trovärdigheten i de förmedlade budskapen.

Jag yrkar således bifall till förslaget i utskottets betänkande.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 19.)

Förvalsalternativet inom premiepensionen

Fru talman, ärade riksdagsledamöter! Sverige har haft ett stabilt och i praktiken fossilfritt energisystem som i huvudsak har bestått av vattenkraft och kärnkraft. Vi har varit självförsörjande årets alla timmar och dagar hela året runt. Detta läge rådde fram till millennieskiftet ungefär, då vi sedan stängde Barsebäcksverken. Svenska kraftnät påpekade vid den tidpunkten att södra Sverige inte längre skulle vara självförsörjande på el. Detta till trots har avvecklingen fortsatt.

I ett stabilt och välfungerande elsystem råder balans mellan tre viktiga parametrar varje millisekund. Produktion, överföringskapacitet och förbrukning måste vara i balans. Man behöver således förstå att det finns en skillnad mellan energi och effekt.

Kärnkraftverk och andra större kraftverk har stora generatorer som hjälper till att justera balansen i elsystemet varje millisekund. De utgör således ett motstånd i systemet. Det här är fysikens lagar som varken politik eller små generatorer i exempelvis vindkraft kan ersätta.

Nedläggningarna av planerbar kraft i södra Sverige har gett oss ett mer instabilt elsystem, där dessutom överföringskapaciteten från norr till söder har minskat. Ett exempel på detta är ledningen som har byggts från Hallsberg till Skåne, som i dag bara har ungefär 60 procent av den kapacitet som den var dimensionerad för. Det beror bland annat på att man har lagt ned Oskarshamn 1 och 2 samt Ringhals 1 och 2.

Sammantaget har politiska beslut orsakat att privatpersoner och näringsliv nu drabbas hårt av höga energipriser, och det kommer högst sannolikt att bli värre innan en vändning kan skönjas.

Fru talman! Går det här att lösa snabbt? Nej, man kan tänka sig att politiken faktiskt har sågat ned en skog och nu ångrat sig. Det finns alltså ingen snabb lösning för att återfå skogen.

En hastigare utbyggnad av vindkraft är inte heller någon lösning, oavsett om det är på land eller till havs. Vindkraft kan passa bra in i energimixen totalt sett, men den kan inte utgöra en bas. Den är inte planerbar, och den skapar instabilitet genom sitt beroende av väder och vind.

I Tidöavtalet och i regeringsförklaringen har statsministern presenterat ett snabbspår för ny kärnkraft. Det omfattar bland annat förändrade tillståndsregler, statliga investeringsstöd och nya ägardirektiv till Vattenfall. Det skapar alltså långsiktiga förutsättningar och attraktiva villkor för företag som vill investera i ny, modern kärnkraft.

Vad kan vi då göra kortsiktigt? I Tidöavtalet finns också några rader om kraftvärme, där vi skulle kunna öka effekten till systemet genom några ändrade förutsättningar. Men vi behöver också, anser jag, se över hur energimarknaden fungerar och efterlevs. Särskilt efter det haveri som vi har sett ute i Europa med Tysklands energivändning behöver vi titta på tilllämpningen av elområdesindelning, produktions- och överföringskapaciteter och hur elmarknadsdirektivet och kravet på 70-procentig överföringskapacitet av produktionsvolymen efterlevs. För att fatta mig kort: Det finns ingen enkel utväg ur det här.

Fru talman! Till sist vill jag påpeka att hållbarhet har tre dimensioner: det sociala, miljön och ekonomin. De tre dimensionerna behöver beaktas i politiken i allmänhet och i energipolitiken i synnerhet. Det anser jag har saknats de senaste mandatperioderna.

Läget är nu akut, och vi behöver agera nu. Det förväntar sig våra medborgare och våra företag.