Herr talman! Jag tackar föregående talare för att han på flera sätt förtjänstfullt nämnde de invändningar som Vänsterpartiet har i detta ärende.

Herr talman! Dagligen hanterar det offentliga mängder av information. Mycket av det som hanteras och lagras är både viktigt och känsligt såväl för den enskilda personen som för vårt samhälle i stort. Vissa uppgifter klassas som skyddsvärda, och en del rör även rikets säkerhet. Om informationen går förlorad, stjäls, manipuleras eller sprids till obehöriga kan det lätt få allvarliga följder. Många minns och förknippar nog fortfarande Transportsstyrelsen främst med skandalen 2017 - som bland annat gjorde att konstitutionsutskottet fick kallas in mitt i sommaren - då det avslöjades att icke säkerhetsklassade personer utomlands hade fått tillgång till skyddade personuppgifter.

En hög användning av it-tjänster i samhället leder ofta till många bra saker som underlättar vardagen för oss, men det innebär även digitala säkerhetsrisker. De senaste åren har det larmats allt oftare om cyberattacker mot olika myndigheter, som sedan har blivit medialt uppmärksammade. Det har varit en tydlig ökning av incidenter relaterade till internet, exempelvis dataintrång, bedrägerier och spridning av skadlig kod.

Det är tydligt att ett bristande säkerhetsskydd och bristfällig informationssäkerhet riskerar att få förödande konsekvenser för vårt samhälle. Incidenter eller störningar som angriper den digitala infrastrukturen kan exempelvis leda till omfattande problem för finansiella system, hälso- och sjukvården, livsmedelsförsörjning eller vår nationella säkerhet. När hanteringen av viktig information brister riskerar det också att leda till ett försämrat förtroende för våra myndigheter och samhällsfunktioner.

Herr talman! Regeringens förslag i detta ärende handlar om att skapa en ny sekretessbrytande bestämmelse vars syfte är att skapa möjligheter för myndigheter att lämna uppgifter som omfattas av sekretess till en enskild eller en annan myndighet vars uppdrag är att tekniskt bearbeta eller lagra uppgifterna för den uppdragsgivande myndighetens räkning, så kallad utkontraktering.

Regeringens syfte är gott; det är att skapa bättre förutsättningar för myndigheter att utkontraktera eller samordna sin it-drift samt att stärka skyddet för de uppgifter som lämnas vid en utkontraktering av it-driften. Detta i sig är givetvis något Vänsterpartiet välkomnar. Vi kan dock tyvärr ändå inte stå bakom detta förslag från regeringen.

Herr talman! Sveriges ambition har länge varit att inom EU ligga i framkant när det gäller digitaliseringen. Som land har Sverige också haft stor framgång med att utveckla digitala lösningar på i stort sett alla områden i samhället. Men när det kommer till arbetet med och medvetenheten kring cybersäkerhet hamnar Sverige inte alls lika högt i rankningen. Senast i går lyssnade jag till företrädare för Integritetsskyddsmyndigheten som lyfte detta problem. Dessutom vittnar många andra inom branschen om att det är en stor brist på kompetens och att det är svårt att anställa personer som är experter på cybersäkerhet.

Säkerhetspolisen vittnar om att Sverige dagligen utsätts för cyberangrepp som är alltmer avancerade samt att effekterna av cyberangrepp inte bara kan få stora konsekvenser för samhällsviktiga funktioner och kritiska it-system utan också att de direkta och indirekta kostnaderna för dessa angrepp beräknas till miljardbelopp.

Även Riksrevisionen har återkommande granskat myndigheternas informationssäkerhetsarbete och rapporterat om brister i bland annat uppföljningsarbetet.

Herr talman! Det är ganska tydligt att dagens ordning inte fungerar tillfredsställande, och då skulle man också kunna tycka att Vänsterpartiet borde välkomna detta förslag från regeringen. Man skulle också kunna anta att syftet är att hjälpa framför allt små myndigheter med få anställda, där det rimligen borde vara lite svårare att få till ett effektivt skydd för olika uppgifter, att kunna utkontraktera arbetet till en annan större myndighet som har mer resurser och att skyddet därmed skulle kunna stärkas.

Det låter både rimligt och klokt. Men senast i förra veckan tvingades Polismyndigheten, som är en av våra största myndigheter, att skicka ut mejl till över 60 000 personer som har sökt jobb hos myndigheten, eftersom deras personuppgifter kan ha röjts efter ett intrång.

Herr talman! Jag menar därför att det finns stora säkerhetsutmaningar när uppgifter lagras digitalt och utlokaliseras men även när myndigheter själva hanterar uppgifterna. Jag nämnde tidigare Transportstyrelseskandalen som ett exempel, men det är tyvärr bara ett av många.

Med anledning av dessa brister har Vänsterpartiet tidigare motionerat om att regeringen bör ta fram statliga molntjänster som också skulle kunna hjälpa myndigheter, oberoende av storlek, att upprätthålla en god informationssäkerhet. Vi anser att det är ett riskmoment i sig att utkontraktera uppgifter som innebär hantering av säkerhetskänslig information samt att utkontraktering av skyddsvärda uppgifter endast bör ske i undantagsfall. Vi ifrågasätter särskilt att känsliga uppgifter kan utkontrakteras till privata tjänsteleverantörer utomlands, något som skedde i Transportstyrelseskandalen.

Regeringen har i sitt förslag delvis lyssnat på remissinstansernas kritik angående vilken intresseavvägning som bör göras innan en myndighet utkontrakterar vissa uppgifter eller ej. Tyvärr kvarstår dock det grundläggande problemet med bristande informationssäkerhet hos myndigheterna. Regeringen skriver i sin proposition att tillgång till säker och effektiv it-drift är en grundläggande förutsättning för att en statlig eller kommunal myndighet ska kunna bedriva en ändamålsenlig verksamhet, men regeringen utvecklar inte huruvida myndigheternas it-drift är tillräckligt säker i dag eller hur den ska kunna bli det i framtiden.

Herr talman! Exempelvis Åklagarmyndigheten skriver i sitt remissvar att ett genomförande av dessa förslag skulle innebära en stor risk för att myndigheter, kommuner och regioner kan komma att fatta beslut som strider mot EU-rätten och kraven på personuppgiftshantering och att uppgifter som är belagda med sekretess felaktigt lämnas ut. Man skriver också att om inte tydliga och obligatoriska säkerhetskrav etableras och myndigheternas kunskaper om och arbete med informationsskyddsklassning ges ett större fokus skulle ett genomförande rent av innebära en risk för Sveriges digitala suveränitet.

Även Polismyndigheten och flera andra remissinstanser har samma kritik och avstyrker därför förslaget.

Vi i Vänsterpartiet instämmer i att myndigheternas arbete kring informationssäkerhet och säkerhetsskydd måste bli bättre innan ett förslag som detta kan genomföras.

Jag vill avslutningsvis yrka bifall till vår reservation i ärendet.