Aida Birinxhiku

Fru talman! Tack till statsrådet för det inledande svaret!

Mina kollegor och jag befinner oss i kammaren i dag för att säkerställa att regeringen skapar rätt förutsättningar för den gröna omställningen. Just nu pågår en global kapplöpning där länder tävlar om att ta ledande positioner i den gröna omställningen. De länder som ligger i framkant kan vänta sig minskade utsläpp, fler jobb och ett ökat välstånd.

Vi socialdemokrater vill givetvis att de jobb och de investeringar som omställningen skapar ska hamna i Sverige. När den tidigare alliansregeringen beskrev svensk industri som ett minne blott valde vi en annan strategi, en strategi för nyindustrialisering. Nu ligger svensk industri i framkant i den gröna omställningen, vilket skapar tusentals svenska jobb här och nu. Men ska den här utvecklingen fortsätta krävs fler initiativ under de kommande åren, och nu är det upp till den nuvarande regeringen att vidta konkreta åtgärder för att öka takten i omställningen.

Fru talman! För att en ökad takt ska vara möjlig är den svenska innovationskraften helt avgörande. Som ett ledande innovationsland kan Sverige skapa ett snabbspår för den gröna omställningen. Sverige riskerar dock att halka efter när den globala konkurrensen hårdnar. Vi ser att antalet patent ökar i rask takt, satsningarna på forskning och innovation blir alltmer offensiva och nationella strategier arbetas fram i land efter land. Det är mot denna bakgrund som vi socialdemokrater har föreslagit att regeringen arbetar fram en offensiv innovationsstrategi som kan möta de utmaningar som vi står inför, inte minst när det kommer till immaterialrättens område. Det är något som redan finns i flera av våra grannländer, det är något som efterfrågas av näringslivet och berörda aktörer och det är dessutom något som kan samla en bred politisk majoritet.

När jag debatterade frågan med statsrådet för några månader sedan framkom det dock att regeringen inte har för avsikt att arbeta fram en sådan strategi, trots behovet av nationell kraftsamling. Dessutom väljer regeringen att kraftigt sänka anslagen till Vinnova de kommande åren. I stället för att möta andra länders offensiva satsningar på forskning och innovation går regeringen i motsatt riktning. Det är helt fel väg att gå.

Vi socialdemokrater avvisar naturligtvis regeringens nedskärning och föreslår därtill att anslaget ökas ytterligare med 25 miljoner. I vårt budgetförslag ökar vi forsknings- och innovationsanslagen till Vinnova med 175 miljoner.

Det är uppenbart att regeringens och Sverigedemokraternas höstbudget saknar ambitionen att stärka svensk innovationskraft. Det är högst oroväckande i en tid när Sverige riskerar att halka efter i den globala konkurrensen och dessutom väntas få lägst tillväxt i hela EU.

Fru talman! Mot bakgrund av denna utveckling är min fråga till energi och näringsminister Ebba Busch följande. Hur ska Sverige och svensk industri kunna leda den gröna omställningen när förutsättningarna för forskning och innovation försämras?

Fru talman! Sveriges ökade export till Rysslands närområde väcker misstankar om att sanktionerna kringgås, och det var mot denna bakgrund som jag lämnade in en skriftlig fråga den 9 augusti. En vecka senare gav regeringen Kommerskollegium i uppdrag att kartlägga detta, och det är givetvis välkommet även om det kan ifrågasättas varför detta uppdrag inte gavs tidigare, med tanke på att exporten har ökat kraftigt under flera månader och dessutom var särskilt påtaglig i maj. Detta borde ha väckt misstankar hos regeringen tidigare.

Det är helt grundläggande att sanktionerna mot Ryssland genomförs på ett enhetligt och effektivt sätt och att Sverige och EU stöttar Ukraina i ord och handling.

I augusti framfördes att kartläggningen skulle vara färdig i närtid, men några närmare besked har inte lämnats. Därför vill jag fråga när kartläggningen kommer att redovisas och vilka åtgärder regeringen avser att vidta.

Fru talman! Tack, statsrådet, för svaret! Jag skulle vilja använda mitt sista anförande för att betona vad som står på spel. Just nu pågår en global klimatkapplöpning. Länder tävlar om att ta ledande positioner i den gröna omställningen.

Vi socialdemokrater har genomfört satsningar efter satsningar för att Sverige ska ligga i framkant, eftersom vi vill att de jobb och de investeringar som klimatomställningen skapar ska hamna i Sverige.

Vi är världsledande inom en rad områden som är viktiga för omställningen, såsom digitalisering, gruvnäring och energiteknik. Och om vi kan kombinera det med ett strategiskt innovationsarbete kan vi skapa ett snabbspår för den gröna omställningen. Då kan vi ta på oss ledartröjan.

Fru talman! Vi ska vara stolta över att Sverige är en av världens främsta innovationsnationer, men vi ska inte luta oss tillbaka. Som jag har nämnt tidigare finns det flera områden där vi riskerar att halka efter. Därför är det hög tid att regeringen påbörjar arbetet med att ta fram en offensiv innovationsstrategi. Det är min förhoppning att regeringen kan gå oss till mötes så att vi kan komma framåt i denna fråga.

Det behövs en nationell kraftsamling för att Sverige ska fortsätta vara en ledande industrination, en industrination som skapar jobb, välfärd och tillväxt. Både statsrådet och jag vet att den som står still väldigt snabbt blir omsprungen.

Fru talman! Tack, statsrådet, för svaret! Jag håller med om att Sverige ligger i framkant i dessa frågor, och det är för att det här har varit ett prioriterad område för samtliga socialdemokratiskt ledda regeringar. I regeringsställning har vi bland annat genomfört satsning efter satsning på kunskapshöjande åtgärder. Vi har skärpt straffen för de allvarligaste fallen av immaterialrättsintrång, och vi har också drivit på arbetet för ett enhetligt patentsystem på EU-nivå, vilket gör det enklare och billigare för svenska innovatörer att ta till vara sina idéer. Efter många års förhandlingar trädde denna reform äntligen i kraft den 1 juni.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi är naturligtvis stolta över vårt arbete på det här området, men mer behöver göras. Vi behöver bli ännu bättre på att öka kunskapen om hur våra innovationer kan skyddas. Vi behöver bli bättre på att använda forskningsmedel mer effektivt och att se till att innovationer kan kommersialiseras i större utsträckning.

Arbetet med att ta fram en innovationsstrategi initierades av Socialdemokraterna i näringsutskottet under förra mandatperioden. Nu är det upp till nuvarande regering att fortsätta arbetet för att stärka Sveriges innovationskraft under den här mandatperioden.

Fru talman! Om vi anlägger ett komparativt perspektiv på den här debatten ser vi att det finns mycket att lära, inte minst av våra nordiska grannländer eftersom vi i stort sett delar samma utmaningar på innovationsområdet.

Danmark har länge haft en innovationsstrategi och tog för några år sedan även fram en immaterialrättsstrategi. Finland tog fram en nationell immaterialrättsstrategi för flera år sedan och arbetade nyligen fram en uppdaterad version.

Även Norge arbetar strategiskt med immaterialrättsfrågorna, inte minst när det kommer till användningen av patentinformation. Patentstyret i Norge gör djupgående patentanalyser varje år för att kunna satsa forskningsmedel där de gör störst nytta. Det borde vi även göra i Sverige, för med hjälp av patentinformation kan vi undvika dubbelforskning, påskynda innovationer och studera utvecklingstendenser runt om i världen.

Det finns så mycket värdefull kunskap som vi helt enkelt inte använder. Därför måste vi börja analysera patentinformation på ett systematiskt sätt för att öka utväxlingen av våra innovationssatsningar.

Fru talman! Det här handlar om framtiden för Sverige som industrination. Vi behöver en innovationsstrategi som kan möta de utmaningar som vi står inför, som befäster immaterialrättens betydelse för innovationspolitiken och som ständigt uppdateras för att följa samhällsutvecklingen. Därför är det dags att regeringen påbörjar arbetet för att ta fram en sådan strategi.

Detta är något som redan finns i flera av våra nordiska grannländer. Det är något som efterfrågas av näringslivet och av berörda aktörer. Det är också något som kan samla en bred politisk majoritet. Regeringspartierna har ju själva drivit frågan och konstaterat att det finns ett behov av en nationell strategi.

Eftersom jag inte har fått ett tydligt svar vill jag upprepa min fråga till energi- och näringsminister Ebba Busch: Kommer regeringen att ta fram en sådan strategi? Är det regeringens ambition - ja eller nej?

Fru talman! Tack till statsrådet för svaret. Jag skulle vilja uppehålla mig vid immaterialrättens betydelse för svensk innovationskraft. Vi pratar alldeles för lite immaterialrätt i den här kammaren.

Vi behöver immaterialrätten för att klara den gröna omställningen, trygga elförsörjningen och skapa nya jobb. Det handlar om att skapa incitament för att utveckla framtidens klimatsmarta lösningar. Det handlar om att främja utveckling av ny teknik inom exempelvis förnybar energi, lagring av energi och energieffektivisering. Det handlar helt enkelt om att Sverige ska ta ledartröjan i den gröna omställningen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi ska givetvis vara stolta över att Sverige är en av världens främsta innovationsnationer, men det finns flera områden där vi behöver bli mycket bättre - annars riskerar vi att halka efter.

Först och främst behöver vi öka kunskapen om immaterialrätt som strategisk tillgång, framför allt bland små och medelstora företag och inom universitets- och högskolevärlden. Vi behöver öka kunskapen om hur, när och varför innovationer kan skyddas.

För det andra är det hög tid att vi börjar använda patentinformation på ett systematiskt och strategiskt sätt så att vi kan satsa forskningsmedel där de gör störst nytta.

Vidare måste immaterialrätten anpassas till den snabba utvecklingen när det gäller AI och digitalisering.

Slutligen behöver vi göra mycket mer för att sätta stopp för det växande problemet med intrång i immateriella rättigheter.

Mot denna bakgrund vill vi socialdemokrater att regeringen arbetar fram en offensiv innovationsstrategi, som kan möta de utmaningar jag har redogjort för. Det behövs en tydlig väg framåt för hur våra insatser inom det immaterialrättsliga området ska utformas på bästa möjliga sätt så att vi kan snabba på den gröna omställningen, stärka svensk konkurrenskraft och skapa nya jobb i hela landet.

Fru talman! Jag välkomnar regeringens pågående arbete på området. Men regeringen måste ta ett samlat grepp och arbeta strategiskt med dessa frågor, precis som i arbetet med en nationell strategi för kulturella och kreativa branscher. Detta borde energi- och näringsministern hålla med om eftersom Moderaterna, Liberalerna och Kristdemokraterna har drivit frågan om en immaterialrättsstrategi i Sverige.

Därför är det anmärkningsvärt att statsrådet nu svarar att samma partier måste avvakta när det gäller att ta ställning till huruvida det ens finns ett behov av en innovationsstrategi inriktad på immateriella tillgångar. Dessutom väljer regeringspartierna att avslå vår motion om en innovationsstrategi i Sverige utan någon motivering om att ett sådant arbete är på gång. Regeringen väljer även att minska anslaget till vår innovationsmyndighet Vinnova med nästan 26 miljoner kronor i vårbudgeten.

Fru talman! Med anledning av detta vore det på sin plats med ett klargörande från regeringen. Hur ser regeringen egentligen på framtiden för svensk innovationskraft? Min fråga till energi- och näringsminister Ebba Busch kvarstår: Kommer regeringen att arbeta fram en innovationsstrategi för Sverige?

(Applåder)

Herr talman! De senaste decennierna har världsekonomin börjat skifta från fysiska tillgångar till immateriella tillgångar. I den moderna kunskapsekonomin är idéer den viktigaste resursen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Immaterialrättsfrågor

En stor del av det ekonomiska värde som skapas i dag är immateriellt - det vill säga att det sker i form av nya uppfinningar, affärsidéer, musik, design och film.

Kunskapsbaserade tillgångar såsom patent, varumärken och upphovsrättigheter ligger bakom mycket av det som har gjort Sverige rikt. En framgångsrik innovationspolitik har varit helt grundläggande för att bygga vårt välfärdssamhälle. Vår innovationskraft skapar jobb, tillväxt och välstånd. Den ger oss dessutom möjligheter att möta nutida och framtida utmaningar, inte minst när det gäller den gröna omställningen.

I Sverige skapas ungefär 30 procent av jobben och 40 procent av landets samlade ekonomiska värde i immaterialrättsintensiva näringar. Immateriella tillgångar utgör en allt större del av ett företags värde, ofta så mycket som 80 procent. Företag som använder immateriella tillgångar har också bättre avkastning, högre löner och personal med högre kompetens.

För oss socialdemokrater är det självklart att svenska företag ska konkurrera med innovationskraft och kompetens, inte med låga löner.

År efter år betraktas Sverige som en av världens främsta innovationsnationer. Nästan vartannat svenskt företag är innovativt. Det har vi vårt utbildningssystem, våra trygghetssystem och vår generella välfärd att tacka för. Det ger människor rätt förutsättningar att pröva sina vingar, satsa på sina idéer och starta eget. Det gör faktiskt hela skillnaden.

Herr talman! De kunskapsbaserade tillgångarna är helt avgörande för företagen och för samhället i stort.

Upphovsrätten står ofta i centrum för debatten, vilket inte är så märkvärdigt eftersom den kan omfatta allt från datorspel till musik.

De kulturella och kreativa näringarna ökar, vilket ställer krav på ett fungerande upphovsrättsligt skydd. Det här är näringar som nästan uteslutande producerar varor och tjänster av immateriellt värde.

Efter tuffa förhandlingar röstade riksdagen i november igenom de förändringar i upphovsrättslagstiftningen som det så kallade DSM-direktivet innebär. Och jag är stolt över att vi socialdemokrater sedan dag ett stått upp för en modernisering av upphovsrätten eftersom det är nödvändigt för att regelverket ska fungera i ett alltmer digitaliserat samhälle.

Vad gäller patenträtten är vårt patentsystem helt centralt för att företag och andra ska våga investera i innovationer, utveckling och forskning. Utan svenska patenterade uppfinningar såsom pacemakern, kylskåpet och skiftnyckeln hade Sverige och världen sett väldigt annorlunda ut.

På dagens konkurrensutsatta marknad har även varumärken och design blivit allt viktigare. Ett varumärke representerar ofta stora delar av ett företags upparbetade värde och kan därför vara mycket värdefullt.

Herr talman! Mot bakgrund av allt detta måste företag och individer kunna skydda sina immateriella tillgångar. Det är en förutsättning för att de ska få täckning för sina investeringar och kunna skapa och sprida nya verk, produkter och tjänster. Det är även en förutsättning för Sveriges samlade konkurrenskraft.

Därför har vi socialdemokrater som jag tidigare nämnde genomfört flera satsningar på det här området i regeringsställning. Vi har bland annat satsat på kunskapshöjande åtgärder genom uppdrag till PRV och Vinnova. Vi har skärpt straffen för de allvarligaste fallen av immaterialrättsintrång, och vi har infört en ny domstolsordning som inneburit ökad förutsägbarhet och minskade rättegångskostnader i immaterialrättsliga mål. Dessutom har vi drivit frågan om att begränsa kostnaderna i patenttvister för mindre företag på EU-nivå och ser väldigt positivt på det arbete som just nu pågår inom ramen för det enhetliga patentsystemet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Immaterialrättsfrågor

Vi är naturligtvis stolta över alla dessa satsningar, men mer behöver göras. Det finns flera områden där Sverige behöver bli ännu bättre.

För det första måste vi se över hur vi systematiskt kan använda befintliga patentdata för att öka utväxlingen av Sveriges innovationsarbete och för att satsa forskningsmedel där de gör störst nytta.

För det andra måste vi öka kunskapen om immaterialrätt som strategisk tillgång, framför allt bland små och medelstora företag. Lika viktigt är det att kunskapen ökar inom högskole- och universitetsvärlden eftersom forskning och forskningsresultat utgör värdefulla immateriella tillgångar. Den kunskapsbrist som råder i dag leder till att alldeles för stora värden går förlorade. Detta måste vi göra något åt.

Vidare måste det immaterialrättsliga skyddet vara anpassat till den snabba utveckling vi ser inom digitalisering och AI. Här är det viktigt att Sverige inte halkar efter.

Slutligen måste vi sätta stopp för det växande problemet med intrång i immateriella rättigheter. Det kan handla om piratkopiering, varumärkesförfalskning och illegal ip-tv. Alla former av immaterialrättsintrång är stöld. Låt oss bara konstatera det. Varje enskilt intrång kan låta harmlöst, men det här handlar om miljardbelopp som omsätts illegalt och flödar in i organiserad kriminell verksamhet.

Vi går miste om företag och kulturskapare som tvingas lägga ned helt och hållet. Vi går miste om ungefär 70 000 svenska jobb och nästan 16 miljarder i skatteintäkter. Därför behöver vi göra mycket mer, både nationellt och inom EU, för att sätta stopp för den här organiserade brottsligheten.

Herr talman! Med anledning av detta vill vi socialdemokrater att regeringen arbetar fram en offensiv innovationsstrategi som kan möta de utmaningar som jag redogjorde för tidigare. Det behövs en nationell kraftsamling för att säkerställa att Sverige fortsätter vara ett av världens främsta innovationsländer. Sverige ska vara en ledande industrination, där kreativitet blomstrar, nytänkande uppmuntras och nya jobb skapas.

Vi vet, herr talman, att det går bra för Sverige, men vi vet också att Sverige kan bättre. Den som står still blir väldigt snabbt omsprungen, och därför måste vi tillvarata våra immaterialrättsliga tillgångar på allra bästa sätt - för jobben, för tillväxten och för välfärden i vårt land.

Med de orden vill jag avslutningsvis yrka bifall till reservation 6.

(Applåder)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Immaterialrättsfrågor

Herr talman! Tack till ledamoten för svaret!

Under tiden som vi har suttit i regering har vi genomfört flera satsningar på immaterialrättens område för att möta de utmaningar som jag nämnde tidigare. Vi har satsat på kunskapsgivande åtgärder genom uppdrag till bland annat PRV och Vinnova. Vi har infört innovationscheckar. Vi har skärpt straffen för de allvarligaste fallen av immaterialrättsliga intrång. Vi har också infört en ny domstolsordning som innebär ökad förutsägbarhet och minskade rättegångskostnader i immaterialrättsliga mål.

Vi är naturligtvis stolta över alla dessa satsningar. Vi vet att det går bra för Sverige, men vi vet också att det finns flera områden där Sverige behöver bli ännu bättre. Vi måste fortsätta vara ett av världens främsta innovationsländer, nu och i framtiden.

Det är därför vi går fram med det här förslaget och vill att man ska införa en offensiv och mångfasetterad innovationsstrategi för att kunna möta de här utmaningarna. Det verkar Moderaterna hålla med om, så nu när Moderaterna har regeringsmakten måste jag naturligtvis fråga ledamoten: När kommer en sådan här strategi, om den nu kommer över huvud taget, och vilka utmaningar kommer den att ta hänsyn till?

Herr talman! Tack till ledamoten för anförandet!

Jag konstaterar att ledamoten och jag är helt överens när det gäller vikten av ett fungerande immaterialrättsligt skydd för Sveriges innovation, konkurrenskraft och tillväxt. Jag konstaterar också att vi i stor utsträckning ser samma utmaningar på immaterialrättens område.

Vi socialdemokrater vill se en bred och offensiv innovationsstrategi som kan möta de här utmaningarna. Vi behöver en strategi för att använda befintliga patentdata på ett systematiskt och strategiskt sätt. Vi behöver en strategi för att öka kunskapen om immaterialrätt inom näringslivet och inom akademin. Vi behöver en strategi för att anpassa det immaterialrättsliga skyddet till den snabba utveckling som sker inom AI och digitalisering, som ledamoten nämnde, och naturligtvis även för att effektivt bekämpa intrång i immateriella rättigheter.

Moderaterna har tidigare drivit frågan om en ny immaterialrättsstrategi i Sverige. Det framgår klart och tydligt av den senaste kommittémotionen från Moderaterna. Därför vill jag passa på att fråga ledamoten om regeringen är beredd att gå oss till mötes och införa en offensiv innovationsstrategi som tar hänsyn till de utmaningar som jag redogjorde för tidigare.

Fru talman! Jag tackar ledamoten för svaret.

Jag har läst kommittémotionen, och jag har också läst det avsnitt som handlar om sociala krav. Där nämns inte arbetstagarnas rättigheter eller vikten av att värna goda arbetsvillkor för arbetstagare.

Vi socialdemokrater kommer alltid att driva en handelspolitik som ger arbetstagare ett starkt skydd, en god arbetsmiljö och rimliga arbetsvillkor i Sverige och världen över.

Tidigare S-ledda regeringar har visat att det är möjligt att förena frihandel med ett starkt skydd för arbetstagares rättigheter, vilket jag nämnde i mitt anförande. Vi har varit pådrivande för att EU:s handelsavtal ska inkludera skydd av arbetstagares rättigheter, bland annat med krav på att man ska implementera ILO:s kärnkonventioner. Vi har också tagit initiativ och gått i frontlinjen för att utveckla Global Deal-partnerskapet.

Vidare ställer vi oss positiva till EU-kommissionens lagförslag om tillbörlig aktsamhet för företag. Vi menar att näringslivet ska ta ett större ansvar i frågorna. Men med det sagt är vi tydliga med att kraven också ska vara proportionerliga, ändamålsenliga och inte alldeles för betungande för företagen, särskilt om man avser de små och medelstora företagen. Vi tycker också att det är bra att bolagsstyrningsmodellen värnas genom att regleringen förbehålls medlemsstaterna.

Därutöver är det grundläggande att företag fortsätter att teckna kollektivavtal och inkluderas i Global Deal-samarbetet. Genom Global Deal kan vi verka för en mer hållbar handel.

Eftersom Sverigedemokraterna har pratat om rättvis handel och ledamoten lyfte upp det i sitt anförande måste jag få ställa en fråga. Kommer Sverigedemokraterna som största parti i regeringsunderlaget att verka för att Sverige går i frontlinjen för att utöka och utveckla Global Deal, bland annat genom att tillföra mer resurser och lyfta initiativet i Sveriges bilaterala kontakter?

Fru talman! Tack, ledamoten, för anförandet!

Dagligen rapporteras att arbetstagare runt om i världen nekas grundläggande rättigheter och att det i många länder är förenat med livsfara att engagera sig fackligt. Därför behöver vi en handelspolitik som stärker och förbättrar arbetsvillkoren på den globala arbetsmarknaden.

EU-kommissionens förslag till direktiv om tillbörlig aktsamhet i fråga om hållbarhet är ett steg i rätt riktning. Det är bra att näringslivet tar större ansvar när det gäller hållbarhetsfrågorna. Därför beklagar jag att regeringen och Sverigedemokraterna ställer sig kritiska till förslaget i dess helhet. Man har som ambition att göra förslaget helt tandlöst och lämna bland annat fackföreningar utan inflytande genom att framför allt försöka stryka det civilrättsliga skadeståndsansvaret i lagförslaget. Vi socialdemokrater anmälde naturligtvis en avvikande ståndpunkt vid den senaste överläggningen och betonade vikten av att stärka fackföreningarnas inflytande.

Jag noterar också att det i Sverigedemokraternas kommittémotion inte finns med ett enda ord om arbetstagarna eller arbetsvillkoren, och jag hörde det inte heller nämnas i ledamotens anförande. Jag måste därför ställa en fråga, särskilt eftersom ledamoten tog upp vikten av en rättvis handel i sitt anförande. Är detta ett uttryck för en oförmåga eller ovilja att föra en handelspolitik som värnar arbetstagarnas villkor, intressen och rättigheter? Har Sverigedemokraterna ingen politik på området eller är frågan inte tillräckligt viktig?

Fru talman! Vår handel med omvärlden är, och har historiskt varit, helt avgörande för jobben, välfärden och välståndet i vårt land. Exporten står för nästan hälften av Sveriges bnp och innebär att ungefär 1,5 miljoner svenskar har ett jobb att gå till. Ökad handel innebär alltså fler medarbetare i vården, fler lärare i skolan och fler poliser i samhället. Därför är handelspolitiken för oss socialdemokrater ett viktigt verktyg för att bygga välfärdssamhället.

Svensk arbetarrörelse har en lång tradition av att främja handel och motverka protektionism. En fri och öppen handel ligger i löntagarnas intresse. Sverige har återkommande visat att det är möjligt att förena frihandel med exempelvis ett starkt skydd för arbetstagares rättigheter. Det skapar jobb med anständiga arbetsvillkor, lyfter människor ur fattigdom och bidrar till en hållbar ekonomisk utveckling. På så sätt hänger vår ekonomiska politik, starka välfärd och tro på frihandel ihop.

Exporten och den gröna industriella revolution som Sverige genomför är även ett par av våra främsta bidrag till klimatomställningen. Sverige har en unik möjlighet att ta en ledande roll i det globala klimatarbetet och att sprida våra klimat- och miljövänliga lösningar. Därför är handelspolitiken också ett av våra viktigaste verktyg för att bidra till en mer hållbar omvärld.

Fru talman! Världshandeln står just nu inför stora utmaningar. I ett läge med geopolitiska spänningar, växande protektionism och tilltagande handelskonflikter behövs mer internationellt samarbete - inte mindre. Det här är viktigare än någonsin i ljuset av pandemin och mot bakgrund av Rysslands orättfärdiga krig i Ukraina. Sverige måste vara en stark röst för en fri, hållbar och rättvis handel inom EU och globalt. Här spelar Världshandelsorganisationen, WTO, en grundläggande roll. Därför måste WTO stärkas och moderniseras för att kunna skapa rättvisa, förutsägbara och transparenta spelregler i det multilaterala handelssystemet.

Sverige måste även vara en tydlig röst inom EU, inte minst under ordförandeskapet, för att stärka konkurrenskraften och den gränsöverskridande handeln. Man måste säkerställa att det finns en välfungerande inre marknad, även i tider av kris. Att fortsätta att undanröja handelshinder, stärka efterlevnaden av existerande regler och anpassa den inre marknaden till nya förutsättningar är helt centralt. Det är avgörande för den fria rörligheten och för genomförandet av såväl den digitala som den gröna omställningen.

Vad gäller den gröna omställningen är det viktigt att betona, särskilt i ljuset av USA:s stödpaket IRA, att EU:s fokus ska vara att stimulera den gröna omställningen och säkra den långsiktiga konkurrenskraften snarare än att bedriva ett så kallat statsstödsrace. Det vore inte bra för ett litet, exportberoende land som Sverige eller för Europas samlade konkurrenskraft. Vägen framåt är ökad handel, investeringar och teknikutveckling. Det är så vi klarar den gröna omställningen tillsammans.

EU måste därutöver ingå fler frihandelsavtal. Därför är det angeläget att regeringen kommer vidare med pågående förhandlingar, särskilt under ordförandeskapet. Här måste regeringen även fortsätta arbetet med att handelsavtal ska ha fokus på alla aspekter av hållbarhet och slå vakt om arbetstagares rättigheter runt om i världen. Det är en väsentlig del i arbetet för en mer rättvis handel.

Fru talman! För att anknyta till det tidigare replikskiftet: Målet för den svenska handelspolitiken har länge varit att stå upp för en rättvis handel. De flesta partier i riksdagen har varit rörande överens om att den globala handelns fördelar måste komma alla till del.

Behovet av rättvis handel framgick tydligt av det tidigare målet för handelspolitiken. Men i budgetpropositionen för 2023 ändrar regeringen målformuleringen och överger just den del som handlar om en rättvis handel. Dessutom konstaterar moderata företrädare att Moderaterna inte längre står upp för en rättvis handel. Det framgick klart och tydligt av den senaste näringspolitiska budgetdebatten, och även av det senaste replikskiftet här. Under den senaste budgetdebatten framhöll faktiskt den moderata riksdagsledamoten - och det sändes live - att en rättvis handelspolitik innebär fler pålagor för företagen och gör det svårare att göra affärer.

Det här är minst sagt anmärkningsvärt när regeringen samtidigt talar sig varm för vikten av en regelbaserad handel. Rättvis handel är ju en förutsättning för regelbaserad handel. Det är en förutsättning för att upprätthålla legitimiteten och acceptansen för frihandel. Det är en förutsättning för tron på frihandel i tider av ökad protektionism. Det måste den här regeringen inse.

Vi behöver en handelspolitik som kan fördela globaliseringens vinster mer rättvist. Det handlar om - som jag också nämnde i replikskiftet - att värna exempelvis miljö, klimat och anständiga arbetsvillkor, att bidra till att uppnå Parisavtalet och Agenda 2030, att låta näringslivet ta större ansvar i arbetet för en hållbar utveckling och att utöka och utveckla Global Deal-samarbetet.

När det kommer till just Global Deal finns det stor potential att fördjupa samarbetet. Genom Global Deal kan Sverige verka för en global handel som ökar takten i klimatomställningen, stärker den sociala dialogen och bidrar till anständiga arbetsvillkor för arbetstagare runt om i världen. I dag består Global Deal av över 130 aktörer från hela världen, varav 25 stater. Det finns som sagt stor potential att fördjupa samarbetet, vilket var en prioriterad fråga för den tidigare socialdemokratiska regeringen.

Jag befarar dock att den nuvarande regeringens ambitioner inte är lika höga, särskilt med hänsyn till regeringens inställning till rättvis handel. Även om OECD har tagit över ordförandeskapet måste Sverige gå i frontlinjen för att stärka Global Deal, inte minst genom att tillföra mer resurser och att lyfta initiativet i Sveriges bilaterala kontakter. På så sätt kan man skapa en mer inkluderande, långsiktig och hållbar tillväxt.

Fru talman! För att lösa dagens och morgondagens problem behövs mer handel, inte mindre. När världshandeln är satt under stor press är det viktigare än någonsin att stå upp för en öppen, fri och rättvis handel. Det behövs en handelspolitik som leder till fler jobb, starkare välfärd och ökat välstånd för alla. Med de orden vill jag avslutningsvis framföra att vi socialdemokrater står bakom samtliga av våra reservationer, men för tids vinning yrkar jag endast bifall till reservation 1.

(Applåder)

Fru talman! Jag vet inte om jag skulle benämna detta fake news eftersom den här budgetdebatten livesändes. Där framgick det klart och tydligt att Moderaterna inte står upp för en rättvis handel.

Jag måste också säga att det är anmärkningsvärt att man talar sig varm för vikten av en regelbaserad handel men samtidigt inte vill vidröra begreppet rättvis handel. En rättvis handel är ju en förutsättning för en regelbaserad handel. Det är en förutsättning för acceptansen för frihandel i tider av ökad protektionism.

När jag ställde en skriftlig fråga om detta till statsrådet Johan Forssell svarade han att han tyckte att begreppet rättvis handel inte var tillräckligt tydligt. Låt mig då tydliggöra för statsrådet, för ledamoten och för den här regeringen vad begreppet faktiskt innebär.

En rättvis handelspolitik handlar om att värna miljö, klimat och arbetstagares rättigheter, att bidra till att uppnå Parisavtalet och Agenda 2030, att välkomna och se till att näringslivet kan ta en större roll när det kommer till arbetet för en hållbar utveckling och att utöka och utveckla Global Deal-samarbetet, inte minst genom att tillföra mer resurser och lyfta det initiativet i Sveriges bilaterala kontakter.

Står Moderaterna inte upp för de här sakerna, nu när jag har tydliggjort vad begreppet innebär? Det är i alla fall någonting som tidigare S-ledda regeringar har jobbat hårt med inom EU-samarbetet, inom WTO-samarbetet och i förhandlingar om frihandelsavtal och som vi socialdemokrater fortfarande står upp för.

Vi vill ha en handelspolitik som faktiskt leder till jobb, välfärd och välstånd för alla. Vill inte Moderaterna det?

Fru talman! Tack till ledamoten för anförandet!

Jag tror att vi kan enas om mycket när det kommer till handelspolitiken. Vi har till exempel under lång tid varit rörande överens om att den globala handelns fördelar måste komma alla till del, det vill säga att vi ska stå upp för en rättvis handel. Nu verkar det dock som om Moderaterna och den här regeringen har ändrat sig.

I budgetpropositionen för 2023 ändrar regeringen målformuleringen och överger just den del som handlar om en rättvis handel. I den senaste näringspolitiska budgetdebatten konstaterade också ledamotens kollega att Moderaterna inte längre står upp för en rättvis handel. Den moderata riksdagsledamoten framhöll då att en rättvis handelspolitik innebär fler pålagor för företagen och gör det svårare att göra affärer.

Är detta Moderaternas syn på en handelspolitik som fördelar globaliseringens vinster mer rättvist? Står inte Moderaterna längre upp för en rättvis handel?

Fru talman! Många hushåll befinner sig i ett tufft ekonomiskt läge. Elkostnaderna är fortsatt höga och svåra att förutse. Därför vill vi socialdemokrater ta tillbaka kontrollen över elmarknaden så att den står på vanligt folks sida.

I går presenterade vi vårt förslag om en folkhemsel, vilket innebär att staten ska kunna auktionera ut långa kontrakt på el till både nya och gamla producenter, som då får en stabil intäkt. På så sätt skulle ett elpris på ungefär 40 öre per kilowattimme vara möjligt att uppnå. Om regeringen börjar jobba med detta förslag nu kan det var på plats inför nästa vinter.

Är regeringen beredd att gå oss till mötes och genomföra detta förslag för lägre och mer stabila elpriser för hushållen?

Frågestund

Fru talman! Statsrådet upprepar att den här frågan är av högsta prioritet för regeringen, men det är ju svårt att tro när regeringen inte ens har gjort en statsstödsanmälan till EU-kommissionen, när flera företag blir utan elstöd eftersom de hyr sina lokaler och därmed saknar ett eget elavtal och när det fortfarande är oklart när utbetalningarna till företagen kan börja.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Bara i mitt hemlän Halland har antalet konkurser mångdubblats och antalet varsel ökat något enormt. Hallands Nyheter och Hallandsposten rapporterar om flera företag som kämpar för sin överlevnad och som snart tvingas lägga ned och säga upp hela personalen. Trots det har de inte fått en enda krona i elstöd. Hur många fler företag ska gå i konkurs? Hur många fler anställda ska bli av med jobbet? Hur många fler interpellationsdebatter ska vi ha i den här kammaren innan företagen får ta del av regeringens utlovade elstöd?

Följande fråga upprepade jag flera gånger i min interpellationsdebatt i januari, och nu - snart två månader senare - hoppas jag att energi- och näringsminister Ebba Busch faktiskt kan ge svenska företag och familjer ett tydligt svar: När kommer regeringen att lämna in statsstödsanmälan till EU-kommissionen?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman och statsrådet! I slutet av januari hade jag min första interpellationsdebatt i den här kammaren för att kräva svar om elstödet till företagen.

Jag betonade att regeringens icke-besked slår hårt mot företagen och jobben, och jag upprepade min fråga om när företagen får ta del av det utlovade elstödet. Jag fick dock beklagligt nog inget svar från energi- och näringsminister Ebba Busch.

Nu har det snart gått två månader sedan debatten ägde rum. Företagen har fortfarande inte fått ta del av något elstöd trots att det skulle vara på plats den 1 november, trots att de utlovades kompensation i god tid före jul och trots att antalet varsel och konkurser har ökat i rasande takt.

Fru talman! Att företagen inte får ta del av elstödet är illa nog, men även regeringens hantering av frågan är under all kritik.

För det första framförde statsrådet Ebba Busch i början av januari att regeringen inom kort skulle göra en statsstödsanmälan till EU-kommissionen. Det är snart tre månader sedan. Tre månader kan inte ses som "inom kort".

Mest anmärkningsvärt är ändå att statsrådet under förra veckans frågestund, precis som min kollega här nämner, svarade att regeringen redan har lämnat in statsstödsanmälan till EU-kommissionen. När min kollega ställde en fråga om elstödet och statsstödsreglerna svarade statsrådet: "Statsstödsprövningen kommer vi att återkomma till. Det är ju en del av det som prövas nu gentemot kommissionen och som vi har skickat in." Nu, bara några dagar senare, svarar statsrådet att regeringen kommer att lämna in anmälan så snart som möjligt. Någon statsstödsanmälan har alltså fortfarande inte gjorts.

För det andra har statsrådet flera gånger påpekat att det inte går att snabba på EU-kommissionen. Men kommissionens talesperson har varit tydlig med att tidsåtgången i stor utsträckning beror på den dialog som regeringen har med kommissionen. Snabbast behandling får de medlemsländer som har en nära och omfattande dialog med kommissionen innan själva statsstödsanmälan skickas in.

När jag påpekade detta i min tidigare interpellationsdebatt i januari svarade statsrådet att regeringen redan har inlett en tät och nära dialog med kommissionen. Men nu framför statsrådet att dialogen inleddes först den 20 februari, när förslagen skickades ut på remiss.

Mot denna bakgrund har vi begärt att konstitutionsutskottet granskar statsrådets uttalanden. Det är helt grundläggande att statsrådet talar sanning och även ger en fullständig bild av relevanta omständigheter, speciellt i en fråga som är av så stor betydelse för många företag.

Fru talman! Statsrådets besked om att företagen ska kunna söka elstödet hos Skatteverket från och med den 30 maj är inte tillräckligt. Det företagen vill veta är när stödet kommer att betalas ut och när de kan få pengarna på kontot. Dessutom förutsätter beskedet att EU-kommissionen faktiskt godkänner regeringens formella statsstödsansökan, vilken regeringen fortfarande inte har lämnat in.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

När avser energi- och näringsminister Ebba Busch och regeringen att skicka in statsstödsanmälan till EU-kommissionen?

Herr talman och statsrådet! Jag vill använda mitt sista anförande för att betona vad som står på spel.

Det är nu näringslivet beslutar var de ska lägga sina investeringar i den gröna omställningen, och de kommer att hamna där energibehovet kan mötas. Om inte elproduktionen i Sverige ökar här och nu riskerar vi att förlora de här investeringarna. Vi riskerar att gå miste om tiotusentals nya svenska jobb, och vi riskerar ännu högre elpriser.

Alla kraftslag, från vindkraft till kärnkraft, behövs för att möta Sveriges elbehov. Men vi har olika tidsperspektiv att förhålla oss till, och när det gäller att öka kraftproduktionen här och nu är den havsbaserade vindkraften helt avgörande.

Regeringen vill ha mer vindkraft, men Sverigedemokraterna vill ha mindre vindkraft. Statsrådet framhåller att regeringen fattar beslut om vindkraftsprojekten, men Sverigedemokraterna kräver att de ska involveras. De här dubbla budskapen skapar allt annat än tydliga spelregler för svensk energiproduktion. Efter denna debatt har det knappast blivit tydligare vems linje som egentligen gäller, men det är något vi lär märka i regeringens hantering av tillståndsärendena.

Herr talman! Nu är det upp till klimat- och miljöministern och resten av regeringen att skapa rätt förutsättningar för vindkraften, snabba på tillståndsprocesserna och skyndsamt fatta beslut om resterande vindkraftsprojekt. Regeringen måste ta ansvar för Sveriges elproduktion den här mandatperioden - för investeringarna, för jobben och för välståndet i vårt land.

(Applåder)

Herr talman! Jag förstår om de som lyssnar på denna debatt får intrycket att vi socialdemokrater och den här regeringen är och alltid har varit helt överens om vindkraften. Men det stämmer inte.

I valet såg vi att regeringspartierna tillsammans med Sverigedemokraterna valde att måla upp fiktiva motsättningar mellan vindkraften och kärnkraften i stället för att ha en seriös debatt där man ser potentialen i samtliga energislag. Samma partier spred, och fortsätter uppenbarligen att sprida, felaktigheter om den energipolitik som tidigare regeringar har fört trots att samtliga regeringspartier har haft ett avgörande inflytande över den energipolitik som har gällt fram till nu. Det gäller inte minst det felaktiga påståendet om att tidigare regeringar har lagt ned fullt fungerande kärnkraft. Besluten om nedläggning fattades av ägarna på marknadsmässiga och säkerhetsmässiga grunder. Och det vet statsrådet mycket väl.

Efter valet var denna regering och Sverigedemokraterna snabba med att försämra förutsättningarna för den havsbaserade vindkraften genom att slopa stödet för dess utbyggnad. Både forskare och branschen har varnat för att vindkraften inte får rätt förutsättningar med denna regering.

Jag välkomnar därför att regeringen har svängt i sin retorik. Men om regeringen på allvar vill börja bedriva en seriös energipolitik är det dags att gå från ord till handling.

För det första måste regeringen dra tillbaka de försämrade villkoren för vindkraften.

För det andra måste regeringen snabba på tillståndsprocesserna. Och här har vi socialdemokrater presenterat flera förslag och lagt fram ett utskottsinitiativ för att förenkla tillståndsprocessen för vindkraft. Så nu är det dags att regeringen agerar om den menar allvar med att skynda på utbyggnaden av kraftproduktion i Sverige, särskilt med hänsyn till att regeringen enligt propositionsförteckningen inte har lagt fram några egna förslag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

För det tredje måste regeringen skapa långsiktiga spelregler för svensk energiproduktion. Därför beklagar jag att regeringen vägrar bjuda in till blocköverskridande energisamtal, trots flera uppmaningar från vår sida.

Sist, men inte minst, måste regeringen skyndsamt fatta beslut om resterande vindkraftsprojekt. När det kommer till denna fråga verkar statsrådet framhålla att regeringen ensam fattar beslut om vindkraftsprojekten utan att involvera Sverigedemokraterna och att de motsättningar som finns i regeringsunderlaget inte kommer att påverka besluten.

Om det nu är så att regeringen snabbt vill bygga ut vindkraften, och om det i alla fall enligt statsrådets mening inte finns några hinder för att göra det i regeringssamarbetet, verkar det som att vi kan utgå från att regeringen avser att godkänna resterande ansökningar.

Herr talman! Min fråga till statsrådet Romina Pourmokhtari är därför: Har statsrådet för avsikt att godkänna resterande tillståndsansökningar om havsbaserad vindkraft som får klartecken från länsstyrelsen?

Herr talman! Tack, statsrådet, för svaret! I dag producerar vi mer el än vi använder, men för att klara den gröna omställningen står Sverige inför ett kraftigt ökat elbehov. Vi socialdemokrater genomförde i regeringsställning flera satsningar för att påbörja den gröna industriella revolutionen i vårt land. Vi vill att de jobb, de investeringar och det välstånd som omställningen skapar ska hamna i Sverige.

Men för att detta ska ske behöver vi kraftigt öka vår elproduktion här och nu. Det är något som behöver ske redan under det här årtiondet och den här mandatperioden.

I det tidsperspektivet är den havsbaserade vindkraften det kraftslag som kan byggas ut fortast. I dag finns det flera ansökningar om havsbaserade vindkraftsprojekt på regeringens bord som tillsammans skulle kunna leverera el motsvarande ungefär 40 procent av Sveriges elanvändning. Bara för området utanför Hallandskusten - jag är själv från Halland - finns det två ansökningar som redan har fått klartecken från länsstyrelsen. Det finns alltså goda förutsättningar för att komplettera den halländska energimixen, som i dag till stor del består av energi från Ringhals kärnkraftverk, med energi från havsbaserad vindkraft.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

I näringslivet och energibranschen råder det konsensus om att det enda realistiska alternativet för ökad elproduktion här och nu är mer havsbaserad vindkraft. Klimat- och miljöministerns departementschef Ebba Busch har gått från att i valet prata om stålskogar och spökhistorier till att nyligen konstatera att hon vill ha mer vindkraft överallt. Även klimat- och miljöministern slår fast att det är regeringens ambition att snabbt bygga ut vindkraften, och statsrådet verkar tycka att det är väldigt skönt att hon och departementschefen äntligen är överens.

Men hur överens är man egentligen i regeringssamarbetet? Regeringens nya löfte om att snabbt bygga ut vindkraften har mött starkt motstånd, framför allt från det största partiet i regeringsunderlaget. Sverigedemokraterna är tydliga med att de inte godkänner regeringens nya linje om att snabbt bygga ut vindkraften. De hänvisar dessutom till Tidöavtalet och kräver att få involveras i besluten om de havsbaserade vindkraftsprojekten.

Herr talman! Att regeringen nyligen har gett grönt ljus till Kriegers flak är ett steg i rätt riktning. Men vi socialdemokrater vill säkerställa att det inte är det enda. Det återstår ju flera tillståndsansökningar som väntar på regeringens godkännande, där Sverigedemokraterna, som uppenbarligen motsätter sig regeringens linje om att snabbt bygga ut vindkraften, kräver att få involveras.

Jag vill veta om statsrådet kommer att låta motsättningarna i det egna regeringsunderlaget sätta stopp för industrins omställning, nya svenska jobb och lägre elpriser för hushåll och företag. För det har vi helt enkelt inte råd med när Sverige går in i en lågkonjunktur med lägst tillväxt i hela Europa.

Därför vill jag upprepa min fråga till statsrådet Romina Pourmokhtari: Kommer statsrådet att samordna tillståndsärendena om havsbaserad vindkraft med Sverigedemokraterna - ja eller nej?