Fru talman! Till åhörare, både på plats i kammaren och på distans, vill jag säga att detta alltså rör interpellationer som på olika sätt handlar om kompetens, innovation, norra Sverige samt startup- och scaleup-företag. Det säger jag som en liten lyssningsanvisning.

Marianne Fundahn har frågat mig hur jag inom mitt ansvarsområde avser att skapa rätt förutsättningar för den gröna omställningen i Sverige, särskilt när det gäller tillgången på rätt kompetens.

Aida Birinxhiku har frågat mig hur jag inom mitt ansvarsområde avser att skapa rätt förutsättningar för den gröna omställningen i Sverige, särskilt när det gäller svensk innovationskraft.

Isak From har frågat mig hur jag inom mitt ansvarsområde avser att skapa rätt förutsättningar för den gröna industriella omställningen i Sverige, särskilt när det gäller nyindustrialiseringen i norra Sverige.

Daniel Vencu Velasquez Castro har frågat mig hur jag inom mitt ansvarsområde avser att skapa rätt förutsättningar för den gröna omställningen i Sverige, särskilt när det gäller automatisering och robotisering inom små och medelstora företag i industrin, samt vilka insatser regeringen gör för att främja startup- och scaleup-scenen i Sverige.

Dessa fyra interpellationer besvaras gemensamt.

Sverige sitter på en unik möjlighet att ta till vara den tillväxtpotential som industrins omställning utgör och stärka Sveriges resiliens mot globala störningar. Vi har ett fossilfritt elsystem, rikligt med mineral och metaller, hög kompetens och innovationsförmåga samt en betydande företagsamhet. Tidigare regeringar har inte i tillräcklig grad aktivt verkat för en snabbare omställning. Regeringen avser att verka för en mer effektiv prövning av målkonflikter mellan allmänna intressen som uppstår exempelvis vid utbyggnad av elsystem och infrastruktur, vid industrietableringar och vid expandering av gruvnäringen.

Den klimat- och näringslivspolitik som den här regeringen driver är ambitiös, effektiv och resultatinriktad. Det svenska näringslivet ska ges förutsättningar att vara ledande i den gröna omställningen. Svensk konkurrenskraft går hand i hand med målet om nettonollutsläpp till 2045, och det kräver en aktiv industripolitik. Det handlar bland annat om en utbyggd elproduktion, kompetensförsörjning samt snabba, förutsägbara och effektiva tillståndsprocesser.

I Norrbottens och Västerbottens län pågår en omfattande nyindustrialisering kopplad till fossilfri produktion och elektrifiering. Regeringen ser stora möjligheter för norra Sverige att leda den nya industriella revolutionen och verkligen bli en motor för gröna innovationer. När nya hållbara industrier etablerar sig kan denna del av landet bli ledande i den globala klimatomställningen. Genom att ligga i framkant med ny innovativ hållbar teknik finns också konkurrensfördelar för svenskt näringsliv och företagande.

Regeringen avser att utarbeta en strategi för nyindustrialiseringen och samhällsomvandlingen i Norrbottens och Västerbottens län. Satsningarna i norra Sverige är nyckelinvesteringar för industrins omställning med fokus på råmaterial och produkter som är tidigt i värdekedjan och därmed utgör insatsvaror som är avgörande för hela landets industriomställning och konkurrenskraft.

Regeringen avser även att ta fram en industristrategi som sätter ramarna för hur Sverige kan fortsätta att vara världsledande inom innovativ och hållbar industriell produktion av varor och tjänster.

Regeringen avser dessutom att ta fram en ny mineralstrategi för att bland annat säkra inhemsk metallproduktion i en förändrad geopolitisk kontext. Strategin kommer att vara vägledande för hur regeringen framgent ska arbeta för att stärka och utveckla svensk mineralnäring och hela gruvklustret.

Sveriges industri spelar en avgörande roll i samhällets klimatomställning, då den driver utvecklingen för fossilfria industriella processer. Detta innebär stora investeringar i ny miljöteknik och ny infrastruktur som skapar tillväxt.

Regeringen tar nu ett helhetsgrepp kring tillståndsprocesserna. I juni tillsatte regeringen en ambitiös utredning om förkortade och förenklade tillståndsprocesser, som ska se till att processen från ansökan till beslut går snabbare, blir enklare och mer effektiv och även mer förutsägbar. Regeringen föreslår i budgetpropositionen för 2024 att resurser tillförs för att öka kapaciteten i prövningarna. Parallellt med detta arbetar regeringen med att genomföra delar av de förslag som tidigare lämnats av Miljöprövningsutredningen. Beredning av Klimaträttsutredningens slutbetänkande pågår i detta nu.

För att hantera utmaningen med att säkra rätt kompetenser för att möjliggöra den gröna omställningen behövs insatser på forskning och universitetsutbildningar men även på skol- och gymnasienivå för att attrahera studenter till högre utbildningar. Här ser vi att den bristande matchningen på arbetsmarknaden delvis beror på att arbetssökande inte har den yrkeskompetens som efterfrågas. Möjligheten till omställning och utbildning behöver därför stärkas. Av den anledningen prioriterar regeringen medel till fler platser inom både yrkeshögskolan och den yrkesinriktade vuxenutbildningen. I budgetpropositionen för 2024 föreslår regeringen flera olika satsningar på utbildning och forskning som ska stärka ingenjörslandet Sverige och möta de stora kompetensbehoven.

Den internationella konkurrensen blir allt hårdare, och allt fler företag konkurrerar med kunskapsintensiva varor och tjänster. Regeringen ser att forskning och innovation är avgörande för Sveriges position som kunskapsnation.

Jag avser att återkomma med fler delar som regeringen arbetar med. Detta finns i ett inskickat skriftligt svar som kommer att finnas på riksdagens hemsida, men jag har inte tid att läsa upp det nu.

Fru talman! Tack till statsrådet för det inledande svaret!

Mina kollegor och jag befinner oss i kammaren i dag för att säkerställa att regeringen skapar rätt förutsättningar för den gröna omställningen. Just nu pågår en global kapplöpning där länder tävlar om att ta ledande positioner i den gröna omställningen. De länder som ligger i framkant kan vänta sig minskade utsläpp, fler jobb och ett ökat välstånd.

Vi socialdemokrater vill givetvis att de jobb och de investeringar som omställningen skapar ska hamna i Sverige. När den tidigare alliansregeringen beskrev svensk industri som ett minne blott valde vi en annan strategi, en strategi för nyindustrialisering. Nu ligger svensk industri i framkant i den gröna omställningen, vilket skapar tusentals svenska jobb här och nu. Men ska den här utvecklingen fortsätta krävs fler initiativ under de kommande åren, och nu är det upp till den nuvarande regeringen att vidta konkreta åtgärder för att öka takten i omställningen.

Fru talman! För att en ökad takt ska vara möjlig är den svenska innovationskraften helt avgörande. Som ett ledande innovationsland kan Sverige skapa ett snabbspår för den gröna omställningen. Sverige riskerar dock att halka efter när den globala konkurrensen hårdnar. Vi ser att antalet patent ökar i rask takt, satsningarna på forskning och innovation blir alltmer offensiva och nationella strategier arbetas fram i land efter land. Det är mot denna bakgrund som vi socialdemokrater har föreslagit att regeringen arbetar fram en offensiv innovationsstrategi som kan möta de utmaningar som vi står inför, inte minst när det kommer till immaterialrättens område. Det är något som redan finns i flera av våra grannländer, det är något som efterfrågas av näringslivet och berörda aktörer och det är dessutom något som kan samla en bred politisk majoritet.

När jag debatterade frågan med statsrådet för några månader sedan framkom det dock att regeringen inte har för avsikt att arbeta fram en sådan strategi, trots behovet av nationell kraftsamling. Dessutom väljer regeringen att kraftigt sänka anslagen till Vinnova de kommande åren. I stället för att möta andra länders offensiva satsningar på forskning och innovation går regeringen i motsatt riktning. Det är helt fel väg att gå.

Vi socialdemokrater avvisar naturligtvis regeringens nedskärning och föreslår därtill att anslaget ökas ytterligare med 25 miljoner. I vårt budgetförslag ökar vi forsknings- och innovationsanslagen till Vinnova med 175 miljoner.

Det är uppenbart att regeringens och Sverigedemokraternas höstbudget saknar ambitionen att stärka svensk innovationskraft. Det är högst oroväckande i en tid när Sverige riskerar att halka efter i den globala konkurrensen och dessutom väntas få lägst tillväxt i hela EU.

Fru talman! Mot bakgrund av denna utveckling är min fråga till energi och näringsminister Ebba Busch följande. Hur ska Sverige och svensk industri kunna leda den gröna omställningen när förutsättningarna för forskning och innovation försämras?

Fru talman! I statsrådets samlade svar på våra interpellationer tror jag att ministern missade robotiseringen och automationen. Inte heller riktades ett enda ord om startup- och scaleup-branschen i Sverige, som står inför en rad utmaningar och är en viktig aktör om vi ska genomföra den gröna omställningen. Men jag tar statsrådet på ordet när hon säger att hon ska återkomma med fler åtgärder.

Sverige är rankat fyra i världen när det kommer till robotisering och automation. Kina, Sydkorea och Japan är länderna som ligger före oss. 73 procent av världens alla robotar är installerade i Asien och 15 procent i Europa, mestadels i Sverige. Sverige är en nation som ligger i framkant, men för att fortsätta att vara ett framstående innovationsland krävs en tydlig strategi med en politisk färdriktning som är ämnad att ta Sverige in i den nya tiden som vinnare.

Just nu är vi bäst i Europa, men andra länder är på väg att komma i kapp oss. Just nu kan de gå om Sverige om att vara Europas ledande robotnation om inte något görs. Den socialdemokratiska regeringen införde Robotlyftet, som gav stöd för ökad automation i syfte att stärka svensk konkurrenskraft. Stödprogrammet gav resultat, och Sverige gick om Danmark som Europas ledande robotnation. Genom det sammanhållande nationella stödprogrammet med ett tydligt mål och en tydlig färdriktning gjorde vi Sverige till Europas ledande robotnation. Vi lyckades effektivisera produktionen genom robotisering och därigenom bidra till en grön omställning.

Inte minst behövs stödprogrammen och insatser för våra små och medelstora företag, som är avgörande för att vi ska klara den gröna omställningen. Stora industrier behöver också att staten är med i arbetet för en konkurrenskraftig omställning, men de små och medelstora företagen har inte samma kapacitet att arbeta med frågorna och behöver därför hjälp för att klara omställningen.

Robotlyftet finns inte kvar, fru talman. Jag undrar därför vad regeringens ambition är med robotiseringen av Sverige. Hur ska vi se till att Sverige även i fortsättningen är Europas främsta robotnation, som lyckas effektivisera vår produktion genom automation och skapar en grön produktionskedja?

I regeringsunderlaget finns många som inte vill se statsstödsprogram eller statsstöd till investeringar i Sverige. Medan hela världen försöker locka investeringar till sina länder divideras det i regeringsunderlaget huruvida Sverige ska vara med i den gröna kapplöpningen eller inte, men det är egentligen irrelevant. Den gröna kapplöpningen har redan börjat. Det är inte längre en fråga om vi ska ha fossilfritt stål eller inte utan snarare var den kommer att produceras. Det är inte en fråga om vi ska ha batterifabriker eller inte utan var och i vilket land de kommer att finnas. Det är inte heller en fråga om vi ska effektivisera våra små och medelstora företag genom automation utan i vilken takt vi gör det för att fortsätta att vara konkurrenskraftiga.

Fru talman! Sverige är rankat som fyra i världen när det gäller robotisering av automation. Trots detta ägnade statsrådet Busch inte ett ord åt hur Sverige ska fortsätta att ligga i framkant. Vi får, som sagt, se om det kommer fler besked.

Startup- och scaleup-företag är en bransch där automation används i stor utsträckning och där nya innovationer utvecklas till morgondagens gröna omdaning. Sverige och framför allt Stockholm tillhör världens främsta länder och städer vad gäller startup- och scaleup-företag, men här saknar regeringen politik. Det finns ingen färdriktning och inget stöd att få för dessa företag. Detta är en regering som inte tycks vilja ta vara på svenska innovationer som kommer att stärka landets konkurrenskraft.

Fru talman! Jag skulle uppskatta om statsrådet kunde ägna åtminstone en minut åt att svara på vad hon gör inom sitt ansvarsområde för att skapa rätt förutsättningar för den gröna omställningen i Sverige, särskilt när det gäller automatisering och robotisering inom industrin för små och medelstora företag, samt vilka insatser regeringen gör för att främja startup- och scaleup-scenen i Sverige.

Fru talman! Jag skulle vilja börja med att återvända till frågorna om digitalisering och det som rör innovation, för det är mycket riktigt så att den internationella konkurrensen hårdnar i dessa frågor. Allt fler företag konkurrerar med kunskapsintensiva varor och tjänster.

Regeringen anser att forskning och innovation är avgörande för Sveriges position som kunskapsnation och för Sveriges globala konkurrenskraft samt för att möjliggöra den gröna omställningen. Allting hänger ihop.

Vi kommer att presentera forsknings- och innovationspolitiken i den kommande forsknings- och innovationspropositionen. Det är korrekt att någon särskild innovationsstrategi inte är planerad, utan detta inkorporeras parallellt med - och är en avgörande del i - den industristrategi som kommer att tas fram och flera av de tidigare aviserade strategierna. Det är bärande i forskningspropositionen.

Den digitala industriomvandlingen berör hela näringslivet. Ska Sverige vara ett land där nästa generations avancerade och kraftfulla digitala lösningar utvecklas? Det är egentligen inte en fråga, utan detta behöver ske för att vi ska klara den gröna omställningen. Genom att svenska företag är ledande i att ta fram ny teknik och digitala lösningar etableras också grogrunden för framtida export och arbetstillfällen liksom verktyg för produktivitetsförbättringar.

Forsknings- och innovationsprogrammet Avancerad digitalisering, som initierades av bland annat Verket för innovationssystem, startade under 2021 en långsiktig satsning som ska kunna ge svensk industri en ledarroll inom framtidens digitala och tekniska lösningar. Jag menar att mycket av det som ledamoten Vencu Velasquez Castro pekade på ryms inom detta.

Jag vill fördjupa mig särskilt i frågan om innovation. Det är mycket riktigt så att regeringen gör en omprioritering i budgeten. Vinnova är fortsatt en mycket viktig myndighet i innovationsfrågorna. Man har haft ett uppdrag och har gjort prioriteringar som bland annat rört civilt och militärt försvar. Där ser vi det som kallas dual use, vilket innebär att det som forskas fram och som rör innovationssidan också används inom både det civila och det militära. Det görs en tydlig prioritering av detta i Försvarsmaktens FOI-program. Det tillförs rejält med medel de tre kommande åren, även till Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI.

Som ansvarig minister för Vinnova menar jag att det finns en tydlig effektiviseringspotential hos Vinnova i och med att det görs en så tydlig prioritering av det som rör civilt och militärt försvar och som är innovationsrelaterat och delvis forskningsrelaterat. Detta läggs nu tydligt i Försvarsmaktens FOI-program och hos Totalförsvarets forskningsinstitut. Det är inte exakt samma summor, men det är i närheten av liknande nivåer för de kommande tre åren.

Kompetensfrågan är ett jättebekymmer; jag vill verkligen understryka detta. Energimyndigheten har haft ett väldigt viktigt samordningsuppdrag gällande kompetensförsörjning som man presenterade den 5 oktober. Jag ser verkligen fram emot att kunna ta många av dessa slutsatser vidare.

Herr talman! Jag tackar statsrådet för svaret.

Låt mig återgå till innovationsfrågorna. De länder Sverige konkurrerar med storsatsar på forskning och innovation. De skär inte ned, och de pratar inte om effektiviseringar.

Sverige förlorade nyligen platsen som Europas främsta innovationsland och riskerar nu att halka efter ytterligare. Därför är det hög tid att regeringen påbörjar arbetet med att ta fram en offensiv innovationsstrategi. Vi behöver bli mycket bättre på att öka kunskapen om hur innovationer kan skyddas, använda forskningsmedel mer effektivt och se till att innovationer i större utsträckning kan kommersialiseras.

En sådan strategi finns redan i Danmark och Finland, och i Finland pågår en nationell kraftsamling i bred parlamentarisk enighet för att utveckla innovationspolitiken och genomföra rekordstora satsningar.

Även Norge arbetar strategiskt med dessa frågor, inte minst när det gäller patentdata. Patentstyret i Norge gör varje år djupgående patentanalyser just för att säkerställa att forsknings- och innovationsmedel går dit där de gör störst nytta. Detta borde vi även göra i Sverige, för då kan vi avgöra var Sverige har störst möjlighet att bidra med ny kunskap och teknologi.

Inte minst behöver vi en innovationsstrategi för att möta den snabba utvecklingen inom AI och digitalisering. Även här behöver det tas krafttag för att inte bara hålla jämna steg utan kunna leda utvecklingen.

Därför är det fortfarande min förhoppning att regeringen kan gå oss till mötes och påbörja arbetet med att ta fram en innovationsstrategi. Statsrådet önskar få återkomma med svar vad gäller arbetet inom andra strategier, men detta arbete behöver växlas upp här och nu.

Herr talman! När nu arbetet framåt diskuteras vill jag tillägga att Socialdemokraterna vill se en ambitiös och strategisk inriktning på innovationsarbetet när regeringen presenterar en ny forsknings- och innovationsproposition 2024. I detta arbete är immaterialrätten helt avgörande, särskilt när det gäller att öka nyttiggörandet av svensk forskning. Vi behöver se till att svensk forskning leder till största möjliga nytta för det stora flertalet i samhället. Detta vill jag understryka eftersom jag inte har hört statsrådet nämna immaterialrätten en enda gång under denna debatt, och den får vi inte glömma bort.

Herr talman! Vinnova är en viktig del i att säkerställa att näringslivet lägger sin forskning och utveckling i Sverige, för det är ingen självklarhet. Regeringens och Sverigedemokraternas nedskärningar är därför oroväckande. Kritiken har varit omfattande, för industrin är orolig för att innovationspolitiken inte får det långsiktiga lyft och den finansiering som krävs för att Sverige ska kunna vara ett ledande innovationsland. Det går dessutom helt emot den internationella trenden att öka offentliga satsningar på området, och nu springer andra länder förbi Sverige i både ambitioner och ansträngningar.

Det är uppenbart att näringslivet och andra aktörer står redo att växla upp innovationsarbetet för att Sverige och svensk industri ska kunna leda den gröna omställningen. Min fråga till energi- och näringsministern är: När är regeringen redo att göra detsamma?

Herr talman! Som jag var inne på i mitt tidigare inlägg behöver vi en politisk färdriktning som tar ett helhetsgrepp om den gröna omställningen, där stora industrier och små och medelstora företag får förutsättningar att bidra till en total omställning av samhället, vilket i slutändan kommer att leda till stärkt svensk konkurrenskraft och ökat välstånd. Vi står inför ett vägval som inte bara handlar om industrins konkurrenskraft utan även om hur Sverige ska bidra till minskade globala utsläpp utan att försvaga den ekonomiska utvecklingen, utan snarare stärka den.

De utökade möjligheterna till statsstöd är något som regeringen bör ta vara på. Detta är något som Ebba Busch och jag redan har debatterat tidigare, herr talman, men där för lite sker. En sådan möjlighet är att satsa på robotisering av vår produktion, att skapa ett stödprogram som ser till att små och medelstora företag får möjlighet att automatisera sin produktion och som tar fasta på den utvecklingsförmåga som svensk tillverkningsindustri har.

Industrins ekonomiska råd kom med en ny rapport, Klimatomställning på lika villkor?, där det konstateras: "Den andra dimensionen är en konkurrensanalys som bland annat inkluderar vilka statliga stöd som erbjuds av andra länder. USA:s klimatinitiativ, IRA, innebär exempelvis betydande subventioner i form av skattelättnader till inhemska producenter, vilket riskerar att motverka klimatpolitiska åtgärder i Europa och snedvrida konkurrensen för de delbranscher som genomgår klimatomställning. Utökade möjligheter till stödåtgärder för klimatomställning inom EU innebär att vi kan förvänta oss ytterligare stödåtgärder i andra europeiska länder, vilket riskerar att förändra konkurrensförhållandena på den europeiska marknaden."

Regeringen behöver göra en ordentlig konsekvensanalys av vad det innebär om Sverige inte ökar antalet statsstödsprojekt i förhållande till vår konkurrenskraft, herr talman. Många andra EU-länder har nationella tillväxtstrategier för just startup- och scaleup-företag, som också är viktiga för den gröna omställningen. Man klumpar inte ihop höginnovativa startup-företag med andra småföretag. Dessa bolag behöver olika insatser från politiken. Småföretag behöver vissa insatser, och startup-företag behöver andra insatser. Sverige behöver se till att det finns tillräckliga medel för att skapa forum där startup- och scaleup-företag kan utvecklas vidare och program som gör att studenter från olika lärosäten vågar, kan och vill satsa sina idéer i en verksamhet som senare blir nästa Spotify eller Skype. De behövs, och politiken behöver skapa förutsättningarna.

I Sverige har vi ett nationellt inkubatorsprogram som riktar sig främst till startup-företag, alltså den tidiga fasen, men vi ligger efter när det kommer till förutsättningarna för scaleup-företag att växla upp och bli livskraftiga. Vi socialdemokrater har förordat en nationell plattform för att se till att svenska scaleup-företag inte går under utan tillåts att utvecklas. Men även här saknar regeringen politik.

Herr talman! I stället för att Verket för innovationssystem, som har nämnts ett antal gånger i dessa interpellationer, ska kunna fortsätta att arbeta med våra främsta innovationer får vi se minskade anslag om en halv miljard fram till 2026. Inte heller har regeringen gett besked om nya samverkansprogram för att ihop med branschen identifiera utmaningar och möjligheter för att gemensamt stärka förutsättningarna för att bidra till stärkt svensk konkurrenskraft. Det finns inga program, inga strategier och inga ökade resurser. Det är en farlig politik som kommer att göra att vi ser investeringar hamna utomlands. Företag med svenska innovationer kommer helt enkelt att välja att etablera sig utomlands. Vi måste ta vara på de svenska innovationerna som kan skapa de nya svenska jobben.

Herr talman! Jag undrar därför vad statsrådet Ebba Busch tänker göra för att se till att Sverige blir en stark robotnation som även tar till vara höginnovativa startup- och scaleup-företag.

Herr talman! Jag kan berätta för åhörarna att vi är inne på den tredje timmen där jag svarar på interpellationer från ledamöterna.

Detta gör vi om! Men jag kan hålla med om att vi kanske inte gör om det med så många frågor i ett sjok - där kan jag ge er superrätt.

När det gäller startup- och scaleup-företag. har expertskatten ändå bäring på dessa mer än på många andra företag. Jag håller med om att det finns en skillnad för startup-företag. Det finns också en skillnad mellan startup-företag och scaleup-företag. Vi har många gånger också lagt väldigt stort fokus på att det ska kunna poppa upp nya innovativa företag - men hur ska de kunna växla upp, bli kommersiellt gångbara och bli riktigt livskraftiga och konkurrenskraftiga? Jag håller med om att vi behöver utveckla ännu fler mått och steg.

Med det sagt står jag för att vi har lagt det stora fokuset på att det ska bli generellt sett mer företagarvänlig politik, och det menar jag att regeringen har lyckats göra ett rejält ryck med, även under vårt första år i regeringsställning. Expertskatten nämnde jag, och andra saker är personaloptioner, FoU-avdraget och översynen av 3:12-regler för entreprenörer. Därtill har vi aviserat industristrategin, mineralstrategin och strategin för norra Sverige.

I strategin för norra Sverige ingår en helhetssyn på dessa frågor, inte bara infrastruktur och energi utan även kompetensförsörjning, bostäder och välfärd. Ta en sådan kommun som Ånge, som har intressanta företagsetableringar på ingång. De står med en jätteutmaning i och med att de inte är kapitalstarka nog för att kunna bygga tillräckligt med förskolor och skolor för att kunna matcha detta. Detta är just vad den här strategin går ut på, som har sin utgångspunkt i norra Sverige men som kommer att kunna ha bäring på hela Sverige. Vi har mycket riktigt hittat ett nytt sätt att gå vidare med det som utredaren Peter Larsson så förtjänstfullt har tittat på vad gäller norra Sveriges stora potential, och vi vill se det applicerat på fler områden.

Under åtta år tog den förra regeringen beslut om ett havsbaserat vindkraftsprojekt. På åtta månader tog den här regeringen beslut om två havsbaserade vindkraftsprojekt. Det säger någonting om att detta är en viktig och välkomnad del. Och självklart finns det ett behov av fler vindkraftstekniker! Jag kommer att få äta upp detta, för jag får mer jobb att göra, men jag tycker att den frågan förtjänar en egen interpellation. Frågan fanns inte konkret ställd i dag, men jag ser gärna att vi återkommer till den.

Jag skulle vilja gå lite djupare in på kompetensförsörjningsfrågan i mitt sista inlägg, men nu fokuserar jag ändå på att World Intellectual Property Organization placerar Sverige som tvåa efter Schweiz. Det är inte fy skam. Jag ser det som en utmaning, men det är verkligen inte dåligt. Tittar man på European innovation scoreboard ligger vi etta.

Under det svenska EU-ordförandeskapet tog vi också ett otroligt efterlängtat mer enhetligt och gemensamt patentsystem i hamn. Det har vi alltså hållit på med under tre svenska EU-ordförandeskap och gick nu i hamn med det under våren.

Vi gör det vi kan för att vara en grindvakt, inte minst på EU-området i de immaterialrättsliga frågorna. Där ser vi många hot, inte minst på läkemedelsområdet som står för en otroligt stor del av svensk bnp. Många svenskar vet inte om det, men det är en av våra största intäktstillgångar. Och där gör vi mycket för att hålla rent mot EU-lagstiftning som skulle kunna hämma denna konkurrenskraft.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Jag tackar statsrådet för svaret. Jag håller med om att det blir spretigt här. Men jag skulle ändå vilja använda mitt sista anförande för att betona att Sverige har byggt sitt välstånd på att vara ett land som ligger i framkant i fråga om teknik, kunskap och innovation. Vi har länge gått längst fram i ledet, och det är det som har gjort att ett litet exportberoende land i norra Europa har kunnat bli så framgångsrikt och har kunnat bygga ett så starkt välfärdssamhälle.

Nu står Sverige inför ett vägval. Vi kan antingen välja att fortsätta ligga i framkant och öka takten i omställningen, vilket leder till fler jobb och ett ökat välstånd i hela landet, eller också kan vi välja att halka efter och gå miste om de jobb och det välstånd som omställningen skapar. Det har vi helt enkelt inte råd med.

För att Sverige ska fortsätta att ligga i framkant finns det flera saker som vi behöver göra på innovationsområdet. Vi behöver en offensiv innovationsstrategi. Vi behöver öka, inte minska, satsningarna på forskning och innovation. Och vi behöver en regering som visar på ett starkt politiskt ledarskap.

Nu är det upp till den nuvarande regeringen att stärka svensk innovationskraft under denna mandatperiod, så att Sverige kan fortsätta att vara ett ledande innovationsland som skapar jobb, välfärd och välstånd i hela landet.

Herr talman! Jag tackar Ebba Busch för denna interpellationsdebatt. Jag håller med om att det är lite rörigt, och vi får nog anledning att diskutera dessa frågor igen.

Statsrådet behöver nog inse att den gröna omställningen kan tacklas bara genom att man förstår hur olika beståndsdelar utgör en helhet som tillsammans är den totala omställningen av samhället - en omställning som inte hämmar ekonomisk utveckling utan främjar den. Jag trodde att syftet med det nya superdepartementet var att man skulle samla alla dessa frågor. Men det verkar inte alls ha blivit så. Det verkar snarare ha blivit mycket spretigare.

I stället har frågan kring automation och robotisering näst intill nonchalerats under denna interpellationsdebatt. Det tycker jag är bekymmersamt. Statsrådet har inte heller lyckats presentera en enda lösning på hur vi ska se till att startup- och scaleup-företag får rätt förutsättningar för att bidra med innovationer som gör att vi kan accelerera mot en grönare framtid. Även hos dessa aktörer är automation viktigt. Här kan Sverige ligga i framkant genom att främja höginnovativa startup-företag som är med och effektiviserar vår produktionskedja.

Herr talman! Regeringsmakten förpliktigar. Den innebär att man bestämmer. Man har möjlighet att förändra samhället. Den gröna omställningen kommer att ske, och det är upp till regeringen om Sverige där kommer att ses som en vinnare eller en förlorare. Alla förutsättningar har funnits där, och de finns kvar. Regeringen skulle kunna få en bred energiöverenskommelse, som debatterades här tidigare, för att lösa elförsörjningen för 20- och 30-talets elektrifierade samhälle. Regeringen har stöd för att införa statsprogram för såväl stora som små industrier. Men det verkar vara Tidölaget som är bromsklossen för den gröna omställningen - sverigedemokrater som inte vill se statsprogram och moderater som fortsätter att dividera om vindkraftens vara eller icke vara. Och medan regeringsunderlaget käbblar genomför andra länder omställningen bit för bit. Hela den svenska konkurrenskraften och det svenska välståndet riskeras till förmån för populism, och det gör Sverige fattigare.

Just nu är Sverige i framkant. Men om regeringen fortsätter att underinvestera kommer vi att bli ett teknologiskt u-land, herr talman, och det vill inte jag.