Pål Jonson

Fru talman! Markus Selin har frågat mig hur vi säkerställer att de tillskjutna medlen till försvaret används effektivt och produktivt samt att erforderlig kostnadsuppföljning görs.

Regeringens prioritering för kommande försvarsbeslutsperiod är att snabbt bygga militär förmåga och att åstadkomma materiellt och personellt uppfyllda samt samövade krigsförband som motsvarar omvärldsutvecklingens krav och Sveriges ambition att vara en trovärdig, pålitlig och solidarisk allierad.

Regeringen lägger stor vikt vid god kostnadsuppföljning och uppföljning av verksamheten. Försvarsmaktens anslag ökade med cirka 59 procent mellan åren 2022 och 2025. Utifrån Försvarsmaktens senaste årsredovisning kan jag konstatera att ökningen av medel har gått till att öka takten i tillväxten av det militära försvaret. Exempelvis skedde under år 2024 omfattande materielleveranser, drygt 7 300 värnpliktiga påbörjade sin grundutbildning och 310 nya yrkesofficerare anställdes i Försvarsmakten. Parallellt med detta fortsatte Försvarsmakten att lämna omfattande stöd till Ukraina.

Försvarsmakten har i likhet med andra myndigheter krav på effektivitet, god hushållning och rättvisande redovisning. Försvarsmakten ska också ha en internrevision. Därtill finns även riksdagens granskning genom Riksrevisionen och dess årliga revision.

Sedan två år tillbaka finns dessutom en särskild myndighet som har till uppgift att följa utvecklingen och utvärdera genomförandet av försvarsbeslutet. Den heter Myndigheten för totalförsvarsanalys, vilket förkortas MTFA. MTFA har till uppgift att följa upp, analysera och utvärdera verksamheten inom totalförsvaret samt att bistå regeringen med kvalificerade kunskapsunderlag.

Fru talman! Tack, Lena Johansson, för interpellationsdebatten!

För att sammanfatta: Det finns åtgärder som vidtas för att skydda de värnpliktigas situation. Bland det viktigaste är naturligtvis arbetsmiljölagen och de skyddsassistenter som finns. Försvarshälsan spelar också en viktig roll. Vi har också användandet av värnpliktskonsulenter samt Pliktrådets viktiga roll. Det här är viktiga åtgärder för att försäkra oss om att de värnpliktiga har så bra förutsättningar som möjligt.

Inget system är dock så bra att det inte kan bli bättre. Det finns därför alltid skäl att överväga nya och andra åtgärder. Ett exempel är införandet av en visselblåsarfunktion som inte bara träffar Försvarsmaktens personal utan också de värnpliktiga. Det är någonting jag är villig att överväga, och det är någonting jag kommer att diskutera med Försvarsmakten och med Pliktrådet vid tillfälle.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Det är bra att diskutera värnpliktigas villkor. Det är en viktig och angelägen fråga för hela samhället. Att göra värnplikten är som sagt en plikt, men det är inte en rättighet. Det är givetvis ett ingripande i människors personliga frihet – både skolplikt och värnplikt, som är centrala hörnstenar i samhället. Det är därför villkoren och förutsättningarna för dem ska vara bra.

I allmänhet är min bedömning att de värnpliktiga har bra förhållanden och att de också upplever det. När vi läser värnpliktsenkäten ser vi numera som sagt att det är få avgångar. Det ligger någonstans kring 7–8 procent, vilket är lägre än till exempel när vi hade frivillig rekrytering. Det finns i värnpliktsenkäten indikationer på att ungefär tre fjärdedelar skulle rekommendera andra personer att göra värnplikten.

Vi konstaterar också att ett stort antal personer stannar inom Försvarsmakten. Det är någonting som är mycket viktigt nu när Försvarsmakten ska växa, och det är en stor tillgång för hela samhället. Jag pratar med många av mina kollegor på den europeiska kontinenten som inte har värnpliktsinstrumentet. Där är personalen det absolut största hindret för en snabb militär tillväxt. Så är det i många delar av Europa.

Med det sagt upplever jag faktiskt också att Försvarsmakten är medveten om att man har ett stort ansvar, eftersom vi använder pliktinstrumentet, och att man också sörjer för att de värnpliktiga har så goda förhållanden som möjligt. Man vidtar också ett antal åtgärder för att kunna skapa så bra förhållanden som möjligt.

Försvarsmakten har ibland varit mer återhållsam än vad politiken i Försvarsberedningen har varit när det gäller att bygga ut värnplikten. Ett av de skäl de anfört är att till exempel bristen på officerare kan göra att man inte får tillräckligt bra utbildning. Det kan också vara så att infrastrukturen inte är så bra och så vidare. Jag upplever att Försvarsmakten själv är medveten om det ansvar man har när man bygger på pliktinstrumentet.

Jag vill lyfta fram ett par saker som jag tycker är bra och som också sker. Det är att värnpliktiga genom ett utredningsstöd gällande ovälkommet beteende ges vägledning, utredningsstöd och uppföljning vid sådant beteende. Det är jätteviktigt. Det ska givetvis vara absolut nolltolerans när det gäller ovälkommet beteende. Det är bättre nu än det i vissa fall har varit historiskt, men målet måste som sagt vara nolltolerans för detta.

Jag vill också lyfta fram det viktiga arbete som Pliktrådet gör, inte minst genom de återkommande förbandsbesök de gör. Jag tror att man gjorde minst ett trettiotal under förra året. De rapporterna läser vi noggrant på departementet, och om brister pekas ut brukar vi följa upp dem i riksdagen – precis som Lena Johansson har gjort i dag gällande att bygga upp en visselblåsarfunktion som också omfattar de värnpliktiga.

Fru talman! Tack, Lena Johansson, för interpellationen!

Som jag sa i mitt svar kommer jag att ta kontakt med Försvarsmakten för att diskutera behovet av en visselblåsarfunktion. Jag för också en löpande dialog med Pliktrådet.

Jag vill ta krafttag i det som Lena Johansson ringade in. Vi har nu ett mer omfattande utövande av värnplikt och med det allt fler personer som träffas av det instrumentet. Det kommer också en större del av varje årskull. Då är det naturligtvis extra viktigt att förhållandena är goda men också att det finns bra åtgärder och kanaler för att tydliggöra där det råder missförhållanden så att de värnpliktiga har så bra förutsättningar som möjligt.

Jag ville säga det som inledning. Jag kan nämna ytterligare några aspekter; sedan ska jag mer specifikt gå in på Lena Johanssons fråga.

Arbetsmiljölagen är tydlig med att de värnpliktiga ska ha en god arbetsmiljö som främjar hälsan och minskar riskerna för tillbud och olycksfall. Det finns också andra aspekter som jag tycker är viktiga och som man också behöver beakta. Det handlar till exempel om användandet av skyddsassistenter. Det ska finnas en skyddsassistent på varje pluton eller motsvarande enhet där totalförsvarspliktiga genomför grundutbildningen. I skyddsassistentens uppgifter ingår att kontrollera att det finns skydd mot ohälsa och olycksfall. Det finns också andra verktyg som skyddar de värnpliktiga.

Med det sagt: Lena Johansson frågar varför visselblåsarfunktionen inte omfattar de värnpliktiga.

Den information som jag fått är att när man tog fram den här lagstiftningen under förra mandatperioden uttryckte Försvarsmakten i sitt remissvar att den såg ett värde i att även värnpliktiga skulle omfattas av visselblåsarfunktionen. Men när det underlaget gick till regeringen och till Försvarsdepartementet missade man det i lagstiftningen. Det här var den förra regeringen. Jag är inte ute efter ett politiskt gräl mellan oss; de värnpliktiga är inte betjänta av det. Men den förra regeringen valde att inte lägga in värnpliktiga i den lagstiftningen.

Vad gör vi då framöver? Jag har för avsikt att ta upp frågan med Försvarsmakten för att identifiera om det finns ett behov. Den bedömning som vi har gjort när vi tittat på detta är att det inte nödvändigtvis måste vara en revidering av lagstiftningen. Jag föreställer mig att det kanske skulle kunna gå med till exempel en förordning eller en instruktion till myndigheten. Men det är min avsikt.

Jag kommer naturligtvis att fortsätta diskutera den här frågan också i den dialog jag har med Pliktrådet, som är bra och konstruktiv.

Fru talman! Lena Johansson har frågat mig om och hur Försvarsmakten arbetar med att säkerställa en fungerande visselblåsarfunktion för värnpliktiga och vilka åtgärder jag avser att vidta för att stärka alternativt initiera detta arbete.

Det är viktigt att bevaka och värna att grundutbildning med värnplikt fortsatt håller hög kvalitet. Den så kallade grundutbildningsenkäten 2024 visar att närmare hälften av de personer som genomgår grundutbildning avser att fortsätta sitt engagemang inom Försvarsmakten. Andelen som sedan gör det ligger på runt 30 procent. Tre av fyra värnpliktiga skulle rekommendera värnplikten för en vän eller annan bekant. Det vittnar om en utbildning som i allt väsentligt håller hög kvalitet.

För att följa utvecklingen har jag regelbundet möten med Pliktrådet, arbetstagarorganisationerna och Försvarsmakten.

Enligt lag (2021:890) om skydd för personer som rapporterar om missförhållanden ska alla offentliga och privata verksamhetsutövare med 50 eller fler anställda ha en visselblåsarfunktion på plats. Inom Försvarsmakten finns en visselblåsarfunktion. Värnpliktiga är emellertid inte anställda, och de är inte heller i ett arbetsrelaterat sammanhang. Därför omfattas de inte av lagen och de personkategorier som lagen anger.

Totalförsvarspliktigas möjlighet till medinflytande regleras i den så kallade medinflytandeförordningen (2017:1249). Försvarsmakten har med stöd av denna förordning föreskrivit om värnpliktigas deltagande i arbetsmiljöarbetet. Syftet är att utveckla verksamheten i enlighet med utbildningens mål och att främja goda utbildningsförhållanden. Medinflytandesystemet är organiserat på lokal nivå och på central nivå i form av Pliktrådet.

Jag kommer att ta upp frågan med Försvarsmakten om det finns behov av ytterligare åtgärder.

Fru talman! Tack till Alexandra Anstrell för frågan!

Kopplat till vår insats i Polen, det som heter Air Policing, är det Försvarsmaktens egen bedömning att detta kommer att stärka förmågan i flygvapnet i och med att vi kommer att få en högre grad av interoperabilitet eller en bättre förmåga till samverkan. Vi stärker Nato, och Natomedlemskapet stärker oss.

Jag tycker att man ska se detta i ljuset av att vi nu har varit allierade i ett år. Sverige gick med i Nato inte bara för att få säkerhet utan för att också kunna ge säkerhet. Det gör vi snart i Polen, det gör vi i Lettland genom vår mekaniserade bataljon och det gör vi i Finland, där vi har huvudansvaret för Natos aktiviteter för avskräckning och försvar. Det är en solfjäder av Natoaktiviteter som Sverige nu bedriver i närområdet som jag tycker att det finns anledning att känna en viss stolthet över.

(Applåder)

Fru talman! Tack, Camilla Brunsberg, för en angelägen fråga!

Vi står i ett läge där många länder i Europa nu ska växa samtidigt med sina nationella försvar. Vi ska också fortsätta att stötta Ukraina långsiktigt.

När man tittar på den svenska försvarsindustrin ser man att den nu är på maxnivåer när det kommer till antalet anställda och i termer av omsättning.

Nu är vi i ett läge där vi kommer att behöva bygga ut produktion. Den bästa förutsättningen för att göra det är att vi gör precis som Camilla Brunsberg var inne på.

Det första handlar om långsiktiga beställningar, och gärna att flera länder går ihop så att vi kan få en större volym på beställningarna.

Det andra är kompetensförsörjning. Det vet vi att försvarsindustrin jobbar aktivt med. Det gör vi också på Regeringskansliet. Vi har lagt fram en strategi för det som heter STEM för att få fram fler personer som vill ägna sig åt naturvetenskapliga yrken och ingenjörsyrken, som också är väldigt viktiga.

Ett antal saker berörs i frågan. Vi kommer att återkomma i regeringens försvarsindustristrategi senare i år.

Fru talman! En stark försvarsindustri utgör en central del av ett lands samlade försvarsförmåga. Därför kommer vi under våren att presentera en försvarsindustristrategi. Det är faktiskt första gången på över 20 år som Sverige får en försvarsindustristrategi. Den bygger på tre ben: ökat samarbete, ökad innovation och ökad produktion. För att vi ska få försvarsindustrin att skala upp måste det komma långsiktiga beställningar. Vi måste jobba mer mellan olika länder och lägga större och långsiktiga beställningar så att de vågar investera i sin produktionsförmåga.

(Applåder)

Fru talman! Tack, Oskar Svärd, för engagemanget för Ukraina!

Jag tackar också för hela riksdagens breda uppslutning kring stödet till Ukraina. Det är verkligen en styrka för Sverige i de internationella sammanhangen att vi har detta breda stöd kopplat till Ukraina.

Det besked som vi gav i förra veckan var att vi nu stärker den ukrainska förmågan på artilleriområdet, delvis genom nyproducerade Archerpjäser. Det som är bra med det är framför allt att vi slipper ta dem från Försvarsmaktens krigsorganisation. I stället använder vi den starka försvarsindustri som vi har i Sverige genom att skicka nyproducerade artilleripjäser.

Den andra dimensionen här är att vi har ett artillerilokaliseringssystem som heter Arthur. Sverige jobbar med sitt stöd genom att ha förmågor, och genom att integrera olika förmågor kommer Ukraina att få bättre förmåga att kunna påverka skeenden på slagfältet i Ukraina mot den ryska aggressionen.

(Applåder)

Fru talman! Jag tackar för frågan. Det är en fråga som vi har arbetat med på Regeringskansliet, och det korta svaret är att den också bereds på Regeringskansliet.

Jag är bekant med vad Försvarsmakten har sagt i sitt yttrande. Jag vet också vad Försvarets radioanstalt har påpekat i sitt yttrande.

Detta kan man möjligtvis komplettera med frågan om Signal och hur Försvarsmakten ska kunna använda Signal. Under kriget i Ukraina har Signal varit central för de ukrainska väpnade styrkorna att använda för en hög grad av kryptering.

Jag har inga nya besked att ge i dag från regeringens sida. Vi bereder det här och tittar på det med olika infallsvinklar.

Fru talman! Tack, Per Söderlund, för en angelägen fråga!

I grunden är det positivt att allt fler unga nu är intresserade av och engagerade i att genomföra värnplikten. Siffran har stigit efter det att den fullskaliga invasionen i Ukraina bröt ut.

Jag känner till detta fall, men då det är ett rättsfall kan jag inte kommentera det annat än på en generell nivå. Där finns ett par aspekter. Att göra värnplikten är en skyldighet men ingen rättighet, och vi har privilegiet att det är fler som vill göra värnplikten än vad som får göra det.

Med det sagt: När det kommer till de medicinska prövningarna sker det hela tiden ett löpande arbete för att skapa förutsättningar för Försvarsmakten att växa. Det som har varit begränsningen för personer med olika diagnoser är att de till exempel behöver medicin i fält, vilket kan vara svårt att ordna under krigsförhållanden.

Jag vet att Plikt- och prövningsverket i dialog med Försvarsmakten hela tiden arbetar med dessa frågor.

(Applåder)

Fru talman! Jag söker inte strid i försvarspolitiken, Peter Hultqvist, och det tror jag inte att Socialdemokraterna gör heller. Jag noterar bara att det kommer skiftande besked från Socialdemokraterna. För tre veckor sedan sa man klart och tydligt att Försvarsberedningen inte ska aktiveras, men i dag säger man att den ska det.

Jag noterar också att Magdalena Andersson sa att det skulle vara en finans- och försvarsberedning. För mig är formen underordnad. Låt oss hitta en ny, bred politisk överenskommelse. Regeringen står redo att bjuda in riksdagens partier för att hitta goda förutsättningar för detta.

Fru talman! Jag tackar Peter Hultqvist för frågan, som rör flera frågor.

När det gäller den fråga som är kopplad till säkerhetsanalysen tog regeringen första steget till den i samband med att vi i förrförra veckan bjöd in partiledarna för att ha överläggningar och diskussioner om det aktuella säkerhetspolitiska omvärldsläget. Även den militära underrättelse- och säkerhetstjänsten var där och hade en föredragning. Jag utesluter inte att det kommer att bli fler sådana förutsättningar att diskutera det säkerhetspolitiska omvärldsläget och därefter göra analyser.

En annan dimension gäller det arbete som nu ligger framför oss med att fastställa de militära förmågekrav som vi kommer att få som Natoallierad. Här har vi gett ett uppdrag till Försvarsmakten att kostnadsberäkna dem och titta på genomförbarheten. Jag har hela tiden sagt att vi under våren kommer att bjuda in riksdagens partier för att hitta en ny överenskommelse kopplad till försvarsekonomin och Natos nya militära förmågekrav.

Herr talman! Tack, Jörgen Berglund, för frågan!

Det är en lärdom från kriget i Ukraina att en stark försvarsindustri utgör en del av vår samlade försvarsförmåga. Hade vi inte haft en så stark försvarsindustri hade vi inte kunnat lämna så långsiktigt, starkt och uppskattat, det vet vi, stöd till Ukraina.

Jag har sagt att försvarsindustrin kommer att stå på tre ben. Först och främst kommer den att stå på ökad innovation. Där har vi goda förutsättningar. Vi har en väldigt stark civil teknologi.

Vi kommer att bygga på ökad produktion. Vi vill se ökad produktion av försvarsmateriel. Det innebär att vi vill se fler företag och aktörer som går in på försvarsmarknaden.

Det kommer också att vara viktigt att få ett ökat samarbete mellan försvarsföretagen, myndigheterna och akademin.

Det är de tre huvuddelarna i den kommande försvarsindustristrategin som kommer att presenteras och komma till riksdagen under våren.

Herr talman! Tack, Lena Johansson, för frågan!

Framför allt påverkas Sveriges säkerhet av utfallet av kriget i Ukraina. Det är den centrala faktor som påverkar oss. En dålig fred som skulle stärka Ryssland och försvaga Ukraina utgör också ett hot mot vår egen säkerhet.

Kopplat till detta är de transatlantiska relationerna fortsatt viktiga. Det har vi understrukit. Det är inklusive de bilaterala försvarsrelationerna mellan Sverige och USA.

Vi måste återigen förbereda oss för att ta ett större ansvar för vår egen säkerhet, givet att USA också kommer att titta på andra regioner i större omfattning. Det gäller framför allt den indopacifiska regionen och i förhållande till Kina.

Herr talman! Tack, Göran Hargestam, för en angelägen fråga!

Kopplat till miljötillstånd har vi ändrat från tillståndsplikt till anmälningsplikt. Det innebär att ett förfarande för att till exempel få tillstånd för ett skjutfält kan gå på sex till tolv veckor i stället för ett år. Det är ett viktigt framsteg för att skynda på förutsättningarna för utbyggnaden av totalförsvaret.

Vid sidan av det har vi arbetat för att decentralisera ett antal beslut. Förut krävde tillträdesförordningen ett regeringsbeslut när ett utländskt örlogsfartyg kom till Sverige. Nu kan vi lägga det på myndigheten.

Det andra gäller upphandlingsfrågor. Där har vi också höjt nivån för när det krävs ett regeringsbeslut, till exempel för Fortifikationsverket från 60 miljoner till 200 miljoner. Försvarsmakten får upphandla upp till 700 miljoner utan ett regeringsbeslut, just för att skynda på processer och se till att vi får ett starkare totalförsvar mycket snabbare.

Herr talman! Tack, Johan Andersson, för frågan!

Det finns ungefär 240–250 befattningar som Sverige ska kunna fylla upp i Natos olika ledningsstrukturer inom sex år efter att landet blivit medlem i Nato. Norfolk, som Johan Andersson besökte, är ett av de ställen där vi kommer att ha flest officerare.

När det gäller om jag kommer att vidta åtgärder för detta hänvisar jag till att detta framför allt är en fråga för arbetsmarknadens parter. Vi lägger oss alltså inte i avtalsfrågor. Vi vidtar däremot ganska stora åtgärder för att få fram fler officerare. Det är viktigt.

Vi bygger ut antalet platser på Försvarshögskolan, vi höjer ersättningsnivån för officersaspiranter och det kommer ut fler specialistofficerare. När vi bygger ut värnplikten finns det naturligtvis också bättre förutsättningar för att fler människor ska kunna söka sig till det militära yrket. Avtalsfrågor är dock en fråga för arbetsmarknadens parter.

Herr talman! Det finns ett antal delar i detta. Bland annat stöder vi rehabilitering av ukrainska soldater. Sverige hör till de länder i Europa som har rehabiliterat flest ukrainska soldater, och jag har själv träffat flera av dem. I december antogs också en veteranstrategi för att de som har varit ute ska kunna få bra stöd. Det är möjligt att vi kan titta på dessa frågor också kopplat till svenskar som har varit utomlands, för grundtanken är att alla veteraner ska få en bra behandling när de kommer tillbaka till Sverige.