Niklas Sigvardsson

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag tackar utbildningsministern för svaret.

I sitt svar på interpellationen nämnde utbildningsministern stödet på 50 miljoner för 2024 till utveckling av lärcentrum. Stödet har en avgörande roll för att driva på utvecklingen av lärcentrum och skapa bättre genomströmning och ett mer inkluderande utbildningssystem. Söktrycket på dessa pengar är stort, och det är många fler kommuner som söker stödet än som får det. Ministern säger att man inte avser att minska eller avskaffa stödet, vilket är positivt. Men det är en klen tröst med tanke på att regeringen har skurit ned på stödet till lärcentrum med i princip 50 procent sedan man tog över 2022 - detta i en tid då arbetslösheten har ökat och vi har en arbetslöshets- och konkursvåg i samma storlek som på 90-talet. Man säger att stödet inte ska minskas eller avskaffas, men man har ju redan minskat det de senaste två åren. Det är en dålig utbildnings- och arbetsmarknadspolitik som slår hårt mot de lärcentrum som finns runt om i vårt land.

Det är tyvärr inte bara färre som får del av pengarna. Under 2024 får inga kommuner norr om Borlänge och Sandviken ta del av stödet, och vårt land sträcker sig ju ganska mycket längre än från Ystad till Borlänge. Socialdemokraterna dubblerar därför regeringens satsning i sin budgetmotion. Vi ser det som avgörande att det inte bara ska vara fina ord om campusbaserad och decentraliserad utbildning utan att lärcentrumen måste kunna fortsätta att utvecklas och ta kliv framåt för att tillgängliggöra utbildning för de många i vårt land som bor långt från orter med lärosäten. Utbildningsministern nämner yrkesverksamma, och dessa måste kunna ta del inte bara av distansutbildningar utan också platsbundna utbildningar. Det är ju något visst med att på en fysisk plats utvecklas och lära sig tillsammans med andra. Det är en viktig del i vår kunskapssyn. Därför är det som sagt olyckligt att ingen kommun norr om Borlänge och Sandviken får ta del av stödet för 2024.

När ministern har klarlagt att det är viktigt att det finns lärcentrum i hela landet och att utbildning är viktigt i hela vårt land, inte bara i de södra delarna och på orter med lärosäten, får ministern gärna svara på om vi i framtida förhandlingar kommer att få se ökade resurser till lärcentrum. Kommer det att vara prioriterat för Liberalerna att utöka möjligheterna till platsbunden utbildning?

Fru talman! Jag vill börja med att tacka utbildningsministern för svaret på min interpellation om campusbaserad utbildning och för möjligheten att diskutera detta angelägna ämne.

Frågan kan anses vara snäv och kanske aningen detaljerad, men den är viktig när vi ska försöka säkerställa att hela landet har tillgång till kvalitativ högre utbildning, oavsett om den bedrivs på lärosätets campus eller genom decentraliserade utbildningsformer vid något av landets alla lärcentrum. Det är faktiskt en grundläggande fråga för Sveriges långsiktiga utveckling som kunskapsnation.

Precis som utbildningsministern sa består frågan av tre delar: definitionen av campusbaserad utbildning, regeringens syn på framtida decentraliserad utbildning och stödet till lärcentrum.

Jag börjar med definitionen av campusbaserad utbildning. Våra lärcentrum utvecklar just nu väldigt mycket av sin verksamhet utifrån att de ser sig själva som en del av campus runt om i vårt land. Som utbildningsministern nämnde jobbar UKÄ, alltså Universitetskanslersämbetet, med att ha den officiella statistiken och definitionen. Vi ser positivt på den förändrade definitionen, som talar mer om platsbunden undervisning och utbildning, på grund av att man därigenom vidgar begreppet till att inte bara handla om lärosätets fysiska plats - ett lärosäte kan vara verksamt fysiskt på flera olika områden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag vill också understryka vikten av att campusutbildning på lärosätet och lärcentrums roller inte ses som motsatser utan som komplement. Möjligtvis behöver det utvecklas en nationell strategi eller vision som omfattar både campusbaserad och decentraliserad utbildning och som gör att vi kan stärka den högre utbildningens konkurrenskraft och på så sätt möta samhällets skiftande behov.

Det handlar ju trots allt om att människor ska kunna ta del av högkvalitativ utbildning oavsett var i Sverige de bor. Det ska inte bara handla om distansstudier, utan det ska faktiskt även handla om lärcentrum och fysiska platser där man tar till sig av utbildning. I mitt hemlän, Jönköpings län, bedrivs sådan utbildning i nästan alla områden. Den är väldigt viktig i kommuner som Värnamo och Eksjö, som har decentraliserade sjuksköterskeutbildningar, och i till exempel Vetlanda och Gislaved, som jobbar mycket med industrins utveckling.

När det gäller decentraliserad utbildning är det inte bara vårdyrkena, som ministern nämnde, som är viktiga. Många andra bristyrken är också betydelsefulla för vårt land, och man kan ta del av decentraliserad utbildning till dessa yrken. Till exempel kan man utbilda sig till förskollärare vid olika lärcentrum. Vi jobbar också med olika typer av verkstadsindustriteknik och liknande, som behövs väldigt mycket inom industrin just nu, trots att arbetslösheten är hög.

För att lyckas med detta behöver vi från nationellt håll ta stora initiativ. Därför är det intressant att låta utbildningsministern fortsätta reflektera över hur campusbaserad eller platsbunden utbildning, vilket är den nya definitionen, kan utvecklas. Det handlar inte bara om att vi inte ska minska den eller ta initiativ till något sådant. Utbildningsministern får gärna fortsätta med det i sitt nästa anförande.

Herr talman! Min nöjdhet kan man väl diskutera. Däremot är det ganska tydligt att ledamoten försöker säga att alla problem är Socialdemokraternas fel.

Det var ju sju av åtta riksdagspartier som röstade ja till förslaget. Detta var en del av den stora huvudavtalsförhandlingen som gällde en helt ny och reformerad arbetsmarknad. Det handlade också om lagen om anställningsskydd och liknande. Det var extremt viktigt att dessa delar hängde ihop. När det gällde förändringarna i lagen om anställningsskydd skulle det de facto inte finnas något avtal om inte heller omställningsstudiestödet skulle finnas på plats.

På den svenska arbetsmarknaden är det ett väldigt effektivt givande och tagande. Vissa grejer är man nöjd med i en förhandling, och andra delar får man acceptera för det långsiktigt bästa.

Omställningsstudiestödet är verkligen segern för alla de löntagare och arbetstagare som finns ute i landet. Det är viktigt att komma ihåg att det var därför detta system måste komma på plats samtidigt.

Remissinstanserna var tydliga. Det går att se. Men det var en risk som alla de sju partier som röstade för detta förslag i kammaren, däribland Kristdemokraterna, tyckte var acceptabel på grund av att det var viktigt att få stödet på plats.

Men ingen skugga ska falla över CSN och alla dem som arbetar där. De har slitit hårt under de här åren för att se till att stödet ska komma ut. Däremot är det inget skydd för regeringen att säga att det var ett dåligt förberett förslag som alla röstade ja till och att man gör det bästa av det. Man hade kunnat vara mycket mer proaktiv. Man hade kunnat anslå mer pengar till CSN, som myndigheten krävde. Man hade kunnat jobba hårdare med att effektivisera regelverket - det som vi i dag fattar beslut om - och det hade kunnat vara på plats redan i juli i år.

Herr talman! Tack, Lili André, för frågan! Nej, Socialdemokraterna är inte nöjda med regeringens agerande hittills. Det ska jag vara tydlig med att säga. Detta är faktiskt den första budget där regeringen ger de pengar som CSN kräver. Det är den budget som vi ska börja debattera i kammaren snart. Den budget som nu ligger på riksdagens bord är alltså första gången som regeringen tillskjuter de pengar som CSN hade behövt hösten 2022, våren 2023, hösten 2023, våren 2024 och hösten 2024 för att kunna leverera svar till de tiotusentals som har sökt. Det är över 75 000-80 000 sökande till omställningsstudiestödet.

Vi är inte nöjda med att regeringen har agerat sent och dragit benen efter sig. Däremot tycker vi socialdemokrater, precis som jag sa i mitt anförande, att det är bra att denna proposition nu har kommit. Det är bra att regelverket blir tydligare och bättre för att handläggningen ska kunna gå ännu snabbare hos CSN. Men som jag också sa i mitt anförande skulle ju ikraftträdandet redan ha kunnat ske. Det hade kunnat ske den 1 juli 2024, så att den ansökningsomgång som var fram till den 1 oktober 2024 hade kunnat ha detta regelverk att utgå från.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ett effektivare omställ-ningsstudiestöd

Det står väl både i denna debatt och i andra debatter tydligt att det är bra att regeringen nu levererar den här delen. Men det är också tydligt att regeringen hade kunnat vara ännu snabbare och mer proaktiv tidigare.

Herr talman! I dag står vi inför debatt och beslut angående regeringens proposition om ett effektivare omställningsstudiestöd. Den är i grunden välkommen, och vi socialdemokrater står bakom propositionen men vill uppmärksamma det särskilda yttrande som vi har i ärendet.

Vi socialdemokrater har sida vid sida med parterna och CSN länge efterfrågat åtgärder för att främja att fler får ta del av omställningsstudiestödet. Det har sedan första ansökningsomgången hösten 2022 varit ett mycket populärt stöd som har varit efterfrågat men som alldeles för många dessvärre har fått vänta på alldeles för länge. Därför är de föreslagna ändringarna av regelverket välkomna så att fler kan få besked snabbare och i tid. Detta kommer att stärka individens ställning på arbetsmarknaden.

Inledningsvis vill jag också betona att det är viktigt att sätta omställningsstudiestödet i dess rätta kontext, för detta är inte vilken reform som helst. Det är en reform som bygger på det fina med den svenska arbetsmarknadsmodellen, där parter - fackförbund och arbetsgivare - förhandlar om spelreglerna för den svenska arbetsmarknaden och där också staten är en viktig del i nästa skede av förhandlingen.

Reformen är en del av det nya huvudavtalet. Det är framförhandlat av parterna och staten, och det är därför viktigt att vi här i riksdagens kammare, som representanter för staten, känner ett stort ansvar för att vårda den överenskommelse som vi har på svensk arbetsmarknad.

Mot den bakgrunden är omställningsstudiestödet extra viktigt. Det ska nämligen stärka individens position på arbetsmarknaden, och därigenom ökar inte bara individens utan hela Sveriges konkurrenskraft.

Det är därför vi socialdemokrater har varit kritiska till hur regeringen har dragit benen efter sig gällande denna reform. Om regeringen i stället skyndsamt hade agerat och varit proaktiv hade många av de beslut vi fattar i dag redan kunnat vara på plats. CSN och parterna har i sina remissvar till både utredningen och propositionen varit tydliga med att det hade varit fördelaktigt om ikraftträdandet hade skett den 1 juli 2024 i stället för den 1 januari 2025. Det är därför vi socialdemokrater endast har ett särskilt yttrande; den tidpunkten har ju redan passerats.

Regler som regeringen, parterna och CSN bedömer som viktiga för att systemet ska kunna komma igång snabbare är vi självklart för, och detta är en viktig del av denna proposition. Det är en självklarhet att alla där ute som har sökt omställningsstudiestödet måste kunna få besked snabbare. Det är en självklarhet att den som söker stöd måste få veta om den har fått avslag eller bifall före studiestart - där är vi inte i dag. Där har vi mycket kvar att göra, och där har regeringen mycket kvar att göra. Annars är det högst troligt att individer kommer att säga nej till utbildning, och det är förödande, inte bara för individen utan för hela samhället.

Tyvärr ser vi att bara en bråkdel av dem som söker kommer att få stöd, och bara en bråkdel av de pengar som är öronmärkta av oss här i kammaren kommer att utnyttjas under perioden 2023-2026. Det kan handla om så pass mycket som 10 miljarder kronor, allt enligt CSN:s egna beräkningar. Det är en anledning till att vi socialdemokrater har varit måna om att få på plats ett snabbare och tydligare regelverk. Regeringen borde ha varit mycket tidigare med detta. Om viljan hade funnits fanns kraften i oppositionen att behandla detta snabbare.

Det viktigaste är inte pengar här, utan det är de individer som söker omställningsstudiestöd. Det är dem som detta handlar om. Det är de som ska kunna stärka sin ställning på arbetsmarknaden genom utbildning.

Avslutningsvis, herr talman, vill jag säga att omställningsstudiestödet är en reform som kan vara en verklig förändringskraft både för individen och för samhället, men för att potentialen ska nås behöver regeringen vara mer handlingskraftig. Att regeringen har skjutit på ikraftträdandet är tyvärr inte bara en försening av ett löfte givet av staten till parterna utan också ett svek mot alla de individer som har sökt stödet men inte får något besked.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ett effektivare omställ-ningsstudiestöd

Vi socialdemokrater är tydliga med att vi står bakom både syftet och målet med reformen, men vi kräver också att regeringen ska vara handlingskraftig och visa ledarskap, så att omställningsstudiestödet blir så bra som det har möjlighet att bli.

(Applåder)

Herr talman! Tack, ministern, för svaret, även om det nog inte lugnar min regionstyrelseordförande Rachel De Basso därhemma, där de just nu har regionfullmäktige. Det handlar om att de skulle kunna få ta del av 17 ½ miljon, som är de uteblivna beräknade intäkterna från elstödet som de går miste om.

Region Jönköpings läns fall har också prövats i domstol. De fick avslag på den överklagan som de skickade in för att få det prövat i sak huruvida Skatteverket har gjort rätt enligt förordningen. Tyvärr visar den prövningen för Region Jönköpings län att det nog är så övriga processer också kommer att gå. Det handlar om att regeringen, precis som ledamoten Birinxhiku tog upp här, måste försöka att hitta andra lösningar för de regionerna och kommunerna.

Alla de exempel som vi har från ledamöterna här och från socialdemokrater runt om i vårt land visar att alla de kommunerna och regionerna bedriver en väldigt viktig verksamhet, och det är därför de har straffats. De försöker att bidra till kompetensförsörjningen i en väldigt utsatt sektor.

Åker vi runt och tittar på de gröna näringarna handlar det om jordbruk, skogsbruk och liknande. Det kommer att vara avgörande för totalförsvaret och att vi kan ha livsmedelsproduktion ifall det värsta skulle hända.

Just de här regionerna och kommunerna gör det som regeringen vill att de ska göra. Därför är det önskvärt att de inte straffas för att de gör det som är önskvärt att våra kommuner och regioner gör.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi socialdemokrater och jag personligen kommer att fortsätta att följa frågan så att Region Jönköpings län förhoppningsvis kommer att få ta del av de 17 ½ miljoner kronor som de saknar.

Herr talman! Även jag vill börja med att tacka Aida Birinxhiku för möjligheten att debattera denna fråga i en interpellationsdebatt.

Som sades tidigare har det nästan gått ett år sedan i princip samma debatt hölls här i kammaren. Frågan är om någonting över huvud taget har hänt.

Jag kommer från Jönköpings län som är en av de regioner som går miste om miljontals kronor på grund av att regionen anses vara jordbrukare. Det låter märkligt. Invånare hemma i mitt län kliar sig lite i huvudet och funderar över om de förstått vad som sades. Skulle regionen vara jordbrukare? Svaret är självfallet nej.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Region Jönköpings län driver dock två riktigt bra naturbruksskolor: Tenhults naturbruksgymnasium och Stora Segerstad naturbrukscentrum. De bedriver gymnasial utbildning och vuxenutbildning inom ett område som verkligen skriker efter arbetskraft. De utbildar lantbrukare, skogsbrukare och djurvårdare och har också en inriktning inom trädgårdsskötsel. Det är uppgifter som måste skötas, och regionen tar som huvudman ett stort ansvar för att genomföra sådan utbildning. Men på grund av att Region Jönköpings län tar ansvar för kompetensförsörjningen inom dessa områden straffas man genom att ett elstöd på miljontals kronor uteblir.

Det där elstödet skulle ju så snabbt som möjligt komma på plats för hushåll, för företag och för kommuner och regioner. Det skulle komma så fort den SD-ledda regeringen bara hade fått regeringsmakten. Men hushållen fick vänta. Företagen fick vänta. Kommuner och regioner fick vänta. Och vissa kommuner och regioner väntar alltså fortfarande.

Samtidigt har min region hundratals miljoner i underskott innevarande år. Elstödet skulle självfallet inte lösa allt detta, men varje krona skulle kunna bidra till bättre sjukvård i mitt hemlän. Därför är det beklagligt att energi- och näringsministern fortfarande inte har tagit några initiativ i frågan. Det vore på sin plats att kommuner och regioner får del av de pengar som de har rätt till.

Under den debatt som vi hade för ett år sedan sa ministern själv att det handlar om sunt förnuft att alla kommuner och regioner får ta del av detta. Därför är det beklagligt att det inte tagits några initiativ för att lösa situationen under det senaste året.

Herr talman! Vi kunde i ministerns svar inte höra någonting om att hon har tagit initiativ under året. Visst kan man hänvisa till domstolsprocesser och juridiska tvistemål, men det går faktiskt att agera bortom det utan att lägga sig i processerna. Man hade kunnat jobba med ett parallellt spår ifall de juridiska processerna inte gått som önskat, det vill säga så att kommuner och regioner fick del av stödet. Man hade kunnat jobba på sådant sätt att de berörda kommunerna och regionerna får de pengar som de har rätt till - pengar som hade kunnat gå till sjukvård, äldreomsorg och skola. Men detta verkar inte ha skett.

Ministern får i sitt nästa inlägg gärna svara på ledamoten Birinxhikus frågor. Vilka initiativ har tagits och vilka initiativ kommer att tas för att regioner och kommuner ska få de pengar de har rätt till?

(Applåder)

Fru talman! Gång på gång får vi nya rapporter om hur elever drabbas av marknadsskolans haveri. Senast i raden är elever vid en skola i Växjö som har fått alldeles för få undervisningstimmar och som riskerar att få läsa klart sin utbildning på komvux efter tre år på gymnasiet. Det är inte på grund av att eleverna inte har klarat av studierna utan på grund av att friskolan inte har gett eleverna det som de förtjänar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Det här är ett svek, inte bara mot eleverna i Växjö utan mot alla Sveriges elever. Samtidigt som detta pågår drar nämligen regeringen benen efter sig. Om regeringen vill göra upp med marknadsskolan finns det färdigberedda förslag som det är dags att lägga på riksdagens bord.

Jag vill därför fråga skolministern: Hur länge ska vi behöva vänta på att bli av med vinstdriften i den svenska skolan?

Fru talman! Frågan om hur ministern ser på campusförlagd och campusbaserad utbildning lovar jag att ministern kommer att kunna svara på framgent. Det får bli en interpellationsdebatt om specifikt den frågan. Det är trots allt viktigare att grotta i frågan om vad som är högkvalitativ undervisning och utbildning på högre nivå.

När jag besökte Värnamo kunde jag på plats i klassrummet se personer sitta i Oskarshamn och i Hultsfred och ta del av den undervisning som bedrevs i Värnamo. Det var inte ensamma studenter framför en dataskärm, utan studenter satt i ett sammanhang med personal runt omkring sig. De fick på så sätt del av undervisning och studier på annan ort. Det här är en fantastisk möjlighet vi har i vårt land, och vi kommer att diskutera detta mer.

Jag tycker inte att jag ska ställa nya frågor, för en av de tre frågor som Linus Sköld ställde till ministern förtjänar verkligen att vi grottar vidare i den. Det handlar om hur man ser på sådant som helårsstudenter, och prislappen för dem, och helårsprestation. Konstruktionen för det senare är annorlunda. Regeringen gör där en tydlig prioritering. Det går inte att tolka regeringens användning av prislapp på något annat sätt.

Om det är något som ministern ska fokusera sitt svar på i nästa anförande är det att besvara Linus Skölds fråga om hur han ser på att de tekniska utbildningarna ska få betalt per helårsstudent medan man för studenter inom humaniora, samhällsvetenskap och liknande ska få betalt per helårsprestation.

Fru talman! Tack, Linus Sköld, för möjligheten att debattera den här frågan i dag!

Jag vill uppehålla mig vid framför allt en sak i utbildningsminister Johan Pehrsons svar på Linus Skölds fråga: campusbaserad utbildning. Jag tycker att det har tagits fram alltmer sedan skiftet av utbildningsminister. Under denna korta tid har det pratats ganska mycket om campusbaserad utbildning.

Det som jag vill lyfta fram är perspektiv och vad ministern ser att campusbaserad utbildning är. Precis som de socialdemokrater som varit uppe i talarstolen tidigare i dag har talat om kan campusförlagd utbildning se väldigt olika ut. Decentraliserad utbildning är faktiskt campusutbildning. På olika campus och lärosäten runt om i vårt land bedrivs campusutbildning.

Jag skulle vilja veta om utbildningsministern delar synen som vi socialdemokrater har på utbildning som bedrivs på lärcentrum, så som på Campus Värnamo som jag besökte förra veckan. Där bedrivs utbildning till förskollärare och sjuksköterska, men där finns också korta kurser i hållbart ledarskap i kris och förändring. Räknas ledarskapskurser som bedrivs på distans men med campusförlagd utbildning som campusförlagd utbildning? Är utbildning till 3D-tekniker som ger högskoleexamen kvalitativ campusutbildning? Oftast får vi inte de svaren i debatten.

Vi socialdemokrater vill att utbildning ska finnas nära medborgarna, nära människor som behöver utbilda sig. Jag kommer från Jönköpings län. Vi har femte lägst utbildningsbakgrund i landet. Då ligger vi ändå mitt i södra Sverige där det med korta avstånd borde finnas alla möjligheter att ta sig till olika lärosäten. Trots det ligger mitt hemlän femte lägst i landet när det gäller hög utbildning.

Samtidigt har vi en industri som är på fjärde eller femte plats av exportlänen i hela Sverige. Det visar att vår potential är enorm. Men det visar också bekymren i fråga om framtida teknologisk utveckling. Om länet ska kunna fortsätta bidra till svensk konkurrenskraft behöver företagen fylla på kompetens hos både alla som är mitt i arbetslivet och alla som står utanför arbetslivet, som Linus Skölds fråga också handlar om. Hur ser vi till att de som är arbetslösa faktiskt kommer i arbete? Och hur ser vi till att de utbildas för att kunna ta det arbetet nära där de bor? Jag tror att det är där nyckeln finns.

När takbeloppet omdefinieras och omprioriteras är risken stor att det blir färre platser på campusförlagda utbildningar långt ifrån lärosätets huvudort. Det är egentligen den stora oron. Därför är det viktigt att vi diskuterar det. Då kan regeringen nämligen inte gömma sig bakom att det är lärosätena som prioriterar hur man förlägger utbildningsplatser. Riktningen från regeringen är tydlig. Det går inte att tolka två år av högerstyre på annat sätt än att utbildningsplatser långt ifrån lärosätesorterna, gärna universitetsorter, är sämre utbildningsplatser.

Därför vill jag att Johan Pehrson fortsätter att reflektera över och diskutera om lärcentrumen, de decentraliserade utbildningarna, ingår i begreppet campusbaserad utbildning.

(Applåder)

Herr talman! Jag tackar för att ministern tillstår att det trots allt är indexeringar av studiemedlet som gör att man får mer pengar. Precis som ministern sa stöder vi i oppositionen den delen.

Detta är första men långt ifrån den sista debatten mellan mig och utbildningsministern. Trots att ministern är ny på sin post kommer vi inte att ställa lägre utan snarare högre krav på att jobbet görs, med hög prioritet.

Studenter ska, oavsett vilket studiestöd de är berättigade till, kunna lita på att de får det stöd de är berättigade till. Detta ska ske så snabbt och effektivt som möjligt så att alla studenter i vårt land, oavsett om det handlar om studiemedel för den breda massan studenter eller om omställningsstudiestöd, kan känna att de är trygga i att de kan ta möjligheten att studera vidare och att de klarar av att betala sina första kursböcker och den första månadshyran utan att sommarens hela kassa behöver brinna inne. För omställningsstudiestödet kan det till och med handla om en buffert på flera månadslöner.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi lever i en tid när snabba och effektiva lösningar är ett behov som är större än någonsin, särskilt när det gäller så grundläggande saker som att kunna ställa om i utbildning och se till att man får ekonomiskt stöd så att man kan fullfölja sina studier. Därför anser vi socialdemokrater att de nonchalanta och felaktiga prioriteringar som regeringen har gjort inte är rätt väg framåt.

Trots att regeringen nu kommer att säga att mycket görs på CSN är det kanske inte utbildningsministrarnas förtjänst, oavsett om de hetat Mats Persson eller Johan Pehrson. De är snarare den fantastiska personalen på CSN, som har slitit hårt under de här åren och som fortsätter att slita hårt, som är att tacka för förbättrade handläggningstider.

(Applåder)

Herr talman! Tack, ministern, för svaret!

Det är enkelt att säga att det är en dag. Ministern lade till att det är en dag längre än vad man hade önskat och att det inte har förlängt handläggningstiden, men det är trots allt en dag längre för de studenter som väntar det här året.

Studenter upplever att det i augusti och september är svårare att få kontakt med myndigheten. Jag har förmånen att sitta i CSN:s insynsråd, så jag har också sett den kundundersökning som CSN gjorde. Däremot har jag inte fått ta del av siffrorna för augusti och september. I vårt underlag fanns det bara till och med juli, och det var innan den stora anstormningen av sökande och innan man har påbörjat sina kurser.

Det är lite jobbigt att ta del av det som studenter runt om i landet säger när de hör av sig direkt till mig eller när de pratar med sin studentkårsordförande eller andra i sitt lokalsamhälle. De upplever att det är svårare att få kontakt med CSN, framför allt under den tid på året då situationen är som mest prekär - precis vid studiestarten då många kanske flyttar hemifrån för första gången.

Man ska köpa kurslitteratur som är dyr, och då behöver man kanske lägga hela sommarens buffertkassa på att överleva den månad eller de veckor då man är som allra mest stressad över allt annat i livet. Det är därför olyckligt att regeringen har valt att prioritera inom CSN:s övriga del när det gäller handläggningstiden.

Regeringen har haft möjlighet att prioritera annorlunda. De hade kunnat prioritera pengar till CSN så att handläggningstiden för alla studiestödstagare, oavsett om det är de som har omställningsstudiestöd, de som studerar med studiemedel, de gymnasieelever som får stöd via sin studiehjälp, de som har låg utbildningsbakgrund, är arbetslösa och får studiestartsstöd eller de elever som väntar på besked om inackorderingstillägg för sina gymnasiestudier.

Alla dessa grupper hade kunnat få en upplevelse som var så bra som möjligt om regeringen hade prioriterat annorlunda. Den här regeringen har i stället prioriterat att släpa benen efter sig. Det finns inget annat svar. Det är fortfarande så att det i ansökningsomgång tre av omställningsstudiestödet och i ansökningsomgång fyra är långt ifrån många som har fått besked om hur deras studier ska pågå.

CSN har precis klarat av ansökningsomgång ett och två. Det var vad som fattades hösten 2022 och våren 2023, och här står vi nu den 1 oktober 2024. Det finns många studenter som väntar otroligt länge när det gäller omställningsstudiestödet, men här vill jag fokusera på de andra studiestödstagarna och återgå till frågan.

Regeringens budskap till CSN var att det hela ska ske utan större påverkan på övriga studiestödstagare. Därför vill jag återigen ge ministern svaret, för jag tycker att man kan få lite svar genom att förklara vad utan större påverkan är. Vad har regeringen tänkt att utan större påverkan är, och är de försämringar som ministern själv pratade om acceptabla och förväntade?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

(Applåder)

Herr talman! Jag vill börja med att välkomna Johan Pehrson till hans första men säkert inte sista interpellationsdebatt i sin nya roll som utbildningsminister. Med detta sagt är det föga förvånande för dem som har följt mig de senaste två åren att den här interpellationsdebatten kommer att handla om CSN och handläggningstider.

De senaste åren har regeringen försuttit chans efter chans att agera proaktivt och kraftfullt för att få handläggningstiderna, särskilt när det gäller omställningsstudiestödet, att hamna på rimliga nivåer. Rimliga nivåer i det här fallet borde vara att sökande kan få besked om sin ansökan före studiestarten.

Hade regeringen bara försökt lösa detta tillsammans med oss i oppositionen hade CSN haft mer pengar tidigare, och de regelförändringar som ministern talar om hade redan kunnat vara i kraft.

I dag, när vi debatterar detta, öppnar den femte ansökningsomgången för omställningsstudiestödet. Det är inte tillräckligt att regeringen säger att man följer frågan noggrant och har fortsatt dialog med CSN, för studenterna hade behövt besked i dag, inte om ett år.

Men det var faktiskt inte mot bakgrund av alla de tusentals tidigare ansökningarna gällande omställningsstudiestöd som jag skrev min interpellation, utan detta handlar om de drygt 500 000 övriga studenter som studerar med studiemedel på olika nivåer och som behöver sitt studiestöd för att antingen påbörja eller fortsätta sina studier.

Precis som ministern säger i sitt eget svar var utgångspunkten att alla de åtgärder som regeringen säger att CSN har vidtagit inte menligt skulle påverka övriga studiestödstagare. Då är frågan: Hur har det gått? Och vad innebär detta med "större påverkan" egentligen?

Studentkårsordförande runt om i vårt land har under augusti och september beskrivit en situation där studenter får svårare att komma i kontakt med CSN och får vänta längre på beslut. Då måste man ställa sig frågan: Är detta en större påverkan för övriga studiestödstagare?

Därför är jag nyfiken på att få höra utbildningsminister Johan Pehrsons syn på detta. I svaret på interpellationen finns inte många meningar om just detta. I min värld är det en större påverkan på övriga studiemedelstagares situation om studenter inte har fått besked eller sin första utbetalning när terminen har börjat.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag ger nu utbildningsministern chansen att i sitt nästa inlägg svara på det som var intentionen med interpellationen och ge svar till den halvmiljon studenter som har studiemedel: Vad innebär "någon större påverkan" egentligen? Och är höstens längre handläggningstider för denna grupp studenter något som är väntat och acceptabelt?

(Applåder)

Fru talman! Tyvärr gick jag ifrån min mobiltelefon och kunde inte slå upp det exakta anslagsnumret. Vi kan gemensamt titta i utgiftsområde 16 sedan. Där aviserar man från regeringens sida att studentkårernas finansiering från 2026 kommer att minska med 20 miljoner.

Mer detaljerat bedömer expertmyndigheten och Sveriges förenade studentkårer att det beroende på hur man gör fördelningen blir minst 12 miljoner och upp till runt 20 miljoner. Någonstans mellan 12 och 20 miljoner kommer alltså att försvinna från studentkårernas verksamhet.

Det enda positiva för studentkårerna - och det är väldigt magstarkt att använda det ordet - är att de vet om att pengarna försvinner två år i förväg. De behöver därmed inte göra hela strukturomvandlingen på ett halvår eller ett par månader. Men det är de facto så att den regering som Kristdemokraterna sitter i gör en ambitionssänkning vad gäller studentkårerna.

Men nu när ledamoten blivit varse detta hoppas jag att man i de kommande två budgetförhandlingarna kommer att se till att de här pengarna finns med i budgeten och att det inte kommer att skäras ned med upp till 20 miljoner kronor på Sveriges totala studentkårer och det viktiga arbete som de gör runt om i hela vårt land.

Fru talman! Jag begärde replik med anledning av att ledamoten André tog upp det viktiga arbete som studentkårer runt om i vårt land bedriver.

Jag kan bara hålla med om att studentkårerna bedriver en otroligt viktig verksamhet för studenterna på alla våra lärosäten runt om i hela vårt land. De gör i styrelser eller andra grupper inom universiteten och högskolorna det som de enligt högskolelag och högskoleförordning ska göra, nämligen granska och utveckla lärosätena. Men kårerna bedriver också ett studiesocialt arbete, som kanske är extra viktigt för de studenter som är nya inom akademiska studier, med tanke på att man ofta har flyttat och kommit till nya städer utan några släktskaps- eller vänskapsband.

Det är därför som det klingar väldigt falskt att Lili André tillhör ett parti som i regeringen har aviserat att studentkårerna från 2026 blir av med 20 miljoner av de 68 miljoner kronor som finansieras av staten. Studentkårerna har via SFS, Sveriges förenade studentkårer, slagit tydligt larm om vilka konsekvenser det riskerar att få. Om man tar bort 20 av 68 miljoner kommer ju inte studentkårernas fantastiska arbete, som André så vackert talade om, att kunna möjliggöras framöver. Man kommer kanske att behöva ställa om redan till hösten eller i alla fall nästa år för att man ska kunna vara i fas till 2026.

Hur ser Kristdemokraterna på att studentkårerna får 20 miljoner mindre från 2026?

Fru talman! Jag tackar för detta klargörande svar som innebär att jag kan vara lite lugn med att några lärosäten i alla fall inte kommer att försvinna, om jag lyssnar på herr Stenkvists ord.

Runt om i landet, och även på Malmö universitet och Mälardalens universitet, bedrivs de facto väldigt bra forskning inom flera olika områden. Jag har haft förmånen att besöka båda dessa universitet. Däremot kanske det inte ges rätt förutsättningar. Det skiljer nämligen väldigt mycket i resurstilldelningen utifrån hur mycket pengar per student till forskning som ett nytt universitet får i förhållande till våra etablerade och historiska universitet. Det skiljer väldigt mycket mellan de två lärosäten som Stenkvist nämner. Men även om vi tar de lite halvgamla universiteten, som Linnéuniversitetet och Örebro universitet, för att nämna några, är det fortfarande väldigt stora skillnader. Med dessa förutsättningar presterar dessa nya universitet, men även högskolor, väldigt bra forskning.

Det går att titta på högciteringar när det gäller den absoluta toppen på vilka lärosäten som bedriver sådan forskning. Vi kommer att hitta högciterade tidskrifter och forskare bland alla våra lärosäten. Det finns alltså inte riktigt den typen av konflikter som jag tycker att Stenkvist målar upp när det gäller kvalitet. Vi kommer att hitta forskare som har låg citeringsgrad bland alla våra universitet och lärosäten, oavsett om de är gamla eller nya.

Detta får Robert Stenkvist gärna reflektera över under sina två minuter.

Fru talman! Jag vill uppehålla mig lite grann kring lärosäten och universitet. Ledamoten Stenkvist pratade länge om att pengarna finns i universiteten och att vi inte behöver utse några fler.

Då vill jag ändå passa på att fråga ledamoten Stenkvist vilka universitet som ska förlora sin titel. Ska till och med några lärosäten runt om i vårt land inte finnas kvar över huvud taget? Behöver vi så många lärosäten som vi har nu enligt Sverigedemokraterna, om man nu ska prata om logiken i var pengarna finns.

Lyssnar man riktigt noga pratas det om att vi behöver allokera resurser till få lärosäten, vilket jag ändå tyckte jag kunde höra i Stenkvists anförande, och att vi ska satsa på spets och excellens. Därför vill jag fråga om Sverigedemokraterna vill lägga ned några lärosäten och hur många universitet Sverigedemokraterna önskar hade förlorat sin universitetsstatus.

Fru talman! Vi har nog inte någon gång under debatten pratat om hur vi och studenterna ska finansiera att de studerar fristående kurser.

Jag tror att det finns många studenter i vårt land som vid ungefär den här tidpunkten på dygnet läser en fristående kurs, antingen för att se om det kanske är vad man önskar läsa framöver - man testar att byta bana genom att läsa en fristående kurs för att se om det är något som passar en - eller för att fylla på som student. Jag har till exempel haft många lärarkollegor genom åren som har läst olika typer av fördjupningskurser, antingen för att fördjupa sig inom sitt befintliga ämnesområde eller för att vidga sina vyer och läsa något nytt.

Svaret visade att det ändå finns ganska mycket att ta på när det gäller synen på bildning. All utbildning som högskola och universitet bedriver går inte bara under definitionen utbildning för att gå direkt till ett jobb. Vi socialdemokrater hoppas verkligen inte att Moderaternas syn är att man ska ställa om helt så att högskolan bara ska bli en utbildningsfabrik för lönsamma studenter som väljer lönsamma kurser och utbildningar.

Det ska finnas möjlighet att göra bildningsresor, att vidga sina vyer och lära sig något som man kanske inte lärt sig tidigare. Där är hela utbildningsutbudet, både studieförbundens verksamhet och att kunna läsa högskole- och universitetsutbildningar, väldigt viktigt.

Om jag ska tolka ledamotens svar finns det absolut en möjlighet att kurser i vinkunskap och katters beteende kommer att försvinna från lärosätena om Moderaterna är med och styr.

Fru talman! Även jag vill passa på att ställa frågor till ledamoten Hänel Sandström.

Jag tittade häromdagen på vad ledamoten sa i betänkandedebatten i maj förra året. I slutet hade ledamoten en passus som liknade det hon sa i slutet även i dag. Jag vill citera vad som sades för ett år sedan: "Fru talman! Slutligen vill jag säga att Moderaterna och Tidöpartierna vill se färre politiska pekpinnar och inte lika mycket inflytande över forskning och utbildning. Vi vill se mer sakkunnighet om både forskning, utveckling och näringsliv hos rektor och styrelseledamöter. Det ska ställas stora krav på en bredd inom dessa styrelser."

Det blir väldigt intressant, med tanke på utbildningsminister Mats Perssons tankar den senaste veckan om fristående kurser. Om de politiska pekpinnarna inom akademin och den högre utbildningen ska minska motsäger väl utbildningsministern just det.

Därför vill jag fråga ledamoten från Moderaterna, det största av de tre regeringspartierna, hur ledamoten och Moderaterna ser på värdet av fristående kurser. Delar Moderaterna Liberalernas och utbildningsministerns syn att vi måste minska antalet fristående kurser, eftersom för många är av hobbykaraktär?

Fru talman! Nu förstår jag vad det var som fick ledamoten att begära replik från början. Jag får väl gå till protokollet för att se om jag sa "avbröts", men det tror jag inte att jag sa.

Vi socialdemokrater vill fortsätta att se till att bredda. Jag tog upp några exempel. Det gäller bland annat utrikes födda män som invandrat någon gång mellan sju och tolv års ålder, det vill säga tidig grundskoleålder. Det är den grupp som är absolut minst representerad bland dem som går vidare till högre studier. Där kommer vi att behöva göra mer.

Vi behöver också bredda vilka typer av val som studenter känner är möjliga. Även om trenden är positiv när det gäller kvinnor som väljer STEM-ämnen - som vi har pratat mycket om tidigare - behöver vi göra fortsatta satsningar. Då handlar det mycket om hur vi till exempel kan stärka studie- och yrkesvägledningen tidigare. Men det handlar också om näringslivet och fackföreningsrörelsen, som kan vara med som en viktig del i arbetet för att visa vad en modern arbetsplats innebär inom dessa olika typer av yrken. Så kan man locka både män och kvinnor i arbetslivet senare.

Det är nästa steg att ta när vi behöver förbättra jämställdheten i sektorn som helhet. I dag är det väldigt många kvinnor som studerar, vilket är mycket glädjande, men vi behöver också attrahera personer att göra olika, kanske inte så könsstereotypa, yrkesval.

Det finns väldigt mycket att göra här, men det viktigaste som vi socialdemokrater kommer att fortsätta med är att se till att det inte blir stängda dörrar för den som inte råkar ha akademiska föräldrar. Vi ser fortfarande att det i de kommuner där den akademiska nivån är väldigt hög är en mycket större självklarhet att ens barn går vidare till högre studier. Den gränsen måste vi fortsätta att sudda ut.