Ulf Holm

Fru talman! Det är det allvarliga säkerhetspolitiska läget som ligger bakom det som riksdagen har att debattera i dag, nämligen betänkandet Ett starkare skydd för civilbefolkningen vid höjd beredskap.

Detta är en viktig fråga. Det är en viktig del av att bygga upp det svenska totalförsvaret, och det behövs i detta mycket allvarliga säkerhetspolitiska läge. Vi har hört flera talare som har varit inne på detta. I Ukraina har man erfarenhet av hur viktigt det är att skydda civilbefolkningen i det krig som nu pågår.

Från Miljöpartiets sida står vi bakom huvudinriktningen i förslaget från regeringen om en ny lagstiftning gällande skyddsrum och skyddade utrymmen. Det är helt nödvändigt att uppdatera lagstiftningen på detta område mot bakgrund av omvärldsläget.

I dag finns det 64 000 skyddsrum med plats för 7 miljoner individer. Det räcker inte åt alla. Därför är det bra att den nya lagstiftningen handlar om att utveckla så kallade skyddade utrymmen. Som skyddade utrymmen räknas till exempel tunnelbanor, vägtunnlar och andra underjordiska anläggningar, såsom källare. De skyddade utrymmena finns främst i storstäderna. Det är också främst där som det i dag saknas skyddsrum. Exakt hur detta ska utformas kommer regeringen att återkomma till längre fram, och vi hoppas att det blir en bra lösning på detta.

Fru talman! Dagens skyddsrum är inte i bästa skick. Ett stort arbete är därför att kontrollera befintliga skyddsrum och att genomföra underhåll och förbättringar av dem. Det gäller allt från ventilationsutrymmen till hur de ska fungera i praktiken. Detta är en viktig del av upprustningen av det civila försvaret.

Flera remissinstanser har påpekat att staten måste ta ett större övergripande ansvar för genomförandet av detta arbete. Miljöpartiet delar denna åsikt. Staten har ett ansvar i frågan och kan inte överlåta till kommunerna att genomföra detta utan att staten tar ett ekonomiskt ansvar. Kommuner ser väldigt olika ut och har väldigt olika förutsättningar. Därför måste staten ha ett huvudansvar för detta.

Fru talman! I förslaget från regeringen har man missat en viktig fråga, nämligen skyddet för personer med funktionsnedsättning. Sverige är enligt FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning skyldigt att bland annat vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa skydd och säkerhet för personer med funktionsnedsättning i risksituationer, däribland i väpnad konflikt, humanitära nödlägen och naturkatastrofer.

Få skyddsrum är dock i dag anpassade för personer med funktionsnedsättning. Regeringen konstaterar i propositionen att Myndigheten för civilt försvars uppdrag enligt nuvarande förordning, att verka för att skyddsrum ska vara tillgängliga, ska fortsätta gälla. Samtidigt anför regeringen att det, utifrån hur dagens skyddsrumsbestånd ser ut, inte kan garanteras att samtliga befintliga skyddsrum är tillgänglighetsanpassade eller ens kan tillgänglighetsanpassas. Regeringen konstaterar också att det inte heller vid nybyggnad i varje enskilt fall kan garanteras att skyddsrum blir tillgänglighetsanpassade.

Jag delar regeringens bild att det inte går att garantera att alla skyddsrum är tillgänglighetsanpassade, men regeringens ambitionsnivå är alldeles för låg på detta område.

Fru talman! I denna fråga har vi en reservation. Till min och Miljöpartiets glädje har regeringen redan hörsammat delar av kritiken eftersom man nu har tillsatt en utredning i detta ärende. Dagen efter att utskottet justerade betänkandet beslutade man nämligen att ge Myndigheten för civilt försvar i uppdrag att öka skyddet för personer med funktionsnedsättning i händelse av kris eller krig. Myndigheten har fått i uppdrag att kartlägga tillgängligheten i landets skyddsrum och ta fram ett metodstöd för kommuner och regioner. Detta är ett välkommet besked. Jag tror att utredningen ska vara klar 2027.

Fru talman! Regeringen lyfter i propositionen fram att kommuner genom lagförslaget ska få en informationsskyldighet gentemot sina invånare och att de inom ramen för detta bör kunna lämna tillgänglig information om vilka skyddsrum som är anpassade för personer med funktionsnedsättning. Det är bra, men samtidigt vet vi att det redan i dag finns betydande brister i samhällets förmåga att nå personer med funktionsnedsättning med viktig information i kris. Det är därför viktigt att informationsskyldigheten inte bara innefattar var tillgängliga skyddsrum finns. Det handlar också om att understryka att kommunerna ska se till att informationen finns tillgänglig på ett sätt som gör att personer kan tillgodogöra sig den. Det kan till exempel innebära information på lättläst svenska, teckenspråkstolkning, punktskrift eller uppläsning.

Med det, fru talman, yrkar jag bifall till Miljöpartiets reservation nummer 4.

Herr talman! Tack, statsministern, för återrapporten!

Det är väldigt bra att pengarna till Ukraina har säkrats. Det är också bra att det blev ett 20:e sanktionspaket mot Ryssland. En viktig del i det är ytterligare åtgärder mot skuggflottan. De svenska myndigheterna har på sistone varit mer aktiva och faktiskt gjort flera viktiga insatser.

Min fråga till statsministern är därför: Finns det med anledning av det nya sanktionspaketet ytterligare insatser som svenska myndigheter kan göra för att stoppa den ryska skuggflottan?

Det finns viktiga delar i EU:s långtidsbudget, och vi har blivit klokare med åren, inte minst på grund av det allvarliga säkerhetspolitiska läget. Det handlar om behovet av att stärka civilsamhället på EU-nivå, bland annat när det gäller fria medier och kultur. Det finns en budgetpost om detta i EU:s budget, och med tanke på erfarenheterna från kriget i Ukraina finns det all anledning att stärka totalförsvaret på EU-nivå. Det talas inte så mycket om detta, men jag hoppas att statsministern ser positivt på detta och jobbar för att stärka denna del av EU:s budget genom bland annat omfördelning av gällande medel.

När det gäller grön teknik pratas det mycket om att vi måste satsa mer på det och se resultat. De sägs att Kinas budget för grön teknik är 10 procent av bni för att man ska ligga i framkant. EU kan inte vara sämre utan måste ta ordentliga steg framåt med en näringslivstung budget för utveckling av grön teknik.

Vi kan liksom inte komma den 16 december och ringa upp några andra medlemsstater, så vilka initiativ tar statsministern nu för att säkerställa att vi kan få igenom viktiga satsningar på stärkt civilsamhälle och grön teknik på EU-nivå?

Herr talman! Säkerhetsläget är nog bland det allvarligaste vi upplevt på väldigt länge. Rysslands anfallskrig mot Ukraina har nu varat i över fyra år, och det finns i dagsläget inget som tyder på att Ryssland vill något annat än att annektera hela Ukraina. Detta får inte ske. Samtidigt pågår många andra konflikter, som Israels annektering av hela Gaza och nu senast USA:s och Israels krig mot Iran. Läget är minst sagt allvarligt och osäkert.

Mot denna bakgrund är det inte konstigt att vi i Sverige måste upprusta vårt totalförsvar. Detta görs i politisk enighet mellan samtliga riksdagspartier. Det är väldigt bra.

Herr talman! I många verksamheter är personalen helt avgörande för verksamheten, och så är det också inom totalförsvaret. Det är väldigt många olika yrkeskategorier som omfattas, och de har väldigt olika förutsättningar och krav. Det är allt från officerare och gruppbefäl till administrativ personal. Alla behövs för att vi ska få ett starkt totalförsvar. Därför är det viktigt att vi ger dem rätt förutsättningar och stöd så att de vill ta ett jobb inom Försvarsmakten och så att de vill fortsätta.

Lönerna är givetvis viktiga, och de sätts ju av arbetsmarknadens parter. Men även på andra områden finns det stort utrymme för förbättringar för att göra försvaret till en attraktiv arbetsplats. Det handlar om ersättningsnivåer och om att även i övrigt säkerställa goda villkor. Det handlar också om hög säkerhet i arbetet och möjlighet till kompetensutveckling i tjänsten. Kunskap om arbetet för att förebygga, upptäcka och hantera psykisk ohälsa är en annan viktig aspekt för en arbetsgivares förmåga att skapa en trygg arbetsmiljö och locka och behålla personal. Denna kunskap behöver öka på alla nivåer inom Försvarsmakten.

Herr talman! Förra året tog regeringen emot två utredningar om totalförsvarets personalförsörjning: en utredning om det militära försvarets personalförsörjning och Plikten kallar!, som handlar om en modern personalförsörjning av det civila försvaret. De är gedigna utredningar som tar sikte på många av de frågor som diskuteras här i kammaren i dag, bland annat frågan om totalförsvarspliktigas dagersättning.

Nu har regeringen sagt att förslag utifrån utredningarna ska komma denna eller nästa månad. Vi ser verkligen fram emot detta. Det innebär att jag i dag enbart summariskt kommer att redogöra för Miljöpartiets uppfattningar. Vi får återkomma mer konkret när riksdagen senare under detta riksmöte behandlar regeringens förslag.

Herr talman! En viktig fråga är givetvis hur Försvarsmakten kan bli bättre på jämställdhet och inkludering för att öka antalet kvinnor på alla nivåer inom organisationen. Försvaret av Sverige är en angelägenhet för hela landet, och hela befolkningens kompetens måste kunna tillvaratas. Det ska vara möjligt att kombinera en karriär inom Försvarsmakten med familjeliv; detta gäller givetvis både män och kvinnor.

En annan viktig fråga är hur Försvarsmakten säkerställer att kvinnliga soldater kan genomföra övningar och strid med utrustning och skydd som passar just dem. Är det inte väldigt märkligt att Försvarsmakten fortfarande – år 2026 – inte har kommit till rätta med detta, med tanke på hur länge den här frågan har diskuterats? Visst pågår det ett arbete för att säkerställa tillgången till utrustning, men uppenbarligen behöver detta arbete påskyndas ytterligare.

Herr talman! I den historiska upprustning som nu sker ska fler lockas att arbeta inom försvaret. Fler ska också kallas till värnplikt. Miljöpartiet vill att rekryteringen till försvaret så långt som möjligt ska baseras på frivillighet. Samtidigt vet vi att värnplikten behövs. Den är ett starkt och nödvändigt instrument för att få människor att jobba för försvaret.

För att vi ska få så bra och motiverade rekryter som möjligt behöver såväl grundutbildningen som arbetsförhållandena för anställda inom Försvarsmakten vara attraktiva. Just nu utökas värnplikten, och fler kommer att mönstra och få genomgå militär grundutbildning. Miljöpartiet tycker att arbetet för att öka andelen kvinnliga värnpliktiga bör ökas och att målet bör vara att den ska vara minst 40 procent år 2030. Det kan låta som ett ambitiöst mål, men jag är övertygad om att det är både rimligt och genomförbart.

Herr talman! Totalförsvarspliktigas dagersättning behöver indexregleras för att följa samhällets prisutveckling. Också regelverket för dagersättning och rätten till bostadsbidrag skulle behöva moderniseras ytterligare. Under utbildningen till officer och andra utbildningar inom totalförsvaret finns det särskilda regler för bland annat bostadsbidrag och dagersättning. Dessa tycks i dagsläget vara väldigt låga, och de bör uppenbarligen justeras.

Herr talman! Miljöpartiet välkomnar aktiveringen av civilplikten och föreslår att ytterligare utökning utreds. Det kan handla om frivilliga som efter utbildning kan utgöra en förstärkning vid olika typer av kriser, till exempel naturkatastrofer som skogsbränder, händelser med koppling till effekter av klimatförändringarna eller en omfattande kris i vård och omsorg. Utöver att civiltjänstgöringen kommer att stärka Sveriges civila försvar kommer den att bidra till samhällets motståndskraft och krisberedskap samt utgöra en viktig del i att skapa större mellanmänsklig och samhällelig tillit.

Herr talman! Frivilliga försvarsorganisationer och frivilliga resursgrupper spelar en viktig roll i arbetet med att stärka samhällets krisberedskap och civila försvar. För att fler ska kunna bidra till totalförsvaret behöver civilpersoner få bättre förutsättningar att delta i utbildning och träningsverksamhet inom de frivilliga försvarsorganisationerna. Det är också viktigt att det finns frivilliga resursgrupper i varje kommun för att stärka den lokala beredskapen. Det naturnära friluftslivet och civilsamhället besitter kompetens och kunskap som kan bidra till att stärka beredskapen inför kriser och ytterst krig.

Friluftsrörelsen organiserar många människor och har en stark lokal närvaro i hela landet. Friluftsrörelsen bör därför tydligare kopplas till det civila försvaret och totalförsvarsplaneringen.

Herr talman! Räddningstjänsten har en central roll i samhällets krisberedskap och i det civila försvaret. För att stärka denna verksamhet behöver förutsättningarna att arbeta inom räddningstjänsten förbättras, även för dem som tjänstgör på deltid eller engagerar sig ideellt. Det finns också behov av att tydliggöra rollerna mellan olika frivilliga försvarsorganisationer så att deras kompetens och resurser bättre kan tas till vara vid höjd beredskap.

Miljöpartiet vill därför att räddningstjänsten förstärks och att förutsättningarna att arbeta för räddningstjänsten och i ideell verksamhet, även på deltid, förbättras. Vi vill även att Myndigheten för civilt försvar får i uppdrag att tydliggöra samarbetet mellan räddningstjänsten och olika ideella aktörer. Det behövs verkligen.

Herr talman! Jag står givetvis bakom samtliga Miljöpartiets reservationer men yrkar för tids vinnande bifall bara till reservation 14, som vi har tillsammans med S, C och V gällande jämställdhet och inkludering.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 13.)

Herr talman! Tack så mycket, statsministern, för återrapporten!

Jag vill framföra stort beröm för arbetet med att säkra pengarna för Ukraina. Jag tror dock att EU borde fundera på någon sorts plan B om Orbán – Gud förbjude – vinner valet, även om vi inte vill prata om det. Det skulle inte vara så bra om så skedde med tanke på påverkansmöjligheter från andra länder som står i tacksamhetsskuld och så vidare.

Jag tror också att det är viktigt att vi ser till att skurkstater som Ryssland inte får mer pengar. Jag är därför väldigt bekymrad över pratet om att vi måste sänka bensin- och oljepriserna för att lindra hushållens plånböcker. Jag tror att det finns bättre och träffsäkrare sätt, för vi måste se till att oljestaterna inte får mer pengar. Det är framför allt Ryssland och andra länder som tjänar på detta fossilberoende, som vi tyvärr har gjort alltför lite i Sverige och Europa för att slippa.

Jag tycker att detta var jättebra rådsslutsatser. Det står att vi ska påskynda utbyggnaden av förnybara energikällor – jättebra! Det står också att förenklingsarbetet måste påskyndas. Det borde vara mycket enklare att bygga ut den havsbaserade vindkraften. Att bygga solceller tar också alldeles för lång tid. Där hoppas jag att vi gör framsteg så att allt detta kan gå mycket snabbare.

Jag kan lägga till, herr talman, att det inte gavs några tillstånd till vindkraftverk i Sverige förra året. Det finns alltså mycket att göra även på hemmaplan om man vill gynna förnybara energikällor.

Under punkt 47 tar man också upp det minskade strategiska beroendet i fråga om kritiska förmågor, men sedan står det inte så mycket mer. Jag tycker att detta är en väldigt viktig fråga som man måste jobba mycket mer med. Vi kanske kunde få höra lite om huruvida det var någon diskussion på rådsmötet om detta och om hur man kan göra. Det är lite tvetydigt vad detta kommer att betyda i verkligheten.

Herr talman! I en debatt om det svenska totalförsvaret går det inte att låta bli att inleda med några ord om det allvarliga säkerhetspolitiska läge som Sverige befinner sig i. I vår absoluta närhet pågår ett fruktansvärt krig, Rysslands anfallskrig mot Ukraina, sedan över fyra år. Det handlar inte bara Ukrainas rätt till självbestämmande och frihet. Det handlar minst lika mycket om vår och Europas frihet.

Ryssland utgör ett reellt hot mot Sverige och andra länder i Europa. Vi behöver stärka vårt totalförsvar både för att kunna fortsätta stötta Ukraina och för att skydda oss mot Ryssland. Vi måste stå enade om en flerårig, systematisk plan för det ekonomiska, civila och militära stödet till Ukraina.

Herr talman! Nu har vi också ett annat krig att förhålla oss till. USA och Israel har startat krig mot Iran. Även detta krig är folkrättsvidrigt. Miljöpartiet kräver att stridigheterna i regionen omedelbart upphör och att de diplomatiska förhandlingarna återupptas. Enligt medieuppgifter i går framförde en engelsk toppdiplomat som deltagit i förhandlingarna att ett avtal var nära men att USA och Israel ändå startade kriget.

Herr talman! I detta sammanhang måste man fråga sig vad USA:s opålitliga president Trump innebär för världen och för Sverige. Hittills har det mest varit elände och en upptrissad säkerhetspolitisk oro, minst sagt, vilket givetvis även påverkar Sverige. Trumps attack mot Grönland och beslutet att dra tillbaka allt stöd till Ukraina är händelser som påverkar oss i Sverige väldigt mycket.

Man kan också fråga sig om majoriteten i denna kammare, som tyckte att vi skulle ansluta oss till DCA-avtalet, nu tycker att det var en bra idé. Avtalet innebär ju att amerikanska styrkor kan vara på svensk mark. Vem vet vad Trump hittar på? Han är inte mannen som brukar titta på avtal och vad de innebär, utan det handlar snarare om vad han får för sig på kvällskvisten. Jag tycker att det vore rimligt om Sverige hade någon sorts kontroll över de amerikanska militärer som kommer till Sverige, vad de har i bagaget och vad de har i förråden. Det är inte en orimlig uppgift för svenska myndigheter.

Det är dessutom dåligt att Sverige inte krävde ett avtal i samband med Natomedlemskapet som säkerställer att kärnvapen inte får finnas på svenskt territorium i vare sig freds- eller krigstid. Kärnvapen är ett massförstörelsevapen. Världen behöver inte fler kärnvapen utan färre. Miljöpartiet tycker att det ska införas lagstiftning som förbjuder införsel av kärnvapen på svenskt territorium.

Herr talman! Det har blivit alltmer uppenbart det senaste året att kampen om naturresurserna blir alltmer avgörande för det säkerhetspolitiska läget. Olja är fortfarande en drivkraft i krig och oro.

En omställning bort från den fossila oljan skulle öka Sveriges motståndskraft här och nu och öka säkerheten för framtida generationer. Trots denna insikt gör regeringen tyvärr tvärtom, pådrivna av Sverigedemokraterna. Man har ökat behovet av fossila bränslen den här mandatperioden samtidigt som man försvårat elektrifieringen av till exempel den svenska fordonsflottan, vilket gör att många människor och också svensk ekonomi allvarligt påverkas av utvecklingen i Mellanöstern.

Herr talman! EU måste sluta göda Putins krigskassa. Det är fullständigt orimligt att med ena handen stötta ukrainarna samtidigt som andra handen i många EU-länder betalar ryska staten för fossila bränslen. EU har infört många sanktionspaket mot Ryssland, vilket är bra, men luckor finns fortfarande. Miljöpartiet vill därför se ett totalstopp för den ryska skuggflottan. Luckorna måste täppas till. Vi vill se ett snabbspår för kraftfulla åtgärder, och vi är glada för att svenska myndigheter nu börjat agera mer resolut.

Herr talman! Klimatfrågan, kampen om naturresurserna och klimatomställningen kommer att beröra Sverige mer och mer. Klimatet är vår tids ödesfråga. Vi kommer att drabbas av fler extrema värmeböljor, skyfallsliknande regn, torka, bränder, översvämningar, ökad risk för skred och erosion, förstörda skördar och kontaminerat dricksvatten. Det är några av de konsekvenser som många svenskar tyvärr kommer att uppleva. Jag anser därför att Sverige måste säkerställa en beredskap som kan möta konsekvenserna av klimatförändringarna. En bred syn på säkerhet tar ju i beaktande militära hot såväl som andra hot, exempelvis klimatförändringar, pandemier och naturkatastrofer.

Genom att stärka vår beredskap och skapa ett robust samhälle skapas förutsättningar för att hantera både samtidens och framtidens utmaningar. Mot denna bakgrund anser jag att det är nödvändigt att klimatanpassa hela samhället, inklusive totalförsvaret, för att möta effekterna av klimatförändringarna.

Miljöpartiet föreslår att arbetet med klimatanpassning även ska knytas till och bli en del av det civila försvaret. Därför tycker Miljöpartiet att Försvarsmakten ska ges i uppdrag att återkomma med en plan för hur utvecklingen av försvaret ska kunna genomföras utan negativ påverkan på klimat och miljö. Det ska även ges ett uppdrag till myndigheten att planera för att även Försvarsmaktens fordon ska kunna fungera som en del av framtidens energisystem som baseras på el och förnybara bränslen.

Miljöpartiet tycker dessutom att regeringen ska ges i uppdrag att utreda möjligheterna till ökad varuförsörjning genom inhemsk produktion.

Herr talman! På samma tema anser Miljöpartiet att Försvarsmakten måste samarbeta med aktörer i energisektorn för att hitta lämpliga lokaliseringar och tekniska lösningar för utbyggnad av främst den havsbaserade vindkraften och för att detta inte ska störa försvarets olika intressen.

Vi föreslår ett särskilt uppdrag till Försvarsmakten så att man verkar för att möjliggöra och underlätta utbyggnaden av just havsbaserad vindkraft. Sverige måste möta ett ökat behov av självförsörjning som del av det civila försvaret, och då kan inte försvaret utgöra ett hinder för utbyggnaden av havsbaserad vindkraft. Att regeringen avslog 13 havsbaserade vindkraftsparker i Skåne och Blekinge motverkar behovet av mer elkraft i södra Sverige och vårt mål att bli mer självförsörjande.

Herr talman! Miljöpartiet lägger stor vikt vid den utgångspunkt som Försvarsberedningen har angett om att totalförsvaret ska ha en sådan styrka, sammansättning, ledning, beredskap och uthållighet att det kan verka krigsavhållande och därmed förebyggande och fredsbevarande. Miljöpartiet vill därför att totalförsvaret ska växa på ett balanserat sätt mellan verkan och stöd i både det militära och det civila försvaret.

Vi tycker i sammanhanget att Sveriges samarbete med de nordiska och baltiska grannländerna måste utvecklas ytterligare inom ramen för det civila försvaret, krisberedskapen samt det militära samarbetet.

Herr talman! Jag står givetvis bakom samtliga reservationer från Miljöpartiet men yrkar bifall endast till reservation 2 under punkt 1 om totalförsvaret och reservation 38 under punkt 16 om vindkraft.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 12.)

Herr talman! Jag tyckte att jag var självkritisk, men jag kan naturligtvis späka mig lite mer om det känns nödvändigt.

Vi borde alla ha gjort mycket mer efter första annekteringen av Krimhalvön 2014. Vi borde ha agerat mer, men inga politiker gjorde det. Jag har inte gått och tittat efter om det finns budgetäskanden från exempelvis Moderaterna i följdmotioner på budgeten 2015. Vi kan gå in och titta, men det skulle förvåna mig om det ligger några pengar till civilt försvar.

Vi vaknade alla för sent. Där är vi helt överens. Men vi måste också se till att nu ta stegen för att bygga upp detta tydligare. Precis som jag nämnde var Miljöpartiet drivande i försvarsuppgörelsen för att särskilda pengar skulle läggas på det civila försvaret och som Försvarsberedningen ska fördela fram till 2030. Jag utesluter inte att det kan behövas ännu mer resurser längre fram eftersom behoven är så pass stora. Vi märker nu vilken otrolig press det ligger på olika sektorer i hela samhället. Det är allt från cyberhot till hybridattacker. Det finns otroligt mycket att göra.

Det är därför så väsentligt att se hur viktigt det civila försvaret är för totalförsvaret och att det behövs tillsammans med det militära försvaret.

Jag är helt övertygad om att det med en ny regering, där Miljöpartiet är med, kommer att se bra ut för de delar av samhället som jobbar med civilt försvar och för samhällsorganisationerna.

Herr talman! Det Carl-Oskar Bohlin säger är naturligtvis helt rätt. Mycket borde ha hänt tidigare. Men vi kom också till ett bord där det inte fanns någon punkt i statsbudgeten för civilt försvar. Det var helt nedmonterat. Vi hade då olika diskussioner om hur det skulle byggas upp.

I efterhand kan jag bara säga: Ja, vi borde ha byggt upp det civila försvaret snabbare, avsatt mer pengar och jobbat mer effektivt med att försöka bygga upp verksamheten. Det kom helt enkelt igång för sent. Vi i Miljöpartiet har varit självkritiska till att vi inte gjorde mer då, inte minst med tanke på det ministern för fram: Krimannekteringen 2014. Vi borde ha agerat snabbare på de signaler som kom redan då. Där får vi vara självkritiska; vi gjorde inte tillräckligt. Mycket mer kan göras.

När Carl-Oskar Bohlin tog över som minister hade mer kunnat hända. Det är lite jobbigt för en minister att läsa att myndighetsdialogerna inte har fungerat tillfredsställande och att myndigheter inte förstår vad de ska göra för uppbyggnaden av det civila försvaret. Där ligger ett stort ansvar även på nuvarande minister att agera.

Herr talman! Denna rapport från Riksrevisionen är mycket viktig då den belyser frågan om huruvida styrningen av det civila försvarets uppbyggnad har varit effektiv och ändamålsenlig. Det har den inte, enligt Riksrevisionen.

Vi kan se tillbaka några år. När Miljöpartiet kom i regeringsställning 2014 fanns det inget i statsbudgeten som hette civilt försvar. Det civila försvaret var helt enkelt nedlagt. När Miljöpartiet och Socialdemokraterna hade regeringsmakten började vi bygga upp det från 2018. Det bör nämnas att det var från väldigt små summor – jag tror att det var 400 miljoner första året, att jämföra med dagens nästan 13 miljarder. Det är bra att det nu läggs så mycket pengar på det civila försvaret.

Det var först 2022 som den stora strukturreformen kom gällande civilt försvar. Det var också väldigt bra och välkommet.

Herr talman! Att vi behöver ha ett starkt civilt försvar är vi nog många som tycker, såväl i fred som i kris och krig. Rysslands fasansfulla invasionskrig i Ukraina, som nu pågått i över fyra år, har på ett tydligt sätt visat att ett starkt civilt försvar är en mycket viktig del i ett lands motståndskraft i ett krig.

Men det civila försvaret behövs inte bara för att förbereda oss för krig utan också för fredstid och vid kriser. Det kan vara allt från naturkatastrofer i klimatförändringarnas spår till oljeutsläpp och annat. Det kan till och med räcka med lite snö i Skåne, herr talman.

I dag måste vi rusta oss för att möta allt från cyberhot till de ökade hybridattackerna mot vårt samhälle. Nya frågor tillkommer hela tiden. Den senaste tiden har frågan om vårt behov av att själva ha rådighet över systemkänsliga uppgifter kommit i fokus, vilket bland annat betyder att vi inte kan förlita oss på att de molntjänster vi alla använder oss av ska ägas av några stora techjättar i USA. Sverige och EU måste helt enkelt ta fram bättre lösningar som vi själva har rådighet över. Vidare måste beredskapsstrukturen utvecklas, och en rad olika myndigheter måste på ett helt nytt sätt ta ansvar för sin del av uppbyggnaden av det civila försvaret.

Herr talman! Hela utskottet står till min glädje bakom uppfattningen att regeringen måste bli bättre på en rad områden. Det gäller till exempel hur regeringen lyckas uppfylla de mål som är bundna av riksdagen inom området civilt försvar och om de uppnåtts eller inte. Det är inte helt lätt att hitta information om vad regeringen gör inom en rad olika politikområden som är riksdagsbundna. Därför är det bra att vi i utskottet är eniga om denna uppmaning till regeringen att göra detta enklare.

Det är också bra att regeringen i huvudsak säger att den statliga styrningen och uppbyggnaden av det civila försvaret inte varit tillräckligt effektiv. Det visar att det finns en medvetenhet i regeringen om denna fråga.

Herr talman! Det finns givetvis mycket att säga om det civila försvaret, men jag vill särskilt peka på två punkter där vi från Miljöpartiet har viktiga politiska frågor i en motion från den allmänna motionstiden som tas upp i detta betänkande.

Den första gäller frågan vilken roll den nya Myndigheten för civilt försvar ska ha gällande ansvaret för exempelvis sanering av olja med mera på land och i kustmiljö vid en oljekatastrof. En sådan katastrof får alltid stora ekologiska och ekonomiska följder, men man kan minimera skadorna genom att agera rätt och snabbt.

I dagsläget ligger ansvaret att leda saneringsarbetet på kommunerna, men det anser jag inte räcker. Alla kommuner har inte den kompetens eller utrustning som behövs för att klara ett stort oljeläckage. Även om länsstyrelserna och Myndigheten för civilt försvar hjälper till anser jag att det är en alltför stor börda för kommuner att bära som huvudansvariga. Det behövs helt enkelt ett statligt huvudansvar för att minimera riskerna för stora ekologiska katastrofer. Miljöpartiet föreslår därför att Myndigheten för civilt försvar får ett nationellt samordningsansvar för sanering av olja och andra substanser på land och i kustmiljön.

Jag tycker inte heller att det räcker med det som regeringen har gjort och som Tidögänget i riksdagen ställer sig bakom, nämligen att verksamhet som rör skydd mot olyckor ska bedrivas i en egen del av den nya myndigheten. Det kan vara ett bra förstasteg, men det bästa vore givetvis om det finns ett uttalat nationellt samordningsansvar för Myndigheten för civilt försvar.

Herr talman! Den andra frågan handlar givetvis om pengar. Tycker man att motståndskraften i samhällsfunktionerna måste öka kommer det att kosta. Fler insatser behöver vidtas för att förebygga kriser, och det civila försvaret behöver stärkas.

I Riksrevisionens slutsatser som vi nu diskuterar anges att finansieringen av det civila försvaret inte har gett förutsättningar för ett långsiktigt och effektivt arbete. Miljöpartiet delar denna uppfattning. Det anges också att många myndigheter har saknat långsiktighet samt, kanske mest graverande för regeringen, att regeringen i sina myndighetsdialoger inte har lyckats förtydliga vad som förväntas av respektive myndighet. Så kan det inte få vara.

Herr talman! Efter perioden som Riksrevisionen har granskat har dock saker och ting hänt. Det finns en försvarsuppgörelse från förra året mellan alla riksdagens partier, där 50 miljarder kronor avsätts till det civila försvaret till och med 2030. Det är bra och något som Miljöpartiet verkligen kämpade sig till i försvarsuppgörelsen. Mer pengar ökar möjligheten att stärka den civila försvarsförmågan. Det civila försvaret behöver bidra till att stärka samhällets förmåga att förebygga och hantera svåra påfrestningar på samhället i fred, både för att minska samhällets sårbarhet och för att stärka förmågan i beredskap. Jag hoppas därför på de fortsatta diskussionerna i Försvarsberedningen om hur dessa 50 miljarder kronor till civilt försvar ska användas, och jag ser med tillförsikt fram emot en bättre styrning och effektivitet inom det civila försvaret framöver.

Herr talman! Jag står givetvis bakom alla Miljöpartiets reservationer, men jag yrkar enbart bifall till reservation 6 under punkt 5.

Jag vill precis som föregående talare Hanna Gunnarsson också be om ursäkt till ministern för att jag nu kommer att lämna kammaren på grund av ett möte med just Försvarsberedningen.

Herr talman! Tack, statsministern, för återrapporten från det informella mötet!

Visst är det lätt att hålla med om att vi behöver regelförenklingar och att göra sig lustig över en del överimplementeringar. Jag håller med om att tullar borde tas bort och så vidare.

Samtidigt måste väl statsministern ändå hålla med om att problemet är att bakom detta förenklingsarbete finns ett mål om att faktiskt sänka och försvaga nödvändig klimatomställning – se bara på statsministerns egen moderata EU-parlamentariker som i sitt arbete för att förenkla regler träffar just amerikanska lobbyorganisationer som står Trump nära och som har som syfte att motverka och krossa EU:s arbete för en bättre klimatomställning. Det är ju grundproblemet. Det tycker jag är väldigt sorgligt, och det rimmar illa med de svenska intressena där vi faktiskt står upp för att EU ska ha ledartröjan inom klimat- och miljöområdet och även sälja på detta.

Herr talman! När man läser regeringens ståndpunkt inför EU-toppmötet får man faktiskt leta efter den gröna omställningen och att klimatfrågorna är viktiga för svenskt företagande. Det är först när man går över till positionspapperet som ni har skrivit tillsammans med finländarna som man hittar den gröna omställningen och att den är väldigt viktig.

Inser inte statsministern att han faktiskt sviker svenska företag och svenskt näringsliv som har jobbat med att bli ledande på klimatområdet, få ned klimatutsläppen och så vidare och använda det som ett försäljningsargument? Förstör vi inte för dem om regeringen inte tar med dem i detta viktiga arbete för att göra EU mer konkurrenskraftigt?

(Applåder)

Herr talman! Tack så mycket, statsministern, för återrapporten! Jag vill också framföra mitt beröm till statsministern och hans statsråd för tydlighet efter lite om och men. Det var en viss tvekan i början, men jag tycker att ni nu har agerat helt riktigt och väldigt tydligt och bestämt och stått upp för Danmark och Grönland och mot Trumps sätt att uttrycka sig. Mycket bra gjort, statsministern!

Jag tycker att statsministern lyfte fram väldigt viktiga frågor i återrapporten. Han blottade en viss kommande problematik, nämligen hur enigheten kommer att se ut i EU-kretsen längre fram när ett skarpt beslut ska fattas. Det blir väl den traditionella nord–syd-konflikten – eller spänningen – i EU. Men hur bedömer statsministern möjligheterna att nå framgång längre fram i tiden? Det är väldigt svårt att säga, med tanke på att vi inte känner till den exakta frågeställningen. Jag ser att vi måste utöka vårt samarbete i den nordisk-baltiska kretsen, både inom EU och inom Nato, för att stärka den position som vi trots allt eftersöker, med enighet inom EU i de här frågorna. Vilken strategi anser statsministern behövs framöver i detta arbete inom EU, men kanske också inom Nato, för att stärka vår position och se till att utfallet blir så bra som möjligt?

Jag vill också berömma statsministern för att han lyfte Ukrainafrågan. Den får inte glömmas bort i allt detta mediebrus. Men kan man verkligen lita på säkerhetspolitiska garantier till Ukraina om USA skulle ge sådana, med tanke på hur nyckfull presidenten är?

Herr talman! I det mycket svåra och komplicerade säkerhets- och försvarspolitiska läge vi befinner oss i måste det vara uppenbart för alla att världsordningen nu ändrats. Trumps och hans ministrars hånfulla och hotfulla utfall mot Europa, senast på toppmötet i Davos i går, är bedrövliga att både se och höra. Situationen kräver att Sverige stärker totalförsvaret och då inte minst det civila försvaret, där mycket arbete återstår.

Jag tror att ökad självförsörjning och minskat beroende av USA är en fråga som måste lyftas. En viktig och akut fråga är att se över vårt enorma beroende av amerikanska techjättar som under en nyckfull och maffialiknande amerikansk president tar del av vad vi lagrar för data i molnet. Vi måste helt enkelt minska beroendet av USA och hantera riskerna med lagring och molntjänster.

Som den danska underrättelsetjänsten sa kan USA släcka Danmark på en timme. Förmodligen gäller det också Sverige.

Frågorna till ministern för civilt försvar är alltså: Vilka initiativ tar du, och har du varit i kontakt med dina motsvarigheter i EU-kretsen för att påskynda ett aktivt arbete?

Herr talman! EU antog 2022 ett direktiv om åtgärder för en hög gemensam cybersäkerhetsnivå inom EU, det så kallade NIS 2-direktivet. Till följd av bland annat detta har regeringen föreslagit att det ska införas en ny cybersäkerhetslag i Sverige.

Vi från Miljöpartiet välkomnar i allt väsentligt detta förslag från regeringen som ett viktigt steg för att stärka motståndskraften mot cyberhoten. I en tid av ökade säkerhetspolitiska spänningar där hybridhot, till exempel cyberattacker, sabotage och påverkansoperationer, är en del av vardagen är ett starkt systematiskt cybersäkerhetsarbete helt avgörande. Det innebär ett stort hot mot Sverige med alla dessa ofantligt många cyberattacker som varje dag drabbar vår it-miljö. De drabbar banker, sjukhus och diverse företag, och de påverkar i allt väsentligt vår vardag mer och mer. Det gör också att arbetet måste bli mer systematiskt och mer sammanfogat.

Den nya lagen innebär att alla offentliga och enskilda verksamhetsutövare inom vissa utpekade sektorer ska vidta åtgärder för att skydda sina nätverks- och informationssystem samt rapportera betydande incidenter.

Regeringen har själv konstaterat att dessa nya regler kommer att kosta pengar. Ett stort antal remissinstanser har påpekat att dagens genomförande riskerar att bli mycket kostsamt, särskilt för kommuner och regioner som redan i dag befinner sig i ett ekonomiskt kärvt läge. Därför vill vi från Miljöpartiet understryka vår oro för finansieringen av den nya lagen. Även om regeringen har aviserat ökade generella statsbidrag för nästa år för att bland annat genomföra lagen är det osäkert om dessa medel kommer att vara tillräckliga för kommuner och regioner, särskilt med tanke på de många andra krav som åläggs sektorn i totalförsvarsutbyggnaden. Detta är oroväckande.

Herr talman! Kommuner och regioner är centrala aktörer i det civila försvaret. Det är därför orimligt att staten inte samtidigt säkerställer att de har ekonomiska förutsättningar för att säkra välfärden och fullfölja de uppgifter som följer med totalförsvarsutbyggnaden. Miljöpartiet anser därför att regeringen bör återkomma med en fördjupad analys av de ekonomiska konsekvenserna för den offentliga sektorn.

Herr talman! Den andra punkten jag vill lyfta upp i denna debatt gäller flera remissinstansers kritik gällande vilka företag eller aktiviteter som verkligen kommer att påverkas. Denna otydlighet kan skapa stora problem för till exempel mindre företag och organisationer. Det skapar inte de optimala förutsättningarna för att stärka motståndskraften. Miljöpartiet har därför en gemensam reservation i denna fråga med Centern och Vänsterpartiet, nummer 3 i betänkandet.

Herr talman! Jag står givetvis bakom Miljöpartiets alla yrkanden, men för tids vinnande yrkar jag bifall bara till reservation 1 under punkt 2.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 17.)

Herr talman! Vi debatterar i dag budgeten för utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap. Sverige och Europa har behövt anpassa säkerhets- och försvarspolitiken efter det fortsatt mycket allvarliga säkerhetspolitiska läget efter Rysslands olagliga och fullskaliga invasion av Ukraina. Kriget fortsätter, och Sverige måste fortsätta att långsiktigt stötta Ukraina. De behöver allt stöd vi kan ge dem – både ekonomiskt, militärt och civilt.

Vi i Miljöpartiet har bland annat mot bakgrund av detta tillsammans med övriga riksdagspartier ställt oss bakom en överenskommelse om det finanspolitiska ramverket och en utbyggnad av totalförsvaret. Överenskommelsen innebär att en totalförsvarsfond införs vid sidan av balansmålet som skapar ett utrymme på upp till 300 miljarder kronor som ska användas för snabb utbyggnad av just totalförsvaret.

En viktig del i uppgörelsen som vi från Miljöpartiet drev i Försvarsberedningen för att få igenom var att upp till 50 miljarder kronor ska frigöras till investeringar i det civila försvaret och för att stärka den civila beredskapen.

Herr talman! Miljöpartiet bidrar konstruktivt inom försvarspolitiken och värnar en bred enighet. Sverige står inför en stor upprustning, och det är viktigt att denna går till på ett sätt som snabbt ger ökad försvarsförmåga på ett resurseffektivt sätt. Även om snabba åtgärder efterfrågas måste beslut vara genomtänkta och leda till att Sveriges försvarsförmåga säkras både nu och på sikt. Det ska vara en långsiktigt hållbar försvarsutbyggnad.

Kommande investeringar, till exempel genom materielinköp, måste vara ändamålsenliga för att på ett effektivt sätt bidra till ökad säkerhet. Sveriges försvar ska utformas för att avskräcka från angrepp och försvara Sverige, inte för att utgöra eller understödja ett militärt hot mot någon annan.

Satsningar inom personalförsörjning är en viktig prioritering nu när vi gör stora satsningar och en stor utbyggnad. Även satsningar på höjd ersättning till värnpliktsutbildning, som bland annat Pliktrådet föreslår, bör prioriteras framöver.

Herr talman! Jag vill gärna lyfta upp satsningarna inom det civila försvaret och beredskapen som något väldigt betydelsefullt för vårt totalförsvar. Vi har under det fasansfulla kriget i Ukraina sett hur viktig denna del av totalförsvaret är. Det svenska civilförsvaret förstärks nu på bred front, vilket är bra. Ett stärkt civilt försvar handlar om att skydda människors vardag och om fungerande vatten och el, sjukvård, medicin, transporter och mycket annat. Det krävs både statligt ansvar och ett tydligt partnerskap från bland annat näringslivet.

Det civila försvaret och den stärkta civila beredskapen är inte bara viktigt utifrån ett krigsperspektiv. Kriser i fredstid kräver också förstärkning. Det kan handla om cyberattacker, pandemier eller naturkatastrofer. Detta är ett perspektiv vi från Miljöpartiet vill ska vara genomgående i satsningarna på det civila försvaret och krisberedskapen.

Herr talman! Det är glädjande att utskottet har gjort särskilda utvärderingar av det civila försvaret och den civila beredskapen gällande hur utbyggnaden går och hur förstärkningarna går till. I en utvärdering förra året konstaterade utskottet att flera utmaningar kvarstår inom flera områden i det civila försvaret. Även i år har utskottet granskat regeringens resultatuppföljning.

Det låter tråkigt, herr talman, men det är viktigt för att under flera år kunna följa utvecklingen och den ökade ambitionsnivå som krävs för att höja förmågan inom just det civila försvaret och den civila beredskapen.

Herr talman! En punkt i utgiftsområde 6 som inte berörs av försvarsöverenskommelsen handlar om pengar till Strålsäkerhetsmyndigheten för mottagande, prövning och granskning av nya kärntekniska anläggningar. Där avvisar vi från Miljöpartiet de 108 miljoner kronor som regeringen avsatt till detta eftersom vi inte vill ge pengar till kärnkraftsutbyggnad.

Nu blir det lite kärnkraftsdebatt i denna försvarsdebatt, men i budgetpropositionen för 2026 vill regeringen få ett bemyndigande att göra ekonomiska åtaganden om hela 440 miljarder genom statliga lån och 400 miljarder genom ett fyrtioårigt prissäkringsavtal för ny kärnkraft. Detta föreslås trots att forskare och myndigheter har varnat för att regeringens omfattande stöd till ny kärnkraft riskerar att tränga undan investeringar i annan fossilfri elproduktion – både effekthöjningar och livsförlängning av befintlig elproduktion – och förnybar elproduktion.

Det statliga kärnkraftsstödet ökar därmed risken för elbrist i närtid och bromsar den så viktiga elektrifieringen. En studie från handelshögskolan i Köpenhamn och Berlins tekniska universitet visar att aktuella kärnkraftsprojekt i EU i snitt har blivit över tio år försenade. Vi har inte tid att vänta på ny el, utan vi måste ha ny el nu. Ingen av de SMR-leverantörer som statliga Vattenfall har en fortsatt dialog med har hittills byggt en enda reaktor.

Herr talman! Detta innebär att Miljöpartiet inom ramen för utgiftsområde 6 föreslår en sänkning av anslag 3:1 Strålsäkerhetsmyndigheten. Kring detta har vi lämnat ett särskilt yttrande, som finns i betänkandet.

Herr talman! Det är nu dags att debattera regeringens förslag om det svenska bidraget till Natos avskräckning och försvar under 2026.

Låt mig börja med att säga hur viktig den här debatten är. Den handlar om att vi ska sända svenska väpnade styrkor, kvinnor och män, på uppdrag utomlands. Det är därför oerhört viktigt att dessa frågor hanteras i riksdagen. Behandling, debatt och beslut i riksdagen ger legitimitet och förankring för ett svårt och stort beslut. Miljöpartiet tycker inte att regeringen ensam ska fatta beslut om att sända väpnade styrkor utomlands, utan besluten bör fattas här i riksdagen.

Herr talman! Det mycket allvarliga säkerhetspolitiska läget efter Rysslands olagliga fullskaliga invasion av Ukraina fortsätter och kommer med stor risk att vara över oss för en lång tid framöver. Det finns i nuläget inget som tyder på att Ryssland kommer att sluta kriga. Tvärtom är det tydligt att Rysslands agerande är ett hot mot vårt absoluta närområde och att relationen med Ryssland kommer att vara ansträngd och problematisk under lång tid framöver.

Sverige och Europa har i och med detta försatts i ett nytt säkerhetspolitiskt läge. Det ställer krav på politiska ledare att agera därefter i både ord och handling. Miljöpartiet har därför sedan dag ett stått bakom Sveriges samlade stöd till Ukraina, såväl ekonomiskt och civilt som militärt, och har dessutom drivit på för ökade sanktioner mot Ryssland.

Herr talman! Sedan den 7 mars förra året är Sverige en del av försvarsalliansen Nato. Det innebär att Nato är en del av försvaret av Sverige och att Sverige bör kunna bidra med stöd till Nato och bidra när något annat Natoland begär stöd. Även detta år har vi haft väpnade styrkor i andra Natoländer, och det kommer att fortsätta nästa år. Det blir en årlig debatt kring väpnade styrkor utomlands.

Herr talman! I samband med anslutningsförhandlingarna med Nato krävde vi gröna bland annat att Sverige likt Danmark, Finland och Norge bör införa en lagstiftning som förbjuder införsel av kärnvapen på svenskt territorium för att markera mot kärnvapen. Tyvärr gjordes det aldrig av regeringen. Senare har det också avvisats ett flertal gånger i denna riksdag, vilket jag beklagar. Miljöpartiet står fast vid att kärnvapen aldrig ska finnas på svenskt territorium i vare sig fredstid eller krigstid. Så länge kärnvapen finns bidrar de till ökad osäkerhet i hela världen.

Herr talman! I den proposition som vi nu behandlar föreslår regeringen att man till och med den 31 december nästa år ska få sätta in svenska väpnade styrkor bestående av markförband och specialförband om högst 1 700 personer, marina förband om högst 700 personer och flyg- och luftförsvarsförband om högst 600 personer. Detta är något fler än de personer som vi har ute i insatser under innevarande år. Jag tror dock att det är nödvändigt med tanke på hur situationen ser ut.

I detta fall har Lettland, Finland, Polen med flera bett om militär närvaro från bland annat Sverige. Det gäller till exempel en begäran om fortsatt bidrag till markförbandet i Natos multinationella brigad i Lettland. Ett annat exempel är stödet till en luftförsvarsoperation i Polen som bland annat används för det militära och civila stödet till Ukraina. Det är något som vi från Miljöpartiet kan ställa oss bakom, inte minst för att det också stärker säkerheten i vårt absoluta närområde.

Herr talman! Jag vill också passa på att rikta ett stort tack till alla er kvinnor och män som nu deltar eller kommer att få delta i de Natoinsatser vi beslutar om i dag samt till era närstående. Ni gör en viktig uppgift för oss alla.

Herr talman! Gustaf Göthberg från Moderaterna började diskutera regeringsbildning i denna debatt. Han har uppenbarligen inte läst betänkandet utan har suttit på sin kammare och filosoferat om hur det kan se ut. Om han hade läst betänkandet hade han sett att Miljöpartiet inte har någon reservation. Miljöpartiet ställer upp på att vi kan ha väpnade styrkor och övningar och att Sverige är en viktig del av detta.

Jag tycker att Gustaf Göthberg ska sitta på sin lilla kammare och titta på vilka samarbetspartner han har. Det finns ett parti i hans gäng som har tydliga Rysslandskopplingar och som bland annat i EU-parlamentet har röstat väldigt proryskt. Gustaf Göthberg ska titta på detta först i stället för att sitta och fara med osanningar om hur andra partier agerar.

Med detta, herr talman, vill jag för ovanlighetens skull yrka bifall till förslaget i betänkandet i dess helhet.

(Applåder)

Herr talman! Jag tackar försvarsministern för svaret. Jag blir dock inte riktigt nöjd. Visst kan man göra snabba omorganisationer ibland. Men det kan också få effekten att personal söker sig bort eller inte vet vilken situation som gäller. Lyssnar man på vad Försvarsmakten säger? På vilket sätt inkorporeras i så fall detta?

Jag har en till fråga. Varför har man inte fört en dialog med Sveriges riksdag och partierna i riksdagen om detta? Underrättelseverksamhet är en väldigt viktig fråga, och där borde regeringen söka stöd i oppositionen.

Herr talman! Vi lever nu i en mycket allvarlig säkerhetspolitisk situation som även råder i vårt närområde. Det är helt enkelt en väldigt osäker tid. I en sådan tid behövs en väl fungerande underrättelseverksamhet. Den behöver resurser, stöd och en ständigt höjd ambitionsnivå.

Regeringen har tillsatt en utredning i denna fråga, och den blev klar i somras. Det har kommit ganska mycket kritik från remissinstanserna, inte minst från Försvarsmakten själv. Ändå har nu regeringen beslutat att man ska gå vidare med förslaget om att införa en ny underrättelseverksamhet, vilket innebär att den nuvarande splittras och att verksamhet flyttas till en civil myndighet.

Mina frågor till försvarsministern är: Varför är det så bråttom? Varför har man inte lyssnat på de viktiga remissinstanserna, inte minst överbefälhavaren?

Fru talman! Ja, det säkerhetspolitiska läget i vårt närområde är minst sagt allvarligt och komplicerat. Rysslands olagliga och folkrättsvidriga invasion av Ukraina gör att kartan ritas om runt omkring oss. Sverige har blivit medlem i Nato, vilket gör att vi i Sverige deltar i fler och större säkerhetspolitiska strukturer än tidigare.

I en tid där det säkerhetspolitiska läget är instabilt i vårt närområde med drönar- och it-attacker är det viktigt med beslutsamhet och tydlighet. Denna situation kräver också utan tvivel att vi i Sverige ökar beredskapen.

Fru talman! I denna proposition från regeringen förslås en ny reglering som anger de närmare ramarna kring hur beslut ska fattas för att sätta in svenska väpnade styrkor i Natos ordinarie verksamhet.

Förslagen är i de flesta fall helt rimliga och helt i sin ordning, men på en viktig punkt tycker vi från Miljöpartiet att riksdagen ska säga nej till regeringens förslag. Det gäller punkten om att det ska vara regeringen och inte riksdagen som ska ha befogenhet att sätta in svensk väpnad styrka i vissa brådskande situationer, som definieras till mellan 500 och upp till 1 000 personer i 60–90 dagar.

Fru talman! Man ska vara försiktig med att flytta makt från riksdagen till regeringen. Om man ska göra det ska det vara tydligt att det finns väldigt goda skäl till att göra så, till exempel att riksdagen inte har haft förmåga att snabbt fatta beslut och att det har lett till ett missöde av något slag.

Är det så att regeringen och Tidöpartierna i riksdagen tycker att riksdagen inte kan fatta snabba beslut eller att riksdagen har gjort fel i något fall som medfört men för svensk säkerhet? Låt mig då påminna om att riksdagen vid flera tillfällen de senaste åren i allra högsta grad har visat på förmåga att agera, ofta på mindre än några dagar. Detta gjorde man vid ett stort antal tillfällen under pandemin för några år sedan men också för inte så länge sedan, till exempel då man på endast två dagar kunde fatta beslut om att skicka svensk trupp till Sudan för att evakuera svenska medborgare.

Riksdagen har i allra högsta grad visat att man kan fatta snabba beslut eftersom det finns ett ramverk i riksdagen med både förmåga och verktyg att hantera oförutsedda och brådskande beslut. Om ni i regeringen och Sverigedemokraterna inte är nöjda med detta, har ni försökt komma med förslag på hur riksdagsordningen kan förändras för att möjliggöra ännu snabbare beslut i riksdagen? Riksdagsordningen är inte huggen i sten. Även den kan ändras. Riksdagens arbetssätt i vissa fall måste kanske också ses över.

Fru talman! Vidare är regeringens lagförslag otydligt när det gäller vad som avses med att behov uppkommer med kort varsel eller med att det skulle vara till avsevärda men för angelägna svenska intressen. Dessa otydligheter i lagförslaget kan leda till alltför långtgående flexibilitet för regeringens möjligheter att fatta beslut på egen hand.

Oavsett partifärg tror jag att det är av stor demokratisk betydelse att det är riksdagen som fattar beslut om att sända svensk militär trupp utomlands. Det säkerställer att insatsen görs i enlighet med folkrätten, att beslutet är i linje med Sveriges intressen och att en ordentlig konsekvensbedömning har gjorts.

Ett brett parlamentariskt stöd kan också stärka legitimiteten för regeringens beslut i svåra situationer. I stället framstår det i detta förslag från regeringen som att man inte litar på riksdagen och att man vill hemlighålla förslag etcetera. Det är aldrig en bra väg framåt i en svår situation, oavsett partifärg.

Fru talman! Jag anser därför att riksdagen bör avslå regeringens lagförslag såvitt avser 1 § andra och tredje styckena lagen om operativt militärt stöd. Det vill säga att jag yrkar bifall till reservation 3 under punkt 2 i detta betänkande. I övrigt står jag bakom regeringens proposition.

Herr talman! Det var ett ärligt svar, men jag tycker ändå att statsministern inte besvarar frågan.

Synen utifrån på EU beror på vilken kraft EU har att fatta beslut. Det är ett bekymmersamt läge när man inför ett toppmöte beskriver bilden av att vi skulle kunna använda de ryska frysta tillgångarna, med betydande belopp, för att hjälpa Ukraina eftersom Ukraina behöver pengarna – och sedan blir det inget beslut. Ett icke-beslut är också ett beslut.

Jag tror att synen på EU tyvärr försämras av att vi är splittrade, att vi inte tar ställning och att vi inte gör tillräckligt. På samma sätt menar jag att det är med synen på EU och den gröna omställningen. Det finns ett antal diskussioner, i slutsatserna kallade strategiska diskussioner, som gör att man betvivlar att EU har ledartröjan när det gäller den gröna omställningen. Det skulle behövas. Synen på EU runt om i världen är viktig. Vi ska stå upp för att dels stödja Ukraina, dels genomföra den gröna omställningen.

Herr talman! Jag tackar statsministern för återrapporteringen.

Det som bekymrar mig på det övergripande planet är hur tron på EU i styrka och anseende hos beslutsfattare börjar krackelera. Statsministern var hoppfull inför mötet om att ett beslut om hur man ska ta över de ryska frysta tillgångarna skulle kunna bli möjligt. Nu blev det inte det. Vi behöver inte diskutera varför det blev så, men att statsministern är tveksam till att det blir beslut i december gör att man kan betvivla att EU har styrkan att verkligen stå upp för och stödja Ukraina. De tongångarna finns. På samma sätt är det med den gröna omställningen, där man också menar att EU tappar fart i frågorna.

Bekymrar det statsministern att farhågorna finns att EU inte kan stå upp för Ukraina och för den gröna omställningen? Är inte det ett bekymmer, statsministern?

Herr talman! Låt mig börja med att säga att jag välkomnar att regeringen har presenterat en strategi för försvarsindustrin som vi har att debattera och besluta om i dag. Jag tycker det är viktigt att det finns en öppenhet kring försvarsindustrin, inte minst i dessa tider då en nödvändig upprustning sker, för att vi ska få en samlad strategi för näringslivets och industrins roll som ett säkerhetspolitiskt instrument.

Vi får inte glömma att försvarsindustrin verkar under särskilda omständigheter där statens säkerhetspolitiska avvägningar påverkar industrins inriktning. Vi delar regeringens målsättning att Sverige ska ha en robust försvarsförmåga och en långsiktigt hållbar försörjning av försvarsmateriel. Samtidigt anser vi att strategin bör kompletteras och nyanseras.

Jag vill särskilt understryka tre områden:

Vikten av att svensk vapenexport alltid lever upp till högt ställda demokratiska kriterier.

Betydelsen av svensk kontroll över kritisk försvarsmaterielproduktion.

Försvarsindustrins påverkan på klimat och miljö.

Gällande vikten av att svensk vapenexport ska leva upp till högt ställda demokratiska kriterier betonar regeringen att Sverige ska vara en trovärdig och pålitlig allierad och partner. Det tycker jag är bra.

Det är också viktigt att svensk vapenexport alltid lever upp till högt ställda demokratiska kriterier. Respekten för mänskliga rättigheter och den mottagande statens demokratiska status utgör centrala villkor vid prövningen av tillstånd för att exportera vapen. Ju sämre den demokratiska statusen är, desto mindre utrymme finns för att tillstånd ska beviljas.

Ifall det finns allvarliga kränkningar av mänskliga rättigheter eller grava brister i den demokratiska statusen tycker Miljöpartiet att det ska vara ett hinder för att bevilja tillstånd för export av vapen och eventuella följdleveranser.

Herr talman! För att försvarsindustristrategin ska vara trovärdig och etiskt förankrad anser jag att denna princip behöver betonas och efterlevas fullt ut i all exportverksamhet. Lagstiftningen i dag lämnar för stort utrymme för tolkning, vilket gör att export tillåts till länder som rimligen borde falla på ovan nämnda definitioner, till exempel Turkiet och Thailand.

Miljöpartiet vill därför se ett strikt förbud mot vapenexport till diktaturer, krigförande länder eller länder där allvarliga och omfattande kränkningar av mänskliga rättigheter förekommer, inklusive följdleveranser. Det ska dock inte hindra att Sverige solidariskt kan bistå ett angripet land med vapen, vilket har blivit aktuellt efter Rysslands fullskaliga och olagliga invasion av Ukraina.

Regeringen tycks nu vilja tumma på regelverket kring vilka svenska vapen som exporteras och har tillsatt en utredning för att se över regelverket för att utvärdera regelverket, styrning och former för det statliga exportstödet. Jag hoppas att detta inte ska leda till försämrade kriterier och kryphål för svensk vapenexport.

Herr talman! Det andra området i det här betänkandet som är viktigt för oss är att ha en stark inhemsk kontroll över produktion av försvarsmateriel som är strategiskt viktig för Sveriges säkerhet. Regeringen har, på förslag av Försvarsberedningen, definierat vissa försvarstekniska områden som strategiska materielområden. Det är av största vikt att Sverige har rådighet över produktionen inom dessa nyckelområden.

Regeringen understryker att det långsiktiga försörjningsperspektivet inom de strategiska materielområdena förutsätter ett strategiskt partnerskap mellan staten och näringslivet för att den försvarsindustriella förmågan över tid ska möta Sveriges behov. Vi delar denna analys, men menar att det finns fog för Sverige att gå längre.

För att upprätthålla nationell rådighet krävs att staten tar ett aktivt ansvar för försvarsindustrins utveckling. I en tid då försvarsindustrin expanderar snabbt och företagens ägarförhållanden förändras måste vi säkerställa att strategiska företag förblir i linje med de svenska säkerhetsintressena.

Miljöpartiet anser att direkt statligt ägande eller delägande i bolag som hanterar strategiska materielområden skulle kunna vara ett effektivt verktyg just för detta.

Genom statligt ägarengagemang kan Sverige få inflytande över beslut som rör exempelvis företagens inriktning eller ägarstruktur. Offentligt ägande inom detta område skulle dessutom underlätta en styrning av verksamheten mot långsiktiga säkerhetspolitiska mål, snarare än kortsiktig vinstmaximering. Försvarsmateriel är inte vilken marknad som helst. Samhällets intresse av trygg leverans och suveränitet väger tyngre än affärsmässiga motiv i dessa sammanhang.

Herr talman! Det är också värt att notera att Sveriges nuvarande statliga åtagande i försvarsindustrin är relativt litet jämfört med många andra länder. Situationen i flera europeiska länder visar att de ofta tar ett större ansvar, exempelvis genom direkt ägande, för att säkra nationell försörjningsförmåga i händelse av kris och krig.

Genom att staten tar en mer aktiv ägarroll kan vi bättre säkerställa att industrin tjänar landets säkerhet framför något annat. Jag tycker därför att regeringen ska ta fram förslag på hur det offentliga ägandet och inflytandet i strategiska försvarsfrågor kan stärkas.

Detta skulle stödja målet med en tryggad materielförsörjning och bidra till att försvarsindustristrategin för ett starkare Sverige verkligen resulterar i ett starkare och säkrare Sverige under nationell kontroll.

Herr talman! Det tredje området som jag tänkte lyfta i denna debatt är försvarsindustrins påverkan på klimat och miljö. I Försvarsberedningens rapport Allvarstid från 2023 slogs det fast att klimatförändringarna är ett både allvarligt och långsiktigt hot mot Sverige, som också påverkar försvarets uppbyggnad. Jag menar därför att försvarsindustrins klimatpåverkan och miljörisker måste uppmärksammas mer i försvarsindustristrategin. Den nödvändiga upprustningen och ökade försvarsproduktionen får inte ske på bekostnad av miljön eller försvåra möjligheterna för Sverige att nå våra klimatmål.

Regeringen framhäver i strategin att enkla regelverk och snabba tillståndsprocesser skapar förutsättningar för en snabb ökning av försvarsindustriell produktion. Snabba tillståndsprocesser i sig är självklart att föredra. Frågan om effektivare tillståndsprocesser är helt nödvändig för att kunna göra en snabb klimatomställning.

Herr talman! Det får dock inte ske genom att Sveriges helt nödvändiga miljökrav urholkas eller att krav om att söka tillstånd slopas. En hög miljöstandard och en hållbar resursanvändning måste gälla även i försvarssektorn. Att säkerställa att försvarsindustrins utveckling sker i linje med klimat- och miljömål stärker både vår långsiktiga säkerhet och vår trovärdighet som föregångsland i omställningen till ett hållbart samhälle.

Herr talman! Jag står givetvis bakom alla Miljöpartiets reservationer i detta betänkande, men för tids vinning yrkar jag bifall endast till reservationerna 4 och 13.