Ulf Holm

Herr talman! Samhällets krisberedskap känns som ett ovanligt aktuellt ämne att diskutera med tanke på hur utvecklingen ser ut. Det handlar om att vi ska skaffa oss motståndskraft så att Sverige kan stå emot flera olika problem, till exempel cyberattacker inom landet men också från andra stater. Det handlar om att klara klimatförändringarna, som leder till översvämningar, skogsbränder och torka. Det handlar om att vi måste kunna skydda till exempel kärnkraftverk eftersom de utgör ett potentiellt militärt mål, vilket vi nu kan se i Ukraina. Men det handlar också om desinformation och propaganda, bland annat från andra länder eller i den allmänna debatten.

Dessa och flera andra områden är uppe till debatt i dag. Tyvärr känns det dock inte riktigt som om majoriteten i riksdagen tar frågorna på riktigt det allvar som skulle behövas, vilket jag återkommer till senare. Problemen är nämligen flera, och jag önskar att regeringen och Sverigedemokraterna hade kunnat ta fler initiativ för att stärka samhällets krisberedskap.

Herr talman! Jag tror att det är viktigt att slå fast att vi behöver ett samhälle som är mer motståndskraftigt än i dag mot till exempel de hot som jag nyss nämnde. För att klara detta behövs det en mycket större krisberedskap men också fler satsningar på ett grönt, hållbart och långsiktigt civilt försvar som en viktig del av totalförsvaret.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällets krisberedskap

En av de viktigare delarna som jag vill lyfta upp är frågan om klimatanpassning för krisberedskap, som behandlas under punkt 12 i detta betänkande.

Herr talman! I går kom Klimatpolitiska rådets granskning av regeringens samlade politik avseende klimatpolitiken. Slutsatserna bekräftar det som experter, myndigheter och till och med regeringens egen budget har sagt. Regeringens klimatpolitik är inte bara otillräcklig. Den går dessutom åt fel håll. I stället för att Sverige ska vara en del av lösningen har regeringen och Sverigedemokraterna gjort att Sverige nu är en del av problemet med ökade utsläpp i världen.

Detta är ett slag i ansiktet på både nuvarande och framtida generationer. I stället för att vara i framkant och gynna klimatet och det svenska näringslivet har regeringen och Sverigedemokraterna fattat beslut om en politik som minskar reduktionsplikten, sänker drivmedelsskatten och slopar elbilsbonusen, vilket leder till flera miljoner ton ökade utsläpp fram till 2030 och till att den elektrifiering av fordonsflottan som pågår stoppas. Klimatpolitiska rådet konstaterar också att Sverige inte klarar sina förpliktelser enligt Sveriges klimatlag eller i förhållande till åtaganden gentemot EU och FN.

Herr talman! Denna politik kommer att få konsekvenser även för frågan om samhällets krisberedskap. Framför allt får vi med regeringens och Sverigedemokraternas politik ett Sverige som fortsätter vara beroende av olja och bensin från diktaturländer, och vi kommer att fortsätta göda den ryska krigskassan så att Ryssland kan fortsätta sitt anfallskrig mot Ukraina.

För Miljöpartiets del är vi tydliga med att en aktiv klimatpolitik bort från fossila bränslen är en prioritet. Vi ser nämligen effekterna redan nu, och det är därför som klimatanpassning är en viktig fråga utifrån ett krisberedskapsperspektiv.

Det förändrade klimatet påverkar hela samhället, och det har blivit tydligt för alla och envar att vårt moderna samhälle är sårbart för konsekvenserna av ett allt varmare klimat. Det leder till mer ofta återkommande extremväder, såsom värmeböljor och skyfall, med ökad risk för skogsbränder, översvämningar, ras, erosion och förhöjda havsnivåer.

Herr talman! Mot bakgrund av detta yrkar jag bifall till reservation 10 under punkt 12 där vi från Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet i en gemensam reservation föreslår att en ökad insatsberedskap vid naturkatastrofer och kriser i klimatkrisens spår ses över. Bland annat behöver den nationella klimatanpassningsstrategin uppdateras för att förtydliga ansvarsrollerna mellan styrnivåer och myndigheter. Vidare bör klimatanpassningsåtgärder vidtas för ett mer motståndskraftigt och robust samhälle och klimatanpassning inkluderas i totalförsvarets krisberedskap.

Herr talman! Nära kopplat till dessa frågor ligger också behovet av att utveckla räddningstjänsten eftersom räddningstjänsten är den viktigaste resursen för snabba insatser vid olyckor, bränder och översvämningar. En fungerande räddningstjänst stärker dessutom totalförsvaret.

Miljöpartiet föreslår därför att räddningstjänsten ska förstärkas, till exempel genom att material tillförs och rekrytering av deltidspersonal underlättas så att en god krisberedskap alltid finns i hela landet.

Herr talman! En annan viktig fråga inom krisberedskap gäller cyberförsvaret. Sverige utsätts regelbundet för cyberangrepp, vilket ibland ger allvarliga störningar på stora och viktiga samhälleliga verksamheter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällets krisberedskap

Cyberattacker pågår också från flera olika aktörer. Kina är ett exempel på en stormakt som bedriver avancerat cyberspionage för att främja sin egen ekonomiska utveckling och utveckla sin militära förmåga.

Även om syftet med de flesta angrepp är brottslighet i ekonomiskt syfte kan resultatet ändå bli allvarliga störningar av stora och viktiga verksamheter i samhället, och sådana svagheter kan utnyttjas av en stat.

Det är tydligt att Sverige måste stärka sin förmåga att både förebygga och bemöta dessa attacker. Miljöpartiet föreslår därför att cybersäkerheten i den offentliga sektorn och i särskilt samhällsviktiga delar av den privata sektorn ska stärkas.

Herr talman! Jag vill också lyfta upp frågan om motståndskraft mot desinformation och propaganda. Påverkan består bland annat av att ifrågasätta demokratisk legitimitet och rättsstatens principer och att sprida extrema åsikter och rena lögner för att polarisera den offentliga debatten.

Den snabba digitaliseringen och hastigheten i informationssamhället gör frågor om sårbarhet och motståndskraft i våra samhällssystem alltmer högaktuella. Desinformation är vanligt förekommande, och påverkan på opinionen i Sverige och andra länder i syfte att destabilisera samhället sker fortlöpande.

Det psykologiska försvaret handlar därför om att bygga upp motståndskraften i samhället mot just desinformation och påverkanskampanjer. Det handlar bland annat om att höja förmågan att skilja på pålitliga källor och källor som inte är pålitliga.

Myndigheten för psykologiskt försvar är satt att identifiera, analysera och möta otillbörlig informationspåverkan och annan vilseledande information som riktas mot Sverige eller svenska intressen.

Miljöpartiet föreslår att en eller flera myndigheter ska ges i uppdrag att ta fram en nationell strategi för stärkt motståndskraft mot just desinformation och propaganda så att medie- och informationskunnigheten kan stärkas.

Herr talman! Jag står givetvis bakom samtliga reservationer från Miljöpartiet, men för tids vinning, som det så fint heter, yrkar jag bifall bara till reservationerna 10 och 12.

Herr talman! Tack så mycket, statsministern, för allt arbete på EU-toppmötet för att åter sätta fokus på att EU och Sverige måste stödja Ukraina! Ryssland får inte vinna kriget.

Det är dock lite sorgligt att man återigen får se att sanktionspaketen från EU inte uppfyller det som president Zelenskyj har krävt, det vill säga förbud mot import av ryskt uran via Rosatom. Statsministern lovade för en månad sedan att han skulle arbeta under EU-toppmötet för att få med detta företag på sanktionslistan, men det fanns inte med när sanktionspaketet presenterades.

Det finns också ganska många hål när det gäller importen av fossila bränslen från Ryssland. Så sent som för en månad sedan lossades rysk gas i Nynäshamns hamn, vilket betyder att statsministern inte ens har kunnat stoppa importen av rysk gas och fossila ämnen till Sverige. Det finns många företag och länder i EU som tyvärr fortfarande importerar detta och därmed göder den ryska statskassan, vilket gör att Ryssland kan fortsätta att kriga.

När tänker statsministern, tillika EU-rådets ordförande, sätta stopp för importen från Ryssland?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Sveriges medlemskap i Nato

Fru talman! Det är inte så att Miljöpartiet tycker att vi inte ska försvara oss. Det är självklart. Men frågan är hur vi gör det på bästa sätt.

Med all respekt, fru talman, nu kan Margareta Cederfelt inte svara på detta, men i den höga retoriken låter det som att Margareta Cederfelt förbereder sig för krig och tycker att vi ska attackera först. Jag anser att det är farligt.

Miljöpartiet har aldrig sagt nej till att vi kan ha ett samarbete med andra länder och att vi kan bygga allianser i olika frågor. Vi har också varit positiva till att ha ett närmande till Nato och göra olika saker tillsammans. Däremot har vi dragit en linje och sagt att vi inte tycker att Sverige behöver vara medlem. Vi tycker inte att det bästa sättet är att hota med kärnvapen. Den här regeringen har inte heller vidtagit några som helst åtgärder för att säkerställa att kärnvapen inte kommer att föras genom svenska vatten, och så vidare. Det finns inga garantier för hur vi ska hantera ett medlemskap i Nato. Det är olyckligt. Jag skulle önska att vi kunde ha mer diskussioner om detta och vidta de åtgärder vi kan medan tid är.

Miljöpartiet har aldrig sagt nej till att söka samarbete med andra länder och försvara vårt land.

Fru talman! Alla Europas länder är inte med i Nato. Det kan lätt låta som att Sverige är det sista landet i Europa som ska gå med i Nato för att söka skydd i detta mycket svåra säkerhetspolitiska läge.

Miljöpartiet har aldrig varit emot att samarbeta med andra länder eller organisationer. Margareta Cederfelt vet mycket väl att också Miljöpartiet har stått bakom ett närmande till en del samarbete med Nato. Men frågan är, fru talman, om vi tycker att Natomedlemskap är det mest avgörande. Det tycker inte vi i Miljöpartiet. Det som är avgörande är att vi ska ha ett nära samarbete med många, vi ska ha många vänner och vi ska bygga många allianser med andra länder och organisationer. Men vi måste inte gå med i försvarsalliansen Nato. Vi tycker att detta måste begrundas närmare och inte hastas fram plötsligt.

Jag tror att Margareta Cederfelt och jag instämmer i den säkerhetspolitiska analysen. Den är svår och komplicerad, och det pågår ett krig i Europa. Därom är vi helt eniga. Och båda partier har ställt sig bakom att skicka stöd till Ukraina civilt och militärt. Det är viktigt att göra den markeringen, nämligen att vi står helt bakom detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Sveriges medlemskap i Nato

Fru talman! Mycket har sagts i denna debatt i dag gällande om Sverige ska bli medlem i försvarsalliansen Nato eller inte. Jag och Miljöpartiet har kommit till slutsatsen att nackdelarna överväger och att Sverige därför inte bör bli medlem i Nato.

Vi har dock förvånansvärt lika syn gällande det säkerhetspolitiska läget. Vi tycks alla anse att det säkerhetspolitiska läget är mycket allvarligt och komplicerat efter Rysslands folkrättsvidriga anfallskrig mot Ukraina. Det gäller även de följder detta har fått och fortsatt kommer att få på säkerhetspolitiken både i Sverige, i Europa och på global nivå.

Frågan som delar oss är om det är vettigt eller inte att överge 200 år av svensk alliansfrihet och ta oss in i en militärallians som har kärnvapen. Man kan givetvis ha olika åsikter om dessa 200 år har tjänat Sverige väl. Nu har jag personligen inte erfarenhet av alla dessa 200 år, men under den tid som jag har levt och varit politiskt aktiv anser jag att fördelarna helt klart har övervägt och att det är något som vi kan vara stolta över.

Kalla mig naiv, men jag tycker fortfarande att det bästa för Sverige är att vi fortsatt kan vara militärt alliansfria.

Nu tänker majoriteten här i kammaren i dag att denna politik ska överges. Vi ska inte bara ingå i en militär allians utan en militär allians som har tillgång till kärnvapen - kärnvapen som de flesta av oss avskyr och inser kan förstöra människoliv i oändlighet och stora markområden för lång tid om de används.

Från Miljöpartiets sida vill vi inte skriva under på Natos kärnvapendoktrin, eftersom vi tror att en värld där kärnvapen finns aldrig kan vara en säker värld. Vi hade hellre sett att Sverige förblir alliansfritt och i stället, med tanke på det nya och mycket försämrade säkerhetspolitiska läget, fördjupar vårt arbete med att agera förebyggande för demokrati och fred och för en kärnvapenfri värld som en alliansfri stat.

Sanningen är ju att den svenska traditionen att driva på globalt nedrustningsarbete kraftigt skulle försämras, om än inte utebli, vid ett Natomedlemskap. Vi tror att Sveriges förmåga att vara en självständig och rakryggad röst för mänskliga rättigheter, demokrati, nedrustning och fred kommer att försämras om Sverige blir medlem i Nato.

Det är mot bakgrund av detta också under all kritik att regeringen inte har krävt några som helst garantier gällande bland annat kärnvapen vid ett medlemskap i Nato, vilket både Danmark och Norge har. Miljöpartiet har krävt att Sverige bland annat ska få garantier för att inga kärnvapen förs in på svenskt territorium.

Miljöpartiet vill se ett lagstadgat förbud mot kärnvapen på svensk mark. Det gäller även transport av kärnvapen på svenskt vatten. Garantierna skulle minska hotbilden mot Sverige och ligga i linje med läget för våra grannländer som har liknande regelverk.

Natoprincipen om first use tillåter Natoalliansen att som första aktör i en konflikt använda kärnvapen. Miljöpartiet vill inte att Nato får vara först med att använda kärnvapen.

Jag beklagar djupt att regeringen nu med stöd från Sverigedemokraterna och Socialdemokraterna prioriterat ned dessa krav på garantier. Det tycks som om det är viktigare för dessa partier att det ska gå snabbt med ett medlemskap i Nato snarare än att se till vad ett medlemskap innebär. I detta svåra säkerhetspolitiska läge tycker jag själv att det hade behövts en djupare debatt i Sverige med chans till reflektion och eftertanke.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Sveriges medlemskap i Nato

Fru talman! Jag vill också kommentera frågan gällande insyn och inflytande. Vi har i dagens debatt fått höra att Nato är en politisk organisation, kanske till och med mer än en militär sådan. Nato ska ge oss trygghet i en osäker värld. Frågan är då hur vi, både som medborgare och som folkets främsta företrädare i riksdagen, vid ett eventuellt medlemskap ska kunna få insyn och kunna debattera ställningstaganden i Natofrågor.

Regeringen gör i sin proposition bedömningen att riksdagens insyn och inflytande i kommande Natofrågor är tillräcklig. Från Miljöpartiets sida delar vi inte den synen utan är tvärtom oroade över att den demokratiska insynen kommer att bli starkt begränsad. Dessutom bör regeringen inte lägga sig i riksdagens interna arbetsformer, utan det är riksdagen som måste avgöra om regeringen ger riksdagen tillräckligt mycket insyn och inflytande.

Nu hoppas jag att fru talmannen lyssnar extra noga. Miljöpartiet anser att riksdagsstyrelsen ska få i uppdrag att se över hur riksdagens insyn i Natofrågorna kan tydliggöras och förbättras. Sverige har inte ingått i en militärallians på 200 år, och riksdagsordningen är därför inte framtagen med detta i beaktande.

Vi är väl medvetna om att de militära delarna till stor del lyder under sekretess, men som folkets främsta företrädare måste riksdagen kunna ta del av avgörande skeenden inom Nato och dess verksamhet. Om detta ska ske genom tydligare och utvidgade regler om information eller om ett särskilt Natoutskott eller en Natonämnd ska inrättas bör riksdagsstyrelsen snarast se över. Detta är oerhört viktigt för att säkerställa demokratisk förankring i Sverige.

Fru talman! Oavsett utfallet av dagens omröstning behöver Sverige hjälpa Ukraina mot Rysslands brutala anfallskrig, både militärt och civilt. Därom får inte råda någon som helst tveksamhet. Detta är också något som Miljöpartiet står bakom.

Herr talman! Inflationen rusar, maten har blivit dyrare, kollektivtrafiken har blivit dyrare, elen har blivit dyrare - ja, nästan allt har blivit dyrare. Finansministern uppmanar oss att välja de billigaste alternativen. Riksbankschefen tycker att vi ska jaga låga priser. Men vad säger ni då till dem som redan har gjort detta under lång tid och som under det senaste året med hög inflation inte har råd att köpa mat längre?

Skolor rapporterar att eleverna äter betydligt mer på skollunchen än tidigare för att de troligtvis inte får tillräckligt med mat på bordet hemma. Miljöpartiet har föreslagit stöd till kommuner för att kunna erbjuda både frukost och lunch. Vi har också föreslagit sänkt moms på mat, till exempel, och också satsningar för att skapa jobb och tillväxt genom satsningar på den gröna sektorn. Frågan är då vilka förslag finansministern har förutom att uppmana oss människor att jaga låga priser. Lovar finansministern att i vårändringsbudgeten komma med förslag om mer pengar till kommunerna och annat som hjälper dem som i dag har väldigt svårt att få pengarna att räcka till?

Herr talman! Tack, statsministern för en gedigen återrapport från EU-toppmötet!

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte den 9-10 februari

Låt mig först och främst instämma i EU-toppmötets slutsatser om ett fördömande av Rysslands anfallskrig i Ukraina som utgör ett uppenbart brott mot FN-stadgan och har orsakat ett enormt lidande för människorna i Ukraina. Vi ska givetvis stå upp för Ukraina och stödja dem på alla sätt.

Ukrainas president Zelenskyj var med på EU-toppmötet och höll även ett tal inför EU-parlamentet. En av de saker Zelenskyj var väldigt tydlig med att han vill är att EU inför sanktioner mot det ryska kärnkraftsbolaget Rosatom, som bland annat pekas ut för att kidnappa såväl ukrainsk personal som barn. Det ryska statsägda kärnkraftsbolaget Rosatom bygger bland annat kärnkraftverk i europeiska länder. Min fråga till statsministern är därför om statsministern på mötet tog upp detta krav och om statsministern kommer att verka för att gå Ukraina till mötes.

Sverige har hittills stått upp väldigt tydligt för hårdare sanktioner mot Ryssland - gäller det även sanktioner mot Rosatom?

Jag vill också passa på att fråga om det i diskussionen om vidare sanktioner mot Ryssland också togs upp hur EU ska få fler länder att införa sanktioner mot Ryssland? Vi vet bland annat att Kina och Indien köper mer olja och gas från Ryssland, och i medierna förekom nyligen uppgifter om att Ryssland försöker sälja mer till länderna i Afrika. Jag tror personligen att den bästa effekten av sanktioner mot Ryssland blir om fler länder ansluter sig till dessa. Min fråga till statsministern är: Togs detta upp i diskussionerna på Europeiska rådet?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Försvarspolitik och totalförsvar

Herr talman! I detta betänkande kring försvarspolitiken och totalförsvaret behandlas motioner från den allmänna motionstiden förra året. Jag vill särskilt uppmärksamma frågor om det civila försvaret och försörjningstrygghet.

Det är utan tvekan så att den säkerhetspolitiska situationen i Sverige och vårt närområde har försämrats. Rysslands invasion av Ukraina för nästan på dagen ett år sedan försämrade ett redan dåligt säkerhetsläge i Europa dramatiskt och innebär ett skifte med långtgående följdverkningar, också för Sverige.

I debatten om det svenska försvaret har stort fokus hamnat på den militära upprustningen. Men minst lika viktigt är det civila försvaret. Det civila försvaret ska bidra till att stärka samhällets förmåga att förebygga och hantera svåra påfrestningar på samhället i fred men också till att förbereda den civila verksamheten för krig.

I tider av samhällsförändringar är det avgörande att samhället kan stå starkt och bidra till trygghet och tillförsikt. Det krävs ett starkt civilt försvar. När vi stärker det civila försvaret stärker vi också krigsberedskapen och vice versa. Från Miljöpartiets sida vill vi se ett välplanerat och väl fungerande civilt försvar och ett fördjupat arbete med en förebyggande krisberedskap som är snabb och effektiv.

Svagheter i Sveriges grundläggande infrastruktur, försörjning och andra viktiga samhällsfunktioner innebär sårbarhet för både angrepp och andra störningar. Händelser i andra länder kan direkt och indirekt drabba Sverige på olika sätt, då vår ekonomi och vår handel är tydligt internationellt sammanflätade med andras.

Herr talman! Situationen i Sverige kan inte jämföras med det lidande människorna i Ukraina har under Rysslands brutala anfallskrig, som nu pågår, men kriget får också effekter i Sverige. Det har bland annat orsakat prisökningar på energi och livsmedel med ökad inflation som effekt, vilket givetvis påverkar hela samhället.

Men vi såg också hur sårbart vårt samhälle var under pandemin, med brist på allt från sjukvårdsprodukter till importerade livsmedel. Problem med nedstängda fabriker i andra länder gjorde att industrin i Sverige fick brist på komponenter under lång tid, och transportsystemen fallerade.

Det är mot bakgrund av dessa aktuella händelser som vi tycker att regeringen måste göra mer. Det är bra att regeringen har utsett en särskild minister med ansvar för det civila försvaret, men det räcker inte. Det förebyggande arbetet med det civila försvaret är avgörande för ett väl fungerande totalförsvar. Motståndskraften i samhällsfunktionerna måste öka. Mer insatser måste göras för att förebygga kriser, och det civila försvaret behöver stärkas.

Räddningstjänst och försörjningsberedskap är två områden inom det civila försvaret där internationell samverkan är av stor vikt. Sverige hade nytta av detta när det till exempel brann som värst i skogarna i bland annat Västerbotten, Jämtland och Gävleborgs län 2018. De tragiska erfarenheterna från denna händelse visar tydligt att vår krisberedskap behöver förstärkas ytterligare.

Herr talman! Ja, det civila försvaret har i försvarsbeslutet från 2021 fått mer pengar, vilket vi från Miljöpartiet var starkt pådrivande för. I nuvarande läge finns det dock fortfarande stora behov av att under många år förstärka totalförsvarets civila delar. Mer måste helt enkelt göras, och det råder fortfarande obalans mellan det militära och det civila försvaret, trots att de båda delarna är starkt beroende av varandra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Försvarspolitik och totalförsvar

Herr talman! Något som jag och väldigt många andra medborgare har blivit uppmärksammade på är bristen på beredskapslager för varor och produkter. Precis som jag nämnde tidigare var den otillräckliga lagerhållningen av sjukvårdsartiklar tydlig under pandemin. Från Miljöpartiets sida kräver vi därför att staten tar ett tydligare ansvar för att bygga upp beredskapslager och för att tillsammans med näringsliv, kommuner och regioner säkerställa att lagerhållningen i samhällskritiska försörjningskedjor är tillräcklig för att klara såväl kriser som krig.

Den förrförra regeringen, som Miljöpartiet var en del av, tillsatte i september 2021 en utredning som ska föreslå en funktion med ansvar för nationell samordning av försörjningsberedskap. Den utredningen ska lämnas till regeringen senare denna vår. Men regeringen kan inte sitta med armarna i kors och invänta denna utredning. Det säkerhetspolitiska läget har på avgörande punkter förändrats sedan utredningen tillsattes, med tanke på att Ryssland anfallit Ukraina och utkämpar ett brutalt krig.

Från Miljöpartiets sida förväntar vi oss därför att regeringen påskyndar arbetet och tar vidare initiativ för att bland annat kunna bygga upp beredskapslager. Miljöpartiet ser också ett behov av att regeringen utreder möjligheterna till ökad varuförsörjning genom inhemsk produktion, vilket skulle kunna bidra till ökad självförsörjning och därmed minskad sårbarhet.

Slutligen, herr talman, vill jag lyfta frågan om kritisk infrastruktur under punkt 10 i betänkandet. Miljöpartiet anser att Sverige bör behålla kontrollen över kritisk infrastruktur och begränsa möjligheterna för andra stater att påverka infrastrukturen genom kontroll av företag med verksamhet i Sverige.

Mat, vatten och värmereglering är grundläggande behov som alltid behöver tillgodoses. För att kunna göra det för hela befolkningen är samhället beroende av fungerande elförsörjning och transporter och i allt större utsträckning av fungerande internetförbindelser och telefoni. En robust infrastruktur är avgörande för samhällets stabilitet och bevarande av människors vardag vid eventuella angrepp.

Nu har regeringen meddelat att den ska återkomma till riksdagen redan i maj med vissa förslag om granskning av utländska direktinvesteringar. Vi får återkomma om vad förslagen kan innehålla, men jag och Miljöpartiet hoppas att regeringen återkommer med förslag till regelverk om att begränsa utländskt ägande av samhällsviktig infrastruktur.

Herr talman! Jag står givetvis bakom alla Miljöpartiets reservationer, men för tids vinnande yrkar jag bifall enbart till reservation 7 under punkt 3 i betänkandet.

Herr talman! Min fråga riktar sig till ministern för civilt försvar. Det är uppenbart att det pågår en desinformationskampanj i och mot Sverige. Myndigheten för psykologiskt försvar, som ligger under ministerns departement, har i veckan varnat för att tonläget mot Sverige är mer aggressivt än tidigare och att Sverige är ett legitimt mål för terrorism, vilket givetvis är mycket allvarligt.

Vi har alla i denna situation ett ansvar för att tona ned läget i stället för att trissa upp det ytterligare. Samtidigt måste vi stå upp för den svenska yttrandefriheten, vilket vi i Miljöpartiet tycker är väldigt viktigt. Det finns dock krafter i Sverige som nu utnyttjar situationen för egna politiska syften och blir brickor i spelet för utländska intressen och utländska aktörer, till exempel Ryssland. Det handlar till exempel om bokbål och koranbränning.

Min fråga till ministern är därför vilka initiativ han kommer att ta för att myndigheten ska kunna identifiera och motverka de krafter som nu misskrediterar Sverige och skapar en hotbild mot svenskar i och utanför Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Jag vill tacka försvarsministern för svaret och för att det finns vägar framåt för att tackla problemet med att Försvarsmakten konsekvent säger nej till utbyggnad av havsbaserad vindkraft. Det är ju möjligt i andra länder som Tyskland och Danmark som är medlemmar i Nato och som också har behovet av en försvarspolitisk operativ förmåga. Det kan inte vara unikt för svenskt försvar att tackla det problemet.

Jag ser fram emot att försvarsministern återkommer till riksdagen med besked om hur man kan gå vidare i den här frågan för att hitta en lösning för mer havsbaserad vindkraft.

Herr talman! Att energifrågan också är säkerhetspolitik är uppenbart för de flesta av oss. Att Sveriges energisystem har sina brister och att vi behöver tillförsel av ny energi är även det uppenbart för de flesta av oss.

Vi är många som bor i södra Sverige och i Skåne som tycker att vi måste göra allt för att få mer till Sverige för att säkra behoven och sänka priserna. Tyvärr finns det en myndighet som sticker ut och som nästan alltid konsekvent säger nej till all utbyggnad av havsbaserad vindkraft, nämligen Försvarsmakten. I nio fall av tio avstyrker Försvarsmakten nya etableringar. Det har gjort att Sverige ligger långt efter till exempel Natoländerna USA, Danmark och Tyskland när det gäller utbyggnad av havsbaserad vindkraft.

Försvarsmakten i dessa länder tycks inte se alla de problem som Försvarsmakten i Sverige ser. Jag vill därför fråga försvarsministern vilka åtgärder han och regeringen kommer att vidta för att Försvarsmakten, precis som i bland annat Tyskland och Danmark, kan vara mer konstruktiva i att hitta lösningar för placering av den så viktiga havsbaserade vindkraften.