Maria Malmer Stenergard

Fru talman! Tack, Elin Söderberg, för den långa frågan!

Det är en otroligt viktig fråga. Vilket företagsbesök man än gör skriker de efter kompetens. Det finns inte ett enkelt svar på hur vi löser det.

När det gäller frågan om arbetskraftsinvandring är regeringen väldigt tydlig. Det är ungefär så jag tolkar frågan. Jag är medveten om den fantastiska utveckling som sker i Norrland. Jag är medveten om att man behöver attrahera människor från andra länder.

Därför vill vi också stärka arbetskraftsinvandringen för kvalificerade och högkvalificerade jobb. Men när det däremot gäller lågkvalificerade jobb menar vi att det är fler i Sverige som borde kunna ta de jobben.

Vi ser också med mycket stor oro på att de jobben är tydligare knutna till utnyttjande av människor och missbruk av regelverket för arbetskraftsinvandring. Det vill vi beivra på olika sätt.

Fru talman! Tack, Helena Vilhelmsson, för frågan!

Svaret är mycket enkelt. Ja, Moderaterna står fortsatt bakom den befintliga sexköpslagen. Vad det handlar om är att låta en utredning titta på möjligheten att utvisa människor på grund av bristande vandel. Det är en lagstiftning som har funnits tidigare i Sverige.

När vi har tagit fram skrivningar i Tidöavtalet har vi tagit exempel från tidigare lagstiftning som vi har exemplifierat med. Jag vill vara väldigt tydlig med att det absolut inte handlar om att utvisa människor enbart på grund av att de försatts i utsatthet enbart på grund av att de prostitueras.

Det här handlar snarare om dem som utnyttjar prostituerade. Det handlar om personer som har samröre med kriminella organisationer.

Fru talman! Norra Sverige har haft ett elpris som har varit betydligt lägre än referenspriset som regeringen nu utgår från. Den som vill binda sitt elavtal på tre år i Skåne får betala strax över 4 kronor i dag. Den som vill binda på tre år i Luleå får betala 1,40.

Elstödet finansieras också av kapacitetsavgifter. Det är medel som konsumenter i södra Sverige har betalat in till följd av de stora prisskillnader som har varit mellan norr och söder. Då är det också rimligt att de som har betalat in avgifterna får vara med och ta del av dem.

Fru talman! Jag tackar Birger Lahti för frågan. Detta är en väldigt angelägen fråga.

Det är nog många både företag och hushåll som har en bildlig klump i magen över hur elräkningen kommer att se ut framöver. Det är därför det är så allvarligt att den tidigare regeringen valde att gå vidare och stänga ned fullt fungerande kärnkraft som innebar planerbar kraft för oss.

Regeringen har sedan dag ett jobbat stenhårt för att säkerställa att det kan gå ut ett elstöd till hushållen. När det gäller den svenska industrin har den också kommit att drabbas av höga elpriser.

Den elintensiva industrin har ofta en placering utifrån tillgång till fossilfri el men har naturligtvis ändå en stor oro inför framtiden. Regeringen har i budgeten avsatt 2,4 miljarder i stöd till elintensiv industri vid höga elpriser.

Fru talman! Inledningsvis noterar jag att det är senfärdigt av regeringen att inte leverera en förordning på sex dagar medan det inte betraktas som senfärdigt av den tidigare regeringen som Anders Ygeman var en del av att inte leverera en proposition förrän efter nästan åtta år. Det verkar vara lite olika måttstockar beroende på vilken regering som man talar om.

Anders Ygeman uttrycker en oro för att det ska bli en schweizerost till följd av möjlighet till undantag från ett framtida högre lönekrav. Jag vill återigen för tydlighetens skull säga att vi nu går fram med ett högre försörjningskrav, precis som jag uppfattade att Anders Ygeman avsåg att göra. Där finns det inte någon möjlighet att göra undantag.

Sedan ska en utredning titta på att ytterligare införa ett lönekrav som ligger betydligt högre. Det är runt medianlön, det vill säga drygt 33 000 kronor. Då kan det vara så att det finns behov av att ha möjlighet till undantag under den nivån. Men jag kan garantera Anders Ygeman att jag inte kommer att vara nöjd om det riskerar att bli en schweizerost av detta.

Jag ser precis de problem som Anders Ygeman pekar på när det gäller arbetskraftsinvandring till lågkvalificerade yrkan som vi har haft under lång tid av socialdemokratiskt styre. Det är jobb som i stor utsträckning borde kunna tas av dem som redan befinner sig här.

När vi nu talar om arbetskraftsinvandring är det lätt att vi betonar de negativa delarna. Det finns mycket problem framför allt kopplat till den lågkvalificerade arbetskraftsinvandringen. Men jag vill också betona hur otroligt viktigt det är för regeringen att främja den högkvalificerade och kvalificerade arbetskraftsinvandringen. Det gäller att korta de handläggningstider som verkligen har sprungit iväg de senaste åren under det socialdemokratiska styret.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Till att börja med: Varför motionerade inte Moderaterna? Jag är inte säker på att den stora förändring som hade krävts hade rymts inom ramen för en följdmotion. Här säger man i propositionen att det handlar om ett höjt försörjningskrav. Det ger också vissa begränsningar i hur långt man kan gå.

Det kommer att gå fort. Vi kommer att gå fram med det höjda försörjningskravet, precis som Anders Ygeman menar att den tidigare regeringen hade avsett att göra. Därutöver kommer vi att gå vidare med ett ytterligare höjt inkomstkrav. Från det ska det finnas möjlighet att göra undantag om det bedöms finnas behov av det.

Anders Ygeman behöver inte ens ha särskilt mycket tålamod. Det kommer en förordning som kommer att innebära ett höjt försörjningskrav. Det tror jag i grunden att vi båda tycker är bra.

Vad vi inte är överens om är delarna med en arbetsmarknadsprövning som den tidigare regeringen ville gå vidare med. Där har vi i grunden rätt olika syn på hur regelverket bör utformas. Men det kan vi lämna därhän.

Anders Ygeman sa: Om vi haft en annan regering hade det gått fortare framåt. Det är jag inte alls säker på. Det hade varit rätt sannolikt att den hade haft Miljöpartiet och Vänsterpartiet som underlag. De har som bekant en annan inställning, vilket också framgår av reservationerna i betänkandet där propositionen behandlades.

Jag är inte helt säker på att det hade gått fortare. Jag tror att Anders Ygeman ska förlita sig på att regeringen och samarbetspartierna kommer att leverera ett höjt försörjningskrav och därefter ett höjt inkomstkrav.

Fru talman! Först vill jag framhålla att jag tror att jag och Anders Ygeman har ganska stor samsyn i de här frågorna. När Anders Ygeman var ansvarigt statsråd var vårt samarbete och vår dialog väldigt bra, upplever jag. Jag hoppas att vi kan fortsätta ha en god dialog gällande detta.

För att rätt ska vara rätt: När jag inledningsvis påtalade att Anders Ygeman blandat ihop asylinvandring med arbetskraftsinvandring syftade jag på inledningen av interpellationen, som lyder: "Den senaste prognosen från Migrationsverket visar att antalet asylsökande åter har börjat öka." Sedan kommer frågor om arbetskraftsinvandringen. Det var bara det jag ville påtala. Men det är egentligen inte i centrum för den här debatten.

Ett höjt försörjningskrav satt ju tyvärr rätt så långt inne för den socialdemokratiska regeringen. Vi hade kunnat ha det på plats tidigare, tror jag. Det var först när Miljöpartiet inte satt i regeringen som det kom ett förslag till lagstiftning.

Den proposition som medger att regeringen genom förordning höjer försörjningskravet röstades igenom riksdagen för sex dagar sedan. Jag är väldigt tacksam för att Anders Ygeman har mycket höga förväntningar på takten i den här regeringens arbete, men jag tror att han nog ändå förstår att det tar lite mer än sex dagar att arbeta fram en förordning. Nu hade man kunnat tänka sig när man rotade i byrålådorna på Regeringskansliet att det skulle kunna finnas ett utkast till förordning. Det har jag ännu inte hittat. Men om Anders Ygeman har det får han gärna komplettera med det.

Den här höjningen kommer. Anders Ygeman kan vara helt lugn. Detta kommer att ske i två steg. Först kommer vi att besluta om en förordning i enlighet med vad propositionen medger om ett höjt försörjningskrav. Det är steg ett. Att det är viktigt att få det på plats tror jag i grunden att vi är helt överens om. Eftersom vi ser brister i den proposition som den tidigare regeringen presenterade kommer vi i steg två att gå vidare och utreda hur man kan höja det här och lägga till ett inkomstkrav från vilket man kan göra vissa undantag och även exkludera hela branscher.

Fru talman! har frågat mig när regeringen kommer att höja inkomstgränsen för arbetskraftsinvandrare. Han har också frågat vad regeringen har för bevekelsegrunder för att avisera ytterligare utredningar i stället för att gå fram med skarpa förslag.

Inledningsvis ska det noteras att Anders Ygeman i sin interpellation blandar in Migrationsverkets prognos för asylsökande i ett sammanhang som rör arbetskraftsinvandring.

Sverige har en omfattande arbetskraftsinvandring till så kallade lågkvalificerade yrken där kraven på utbildning och yrkeserfarenhet är lägre. I många fall handlar det om arbeten som bör kunna utföras av personer som redan bor i Sverige. Det förekommer också omfattande problem med missbruk av regelverket, särskilt inom branscher där dessa yrken finns. Regeringen avser därför att höja inkomstgränsen för arbetstillstånd för att begränsa den lågkvalificerade arbetskraftsinvandringen till Sverige och motverka missbruk.

Den proposition som precis röstades igenom i riksdagen är ett steg i rätt riktning. Men regeringen ser brister i den lagstiftning som den socialdemokratiska regeringen tog fram. Lagstiftningen gör det möjligt för regeringen att höja försörjningskravet för den som ansöker om ett arbetstillstånd, men det finns till exempel inte några möjligheter att göra undantag från kravet för vissa yrkesgrupper.

Enligt Tidöavtalet ska utgångspunkten vara att ett arbetstillstånd ska beviljas om arbetstagaren har en lön i nivå med medianlönen i Sverige. I dagsläget innebär det drygt 33 000 kronor i månaden. Sverige är i första hand i behov av kvalificerad och högkvalificerad arbetskraft, men det kan av olika anledningar finnas behov av att kunna tillåta arbetskraftsinvandring inom vissa yrkesgrupper där lönerna ligger under den fastslagna inkomstgränsen. Undantag bör därför kunna göras för enskilda yrkesgrupper. Regeringen ser också ett behov av att helt kunna exkludera vissa yrkesgrupper från möjligheten till arbetskraftsinvandring, såsom personliga assistenter.

Regeringen kommer så snart som möjligt att ta fram de förordningsändringar som krävs för att i ett första steg tillämpa ett högre försörjningskrav än det som gäller i dag för arbetstillstånd. Därtill kommer en pågående utredning att ges i uppdrag att föreslå en ordning i enlighet med Tidöavtalet.

Fru talman! Precis som vi har olika tolkningar av Tidöavtalet - jag är väldigt glad att det är jag och inte Anders Ygeman som har tolkningsföreträde - har vi nog även olika tolkningar av kvaliteten i mitt svar. Det har jag stor respekt för.

Vad jag också har stor respekt för är den svenska traditionen att vi utreder lagförslag på ett grundligt sätt, tar hänsyn till de synpunkter som kommer in längs med vägen och lägger fram genomarbetade lagförslag. När man inte arbetar så blir det inte bra. Ett exempel var när man lade fram gymnasielagstiftningen och Lagrådet konstaterade att gränsen var nådd. Den läxan kanske även Anders Ygeman borde ha lärt sig.

Återigen ber jag om tålamod. Det här är ett arbete som ska genomföras på ett mycket seriöst sätt. Jag ber att få återkomma och ser fram emot debatt när direktiv, utredning och så småningom eventuell lagstiftning presenteras.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Det är lite intressant att den tidigare migrationsministern Anders Ygeman gör sitt allra bästa för att på något sätt raljera över något som efter en utredning är tänkt att bli ett svar på ett problem som han själv har varit med och bidragit till.

Anders Ygeman drar också in frågor om insamlande och registrering av någons levnadssätt utan att det finns ett enda ord om detta i Tidöavtalet. Jag tänker, som bekant, inte föregripa utredningen. Jag tänker inte göra hypotetiska bedömningar i det här skedet, utan detta måste ha sin gång. Jag tror att det före detta statsrådet i grunden är ganska väl medveten om det. En utredning måste få vrida och vända på de svårigheter och möjligheter som finns med en lagstiftning som den här.

Det står naturligtvis var och en fritt att kritisera regeringen och förslag som den går fram med. Jag är som sagt tacksam att jag bor i ett land där detta är fullt möjligt, men jag tror att det ger väljarna mer om man har en konstruktiv debatt. Jag ser fram emot en sådan med Socialdemokraterna framöver.

Jag tar i detta sammanhang fasta på att Anders Ygeman inte säger något kritiskt om förslagen i de delar som tar sikte på association med kriminella organisationer, nätverk eller klaner och deltagande i våldsbejakande eller extremistiska organisationer eller miljöer. Förhoppningsvis beror detta på att han nu ser samma negativa samhällsutveckling som regeringen ser, nämligen att dessa grupperingar har en alldeles för stor roll.

Denna regering kommer att göra allt i sin makt för att ta itu med det utanförskap som den socialdemokratiska regeringen har lämnat efter sig. Det kommer att krävas omfattande insatser för att se till att de som har kommit till Sverige och vill bli en del av den svenska gemenskapen också blir det. Det kommer också att krävas insatser i förhållande till dem som inte vill vara en del av den svenska gemenskapen. Sverige måste få ordning och reda i integrations- och migrationspolitiken.

Jag ber Anders Ygeman om lite tålamod tills direktiven och resultatet av utredningen har kommit.

Fru talman! Anders Ygeman talade i sin interpellation om lagföring på grund av brott och om att det handlar om levnadssätt så klandervärda att de ska kunna resultera i lagföring. Här vill jag vara väldigt tydlig med att det finns en viktig distinktion. Individer som lagförs på grund av brott kan under vissa förutsättningar också utvisas på grund av det brott som vederbörande dömts för. I Tidöavtalet görs alltså inte någon koppling till lagföring för att bristande vandel ska anses föreligga, och här kommer vi till en viktig punkt.

Som jag sa tidigare: Efter många år av S-styre har samhällsutvecklingen i Sverige gått så långt att det finns skäl, vilket vi slår fast i Tidöavtalet, att utreda om det bör finnas fler grunder för utvisning än dem som dagens lagstiftning medför.

Jag tror att de flesta är överens om att vi under många år har misslyckats med integrationen. Om man har många personer som befinner sig i Sverige utan att vilja integreras och bli en del av samhället och i stället egentligen agerar tvärtemot de grundläggande principer som gäller för det svenska demokratiska samhället är det ett stort problem. Om integrationen ska fungera behöver människor som bor här faktiskt också vilja bli en del av det svenska samhället och anstränga sig till det yttersta för att bli det så snabbt som möjligt och följa svenska normer och värderingar.

Om någon däremot inte har en sådan vilja och befinner sig i miljöer kopplade till exempelvis kriminella gäng, klaner eller extremistiska grupperingar och inte har för avsikt att ändra på det måste vi ställa oss frågan om personen verkligen ska vara kvar i Sverige.

Exakt hur detta ska gå till, liksom hur det fungerar i andra länder, ska utredningen titta närmare på. Jag vill inte, och tänker inte, föregripa utredningen. Jag konstaterar att detta är en lagstiftning som har funnits i Sverige tidigare.

När det gäller formuleringen om själva vandelsbedömningen vill jag säga att "otvetydiga anmärkningar" är ett vedertaget begrepp som använts i förarbeten till utlänningslagen på en rad ställen. Vi gör som bekant vandelsprövningar till exempel när vi ska bedöma om en person bör beviljas permanent uppehållstillstånd och när vi ska bedöma om en person ska beviljas medborgarskap. Då tittar vi på en rad olika faktorer.

Det vi har gjort i Tidöavtalet är alltså att peka på faktorer som tidigare har kunnat utgöra grund för utvisning på grund av bristande vandel. Vad som framöver ska kunna utgöra grund för detta får naturligtvis undersökas noggrant i en utredning. Precis som det har varit tidigare ska denna prövning göras på ett rättssäkert sätt, och den ska göras av domstol.

Fru talman! Anders Ygeman har frågat justitieministern vilka levnadssätt han anser vara så klandervärda att de ska resultera i lagföring och därmed utgöra grund för utvisning, på vilket sätt han ser framför sig att dessa "otvetydiga anmärkningar" ska samlas in och registreras, om han anser att dessa levnadssätt även ska medföra anmärkningar och påföljder även för svenska medborgare och om han avser att vidta några åtgärder utifrån sin ståndpunkt.

Anders Ygeman har också frågat på vilket sätt justitieministern menar att "i handling missakta den svenska befolkningen" ska utgöra grund för lagföring och därmed för utvisning och om han avser att vidta några åtgärder utifrån sin ståndpunkt.

Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på interpellationen.

I enlighet med Tidöavtalet avser regeringen att tillsätta en utredning som bland annat ska analysera förutsättningarna för att återinföra möjligheten att utvisa utlänningar på grund av bristande vandel. Utredningen är en av flera åtgärder i regeringens satsning för att åstadkomma en ansvarsfull migrationspolitik. Den aktuella punkten i Tidöavtalet berör inte svenska medborgare.

Utredningen ska enligt Tidöavtalet bland annat analysera de rättsliga förutsättningarna för att utvisa utlänningar på grund av bristande vandel utifrån den svenska grundlagen, EU-rätten, Europakonventionen och andra folkrättsliga åtaganden.

Enligt Tidöavtalet ska utredningen också ta fram författningsförslag för att i den mån det är möjligt återinföra en möjlighet att utvisa utlänningar på grund av bristande vandel. Det skulle till exempel kunna röra sig om samröre med en kriminell, våldsbejakande eller extremistisk organisation eller andra miljöer som hotar grundläggande svenska värden.

Vad som kan ligga till grund för utvisning på grund av bristande vandel och vad uttrycket ska omfatta får en utredning analysera och bedöma. I Tidöavtalet står inte att det ska krävas lagföring för att bristande vandel ska anses föreligga. Det kommer också att bli en fråga för utredningen att ta ställning till vilka beviskrav som ska gälla och hur regeln ska utformas så att den kan tillämpas på ett rättssäkert sätt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag kommer att agera för att våra gemensamma åtaganden i Tidöavtalet efterlevs.

Fru talman! Jag tänker upprepa det jag sa tidigare: Om många personer befinner sig i Sverige utan att vilja integreras och bli del av samhället och i stället agerar tvärtemot de grundläggande principer som gäller för det svenska demokratiska samhället är det ett stort problem. Därför vill vi utreda möjligheten att utvisa människor som lever i strid med dem. En viktig del av våra grundläggande demokratiska värderingar är exempelvis att alla människor oavsett kön är lika mycket värda.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Det vi säger i Tidöavtalet är att vi ska tillsätta en utredning för att undersöka i vilka fall det kan bli aktuellt att utvisa personer som har ett leverne som står i strid med de grundläggande demokratiska principerna i Sverige och om det finns ett agerande som kan utgöra grund för utvisning även om det i sig inte är ett brott som når den nivån att det som regel ska leda till utvisning.

Sedan är det ju så att detta inte är färdig lagtext, även om Ola Möller tycks vilja tolka det så. Jag är mycket glad åt att det inte är han som ska tolka det här avtalet framöver. Vi säger att vi ska tillsätta en utredning. Jag har mycket stor respekt för arbetet som utredningen ska göra och vill inte föregripa det.

Anledningen till att prostitution nämns - och det tyckte jag att jag var väldigt tydlig med i svaret, men jag kan upprepa det - är att det fanns med i den lagstiftning som alltså tidigare gällde i Sverige. Vi räknade upp några omständigheter som tidigare lett till utvisning. Därmed inte sagt att det ska leda till utvisning framöver. Det får utredningen titta på. Jag har varit mycket tydlig i mitt svar när jag har sagt att man inte ska utvisa människor enbart på grund av att de är utsatta.

Däremot, Ola Möller, har jag nämnt att man bör beakta män som utnyttjar prostituerade kvinnor. Kan det finnas anledning att titta på huruvida det på något sätt kan utgöra grund för utvisning? Det tycker jag att den här utredningen bör titta på.

Till Anders Ygeman skulle jag vilja ställa en fråga. Det var inte länge sedan Anders Ygeman var migrationsminister och så att säga vårdade en lagstiftning som alltjämt gäller och som innebär att man kan avvisa prostituerade för att de inte bedöms försörja sig på ett ärligt sätt. Detta har också skett på socialdemokratisk vakt i Sverige. Om man nu tycker att det är så orimligt kan man ju fråga sig varför man inte gjorde någonting åt den lagstiftningen, som i praktiken då innebar att kvinnor som prostituerade sig fick lämna landet för att de inte kunde försörja sig på ett hederligt sätt.

Fru talman! Det blir kanske inte ett under av spänstighet i debatten när man är tvungen att göra ett två timmars uppehåll mitt i, men vi får se vad vi kan åstadkomma.

När jag bland annat i Sveriges Radio har svarat på frågor om prostitution som en av grunderna för utvisning har jag varit väldigt tydlig. Det handlar om exempel från tidigare lagstiftning, och det handlar om att en utredare får titta på om detta, liksom vissa andra omständigheter, bör kunna ligga till grund för utvisning framöver. Det tar inte sikte på att utvisa människor enbart på grund av att de är utsatta.

När man nämner prostitution får man inte heller glömma att där också finns aspekten män som utnyttjar kvinnor.

Ola Möller tog i sitt inledningsanförande upp ett uttalande av min kollega jämställdhetsministern och ställde frågan om jag likt henne menade att prostituerade inte var offer. Jag tycker att det är otroligt viktigt att vi kan ha den här debatten. Jag är glad att vi lever i ett land där man kan debattera fritt. Jag kan också förstå att man har invändningar mot Tidöavtalet. Det ska man naturligtvis ha som opposition. Men jag tror ändå att det är viktigt att vi förhåller oss på ett sakligt sätt till vad som har sagts.

Jag konstaterar att detta var vad jämställdhetsministern sa: "Enligt vår definition av sexköp är de som man köper sex av nämligen inte brottsoffer. De har inte brottsofferstatus enligt den lagstiftning vi har i dag. Om man däremot är utsatt för människohandel eller grova kopplerier har man brottsofferstatus enligt de definitioner vi har i svensk lagstiftning i dag. Annars har man status som vittne."

Det var det hon sa, och jag har ingen annan definition av detta. Dock är det klart att vi ska bekämpa de män som på olika vis utnyttjar kvinnor på ett otillbörligt sätt. Det vill jag vara mycket tydlig med.

Påståenden som de som kommer från Ola Möller om vad jag och andra har sagt och inte sagt tar egentligen bara fokus från det som är det viktiga här, det vill säga att vi efter många år av socialdemokratiskt styre har fått en samhällsutveckling som gör att det finns skäl att utreda om det bör finnas fler grunder för utvisning än dem som dagens lagstiftning medger. Vi menar att samhällsutvecklingen gör att det finns skäl för det, och detta är alltså inte främmande för svensk rätt utan någonting som vi haft även tidigare.

Jag tror att de flesta är överens om att vi under många år har misslyckats med integrationen. Om man har många personer som befinner sig i Sverige utan att vilja integreras och bli en del av samhället och i stället egentligen agerar tvärtemot de grundläggande principer som gäller för det svenska demokratiska samhället är det ett stort problem. Om integrationen ska fungera behöver människor som bor här faktiskt också vilja bli en del av det svenska samhället och anstränga sig till det yttersta för att bli det så snabbt som möjligt. Om man däremot inte har en sådan vilja och befinner sig i miljöer kopplade till exempelvis kriminella gäng, klaner eller extremistiska grupperingar och inte har för avsikt att ändra på detta måste vi ställa oss frågan om man verkligen ska vara kvar i Sverige. Tycker egentligen Ola Möller att det är problematiskt?

Exakt hur detta ska gå till, återigen, ska denna utredning naturligtvis titta närmare på, liksom hur det fungerar i andra länder. Jag vill inte och tänker inte föregripa en sådan utredning.

Fru talman! Ola Möller har frågat mig om jag anser att prostitution ska vara en grund för utvisning från Sverige och hur jag avser att agera utifrån min ståndpunkt.

I enlighet med Tidöavtalet avser regeringen att tillsätta en utredning som bland annat ska analysera förutsättningarna för att återinföra möjligheten att utvisa utlänningar på grund av bristande vandel. Utredningen är en del av många åtgärder i regeringens satsning för att åstadkomma en ansvarsfull migrationspolitik.

Utredningen ska bland annat analysera de rättsliga möjligheterna att utvisa utlänningar på grund av bristande vandel utifrån både svensk grundlag och EU-rätten, Europakonventionen och andra folkrättsliga åtaganden. Enligt Tidöavtalet ska utredningen också ta fram författningsförslag för att - i den mån det är möjligt - återinföra en möjlighet att utvisa utlänningar på grund av bristande vandel. Det skulle till exempel kunna röra sig om samröre med en kriminell, våldsbejakande eller extremistisk organisation eller andra miljöer som hotar grundläggande svenska värden. Hämtat från tidigare förarbeten nämns även prostitution som ett exempel. Det är dock viktigt att framhålla att förslagets syfte inte är att utvisa människor för att de har försatts i utsatthet. Vad som kan ligga till grund för utvisning på grund av bristande vandel får en utredning utvisa.

Jag kommer att agera för att våra gemensamma åtaganden i Tidöavtalet ska efterlevas.

Fru talman! Jag tror att jag och Tony Haddou har ganska olika inställningar till detta regelverk. För mig och för regeringen är det avgörande att fattade beslut också ska verkställas. Som jag sa initialt är det så att om man fullt ut medverkar kan man också i de allra flesta fall verkställa beslut om utvisning eller avvisning. Och om det ändå inte går finns det ett fungerande regelverk i svensk rätt för att bevilja uppehållstillstånd. Då hamnar man inte heller i det limbo som ledamoten beskriver.

Jag skulle säga att vi har ett rättssäkert asylsystem, och vi har goda möjligheter till en rättssäker prövning. Vi avsätter resurser till Migrationsverket och migrationsdomstolar, så att de ska kunna leva upp till de krav som man bör ställa. Den svenska ordningen har också ett mycket högt anseende internationellt.

Jag vill avslutningsvis bara påminna om att det är myndigheterna och domstolarna som gör dessa bedömningar och inte regeringen eller enskilda statsråd.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Interpellanten får det att låta som att det inte fattas några beslut om uppehållstillstånd till följd av verkställighetshinder, men enligt statistiken har 639 sådana beslut fattats till och med oktober under innevarande år. Detta visar att vi har ett regelverk som tillämpas. Om man inte kan verkställa utvisningen kan sådana beslut fattas, och det görs också.

Jag tycker att det är viktigt att vi uppehåller oss vid hur vårt immigrationssystem egentligen ska fungera. Det är otroligt viktigt att vi har en legitimitet i systemet. Det handlar om att vi ska kunna fortsätta att vara ett land som hjälper människor som är på flykt. Det finns ett enormt behov runt om i världen, och för att vi ska kunna hjälpa är jag övertygad om att invånarna i Sverige måste känna att invandringen är bra men också rättvis.

Om man har en rättssäker process, vilket jag säger att vi har i Sverige, och man efter en sådan process fattar ett beslut om utvisning som vinner laga kraft, vilket innebär att det ska verkställas, och detta inte efterlevs riskerar vi att underminera tilltron till hela regelverket. Dessutom är det djupt orättvist, för de individer som man bedömt inte har skyddsskäl belastar systemet på ett sätt som gör att vi i förlängningen får mindre möjligheter att hjälpa dem som verkligen har skyddsskäl.

Jag skulle säga att det finns många argument för att ha ett fungerande och effektivt återvändande där ett ja är ett ja men ett nej också är ett tydligt nej.

Det handlar om att upprätthålla rättsstaten, om att meddelade beslut ska verkställas och om att ingen ska stå utanför eller ovanför lagen. Det handlar om att värna legitimiteten, som jag var inne på. Samma beslut ska inte leda till olika utfall. Ett avslag ska alltså innebära återvändande, och ett bifall ska innebära bosättning. Det handlar om att begränsa kostnaderna, då betydande kostnader uppstår om personer blir kvar i mottagningssystemet.

Det handlar också om att motverka skuggsamhället. Interpellanten talar om det skuggsamhälle som regeringen försvårar och fördjupar och som han påstår att regeringen, uppenbarligen under den månad vi har funnits, har skapat. Det är egentligen precis tvärtom. För att vi ska bekämpa skuggsamhället, där människor, inte minst barn, far väldigt illa och där skrupelfria arbetsgivare utnyttjar människor på ett fruktansvärt sätt, måste vi se till att beslut verkställs.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Tony Haddou var inne på problemet med den korta preskriptionstiden, det vill säga att människor har incitament för att hålla sig gömda i Sverige därför att man efter bara fyra år kan söka asyl på nytt. Återigen belastar detta vårt system och gör att vi får mindre möjligheter att hjälpa dem som verkligen har skyddsbehov. Därför avser regeringen att gå vidare med och titta på att antingen förlänga eller helt ta bort preskriptionstiden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Generellt sett kan utvisningsbeslut verkställas till jordens alla länder under förutsättning att berörda personer medverkar fullt ut. Det kan i vissa fall kräva ett betydande aktivt eget agerande, men detta är en skyldighet som följer av individens plikt att rätta sig efter svenska myndigheters och domstolars beslut.

Det kan dock i enskilda fall - undantagsfall - uppstå situationer där man trots att individen försöker medverka inte kan verkställa beslutet. Typexemplet är Kuba, som har en lagstiftning som innebär att inresa i vissa fall vägras trots att berörd person verkligen vill återvända och gör allt vad han eller hon kan för att det ska kunna ske. I sådana fall finns ett regelverk på plats för att bevilja uppehållstillstånd, och då hamnar dessa personer inte i det limbo som Tony Haddou pratar om.

Redan under grundprövningen av ett ärende ska myndigheterna bedöma om ett eventuellt utvisningsbeslut kan verkställas eller inte. Bedömer man att beslutet inte kan verkställas föreskriver förarbetena till utlänningslagen att ett utvisningsbeslut inte bör meddelas. Om det i stället är så att hindren uppstår efter det att utvisningsbeslutet har vunnit laga kraft, som i det fall med kubanerna som jag nämnde nyss, finns alltså en möjlighet att meddela uppehållstillstånd. Hindren får inte bero på den enskildes eget agerande eller brist på agerande.

Sammantaget finns alltså en ordning för att hindra att personer utan egen förskyllan hamnar i en limbosituation. När man lyssnar på Tony Haddou låter det som att denna möjlighet över huvud taget inte finns, och jag hoppas att den delen av lagstiftningen inte har gått ledamoten förbi.