Andreas Carlson

Fru talman! Det handlar om revideringar av TEN-T-kartorna. Det är egentligen inte något anmärkningsvärt att dessa kartor anpassas utifrån den politik som regeringen tydligt har aviserat. Regeringen har också gett uppdrag att avbryta planeringen av de centrala delarna av stambaneprojektet för höghastighetståg i Sverige, vilket handlar om sträckan Borås-Linköping och vidare ned till sträckan Lund-Hässleholm.

Däremot är det så att Hässleholm-Lund är en del av Södra stambanan som ligger på stomnätet och även är en del av stomnätskorridoren Scanmed. Om regeringen skulle välja att investera på den sträckan kommer det att vara möjligt att ansöka om medfinansiering från EU. Det är dock inte bara medfinansiering som ligger i korten här, utan man förbinder sig också till ett åtagande att bygga ut stomnätet till 2040. Den planen hade varit orealistisk även om man hade gått vidare med stambanor för höghastighetståg. Nu gör inte regeringen det, och detta är en logisk följd av det beslutet.

Fru talman! Jag tackar ledamoten Malcolm Momodou Jallow för frågan.

Denna utredning ligger hos Justitiedepartementet. Jag är också här för att svara på allmänpolitiska frågor, men jag kan inte föregripa den utredning som ska ske.

Däremot kan jag svara på vad regeringen gör för att motverka hemlöshet. Självklart är det så att alla, inte minst barn, har rätt till ett hem och till en trygg plats. Vi har i dag en situation med en skenande kriminalitet. Vi behöver vända på varje sten och sätta in åtgärder för att bryta denna kriminalitet. Vilka är det som drabbas om detta inte görs? Det är inte minst de barn som dras in av de kriminellas klor.

Vi gör mycket för att motverka hemlöshet. Vi har förstärkt arbetet med Bostad först med en hemlöshetsstrategi. Vi har också gjort insatser för att fortsätta med det bostadsbidrag som betyder väldigt mycket för de familjer som har det allra sämst ställt ekonomiskt. Detta är också ett sätt att arbeta mot hemlöshet.

Herr talman! Jag vill återigen tacka Mikael Larsson för interpellationen. Jag vet att detta är frågor som väcker stort engagemang och mycket känslor. Återigen: Jag kan och vill inte uttala mig i det enskilda fallet, men jag tar med mig det som Mikael Larsson gjort mig uppmärksam på här i kammaren i dag.

Detta är en fråga som ofta återkommer, och det finns säkert olika sätt att förbättra rutiner och så vidare. Jag utgår ifrån att Trafikverket löpande arbetar med detta när det gäller den viktiga del av infrastrukturprojekt som handlar om samråd och en god dialog. Man ska bli förstådd, lyssnad på och inte minst tagen på allvar så att man i större utsträckning kan acceptera olika projekt. Även om man inte till hundra procent delar inriktningen är en viktig del att man har haft ett gott samrådsförfarande och en god dialog. I den mån detta behöver vässas utgår jag ifrån att Trafikverket gör det.

Jag ser fram emot en fortsatt god dialog kring den här typen av frågor med Mikael Larsson och andra ledamöter i Sveriges riksdag.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Vi är lite grann inne i en fördjupning kring samråd och dialog, och jag vill göra kommentaren att samråd är en fortlöpande process som pågår under hela planläggningsprocessen, fram till kungörandet för granskning. Samrådet måste ha olika inriktning beroende på hur långt i planläggningsprocessen man har kommit. Vilka frågeställningar som är aktuella för samråd är beroende av om det är tidigt eller sent i planläggningsprocessen.

Genom samråd ska den som avser att bygga väg eller järnväg utbyta information och inhämta synpunkter. I det sammanhanget ska attityden - på ett generellt plan, förstås, eftersom jag inte vill uttala mig om omständigheterna i det konkreta fallet - inte vara sådan att någon uppfattar det som att man ska rätta in sig i ledet, utan här ska de synpunkter som finns inhämtas av den som avser att bygga väg eller järnväg. Antalet samrådstillfällen ska också anpassas så att samrådskretsen ges möjlighet att förstå och påverka projektets inriktning.

Detta svarar lite grann mot det Mikael Larsson är inne på apropå känslan av att inte bli förstådd. Samrådet är till för att man ska både förstå och kunna påverka projektets inriktning. Samråd sker ofta både genom fysiska möten och skriftligen, och granskning är en separat del av samrådet. Det kommer senare i processen och är därför mer detaljreglerat.

När det kommer till länsstyrelserna har de en viktig roll i arbetet med planläggningen av infrastruktur och är en viktig samrådspart. Länsstyrelsen fattar beslut om huruvida projektet kan antas medföra en betydande miljöpåverkan och godkänner MKB, alltså miljökonsekvensbeskrivningar. Länsstyrelsen lämnar också granskningsyttrande med tillstyrkan till väg- eller järnvägsplanen innan den skickas för fastställelse. Om länsstyrelsen inte tillstyrker väg- eller järnvägsplanen inför fastställelse får Trafikverket inte fastställa planen, och då överlämnas den till regeringen för fastställelse. Det är så processen ser ut.

Länsstyrelserna har här ett väldigt viktigt uppdrag, bland annat att särskilt bevaka hushållningsbestämmelserna och riksintressena. Jordbruk kan vara både ett enskilt och ett allmänt intresse, och som allmänt intresse - vilket svarar mot det som Mikael Larsson var inne på gällande vår livsmedelsförsörjning - bevakas det av länsstyrelserna.

När det gäller frågan om jag avser att ta några initiativ kring detta utgår jag ifrån, som jag också sa i mitt svar, att Trafikverket löpande arbetar med att förbättra sina rutiner och sitt arbete när det kommer till att upprätta fungerande och givande samråd. Då handlar det, som jag också sa, om att de olika parterna ska både förstå och kunna påverka projektets inriktning.

I sakens natur ligger också att visa en förståelse för de intressen som finns. Det handlar ofta om en stor statlig aktör, Trafikverket, i dialog med det som Mikael Larsson beskriver som den lilla människan. Det är inte så det ska upplevas, utan alla synpunkter ska tas på allvar. En god dialog är grunden för ett gott och fungerande samråd. Sedan kan det i slutändan ändå landa i något som man själv inte till hundra procent - eller faktiskt till någon del alls - instämmer i, men en viktig del i processen är att man har blivit hörd och förstådd. Då tror jag att det är lättare att ha förståelse för att det inte alltid blir exakt som man själv hade tänkt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag ser i dagsläget inget behov av ytterligare initiativ men är alltid beredd att ta sådana för att just stärka samråds- och dialogförfarandet, eftersom det är en väldigt viktig del i arbetet med att bygga infrastruktur i Sverige.

Herr talman! Tack, Mikael Larsson! Jag förstår att det är en fråga som engagerar. Jag uppskattar ledamotens engagemang. Jag uppskattar också att ledamoten ber mig svara så att vi kan ha en dialog på ett mer generellt plan. Mikael Larsson vet att ett statsråd inte kan kommentera enskilda fall. Jag vill heller inte kommentera det enskilda fallet utan hålla debatten mer generell.

Alla situationer måste bedömas utifrån sina förutsättningar och de olika intressen som är aktuella i det enskilda fallet. När det gäller jordbruket, jordbruksmark och jordbrukspolitik, är det en mycket viktig fråga för regeringen. Det är en uppfattning som jag vet att jag delar med Mikael Larsson och Mikael Larssons parti.

Det är också en av anledningarna till att jag nu som infrastruktur- och bostadsminister är inrymd på det nybildade Landsbygds- och infrastrukturdepartementet för att hålla i flera av de viktiga frågorna för att hela Sverige ska fungera inom samma departement.

När man ska bygga väg och järnvägar finns det lagstiftning på plats som ska följas både av Trafikverket och av andra myndigheter samt av regeringen och domstolar. Däri regleras både hur avvägningar ska göras och att samråd ska ske.

Samråd och dialog mellan berörda markägare och Trafikverket är en mycket viktig del av den process som leder fram till en väg- eller järnvägsplan. Den lagstiftning som finns innebär att markägarnas synpunkter alltid ska beaktas i arbetet med att ta fram väg- och järnvägsplaner. Samråd sker i flera steg i den fysiska planeringsprocessen.

Herr talman! Som jag sa inledningsvis har jag förtroende för att Trafikverket arbetar med att få fungerande och givande samråd. Jag utgår från att Trafikverket löpande arbetar för att förbättra sina rutiner.

Samråd ska ske med enskilda markägare men också med myndigheter som till exempel länsstyrelsen. Länsstyrelsen har en särställning i lagstiftningen när det gäller planering av nya vägar och järnvägar och bevakar allmänna intressen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Att jordbruksmarkens betydelse ska beaktas i planeringen av ny infrastruktur tillsammans med andra enskilda och allmänna intressen följer av den tillämpliga lagstiftningen. Att bevara brukningsvärd mark nämns särskilt som ett viktig allmänt intresse som tillsammans med andra intressen beaktas vid exploatering.

Fru talman! Mikael Larsson har frågat mig om jag har för avsikt att beakta markägarnas synpunkter i arbetet med att ta fram en ny väg- och järnvägsplan för ombyggnad av riksväg 41 och i så fall på vilket sätt. Mikael Larsson har vidare frågat mig om jag har för avsikt att väga in betydelsen av jordbruksmark i planeringen av ny infrastruktur och i så fall på vilket sätt. Därtill har Mikael Larsson frågat mig om jag avser att verka för att ta några initiativ så att sådant här kan förbättras genom samråd och dialog mellan berörda markägare och Trafikverket.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag tror att Mikael Larsson och jag är helt överens om jordbrukets och landsbygdens stora betydelse. Jag vill dock understryka att när mark behöver tas i anspråk för infrastruktur är processen och de avvägningar som ska göras tydligt reglerade i olika lagar. En ny väg eller järnväg ska ges ett sådant läge och utformas så att ändamålet med järnvägen uppnås med minsta intrång och olägenhet utan oskälig kostnad. Hänsyn ska tas till stads- och landskapsbilden och till natur- och kulturvärden. Denna grundläggande princip finns i både väglagen och lagen om byggande av järnväg och är utgångspunkten för planeringen.

Vidare finns det bestämmelser i miljöbalken om hushållning med mark och vatten, vilka också ska tillämpas. Där finns bland annat en bestämmelse som syftar till skydd av jordbruksmark.

Samråd med markägarna görs alltid när en väg- eller järnvägsplan tas fram, och de synpunkter som lämnas beaktas i flera steg.

Jag har fullt förtroende för att Trafikverket tillämpar lagstiftningen på ett korrekt sätt. Även regeringen är självklart bunden av dessa lagar i regeringens prövning av överklaganden.

Samråd och dialog är alltid svåra saker där någon part kan känna besvikelse över att utfallet kanske inte blir vad man hoppats. Jag har stort förtroende även i detta fall för att Trafikverket arbetar med att få fungerande och givande samråd. Jag utgår ifrån att Trafikverket löpande arbetar för att förbättra sina rutiner om och när det behövs.

Fru talman! Jag tackar för den interpellation som Gunilla Svantorp ställt och för det samtal vi haft. Jag kan bara hålla med om att det här är någonting som kan belysas ännu mer.

De som jag träffade när jag var på mötet i Norge pekade på att Göteborg är deras viktigaste hamn, vilket också är viktigt för att se var man kan stärka godsflöden. De pekar alltså på en annan sträckning än den som vi har pratat om här i dag. Mycket av handeln sker inte bara regionalt, nationellt eller i en egen del av världen utan globalt. Då blir vårt gemensamma arbete för vår gemensamma infrastruktur och våra godsflöden ännu viktigare för att stärka vår konkurrenskraft och våra företags möjlighet att etablera sig och växa. En tredjedel av den svenska utrikeshandeln sker på något sätt via Göteborgs hamn.

När det gäller gods är det viktigt att se kapaciteten i olika delar. Det handlar inte bara om lastbilar och järnväg utan om hela kedjan. Det är det angreppssättet jag och regeringen har. Vi ska inte ställa olika transportslag emot varandra utan ha ett transportsystem och en infrastruktur som håller ihop och premierar jobb och tillväxt i hela landet, även i gränsregioner, för att vi ska kunna samutnyttja våra gemensamma resurser på allra bästa sätt. Det här ser jag fram emot att återkomma till i trafikutskottet och kammaren i Sveriges riksdag. Jag tackar för den dialog som vi haft i dag och ser fram emot den som kommer - kanske inte i morgon men längre fram.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Gunilla Svantorp frågade hur vi med fokus på transportsektorn blir den mest integrerade regionen. Jag ser fram emot att arbeta med detta tillsammans med alla mina nordiska kollegor och fortsätta dialogen för att utveckla våra gränsöverskridande transporter. Det vore dock inte lämpligt eller rimligt, tror jag, om jag skulle föregå den ordnade process med planrevideringar som har varit en god ordning för långsiktig infrastrukturplanering. Vi vill nog sätta igång en planrevidering tidigare. Det kommer vi att återkomma till i riksdagen.

Detta följer ett mönster. Beslutet om nationell plan kom precis på sluttampen av den förra regeringens mandatperiod. Det var också då man gav det här beskedet, gissningsvis för att man inte hade så mycket pengar. Man ville ändå ge ett utredningsuppdrag för att flytta det här arbetet framåt, och det kan ju ses som positivt. Nu har vi slutsatserna från det här gemensamma uppdraget. De kom i oktober. Det är rimligt att överväga och analysera dem och att i god dialog med de nordiska kollegorna se vilken väg framåt som är den bästa.

Jag är mycket väl medveten om de stora problem som fanns med hinder under pandemin. Då visades det, även för dem som inte kände till det tidigare, hur viktigt det är med god och fungerande infrastruktur och bra transporter, även för arbetspendling och godstrafik, inte bara för ett land utan också för vårt nordiska samarbete. Detta behöver vi stärka. Det har även uttalats av min företrädare. Han hade också ett gott samarbete med de nordiska kollegorna, vilket jag har uppskattat under mina första 98 dagar i uppdraget.

Jag kommer att fortsätta arbeta för att vi ska kunna hitta gemensamma lösningar och se hur vi kan stärka vår gemensamma infrastruktur. Det är positivt för jobb och tillväxt i vårt land och för våra grannländers ekonomier. Regeringens fokus på att underlätta för arbetspendling och godstrafik passar som hand i handske med detta.

I dag har jag inte några nya besked att ge. Vi tittar noga på de erfarenheter som finns sedan tidigare och på det uppdrag som redovisades i oktober. Jag ser fram emot att återkomma till riksdagen för att ha en god dialog och diskussion om de här frågorna och föra dem framåt.

Fru talman! Låt mig inledningsvis ta mig an Gunilla Svantorps frågor. Ledamoten uppfattade att hon inte fick svar på dem.

Den första frågan var: Har regeringen en pågående dialog med den norska regeringen om arbetet med att förbättra järnvägsförbindelsen mellan Oslo och Stockholm och om så inte är fallet, har statsrådet för avsikt att inleda en sådan dialog?

Sverige och Norge för dialog om behovet av att utveckla infrastrukturen för gränsöverskridande transporter. Svaret på frågan är därför ja. Jag har också haft dialog med min norska kollega vid ett informellt nordiskt ministerrådsmöte i Norge. Det här behöver också ske i dialog mellan departementen i de båda länderna samt mellan de myndigheter som ansvarar för transportsystemet i respektive land.

Den andra frågan var: Har statsrådet för avsikt att lägga det uppdrag som myndigheterna efterfrågar i den möjlighetsstudie som Trafikverket och Jernbanedirektoratet presenterade för regeringarna den 1 oktober 2022, och i så fall när?

Här är svaret att den gemensamma utredningens resultat och slutsatser i Mulighetsstudie Oslo-Stockholm nu analyseras för att vi ska kunna överväga hur man går vidare.

Regeringen har inte tagit ställning till hur den under denna mandatperiod ska arbeta med den långsiktiga infrastrukturplanen. Vi har inte påbörjat planrevideringen. Den innevarande nationella planen antogs ju nyligen i Sveriges riksdag. Regeringen har alltså inte tagit ställning till eventuella nya eller andra satsningar. Det är viktigt att detta görs i en ordnad process med ett tillräckligt underlag. Regeringen avser att återkomma i dessa frågor.

Det här är svaret på den andra frågan. Jag har dock full respekt för att det kanske inte lever upp till förväntningarna i alla delar, men Gunilla Svantorp vet mycket väl hur planeringen av infrastruktur går till. Uppdraget presenterades dessutom så sent som den 1 oktober 2022 och behöver analyseras närmare.

Vad gäller kartbilden i Bryssel vad gäller Skand-Med-korridoren, som det här handlar om, antogs en allmän riktlinje i rådet i december. Man ska nu förhandla om detta med Europaparlamentet. Jag får dubbelkolla uppgifterna om kartorna. Kanske är några delar inte uppdaterade med tanke på att beslutet om allmän riktlinje togs nyligen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Rent formellt är det inte så stor skillnad mellan detta och att Stockholm-Oslo nu kom med i TEN-T-korridoren Skand-Med. E18, Värmlandsbanan och Laxå-norska gränsen har sedan tidigare varit en del av corenätet, och kraven på utvidgade möjligheter till finansiering är desamma som tidigare.

Det faktum att sträckan nu kom med i förslaget om korridoren kommer att kunna ge ett ökat fokus. Korridoren har en av kommissionen utsedd koordinator. Ansökningar om finansiering kommer eventuellt, gissningsvis, att kunna prioriteras högre än tidigare. Men för regioner och andra intressenter längs sträckan finns också möjlighet att vara med vid de korridorforum som arrangeras av koordinatorn. Där kan de själva lägga fram sina argument. Det är förstås viktigt att underlagen är korrekta.

Det här kommer att vara en viktig prioritering för mig som infrastrukturminister och ordförande i transportrådet i Bryssel, TTE-rådet, som också ska förhandla hela TEN-T-paketet med Europaparlamentet under våren. Vi inväntar nu Europaparlamentets position.

Jag ska själv till Bryssel nästa vecka för utfrågning och dialog med kollegorna i Europaparlamentet och det utskott som har frågorna på bordet. Jag ser fram emot det och hoppas att vi ska komma överens med Europaparlamentet, kommissionen och rådet så att vi kan gå vidare med TEN-T-planeringen.

Fru talman! Gunilla Svantorp har ställt ett antal frågor till mig om en förbättrad järnvägsförbindelse mellan Stockholm och Oslo.

Transporter över gränserna har stor betydelse för jobb och tillväxt i de nordiska länderna. Sverige och Norge för dialog om behovet av att utveckla infrastrukturen för gränsöverskridande transporter. Detta behöver ske i dialog mellan departementen i de båda länderna samt mellan de myndigheter som ansvarar för transportsystemet i respektive land.

Trafikverket har, tillsammans med Jernbanedirektoratet, haft i uppdrag att utreda förutsättningarna för åtgärder på järnvägen på stråket Stockholm-Oslo. Den utredningen redovisades den 1 oktober förra året och bereds nu inom Regeringskansliet.

Regeringen har agerat för att Stockholm-Oslo ska ingå i stomnätskorridoren Skandinavien-Medelhavet i TEN-T. I den allmänna riktlinje som antogs vid TTE-rådet den 5 december 2022 hade Stockholm-Oslo lagts till korridoren.

Jag ser fram emot att arbeta tillsammans med alla mina nordiska kollegor och fortsätta dialogen för att utveckla våra gränsöverskridande transporter. Regeringen avser att återkomma i frågor kring den långsiktiga infrastrukturplaneringen under mandatperioden.

Fru talman! Jag vill tacka för den här debatten, för god dialog och för det engagemang som finns i Sveriges riksdag och i stora delar av Sverige kring frågor som rör infrastruktur och specifikt det vi har debatterat här i dag.

Jag förstår att man kan dra olika slutsatser och landa i olika positioner. Vi har en god dialog och förståelse för varandras positioner. När man inte har förstått eller där kommunikationen uppfattas som för dålig kan man få svar, och det hoppas jag ha kunnat bidra till under debatten i dag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

När det kommer till frågan om de 3 miljarderna är det den besparing som kan göras kortsiktigt när man avbryter de centrala delarna av planeringen. De stora besparingarna är långsiktiga och gäller att om man hade gått vidare med det här projektet hade man riskerat att tränga undan annan viktig infrastruktur. Jag ber att få återkomma till riksdagen angående detta.

Det kan också vara så att övriga kostnadsökningar i samhället som även påverkar infrastrukturprojekt, som är långsiktiga och dyra, äter upp en del av utrymmet. Det kan jag också gärna återkomma till när jag har ett bättre underlag.

Infrastrukturen ska inte bara underhållas och rustas. De besked som har givits utesluter inte nya konventionella spår - inte heller på sträckan Lund-Hässleholm - och det som tidigare har framkommit i arbetet med Trafikverket, kommunerna och regionerna är del av uppdraget. När Fehmarn Bält-förbindelsen öppnas blir det mer tryck på kapaciteten i vårt eget infrastruktur- och järnvägsnät. Det finns med i uppdraget till Trafikverket. Och när det kommer till TEN-T-kartorna är det inte ologiskt att beslutet som fattats också får konsekvenser.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Carina Ödebrink sa att det inte handlar om höghastighetståg. Men beslutet att avbryta planeringen för till exempel Lund-Hässleholm handlar om höghastighetståg. Det handlar om att avbryta planeringen. Det behövs ett formellt beslut av regeringen för att avbryta de beslut som tidigare fattats just för att det är höghastighetståg som färdas i 320 kilometer i timmen.

Det uppdrag som Trafikverket nu har fått om att se på andra lösningar, med fokus på framför allt Lund-Hässleholm, utesluter inte andra saker som har kommit fram under utredningens gång, till exempel dubbelspår och fyrspår. Det är något som också Trafikverket har varit involverade i och där det finns ett engagemang i kommuner och regioner. Det är i allra högsta grad aktuellt även fortsatt. Uppdragen utesluter inte att Trafikverket kan föreslå nya konventionella spår på sträckan. Detsamma gäller för Göteborg-Borås. Men det kan också visa sig att det finns andra åtgärder eller kombinationer av åtgärder som behövs. De här uppdragen handlar om att bygga vidare på tidigare vunna erfarenheter. Jag tror att ledamoten Ådahl pekade på 18 olika utredningar.

Nu är fokuset på arbetspendling och godstrafik och inte på höghastighetståg och stambanor för höghastighetståg som ska binda ihop de stora städerna. Vad är då det bästa, mest kostnadseffektiva och snabbaste sättet att få en bättre förbindelse på plats? Det är också därför Trafikverket har fått kort tid på sig att återkomma. När det gäller Göteborg-Borås vill jag upprepa att det ska ske utan att trafikstart försenas.

När det gäller långsiktig planering har jag gärna samtal med alla riksdagspartier om detta. Nu är det viktigt att Trafikverket får möjlighet att utreda vilka tänkbara lösningar som på ett kostnadseffektivt sätt kan åstadkomma de kapacitetsförbättringar som så väl behövs. Det ska göras i enlighet med det givna uppdraget.

När det kommer till andra åtgärder än de som ligger i den gällande nationella planen för transportinfrastruktur behövs ett ordentligt underlag som regeringen kan ta ställning till. Det är precis som vanligt inför planrevideringar; man väger olika saker mot varandra. Flera olika åtgärder kan behöva vägas mot varandra. Det är viktigt att det görs i en ordnad process med ett tillräckligt underlag. I den processen har jag gärna en god dialog med inte minst trafikutskottets ledamöter och med Sveriges riksdag.

I fråga om andra åtgärder som behövs för hela infrastruktur- och transportsystemet nämnde Carina Ödebrink lite snabbt på slutet i sin fråga vägar, flyg och även järnväg. Mycket av det befintliga beståndet av väg och järnväg är byggt långt före 1970 och har stora renoveringsbehov. Det är just det; det behöver ses som en del i en helhet. Vi måste också ha råd att underhålla det för att kunna ha god arbetspendling och goda godstrafikflöden i hela landet.

Håller jag med mig själv? Håller statsrådet med riksdagsledamoten? Nej, jag har ändrat uppfattning. Riksdagsledamoten Andreas Carlson ändrade uppfattning långt innan han blev statsråd, just för att höghastighetstågsprojektet riskerar att trycka undan andra betydande och viktiga åtgärder när det kommer till både nyinvestering och underhåll.

Slutligen gällde det TEN-T-kartorna. Det är de centrala delarna som har strukits. Det har man gjort av en anledning, eftersom det också är förknippat med ett åtagande till 2040. När vi nu har avbrutit den planeringen är det rimligt och logiskt att det får konsekvenser för den kartan.

Fru talman! Jag tackar för ett stort engagemang.

Låt mig inledningsvis säga att jag tycker att det är tråkigt att Carina Ödebrink tycker att svaret är respektlöst. Det var definitivt inte min avsikt. Tvärtom har vi nu den debatt om infrastrukturens roll som ledamoten efterfrågade. Och den gäller inte bara här och nu utan också på lång sikt - 20, 30, 50 år framåt i tiden nämnde ledamoten Ödebrink. Det är också utifrån detta perspektiv som regeringen nu behöver ta ansvar för hela landet - för hela behovet i hela infrastruktursystemet, där järnvägsunderhåll och järnvägsinvesteringar behövs. Men det är också där de mycket dyra och kostsamma stambanorna för höghastighetståg riskerar att tränga ut både underhåll och investeringar för inte bara 20, 30 och 50 år framåt utan även längre än så.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Ja, politik handlar om skillnader. Här var mitt parti och de samarbetspartier som utgör grunden för regeringen tydliga före valet med att vi inte skulle gå vidare, utan avbryta arbetet med stambanor för höghastighetståg. Det är också det som vi nu har gjort. Behoven är stora, och en satsning på höghastighetsjärnväg riskerar att tränga undan andra nödvändiga investeringar.

Övriga investeringar i järnvägssystemet innebär bättre förutsättningar för tåg att färdas snabbare i framtiden även utan höghastighetsjärnväg. Många investeringar i befintliga banor skulle kunna komma på plats snabbare än en utbyggnad av nya stambanor.

Jag övergår nu till ledamoten Ådahls frågor. En del har pekat på tajmningen för när detta presenterades. Det gjordes i nära anslutning till att beslutet fattades. Jag tror inte att kammaren hade uppskattat om vi hade hållit på informationen in på det nya året trots att beslutet var fattat den 22 december - av olika skäl, beroende på vad man har i ugnen inför jul och så vidare.

Vi kommunicerade när vi hade någonting att kommunicera, och det var i nära anslutning till att beslutet hade fattats dagen innan. Det är inget konstigt med att man kommunicerar när man har beslutat. Det handlar inte på något sätt om uppmärksamhet - att det skulle vara mindre eller mer uppmärksamhet - utan när vi hade ett beslut kommunicerade vi det beslutet.

Jag vill gärna ha en god dialog om det är så att man inte har förstått det beslut som har fattats och om man har frågetecken kring det. Jag ser den här debatten som ett tillfälle till sådant. Jag har också gett svar på förfrågningar i medierna för att reda ut det hela.

När det handlar just om Göteborg-Borås, som frågeställningen gäller, är beskedet att det ska ske utan att trafikstart försenas. Det handlar alltså om uppdraget till Trafikverket att se vilken modifierad lösning man kan få fram. Detta är satt i relation till att sträckan inte ska vara en del av stambanor för höghastighetståg utan i stället underlätta för arbetspendling i regionen, där behoven är väldigt stora. Det handlar också om att få en spårbunden förbindelse till Landvetter.

Här finns olika underlag sedan tidigare, och Trafikverket har nu några månader på sig att ta fram den bästa modellen för att snabbast möjligt få fram detta. Det här ska ske utan att trafikstart försenas. Det är det tydliga beskedet från regeringen. Inriktningen är också denna, och jag hoppas att de som inte visste vad svaret var tidigare vet det nu. Annars kommer jag gärna till ledamotens del av landet och fortsätter den goda dialogen.

Skrinläggs då projektet Hässleholm-Lund och dubbelspår och fyrspår där? Nej, så ska man inte tolka beslutet. Beslutet handlar om att avbryta när det gäller snabbtåg som går i 320 kilometer i timmen. Alla andra olika uppslag och alternativ som har tagits fram under tiden finns med i det uppdrag som Trafikverket nu har. Jag återkommer gärna till detta i nästa svar och utvecklar det.

Fru talman! Carina Ödebrink har frågat mig vilka initiativ jag är beredd att ta med anledning av det som har framförts i interpellationen om den långsiktiga planeringen av transportinfrastruktur.

Anders Ådahl har frågat mig vilka initiativ jag avser att vidta för att säkerställa en hållbar utveckling av pendlingen mellan Göteborg och Borås och då inte minst tågpendling på ny tågbana.

Daniel Helldén har frågat mig om regeringens besked dagen före julafton betyder att fyrspår Lund-Hässleholm skrinläggs eller om jag har för avsikt att fullfölja den tidigare planeringen med två nya spår för stambanan mellan Lund och Hässleholm.

Jag väljer att besvara interpellationerna gemensamt.

Carina Ödebrink berör flera viktiga frågor i sin interpellation, och det är lätt att hålla med om mycket av det som framförs. Ett litet och exportberoende land som Sverige behöver självklart en robust infrastruktur. Det är en förutsättning för vår ekonomi och konkurrenskraft, och därför behövs det långsiktighet i planeringen av vår infrastruktur.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Anders Ådahl och Daniel Helldén har frågor kring specifika delar av det tidigare höghastighetstågsprojektet.

Regeringen fattade den 22 december 2022 fyra beslut angående den tidigare regeringens planer för nya stambanor för höghastighetståg som kan komma upp i hastigheter på 320 kilometer i timmen.

För Ostlänken ska Trafikverket identifiera och vidta kostnadsreducerande åtgärder, dock utan att det ska försena arbetet med Ostlänken nämnvärt.

För sträckan Göteborg-Borås är inriktningen att utreda en modifierad lösning utan att trafikstarten försenas. Trafikverket ska analysera vilka alternativa åtgärder eller paket av åtgärder i järnvägssystemet för hastigheter upp till som mest 250 kilometer i timmen som på ett kostnadseffektivt sätt kan utöka järnvägskapaciteten i stråket. Syftet är framför allt att förbättra förutsättningarna för arbetspendlingen i regionen samt att förbättra anslutningen till Landvetters flygplats.

För sträckan Hässleholm-Lund avslutas planeringen enligt den ursprungliga planen för nya stambanor för höghastighetståg. I stället görs ett omtag för att belysa nya åtgärder i järnvägssystemet, som på ett kostnadseffektivt sätt åstadkommer kapacitetsförbättringar i Skåne. Det ska främst handla om åtgärder på sträckan Hässleholm-Lund men även åtgärder på andra bandelar. Regeringen inväntar Trafikverkets utredning innan nytt beslut tas.

Planeringen för de centrala delarna av de nya stambanorna, mellan Linköping och Borås respektive Hässleholm via Jönköping, avbryts.

Motiven till besluten är att regeringen prioriterar upprustning av befintlig järnväg, bättre vägstandard och utbyggd laddinfrastruktur före investeringar i höghastighetståg. Behoven inom infrastrukturen är stora, och en satsning på höghastighetsjärnväg skulle tränga undan andra nödvändiga investeringar. Satsningar på järnvägen bör i första hand underlätta för arbetspendling och godstrafik för att stärka jobb och tillväxt.

Regeringen avser att återkomma i frågor kring den långsiktiga infrastrukturplaneringen under mandatperioden.

Fru talman! Jag tycker att det är ett välkommet inslag i svensk politik att tala om dygder, som Markus Kallifatides säger. Kanske fler någon gång borde ompröva och se vilka andra sätt det finns att se på saker. Jag försöker att se på politik på det sättet och vara öppen för nya idéer, tankar och förhållningssätt och kunna övertygas av goda argument.

När det gäller investeringsstödet kommer jag dock att göra Markus Kallifatides besviken. Det är ett väldigt ineffektivt stöd. Men det säger ganska mycket om Socialdemokraterna. Det är just som Markus Kallifatides sa: Det var det enda verkningsfulla verktyget som ni hade.

Visserligen var det inte så verkningsfullt, men det var det enda verktyget, medan jag pekar på många andra verktyg. Det handlar om att öka efterfrågan genom att öka köpkraften så att folk har råd att betala. Det handlar om att förenkla byggregler. Det handlar om att korta ledtider och om att få fram mer byggbar mark. Det handlar om att se till att de som står långt från bostadsmarknaden kommer närmare den.

Det finns många, många åtgärder, och jag ser fram emot att återkomma till civilutskottet, ledamöterna Nysmed och Kallifatides och kammaren för att ha en god dialog om dessa.

Jag tackar för kvällens debatt, och som Leif Nysmed var inne på ser jag fram emot fortsatt god dialog i dessa för Sverige så avgörande och viktiga frågor som handlar om att människor ska ha någonstans att bo och förverkliga sina boendedrömmar. Människor ska kunna flytta dit där jobben eller kärleken finns eller av vilka andra skäl man nu vill flytta.

Det här är ett mycket angeläget politikområde som regeringen prioriterar, och jag ser fram emot att återkomma.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Markus Kallifatides nämner Socialdemokraternas skuggbudget. Det kan vara bra att känna till vad som finns där för den som följer debatten. Där finns inga ytterligare medel till investeringsstödet än det som ingår i budgetpropositionen för 2023. Visst, Socialdemokraterna höjer bemyndiganderamen till 8 miljarder men tillför inga ytterligare medel. Det är viktigt att ha med sig. Det kanske är därför ledamoten talar om en vidareutveckling av stödet. Ja, när man inte själv har täckning för ett fortsatt stöd eftersom man inte avsatt några medel kan ju detta vara ett kreativt sätt att ändå ha en kommunikation om frågan.

Jag tror ändå att man ska närma sig frågan med stor respekt för att många är i en svår situation till följd av det tuffa ekonomiska läget.

Jag vill tacka Markus Kallifatides för de fina orden om ett av de beslut vi har fattat, nämligen kartläggningen av länsstyrelsernas arbete. Detta ökar trycket på att få fram mer byggbar mark. Man ska redovisa vilka åtgärder man har vidtagit tillsammans med kommunerna för att främja ett ökat bostadsbyggande. Det stämmer vad Kallifatides sa om att detta kan vara en bra grund för ytterligare åtgärder. Men det är i sig viktigt att öka trycket på länsstyrelser och kommuner att få fram mer byggbar mark.

Detta är inte regeringens enda förslag, beslut eller åtgärd. Vi har presenterat en åtgärdslista med ett högt reformtempo, och vi kommer att presentera vilka nya utredningar som ska tillsättas. När det gäller de tre utredningarna vet Kallifatides mycket väl att det också handlar om prioriteringar och att hålla ett högt tempo för att motverka det skuggsamhälle som har bitit sig fast, och det kan man göra på många olika sätt. Detta är en viktig prioritering för regeringen.

Leif Nysmed är inne på situationen i branschen, och jag känner väldigt väl till den. Jag var i Småland i fredags och träffade företrädare för trähusbranschen. Det var företag i Jönköpings län och övriga Småland som bygger hus, bland annat Boklok, med sin nya fabrik i Gullringen utanför Vimmerby. Trähusnätverket var också där. Inte minst Obos, som Leif Nysmed nämnde, pekade på konsekvenserna av det som händer nu.

Men här fanns också många goda idéer och förslag som rimmar väl med den prioritering regeringen gör. Det finns inga genvägar för att få bukt med de problem som finns på bostadsmarknaden och med bostadsbyggandet. Det talades åter om regelförenklingar, ledtider och byggbar mark.

Löser detta situationen här och nu? Det kan dämpa effekterna, men framför allt behöver de problem som byggts upp under lång tid åtgärdas. Vi lägger därför mycket krut och kraft på att lösa dessa problem.

Vad gäller risken att förlora kompetens i den här tuffa situationen följer regeringen detta noga så att det inte blir den effekt Leif Nysmed pekar på: att man tappar viktig nyckelkompetens som gör att det tar lång tid att komma igång igen. Här är det viktigt med utveckling så att man kan använda denna tid i stället för att tappa kraft. Att regeringen följer detta noga är också ett viktigt besked till dem som är osäkra, och det är min kollega arbetsmarknadsministern som har detta ansvar.

Fru talman! Jag tackar för frågorna och engagemanget. Jag börjar med Leif Nysmeds två frågor.

Den ena frågan gällde vilka skäl som låg till grund för att vi avvecklade investeringsstödet. Jag svarade på detta i mitt inledande anförande. Vi anser att investeringsstödet var ett dyrt stöd och att det riskerade att gå till projekt som ändå skulle ha genomförts.

Den andra frågan gällde vilka andra konkreta åtgärder som vi i regeringen vidtar. Vi har presenterat många olika reformer som ska tas fram under mandatperioden. Redan i budgeten pekades de ut, och detta arbete har rivstartat.

Låt mig påminna Leif Nysmed och Markus Kallifatides om att det på torsdag är 100 dagar sedan regeringen tillträdde. Flera områden har varit eftersatta, och vi har lagt om bostadspolitiken för att öka tillgången på byggbar mark och för att förenkla byggregler. Leif Nysmed säger att detta inte har att göra med att det ska finnas bostäder som människor har råd med, men det stämmer inte riktigt. Kan man förenkla byggregler och korta ledtider kan man också få ned priserna. Detta leder i sin tur till billigare bostäder och billigare hyror.

Här finns det en mängd olika åtgärder att vidta. Kristdemokraterna var 2010-2014 i regeringsställning ansvariga för dessa frågor när Stefan Attefall var bostadsminister, och mycket påbörjades då. Den förra regeringen har gjort en del bra saker, men takten har varit alldeles för låg.

Det finns initiativ i branschen och på olika andra håll, exempelvis initiativet Bygg i tid, där man pekar på 16 olika förslag för att förenkla regler och korta ledtider. Det är sådant som ligger med i vågskålen när regeringen nu gör sina bedömningar och avvägningar av vilka åtgärder som ska tas fram i högt tempo. Det handlar om att tillgängliggöra bostäder också för grupper som i dag står långt ifrån bostadsmarknaden. Det handlar om att sänka trösklarna genom mer byggbar mark och kortare ledtider och genom att få igång byggandet.

Kan man göra detta i den mycket tuffa situation som råder just nu? Vi har ju en konjunkturnedgång. Bostadsbyggandet har alltid hängt ihop med konjunkturen - när den går nedåt går bostadsbyggandet ned, och när den går uppåt går bostadsbyggandet upp.

Markus Kallifatides frågade om Stockholm. Som har framgått av tidigare debatter och även i dag här i kammaren, fru talman, bedömer regeringen att investeringsstödet har haft låg träffsäkerhet, då det har kunnat beviljas för byggprojekt som skulle ha genomförts oavsett stöd. Denna bedömning gäller även projekt i Stockholmsregionen. Regeringen gör alltså bedömningen att avvecklingen har en begränsad effekt på bostadsbyggandet.

I den av stödförordningen definierade Stockholmsregionen färdigställdes 102 bostäder i nybyggda hus under perioden 2016-2021. Under denna period betalades det ut investeringsstöd för 3 317 bostäder. I förhållande till byggbehovet har stödet sökts i liten utsträckning i storstadsregionerna. Det var därför den föregående regeringen införde olika system för att prioritera ansökningar från storstadsregionerna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vår bedömning är även fortsättningsvis att det har blivit ett dyrt stöd som riskerat att gå till projekt som ändå skulle ha genomförts och som därför kan ha en begränsad effekt på det totala bostadsbyggandet. Stödet löser inte heller de grundläggande problem som är orsaken till bostadsbristen och köerna på hyresrättsmarknaden. Det kanske är därför som Socialdemokraterna inte heller har avsatt medel för investeringsstöd i sin budget, fru talman.

Fru talman! Markus Kallifatides har frågat mig om jag ser någon risk att bostäder inte blir byggda i Stockholmsregionen som en konsekvens av stoppet för investeringsstödet per den 31 december 2022 och om jag har för avsikt att vidta några åtgärder för att påverka byggandet. Leif Nysmed har frågat mig vilka skäl som ligger till grund för regeringens beslut att klippa investeringsstödet vid årsskiftet 2022/23 samt vilka konkreta åtgärder jag avser att vidta för att öka bostadsbyggandet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag vill betona att det är en angelägen fråga för regeringen att bostadsförsörjningen fungerar. Men vi befinner oss i ett bekymmersamt ekonomiskt läge, och förutsättningarna för bostadsbyggandet har försämrats snabbt på grund av detta. Bostadsbyggandet förväntas minska i år, främst på grund av den ekonomiska utvecklingen med höga byggkostnader, stigande räntor och minskad köpkraft hos hushållen. Den utvecklingen är förväntad oberoende av avvecklingen av investeringsstödet.

Beslutet att investeringsstödet ska avvecklas togs av riksdagen 2021. Regeringen fullföljer nu avvecklingen genom att se till att stöd som beviljats före den 31 december 2022 ska kunna betalas ut. Det är ett ansvarsfullt agerande i det tuffa ekonomiska läge som Sverige befinner sig i.

Regeringen anser att investeringsstödet var ett dyrt stöd och att det riskerade att gå till projekt som ändå skulle ha genomförts. Avvecklingen bedöms därför ha en begränsad effekt på det totala bostadsbyggandet samtidigt som den kraftigt minskar de statliga utgifterna för stödet.

I stället för kostsamma subventioner med låg träffsäkerhet vill regeringen nu ta fram reformer som ökar tillgången till byggbar mark, förenklar byggreglerna och ger incitament för ökat bostadsbyggande. Kommuner ska uppmanas och stimuleras att höja sin planberedskap, särskilt vad gäller småhus.

Fru talman! Tack, Hanna Westerén, för engagemanget!

Jag har varit tydlig: att kunna ta sig till och från Gotland på rimliga villkor är av största betydelse. Linjetrafiken är både landsvägen och livsnerven för Gotland. Det handlar om möjligheten att ta sig till och från fastlandet. Det handlar om förutsättningar för de viktiga besöksflödena, och det handlar om varuförsörjning till och från fastlandet. Det handlar om totalförsvaret. Det handlar om självförsörjningsgraden. Det handlar om viktiga värden som regeringen förstås prioriterar.

Det handlar också, som Hanna Westerén varit inne på, om geografi. Men jag tycker att det blir nästan lite löjligt att stå i kammaren och avkrävas svar på om jag tycker att Gotland tillhör landet eller inte. Det är väl självklart. Men om det är så att Hanna Westerén behöver ett svar på den frågan kommer jag att svara på det.

När vi säger att hela Sverige ska fungera innebär det inte att vi exkluderar Gotland. Om det underlättar för Hanna Westerén att förstå budskapet ska jag säga att hela Sverige, vilket innefattar Gotland, ska fungera.

Det är därför arbetet inför kommande avtalsperiod är så viktigt. Det är också därför det är viktigt med den konstruktiva anda som jag mötte när jag träffade delegationen i går och att det är den som är utgångspunkten snarare än att peka på olika initiativ historiskt sett. Då hade jag kunnat hålla den förra regeringen ansvarig, men det tänker jag inte göra.

Nu har vi en exceptionell situation. Vi har en tuff vinter framför oss med ett ekonomiskt läge som slår brett över hela landet. Det inkluderar också Gotland. Jag har stor sympati för detta, för att det är en utmanande tid som vi är i och kommer att möta. Det är därför det är viktigt för regeringen att arbeta för att hela Sverige ska fungera.

Jag förutsätter att Trafikverket tar detta i beaktande i arbetet med det nya avtalet. Det arbetet är påbörjat.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.