Andreas Carlson

Fru talman! Hur ska regeringen agera, är frågan som hänger kvar i Hanna Westeréns inlägg. Det stämmer att regeringen har tillskjutit medel. De kommer inte av sig själva, utan detta bygger på att de läggs in i budget och att man fattar beslut för att hedra det avtal som finns.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det går att göra politiska poänger. Jag förstår att det kan finnas ett värde i en politisk debatt att försöka ta fram de partipolitiska skillnaderna och dra fram den politiska retoriken. För att få saker att gå framåt är det snarare fråga om en konstruktiv dialog, som jag själv hade i går med representanter från hela det politiska fältet. Alla politiska partier var inte med vid mötet, utan det var regionstyrelsens presidium, regiondirektören och de jag har nämnt tidigare. Vi resonerade gemensamt om behov och möjliga vägar framåt. Detta är viktigare och har en betydligt bättre plats just nu i den här situationen, det vill säga utifrån den dialog som Jesper Skalberg Karlsson och jag har haft där prioriteringarna och behoven framkommer med mycket stor tydlighet. Ingen kan tveka om hans engagemang och intresse för att få fram en lösning.

Om man vill fortsätta att gå den politiska vägen kan man framhålla att Trafikverket undertecknade avtalet under den förra regeringen.

Jag kommer inte att gå dit i dag. Vi måste ha en konstruktiv ton i detta. Det är därför jag har sagt, fru talman, att jag förutsätter att Trafikverket, som tecknar avtalet, i arbetet med kommande upphandling kommer att aktualisera pris- och bränslekostnader på ett nytt sätt för att kunna hantera en situation som den nuvarande som innebär att målen med avtalet upprätthålls.

Om man hade velat polarisera och ha en partipolitisk debatt hade andra debattörer kunnat anmäla sig till kammardebatten och fråga vad den förra regeringen gjorde för att säkerställa att de intentionerna låg till grund för det förra avtalet. Men det är ingen som har gjort det. Det hedrar Jesper Skalberg Karlsson och många andra i debatten, och vi ska ha det som utgångspunkt för den fortsatta dialogen.

Det mycket tuffa ekonomiska läget drabbar alla i Sverige på olika sätt, drabbar gotlänningarna, och får en påverkan på företag och hushåll. Nuvarande situation är exceptionell när det gäller bränslepriser. Det är därför vi står här i dag och diskuterar frågan. Men hur ska vi ta oss vidare? Regeringen har i detta läge fattat dessa beslut för att hedra avtalet, men det finns en förväntan på att inför upphandling och arbete med nästa avtal också ta höjd för sådana situationer.

Det är Trafikverket som äger avtalet. Det är tydligt. Det är också därför det är viktigt att regionen har en dialog med just Trafikverket.

Jag ser fram emot att besöka ön, och jag tackar för att Jesper Skalberg Karlsson upprepar inbjudan. Jag kan nog ge ett löfte att vi inte ska behöva vänta till sommaren innan vi ses på Gotland.

Fru talman! Det här är en fråga där det är viktigt med god dialog och att i konstruktiv anda hitta lösningar. Detta handlar om en landsväg som är en livlina och en viktig sträcka inte bara för Gotland utan också för hela fastlandet utifrån totalförsvarspolitiska och också livsmedelsförsörjningsskäl eftersom Gotland har många viktiga gröna näringar och livsmedelsproducenter på ön. Detta nämnde jag i mitt svar.

Det var i den andan som jag i går hade ett möte med den delegation som var i Stockholm från regionen. I medierna såg jag att de skulle vara i trafikutskottet och hörde själv av mig till vår kristdemokratiska representant i regionstyrelsen. Vi fick till en sittning i god anda. Hela presidiet, regionstyrelsen, regiondirektören, företrädare för LRF Gotland och Tillväxt Gotland var på mötet.

För att svara på interpellantens fråga är jag väl förtrogen med de gotländska ståndpunkterna och tycker också att det är en styrka att det finns en bred enighet över partigränserna på Gotland kring detta. Kvaliteten är viktig, och det är därför jag säger att jag förutsätter att Trafikverket i den kommande upphandlingen av linjetrafiken till Gotland säkerställer att villkoren i avtalet får den kvalitet i form av bland annat snabba båtar och den turtäthet som krävs för att upprätthålla tillgänglighet på en tillfredsställande nivå samtidigt som avtalet bidrar till de transportpolitiska målen och klimatmålen. Gotland ska vara tre timmar och inte fem timmar bort.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Precis som Jesper Skalberg Karlsson är inne på kan ju en opposition uppmuntra ett statsråd att gå in och detaljstyra och försöka att rätta till ingångna avtal, eller hur man nu vill se det utifrån ett oppositionsperspektiv. Men den dagen man gör det kommer samma opposition eller en annan del av oppositionen att kunna rikta väldigt kraftig kritik mot en, just för att man går utöver sina befogenheter som statsråd.

Därför är det så viktigt att slå fast att det är Trafikverket som både äger och har tecknat avtalet med Destination Gotland. De kan inte göra vilka justeringar som helst i nuvarande avtal, eftersom det skulle kunna innebära att hela upphandlingen i så fall behöver göras om.

Vid mötet med den gotländska delegationen som leddes av Hanna Westeréns partikollega Meit Fohlin, regionstyrelsens ordförande på Gotland, fick jag från henne och från delegationen information om att man har god dialog och upprättad kontakt med Trafikverket både inom nuvarande avtal och kanske framför allt i arbetet med kommande avtal och upphandlingen av det. Givetvis kommer pris- och bränslekostnadsfrågorna då att aktualiseras för att kunna hantera situationer som den nuvarande på ett sätt som innebär att målen med avtalet upprätthålls. Det förutsätter jag.

Jag har varit i kontakt med Destination Gotland, och jag har själv pratat med landshövdingen på Gotland. Han, liksom Jesper Skalberg Karlsson och även delegationen i går, har bjudit in mig till Gotland. Jag ser fram emot fortsatta samtal i den här debatten men även fortsatt dialog framöver.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Hanna Westerén har frågat mig dels vilka åtgärder jag har för avsikt att vidta så att nästkommande upphandling av linjetrafiken till Gotland bättre uppfyller de transportpolitiska målen och tillgodoser rimliga villkor på landsvägen till Gotland, dels vilka åtgärder jag planerar för att bränslekompensera gotlänningarna för de exceptionella prishöjningarna i Gotlandstrafiken.

Linjetrafiken till Gotland ska tillgodose tillgängligheten för befolkningen på Gotland och är också en förutsättning för att det gotländska näringslivet fortsatt ska kunna utvecklas. Linjetrafiken utgör också en länk i totalförsvarets verksamhet. Jag förutsätter att Trafikverket i den kommande upphandlingen av linjetrafiken till Gotland säkerställer att villkoren i avtalet får den kvalitet och den turtäthet som krävs för att upprätthålla tillgängligheten på en tillfredsställande nivå.

Sverige befinner sig i ett läge där hushållens och företagens ekonomi pressas hårt av bland annat höga priser på drivmedel. Regeringen har därför i höständringsbudgeten för 2022 föreslagit att 200 miljoner kronor ska avsättas 2022 för att kompensera Destination Gotland för de ökade bränslepriserna i enlighet med de avtal som har tecknats mellan Trafikverket och bolaget. Även i budgetpropositionen för 2023 har preliminärt 50 miljoner kronor avsatts för samma ändamål. Det är en utmanande tid som ligger framför oss, och jag följer noga händelseutvecklingen.

Fru talman! Det låter som att den förra regeringen gjorde otroligt stora satsningar och tog initiativ. Det hade förstås sett helt annorlunda ut om man inte hade tillsatt Arlandautredningen under det sista av sina åtta år utan under det första av sina åtta år.

Återigen: Jag har i tidigare debatter under dagen vädjat om en viss självrannsakan. Hur hade det varit om man hade tillsatt en Arlandautredning under år ett? Då hade man i och för sig Miljöpartiet i regeringen. Att det under den sista delen av åren inte var så kanske var något som underlättade. Det handlar också om det tillkännagivande där vi förstås krävde att regeringen till slut skulle agera. Det var mitt parti - jag var då i opposition - bidragande till. Det är klart att vi kommer att förvalta denna utredning på ett klokt och bra sätt. Det finns flera väldigt omfattande förslag i den.

Tidöavtalet har nämnts. Det är inte heltäckande och har aldrig gjort anspråk på att vara heltäckande. Saker som inte är med i Tidöavtalet är per definition inte nedprioriterade. Däremot behöver man prioritera och tydligt definiera vad man ska arbeta med. Det har varit ett tveksamt hanterande av kärnkraften. Man har avvecklat befintlig kärnkraft och aktivt motverkat den. Då kan det behövas att man tydligt pekar ut en plan för att reparera den skadan, och det ligger på regeringens agenda.

På samma sätt är det när det gäller tveksamheten kring Bromma, som kommer att vara en viktig flygplats också i framtiden. Vi har gett besked om att vi inte kommer att avveckla Bromma flygplats. Vi ska snarare se hur den kan vara en del i den omställning som nu sker i flygsektorn. Där finns det stora möjligheter. Det innebär inte på något sätt att vi prioriterar ned Arlanda, snarare tvärtom, skulle jag vilja säga, fru talman.

Jag kommer att återkomma. Jag tackar också för julhälsningen. Jag vill börja med att önska glad Lucia, så att vi tar det i rätt ordning. Jul känns fortfarande en bit bort för min del, men jag önskar förstås även From en god jul när den kommer.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Jag ska börja med att gå tillbaka till uppdraget att ta fram en plan för utveckling av Arlanda flygplats och den utredning som tillsattes av Tomas Eneroth. Jag berömde ju det förutvarande statsrådet Eneroth för den utredningen och även uppdraget till Trafikverket. Det byggde på ett tillkännagivande från Sveriges riksdag, där det fanns en vilja från den dåvarande oppositionens sida att ta höjd för att flyget kommer att vara ett viktigt transportslag även i framtiden. Det var utifrån det tillkännagivandet, som byggde på ett betänkande från trafikutskottet, som den dåvarande regeringen tog fram en utredning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag välkomnar den. Det finns väldigt många och omfattande förslag i den första utredningen, som jag har talat om i dag. Flera av dem handlar om det som också Isak From var inne på, nämligen omställningen i flyget till att bli fossilfritt. Ett av förslagen handlar om att flyget bör vara fossilfritt senast 2045. Det finns olika förslag till initiativ som utredningen föreslår att regeringen ska ta. Detta är någonting som vi förstås kommer att bereda noga och återkomma till.

Peter Norman pekar också på potentialen i att använda Bromma flygplats enbart till fossilfritt flyg. Jag ska inte och kommer inte att uttala mig om vilka sträckor som kommer att trafikeras med elflyg först. Det är en operativ fråga - på samma sätt som snöröjningen på Arlanda är en operativ fråga som, vilket jag tror att Isak From mycket väl känner till, hanteras av Swedavia.

För att kunna hantera utvecklingen och utveckla Arlanda flygplats på ett långsiktigt hållbart sätt krävs bedömningar och åtgärder ur ett helhetsperspektiv som omfattar flygplatsen, anslutande landtransporter till och från flygplatsen samt luftrummet. Här krävs en samverkan mellan många olika aktörer.

Regeringen har varit tydlig med att flyget kommer att vara ett viktigt transportslag även i framtiden. Jag tror, inte minst utifrån de initiativ som finns i det svenska näringslivet, att vi kommer att få se en utveckling i branschen som möjliggör ett flexibelt och miljövänligt resande. Som jag sa i ett tidigare inlägg, fru talman, pekar ju branschen själv på att den kan vara fossilfri redan 2030. Det kan man tycka är långt fram i tiden, men det är om "bara" åtta år. Det är lika lång tid som den förra regeringen hade vid makten. Under de åtta veckor som jag har varit infrastruktur- och bostadsminister har just detta varit en viktig del av utvecklingen, på samma sätt som andra viktiga transportslag.

Jag tror inte heller att man ska sätta flyget mot något annat. Man ska inte skambelägga passagerare som använder ett så viktigt transportslag, inte minst för - vilket också Isak From har pekat på - de norra delarna av landet. Vi är ett avlångt land med stora avstånd där det kommer att finnas behov av att människor kan röra sig, åka till jobbet och hälsa på nära och kära.

Infrastrukturpolitik och transportpolitik är egentligen det som lägger grunden för hela vår samhällsgemenskap - att man kan röra sig och att man kan lita på att tåget går i tid, att flyget går i tid och att man kommer av flyget i tid. Här finns det mycket att jobba med, och det arbetet ser jag verkligen fram emot. Jag kommer också att återkomma när vi har hanterat både dessa utredningar samlat.

Fru talman! Tack, ledamöterna, för engagemanget i denna viktiga fråga! Jag kan försäkra Isak From om att avsaknaden av Arlanda i Tidöavtalet och regeringsförklaringen inte innebär att Arlanda är nedprioriterat på något sätt. Anledningen till att Bromma däremot finns med är att den flygplatsen har varit ifrågasatt. Bromma kommer, tror jag, att vara en viktig flygplats de kommande åren, av skäl som Jesper Skalberg Karlsson också anför.

Men jag ska fokusera på Arlanda. Jag tror att vi behöver se hur viktigt flyget är och framför allt kommer att vara även i framtiden i Sverige. Här kan jag tänka mig att det har rått lite delade meningar i den tidigare regeringens regeringsunderlag, men detta är den nya regeringen överens om.

Vi ser också hur utvecklingen, inte minst den tekniska utvecklingen, och den klimatomställning som sker inom flyget öppnar för nya möjligheter. Den som kanske känner lite av den flygskam som jag menar att det redan i dag finns ganska små skäl att känna kommer att ha väldigt få skäl att känna den inom sex till åtta år. Göteborgsföretaget Heart Aerospace räknar med att ha elflyg i luften om sex år, och branschen själv arbetar mot att vara helt fossilfri till 2030. Detta tror jag kommer att förändra resmönster, resvanor och inställning till flyget. Man kommer att se att det är ett mycket viktigt transportslag, bland flera andra.

Därför är det så viktigt med utveckling av flyget, och det är därför vi, som jag sa i mitt inledande svar, kommer att hantera de två utredningar som nu finns på bordet - både den nyss avslutade av Peter Norman och den av samma utredare som snart går i mål - för att se över detta och se vilka utmaningar och förslag som behöver hanteras när det gäller flyget.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag ska nämna ett positivt förslag från min företrädare, socialdemokraten Tomas Eneroth. I nationell plan finns ett uppdrag till Trafikverket att utreda kapacitet för landtransporter till och från Arlanda. Detta kommer att vara viktigt för tillgängligheten. Det finns även andra delar som vi kommer att ta oss an med hög hastighet.

Det har funnits en del funderingar kring vad pandemin skulle få för effekter på flygresandet. Om man zoomar ut och ser tillbaka lite grann kan man konstatera att 2018 var ett rekordår för flyget i Sverige. Då reste drygt 39 miljoner passagerare till eller från svenska flygplatser; av dessa resor var 31,6 miljoner utrikesresor. Antalet inrikesresor uppgick till knappt 7,7 miljoner. Trenden för utrikestrafiken hade fram till pandemin varit tydligt ökande under flera år, framför allt på Arlanda.

Efter pandemin har flygtrafiken nu åter tagit fart. Hösten 2021 började trafiken återhämta sig från mycket låga nivåer, och under 2022 ökar flygtrafiken snabbt. Enligt statistik från Swedavia uppgick antalet resenärer på Swedavias tio flygplatser i början av november till 77 procent av 2019 års nivåer.

Vi kommer att arbeta med de förslag som redan finns i den första Arlandautredningen. Men vi kommer som sagt att återkomma med dessa delar gemensamt, när Peter Norman har kommit med förslag i den pågående Flygplatsutredningen. Detta är, menar jag, ett ansvarsfullt sätt att hantera frågan. Det innebär inte att vi drar detta i långbänk, tvärtom. Vi har rivstartat med flygpolitiken de första åtta veckorna i regering och kommer att återkomma till riksdagen. Jag ser också fram emot fortsatt dialog med Isak From i det avseendet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Isak From har frågat mig om jag avser att vidta åtgärder och verka för investeringar för att möta nuvarande och framtida kapacitetsbehov på Arlanda flygplats, och vilka åtgärder och investeringar det i så fall handlar om.

Jag vill börja med att tydligt understryka Arlanda flygplats mycket viktiga roll i det svenska transportsystemet men också som tillväxtmotor för den svenska ekonomin.

Arlanda flygplats är Sveriges i särklass största flygplats med ett omfattande nationellt och internationellt linjeutbud. Den knyter ihop landet med sin navfunktion för både inrikes- och utrikestrafik genom att erbjuda direktlinjer till både nationella och internationella destinationer. Arlanda flygplats bidrar därför till en grundläggande nationell och internationell tillgänglighet för Sveriges befolkning och näringsliv.

Det finns för närvarande två utredningar med bäring på Arlanda flygplats. Den första utredningen, om att ta fram en plan för Arlanda flygplats framtida utveckling med Peter Norman som utredare, redovisades den 14 juni i år. Rapporten innehåller många och omfattande förslag och remisshanterades under hösten. Utredningen och remissvaren analyseras för närvarande i Regeringskansliet. I augusti 2022 påbörjade Peter Norman det andra uppdraget att analysera och föreslå en långsiktigt hållbar inriktning för statens ansvar för flygplatser i Sverige. Uppdraget omfattar alla flygplatser, inklusive Swedavias, och ska redovisas senast den 15 december 2022. En sedvanlig remisshantering förutses därefter.

Regeringen har ännu inte tagit ställning till förslagen i Arlandarapporten eller till den vidare processen. Jag anser dock att det finns ett mervärde i att ta ett samlat grepp om båda utredningarnas förslag och remissinstansernas synpunkter.

Jag kommer därför att återkomma i dessa frågor vid ett senare tillfälle.

Fru talman! Tack till Gunilla Svantorp för interpellationen! Jag ser fram emot ett gott samarbete och dialog med riksdagen - också med trafikutskottet. Jag har redan varit en gång i trafikutskottet och kommer att vara där igen nu på torsdag, tror jag, för att informera om arbetet med det svenska ordförandeskapet i EU som ju förstås också på många sätt påverkar vår del av EU. Då kan vi nog prata mer om detta och säkert även andra frågor.

Jag tycker att jag också har svarat med tydlighet på varför regeringen inte går vidare med bygget av nya stambanor för höghastighetståg och på vilket sätt vi nu analyserar frågan. Vi kommer att återkomma till riksdagen, Trafikverket och alla intresserade med besked i frågan. Då kommer vi att kunna fortsätta den här dialogen.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jo, det vill alla kristdemokratiska statsråd. Det har också visat sig i veckan, vilket jag hoppas att Magnusson har noterat.

Min egen uppfattning i frågan kan förstås vara intressant, tycker Gunilla Svantorp. Jag ska svara på frågan. Vi hade en bra och genomgripande diskussion om detta i mitt eget parti. Vi landade där i att som parti inte gå vidare utifrån de kostnader och de stora undanträngningseffekter, inte minst för de norra delarna av landet, som det innebär. Jag är en sann demokrat, och när beslutet fattades på vårt riksting respekterade jag förstås det.

Men jag ändrade också uppfattning i samband med den mycket gedigna diskussion vi då hade, när jag även fick goda argument. Det kan kanske förvåna någon som sitter här i sammanhanget, men en politiker kan faktiskt ändra uppfattning. Jag har ändrat uppfattning i frågan, och det gjorde jag utifrån de mycket höga kostnader och de undanträngningseffekter som detta riskerade att leda till. Och det har jag alltså gjort efter det att jag skrev den motion som Svantorp läste ur här i kammaren, men långt innan jag blev statsråd.

Sedan kommer vi till vilka olika nya kunskaper analysen kunde innebära. Jag ska vara noga med orden här: Det nämns att det pågår en utredning, men det är en analys.

Vi analyserar nu de tre etapperna utifrån det nya läget - att vi inte kommer att gå vidare med att bygga stambanor för höghastighetståg. Bara det att inte bygga de centrala delarna mellan de noder som redan finns i plan innebär potentiellt sett en besparing på 3 miljarder kronor, för det är det som finns i nationell plan bara för att planera sträckorna. 3 miljarder kronor kan användas till mycket järnvägsunderhåll och andra skriande behov här och nu.

Varför användes då inte de 750 miljoner kronor som Gunilla Svantorp pekade på och som flyttades över till vägunderhåll? Jo, det var för att när vi kom till Regeringskansliet och öppnade dörren den första dagen låg det ett faktum på bordet, nämligen att Trafikverket bedömde att man inte kunde omvandla dessa pengar till - vad det nu var ni ville omvandla dem till. Man kunde inte omvandla dessa pengar till underhållsåtgärder, utan de hade helt enkelt brunnit inne.

Då bedömde vi att det var bättre att hantera skattebetalarnas pengar på ett ansvarsfullt sätt och använda dem till vägunderhåll för nästa års budget i stället för att låta dem försvinna och inte komma någon resenär till del.

Frågan varför pengarna hade brunnit inne eller varför de inte hade kunnat användas kan lika väl riktas till den tidigare infrastrukturministern, och detta kan säkert Gunilla Svantorp lösa på en kafferast efter ett gruppmöte eller så.

Vad kommer då de olika kunskaperna att innebära? Det är att se över exempelvis spårstandard, inte minst på sträckan i Skåne, och att man inte dimensionerar för snabbtåg utan i stället tittar på vilket sätt man bäst bygger bort flaskhalsar och ökar möjligheten för arbetspendling i denna region. Man kan se på vilka sätt man skulle kunna minska fördyringar, sänka kostnader och undvika undanträngningseffekter.

Men detta arbete kommer vi inte att dra i långbänk, utan det pågår med full aktivitet. Vi är väl medvetna om att besked behöver ges väldigt snart till Trafikverket, som ju arbetar nu. Vi har inte avbrutit något arbete, men vi kommer att återkomma med besked till riksdagen, allmänheten, Trafikverket och alla som har intressen i saken. Och det kommer att ske snabbt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är en analys som görs utifrån de nya förutsättningarna som alltså innebär att vi inte kommer att bygga vidare på de stambanor som tidigare var planerade. Men de tre sträckor som finns i plan analyserar vi och kommer att återkomma till.

Fru talman! Jag ska börja med att svara på frågan om bakgrunden till det beslut som regeringen har aviserat om att inte fullfölja utbyggnaden av nya stambanor för höghastighetståg.

Regeringen prioriterar upprustning av befintlig järnväg, bättre vägstandard och utbyggnad av laddinfrastruktur före investeringar i höghastighetståg. Behoven inom infrastrukturen är mycket stora. En satsning på nya stambanor för höghastighetståg riskerar att tränga undan andra nödvändiga investeringar.

Övriga investeringar i befintligt järnvägssystem och nya spår innebär att tåg kommer att färdas snabbare i framtiden även utan stambanor för höghastighetståg. Investeringar i befintliga banor kan komma på plats snabbare än utbyggnad av nya stambanor.

Vi ser också att det finns stora behov i de norra delarna av landet när det kommer till godstransporter. Man behöver titta på detta på ett seriöst och ansvarstagande sätt. Det gäller i synnerhet när vi också har en mycket omfattande kostnadsökning till följd av det nya ekonomiska läget som är väldigt tufft, vilket såklart påverkar kostnaderna för dyra infrastrukturprojekt.

Satsningar på järnvägen bör i första hand underlätta för arbetspendling och godstrafik. Det stärker jobb och tillväxt i hela landet. Utifrån prioriteringar av den samhällsekonomiska och miljömässiga nyttan avser regeringen därför att inte fullfölja utbyggnaden av nya stambanor för höghastighetståg.

Fru talman! Den förra regeringen valde att driva på höghastighetstågprojektet med mycket stora kostnader och bristande kontroll, något som har kritiserats av Riksrevisionen. Det innebär en stor besparing att inte fullfölja de nya stambanorna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

När det kommer till analysen om de sträckor och etapper som finns inom nuvarande nationell plan kommer regeringen att återkomma. Analyserna ser förstås olika ut beroende på var de olika etapperna ligger i plan. Exempelvis kan man nämna som en omständighet att den södra sträckan Lund-Hässleholm fortfarande planeras för tåg med hastigheten 320 kilometer i timmen på banorna.

Det är någonting som man kan analysera. Kan det finnas olika andra åtgärder som kan göras för att minska flaskhalsarna i systemet när det gäller godstrafik och som också underlättar för arbetspendling? Det ska ses utifrån de egna behoven och inte som ett led i en nationell stambana för höghastighetståg som vi inte går vidare med. Det är den typen av analys som behöver göras. Det ska förstås också ses i ljuset av att Fehmarn Bält-förbindelsen öppnar 2029. Det kommer att ställa andra frågor som kräver svar och långsiktighet.

Jag kan också i det sammanhanget lugna ledamoten Adrian Magnusson. Jag har varit i Skåne, och jag ser fram emot många fler besök och också goda samtal om förutsättningarna.

När det kommer till frågan om ingångna avtal förutsätter de avtalen ett regeringsslut. Det står väldigt tydligt i avtalen, så det är inte ett avtalsbrott. Det har också varit känt innan valet att de fyra partierna som samarbetar om regeringen inte hade för avsikt att gå vidare med hela projektet vad gäller stambanor för höghastighetståg, så det är inte en överraskning.

Vi kommer att ta oss an bristerna i kapacitet vad gäller godstrafik och även arbetspendling. Det är mot bakgrund av detta som vi säger nej till den mycket höga kostnaden för projektet. Pengarna kan i stället komma till nytta genom att man exempelvis börjar beta av den mycket stora underhållsskuld som finns i det svenska järnvägsnätet.

Fru talman! Gunilla Svantorp har frågat mig vad regeringen menar med att man inte avser att fullfölja utbyggnaden av nya stambanor och vad den separata analysen av de planerade etapperna ska innehålla som inte redan finns utrett.

Regeringens ställningstagande innebär att utbyggnaden av systemet för höghastighetståg inte fullföljs. Analysen av de tidigare planerade etapperna, som ingår i den nu gällande nationella planen, syftar till att bedöma hur de bör hanteras utifrån de nya förutsättningarna. Regeringen anser generellt att järnvägsinvesteringar i första hand bör underlätta för arbetspendling och godstrafik.

Fru talman! Jag vill tacka Denis Begic, som har ställt interpellationen. Jag tackar för ett gott samtal och ser fram emot fortsatt dialog.

Jag har ännu inte kommit in på de tillkännagivanden som ligger på både riksdagens och regeringens bord och som den tidigare oppositionen tog fram. Här finns det flera goda idéer och förslag som också i stor utsträckning är inspirerade av våra grannländer. Det finns till exempel ett förslag om hyrköp. Det är klart att alla tillkännagivanden som vi nu har på bordet är en del av regeringens arbete. Vi hanterar dem på olika sätt och kommer att återkomma till hur vi respekterar beslut som fattats i riksdagen om tillkännagivanden. Det är en del av arbetet.

Jag ser fram emot fortsatta samtal. På tisdag kommer jag att besöka civilutskottet, där jag vet att Begic är ledamot. Jag är då öppen för dialog och får säkert fler frågor, förslag, tips och idéer, fru talman. Jag tackar för interpellationsdebatten. På återseende!

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Det stämmer att vi har mycket att göra, som Isak From säger. Jag ser fram emot det arbetet. Vi kommer att ha ett väldigt högt tempo.

Vad gör statsrådet på dagarna? Det var Denis Begics fråga. Ett exempel handlar om att bostadsbyggandet behöver vara ett högre värderat intresse bland de andra. I dag kommer bostadsbyggandet ibland längst ned eller längre ned på listan över olika intressen när det ska prövas i olika planer. Det var därför den förra regeringen gav ett uppdrag om en förstudie kopplad till nationell fysisk planering. Ett av de första möten jag haft gällde detta. Vi har vinnlagt oss om att arbetet ska bedrivas i högt tempo och i enlighet med den nya regeringens ambition att tillgängliggöra byggbar mark.

Förstudien ska titta närmare på till exempel hur riksintressesystemet, där statens anspråk på mark och vatten främst tar sig uttryck, skulle kunna förändras för att i högre grad svara mot de behov som finns i samhället i dag. Det här uppdraget ska ge tydligare förutsättningar för en långsiktigt hållbar användning av mark och vatten samt en effektiv fysisk planering och prövning. Vi vet att det här har varit en konfliktfråga i tidigare regeringar. Det är en fråga med olika intressen. Men för den nya regeringen är det viktigt att det här går i ännu högre tempo, så att vi kan lyfta fram och prioritera byggande av bostäder som ett intresse som inte ska stå längre bak i kön.

Det andra exempel som jag tänkte nämna bland de många som vi har huggit in på direkt och som jag jobbar med handlar om att gå från detaljkrav på byggandet till mer av funktionskrav för att kunna snabba på processerna och göra det betydligt enklare i varje led. Här finns det mycket mer att göra, men det är ett exempel på vad vi arbetar med.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

I budgeten finns det även med andra reformer, och vi jobbar för att ta fram dem. Det står inte bara skrivet i budgeten, utan den förbinder oss också till att faktiskt ta fram reformer. Det är en viktig deklaration under våra första veckor att det är det här vi kommer att arbeta med.

Jag ska också kommentera det som Denis Begic sa om att man inte kan bo i "reformer som ska genomföras". Nej, och man kan inte heller bo i utredningar. Vi hörde av Markus Kallifatides i den föregående interpellationsdebatten att den tidigare bostadsministern tillsatte många utredningar. Jag skulle kunna kontra till Begic och säga att man inte kan bo i de utredningarna heller. Då börjar vi diskutera på ett ganska osakligt sätt, och det är inget som den bostadspolitiska debatten gynnas av. Det viktiga är ju att ta fram reformer i alla delar. Det finns ingen quickfix. Inte heller investeringsstödet var en sådan, vilket visade sig när det väl prövades.

Isak From sa att man avskaffar stödet från en dag till en annan. Nej, så är det inte, utan det följer av ett riksdagsbeslut, och vi avskaffar det på ett mycket ansvarsfullt sätt. Vi tillför också 3,8 miljarder kronor för att de som har fått stöd beviljat och har påbörjat byggen ska kunna få medel utbetalade även under de kommande åren. Det sker alltså på ett ansvarsfullt sätt, och vi avskaffar det inte från en dag till en annan.

Jag ska också svara på en av de avslutande frågorna. Finns det någon samordning i regeringen? Ja, det finns det.

Fru talman! Sverige ska ha en långsiktig och hållbar bostadspolitik för alla. Fler ska kunna förverkliga sina boendedrömmar. Människor ska också kunna flytta dit där arbeten finns.

Regeringen anser att det behövs fler bostäder, för att underlätta för ungdomar att få sin första bostad och för att bidra till flyttkedjor samt lokal och regional utveckling. Det berördes i de båda tidigare inläggen. Regeringen ska därför ta fram strukturellt riktade reformer, för att öka byggandet och inte minst för att tillgängliggöra bostäder för grupper som i dag har svårt att komma in på bostadsmarknaden.

Jag ser ett stort engagemang för att utvärdera andra partiers politik. Jag förstår att det pågår en eftervalsdebatt och analys i det socialdemokratiska arbetarepartiet. Jag ser fram emot dessa och hade gärna suttit som en fluga på väggen och lyssnat på till exempel Isak Froms inlägg i de debatterna.

Isak From säger här att människor måste ha någonstans att bo och att det krävs att man tar hela frågan på allvar. Vi har haft goda år bakåt. Det har byggts i hög takt, men man har ändå inte genomfört de strukturella reformer som hade kunnat lösa problemen på bostadsmarknaden. Det har inte förenklats i den takt som krävts, det har inte tagits fram byggbar mark i den omfattning som behövts och stegen in på bostadsmarknaden har inte förbättrats.

Småhusbyggandet har också varit eftersatt. Som jag beskrev i mitt tidigare inlägg består bara 20 procent av nyproduktionen i Sverige av småhus, jämfört med 40 procent i övriga EU. Man kan såklart hänvisa till flyttkedjor och att fler ska flytta från sina hus för att andra ska flytta in. Att få flyttkedjorna på plats, som det talats om i decennier, är också något som regeringen har på sin agenda. Men när Socialdemokraterna har haft makten och kunnat påverka det på allvar har de inte tagit ansvar för det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Under de här första sju och en halv veckorna har vi pekat ut en rad olika områden där det ska tas fram reformer. Vi kommer att ha ett högt reformtempo, och vi kommer att återkomma till Sveriges riksdag när det gäller detta.

Precis som också nämnts tidigare är det nu ett oerhört tufft ekonomiskt läge, ett helt annat läge. Vi har hög inflation, vi har höga räntor och vi har stigande priser och minskad köpkraft för de svenska hushållen. Jag tror inte att någon i kammaren är förvånad över att det får effekt på bostadsbyggandet. Så har det alltid varit, och så kommer det förmodligen att vara även i framtiden. Då blir det ännu tydligare att det brister och att man inte har tagit tag i de strukturella utmaningarna. Det är det som den här regeringen nu har på agendan.

Vi kommer att ha ett högt reformtempo för det, just för att människor ska kunna flytta dit där jobben finns. Man vill kanske flytta av andra anledningar också. Det ska finnas tillgång till bra bostäder i olika upplåtelseformer. Vi ska inte ställa olika boendeformer mot varandra. Det krävs ökat byggande i alla olika former som kan tänkas. Det står på den här regeringens agenda. Vi kommer att jobba aktivt med detta. Jag ser fortfarande fram emot goda samtal om detta i Sveriges riksdag och var de än kan ske.

Fru talman! Denis Begic har frågat mig vilka åtgärder jag tänker vidta för att byggandet, oavsett bostadsform, ska fortsätta.

Jag vill börja med att hänvisa till mitt svar tidigare i dag till Markus Kallifatides, som ställde en snarlik fråga. Jag konstaterade då att det behöver byggas mer över hela landet för att möta det beräknade behovet av nya bostäder, men också att det befintliga beståndet behöver utnyttjas bättre. Vidare behövs insatser som gör att hela plan- och byggprocessen kan bli mer effektiv.

Jag upprepar därför också vad jag svarade i den debatten, nämligen att reformer ska tas fram för att öka tillgången till byggbar mark och reglerna för att bygga ska förenklas betydligt. Kommuner ska uppmanas och stimuleras att höja sin planberedskap, särskilt vad gäller småhus. För att människors efterfrågan och behov av bostäder ska mötas är det viktigt att det finns ett utbud av olika typer av upplåtelseformer och bostäder som passar i olika skeden av livet. Det ska även vara möjligt att flytta mellan olika boendeformer. Reformer ska genomföras som ger incitament till ökat byggande, inte minst för att tillgängliggöra bostäder för grupper som i dag har svårt att komma in på bostadsmarknaden. Det ska tas fram reformer som möjliggör för fler att äga sitt boende.

Fru talman! Tack, Markus Kallifatides, för samtalet! Ja, byggbehovet är fortsatt stort. Det är vi överens om. Sedan har vi kanske olika syn på vilka åtgärder som behövs. Men vi kommer att återkomma med en mängd reformer. Det finns en del utredningar som kommer in till regeringen, och vi kommer att överväga de förslagen också.

När det gäller just investeringsstödet är det riktigt att bemyndiganderamen höjs, men några nya medel anslås ju inte. Det är lätt att höja bemyndiganderamen, men det är ganska svårt att betala ut medel om det är tomt på kontot. Det är att bygga ett luftslott, skulle jag vilja säga till protokollet och alla andra som följer debatten med stort intresse.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag ser fram emot att återkomma med reformer som kommer att förenkla byggregler betydligt. Det gäller både småhusbyggen och flerbostadshus. Det handlar om att gå från väldigt detaljerade detaljkrav till mer av funktionskrav.

Det är också viktigt att få fram mer byggbar mark. Detta har varit uppe i debatten, och det kan kanske låta som om detta är lösningen. Men jag vill betona att det inte finns en enskild lösning. Detta visas tydligt av investeringsstödet. Man kan inte satsa allt på en enskild tårtbit. Det kommer inte att lösa de strukturella problem som finns. Det krävs ett bredare angreppssätt och att man har ett högt reformtempo i alla delarna. Det kommer regeringen att ha. Vi kommer att återkomma om detta.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Jag tror att man ska uppfatta mina svar på Markus Kallifatides frågor utifrån hur jag har svarat.

När det kommer till vilka åtgärder som kommer att vidtas för att möta behovet av fler bostäder kommer det att behövas åtgärder för att alla olika upplåtelseformer ska finnas tillgängliga. Här finns det ju stora utmaningar på bred front i dag, men som frågan antyder kommer vi att prioritera småhus.

Det kommer vi att göra därför att vi ser att byggtakten och nyproduktionsgraden när det gäller småhus är betydligt lägre i Sverige jämfört med i andra länder i EU. Det är bara 20 procent av nyproduktionen i Sverige som utgörs av småhus, att jämföra med snittet i EU, som är 40 procent. Det finns också mätningar som indikerar att sju av tio gärna vill bo i småhus, så det finns en förväntan att vi ska svara upp mot den önskan.

Det innebär inte att vi är emot andra upplåtelseformer; tvärtom behövs en bredd och ett angreppssätt på detta som inte ställer olika upplåtelseformer mot varandra. Det är inte min ambition, och det är det ingen som har påstått heller.

Vad gäller hur vi ska dämpa effekten och undvika en kollaps har vi, som vi har varit inne på, generella stöd till hushållen för att dämpa effekterna och säkra tryggheten och ekonomin för hushållen. Vi gör också betydande insatser vad gäller den sociala aspekten av bostadspolitiken, där vi bygger vidare på det som från början var ett tillkännagivande från riksdagen om att arbeta med en hemlöshetsstrategi på temat bostad först, för att undvika att fler blir utan bostad. Vi förlänger också det tillfälliga bostadsbidraget för att de med den allra tuffaste ekonomiska situationen ska bli avlastade i detta mycket tuffa läge. Det gäller de familjerna men också hela vårt land i den ekonomiska situation vi nu är i.

Det leder mig till en av de andra frågorna som Kallifatides ställde, nämligen den om konjunkturen. Bostadsbyggande har ju alltid påverkats av konjunkturen. Det är inget nytt, och det är inget nytt den här gången heller. Det har varit så tidigare och kommer förmodligen att vara så även i framtiden.

Därför är det mycket viktigt att de strukturella förändringar som krävs för att få igång byggande finns på plats - och att de även finns på plats när det går bra i konjunkturen. Det har de tyvärr inte gjort; det har ju varit åtta år under den tidigare regeringen då man inte har tagit tag i de problem som finns i ett försök att öka byggtakten. Man har hänvisat - och det görs nu igen i debatten - till investeringsstödet, som när det väl prövas i tuffa tider inte matchas med ett enda öre i Socialdemokraternas egen skuggbudget.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det fagra talet om investeringsstödet prövas alltså i ekonomiskt tuffa tider. De ansökningar som kommit in motsvarar 16 miljarder kronor, och inte en enda krona kunde Socialdemokraterna lägga in i sin egen skuggbudget när detta prövades. Det är ju förståeligt, eftersom 16 miljarder kronor utgör nästan halva reformutrymmet om man jämför med BP 2023. Inte ens Socialdemokraterna hade alltså kunnat prioritera detta i regeringsställning, tror jag. Det är i alla fall det som indikeras i den skuggbudget som nu ligger på riksdagens bord från just Socialdemokraterna.

Frågan går alltså tillbaka till Kallifatides och hans eget parti: Vad gjorde man under åtta år? Vilka riktiga strukturella reformer, som har sett till att öka byggtakten så att man kan undvika en kollaps när konjunkturen väl vänder, är man stolt över?

Vi kommer att återkomma. Vi har ett högt tempo, och vi har pekat ut mängder av reformer. Men att tro att vi skulle få fram dem på åtta veckor när politiken varit så eftersatt under åtta år - ja, jag får väl vända på det och tacka för tilltron till regeringen.

Jag ser fram emot en fortsatt god dialog i dessa viktiga frågor.

Fru talman! Jag vill tacka Markus Kallifatides för hans engagemang i frågan. Det är välkommet. Men det hade varit nödvändigt också under den föregående regeringens år vid makten.

Jag har på tisdag varit bostadsminister i åtta veckor. Den förra regeringen hade åtta år på sig. Vi hade varit i ett betydligt bättre läge om man hade genomfört strukturellt riktiga reformer som såg till att vi var rustade för den mycket tuffa situation som vi nu går in i och om den föregående regeringen hade tagit sitt ansvar och om Markus Kallifatides hade visat samma engagemang under de tidigare åtta åren som han tycks ha känt under de senaste åtta veckorna.

Jag ska inte på något sätt raljera över engagemanget. Men man kan inte komma ifrån att det inte går att vända en mycket tuff situation på bostadsmarknaden, oavsett vilka förslag som skulle presenteras, under åtta veckor. Däremot har vi redan pekat ut på vilka områden som reformer ska tas fram. Där har det saknats väldigt mycket under de senaste åtta åren.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Markus Kallifatides tar upp att vi avskaffar investeringsstödet. Det är inte på något sätt en nyhet att regeringen skulle avskaffa investeringsstödet. Det beslutade riksdagen redan 2021. Nu genomför vi det, vilket alla väljare kunde förutse. Vi tror inte att dyra subventioner med låg träffsäkerhet är vägen framåt för att komma åt problemen på svensk bostadsmarknad. Det tycks inte heller Socialdemokraterna tro, vill jag notera. Socialdemokraterna föreslår i sin skuggbudget inte ett öre mer i anslag till investeringsstöd för kommande år.

Jag tror alltså att här finns en bra grund för en möjlig gemensam bostadspolitik framöver. Kanske kan vi lägga investeringsstödet, det vill säga de dyra byggsubventionerna, till historien och titta framåt på vilka riktiga strukturella reformer som på allvar skulle kunna komma åt de strukturella problemen på bostadsmarknaden.

Jag skulle också vilja få fört till protokollet att jag har gjort ganska många intervjuer och svarat på många olika frågor under mina första åtta veckor som bostadsminister, fru talman. Jag kommer att fortsätta göra det, men vi kommer också att ta fram reformer som förenklar byggreglerna och ser till att få fram mer byggbar mark och gör att fler kan ta steget till sitt första boende. Det har regeringen redan aviserat, och vi kommer att återkomma med många reformer under de kommande åren. Jag kommer att leda det arbetet, och jag fortsätter gärna att ha en god dialog om det med alla partier i Sveriges riksdag.

Fru talman! Markus Kallifatides har frågat mig hur regeringen och jag dels avser att undvika en kollaps i det samhällsekonomiskt helt centrala bostadsbyggandet, dels möta behovet av drygt 60 000 nya bostäder per år fram till 2030.

Att byggbehovet är fortsatt stort är vi överens om. Sverige befinner sig i en utmanande ekonomisk situation. Hög inflation och stigande räntor pressar hushåll och företag, och svensk ekonomi bedöms vara i en lågkonjunktur 2023. Det ekonomiska läget påverkar i allra högsta grad även byggbranschen. Förutom kostnadsökningar och inflation, som förvärrar problemen, finns strukturella faktorer som måste hanteras för att vi ska få en välfungerande bostadsmarknad. Det är problem som subventioner inte löser.

Sedan en lång tid tillbaka har särskilt markpriserna, men också byggpriserna, ökat betydligt snabbare än konsumentprisindex, KPI, i allmänhet. Kostnadsutvecklingen inom byggsektorn och byggmaterialindustrin präglas av bristande konkurrens med bland annat låg produktivitet.

För att möta det beräknade behovet av nya bostäder behöver det byggas mer över hela landet, men det befintliga beståndet behöver också utnyttjas bättre. Vidare behövs insatser som gör att hela plan- och byggprocessen kan bli mer effektiv.

Reformer ska tas fram för att öka tillgången till byggbar mark, och reglerna för att bygga ska förenklas betydligt. Kommuner ska uppmanas och stimuleras att höja sin planberedskap, särskilt vad gäller småhus. Reformer ska genomföras som ger incitament till ökat byggande, inte minst för att tillgängliggöra bostäder för grupper som i dag har svårt att komma in på bostadsmarknaden. Det ska tas fram reformer som möjliggör för fler att äga sitt boende. Ett ökat eget ägande innebär att fler känner ett ansvar för sitt boende och sin boendemiljö.

Fru talman! Jag tackar för frågan som gav upphov till det intressanta samtal vi haft här i kammaren i kväll. Jag fortsätter gärna en dialog om viktiga infrastrukturfrågor, även bostadspolitiska frågor.

Men det är också viktigt att se det här i ett lite större sammanhang. Precis som jag varit inne på är detta en viktig flygplats för att hela Sverige ska fungera, för att man ska kunna resa smidigt in till Stockholm från andra delar av landet. Det är därför Bromma flygplats är en uppskattad flygplats på många av de orter och i de städer där man i dag har förbindelse till Stockholm via Bromma.

Vi tror att det är viktigt att bevara Bromma utifrån de skäl jag redan har angett i debatten. Det är också viktigt för regeringen att ge klara och tydliga besked om vad som gäller för Brommas framtid. Det har vi redan gjort, och jag har upprepat beskeden i kväll. Regeringen konstaterar också i budgeten för 2023 att Bromma ska bevaras. Mot den bakgrunden är det inte aktuellt att ta initiativ till att omförhandla avtalet.

Fru talman! Jag tar dock som sagt gärna en dialog med olika parter om hur man kan utveckla både den specifika flygplats som vi har pratat om i kväll och flyget i stort, hur vi kan omfamna och med politiska beslut möjliggöra den teknikutveckling som gör att vi kan stärka svensk konkurrenskraft samtidigt som vi påskyndar den gröna omställningen. Vi måste tänka långsiktigt i olika eventuella avvecklingsbeslut eller bevarandebeslut, och det är utifrån den aspekten som regeringen har landat i att det i detta läge vore oklokt att avveckla Bromma. Vi vill i stället bevara Bromma.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.