Andreas Carlson

Fru talman! Jag ska återgå till några av de frågor vi diskuterade precis före avbrottet. Låt mig först återupprepa vad jag tidigare sa: Regeringen värnar och ser potentialen i den nya industriella revolution med gröna investeringar som pågår i Norr- och Västerbotten och har stor förståelse för de infrastrukturbehov som följer av satsningarna. Därför är beskedet fortsatt tydligt: Trafikverket ska genomföra de åtgärder som följer av regeringens beslut om fastställelse av nationell trafikslagsövergripande plan för transportinfrastrukturen för perioden 2022-2033.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag vet att ledamoten vill ha ett ja eller ett nej som svar. Ja, de tre ingående delar som redan finns i planen är tidssatta, och Trafikverket jobbar med planerna för dessa delar. Och ja, den formulering som finns i beslutet gäller - det ska ske en fortsatt utbyggnad av järnvägen i norra Sverige, och planeringen för att bygga Norrbotniabanan i sin helhet ska intensifieras.

Det finns inget skäl till oro. Dessa ord står i planen och har inte ändrats, fru talman. Vi ser tvärtom, med tanke på den potential och de behov som finns, att det blir ännu mer angeläget att arbetet och planeringen för att bygga Norrbotniabanan i sin helhet intensifieras.

Fru talman! Jag tror att ledamöterna mycket väl vet hur det fungerar när man planerar för stora infrastrukturprojekt inom ramen för nationell plan. Detta är troligtvis också en av anledningarna till att det tog fyra år för den tidigare regeringen att lyfta tillbaka Norrbotniabanan. Det lyftes ju fram här att det var 2018, så den fråga som ställdes till mig kan ställas tillbaka: Varför tog det fyra år att få fram detta?

Det beror på att det handlar om långsiktiga investeringar. Det krävs gedigna underlag och ett genomgripande arbete. Därför är beskedet i dag tydligt: De tre delar som ligger i nationell plan ligger kvar där, och vi förväntar oss att Trafikverket jobbar på i ett högt tempo med dessa sträckor.

Den skrivning som finns i planen vad gäller intensifierad planering för att bygga Norrbotniabanan är fortfarande giltig. Det finns inget skäl till oro. Det togs upp att detta var ett av de första beslut som togs förra gången, men de besluten har inte tagits. Jag tycker att det finns skäl att bidra till att vi lugnar ned denna diskussion genom att konstatera vad som faktiskt står i nationell plan och att det fortfarande gäller.

När det gäller andra investeringar som krävs är det ju så att man behöver prioritera godstrafik och arbetspendling; det är detta som kommer att vara det prioriterade utgångsläget när regeringen påbörjar arbetet med revidering av nationell plan. Det är också då vi kommer att återkomma med hur vi ska jobba vidare med den intensifierade planering som redan är utpekad i innevarande nationell plan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Man behöver också ha finansiering. Man behöver ha medel för detta. Jimmy Ståhl var inne på det. Det är viktigt att olika projekt bedöms tillsammans. Detta var en av anledningarna till att vi avbröt planeringen för stambanor för höghastighetståg i södra delarna av landet för att ha ytterligare medel för andra infrastrukturåtgärder, investeringar och underhåll som behövs. Även detta kommer vi att återkomma till.

Det ligger i sakens natur att detta måste ske inom ramen för de planrevideringar som kommer att ske under mandatperioden, och det är också därför jag svarar som jag gör. Det är inte, som Linus Sköld säger, så att jag inte vet och att det inte finns något svar. Svaret är tydligt: De sträckor som jag nämnde i mitt inledande svar ligger fast. Skrivningen om intensifierad planering är heller inte ändrad och gäller därför fortfarande.

Fru talman! Åsa Karlsson har frågat mig om jag avser att verka för att hela Norrbotniabanan ska byggas från Umeå till Luleå och att bygget dessutom ska intensifieras så som det står i nuvarande infrastrukturplan.

Jag vill inledningsvis framföra att regeringen värnar, och ser potentialen i, näringslivets hållbara omställning med gröna investeringar som pågår i Norrbotten och Västerbotten. Den här utvecklingen gynnar inte bara norra Sverige utan hela landet och i förlängningen hela EU.

Regeringen vill underlätta för arbetspendling och godstrafik för att stärka jobb och tillväxt i hela landet. Den 7 juni 2022 fastställde regeringen den nationella trafikslagsövergripande planen för transportinfrastrukturen för perioden 2022-2033. På Norrbotniabanan pågår etappen Umeå-Dåva redan nu. Etappen Dåva-Skellefteå planeras att byggstartas 2025-2027, och etappen Skellefteå-Luleå planeras att byggstartas 2028-2033. Trafikverket ska genomföra de åtgärder som följer av regeringens beslut.

Regeringen avser att återkomma i frågor kring den långsiktiga infrastrukturplaneringen under mandatperioden.

Fru talman! Jag tackar för en tydliggörande interpellationsdebatt. Jag uppskattade utbytet.

Det framkom i slutet av debatten vad det handlar om, nämligen att det är bilen som är problemet och inte utsläppen. Där har vi inte samma uppfattning. Det är inte transporterna som ska bekämpas, utan det är utsläppen som ska bekämpas. Där har vi väldigt höga ambitioner. Vi kommer att återkomma med ännu mer detaljerade planer kring detta i vår klimathandlingsplan som kommer att presenteras för riksdagen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Precis som jag sa i ett tidigare inlägg kommer vi att återkomma när klimathandlingsplanen kommer att presenteras för riksdagen. I den förra klimathandlingsplanen, från den tidigare regeringen, definierades ett transporteffektivt samhälle på följande sätt, vilket kan vara intressant för interpellanten att notera: I det transporteffektiva samhället är det transportarbete som utförs så effektivt som möjligt utifrån energi, miljö och ekonomiska perspektiv för att åstadkomma tillgänglighet, hållbarhet och konkurrensförmåga.

Jag skulle gärna fortsätta denna debatt också med de andra delarna som ligger inom ordet transporteffektivitet. Notera att jag inte säger transportsnålhet, som interpellanten använde som synonym här. Transporteffektivitet handlar också om tillgänglighet i hela landet, och det handlar om konkurrensförmåga för vårt näringsliv för att skapa jobb och tillväxt i hela landet.

Vad har interpellanten för visioner och idéer där? Det har varit ganska tyst på den fronten i denna debatt hittills.

Jag ska någonting positivt också. Det är att interpellanten säger att elektrifiering är bra. Där är vi överens.

Vi får här höra att regeringen håller i en laddsladd. Vi håller i mycket mer än så. Det som det har fattats beslut om av tidigare regeringar är svaret på varifrån elen ska komma till denna laddsladd, så att vi klarar av elektrifieringen och omställningen. Inte minst Daniel Helldéns parti har tidigare inte haft något riktigt svar på det. Nu presenterar regeringen en väldigt omfattande agenda för att öka energiproduktionen från alla energikällor, inte minst från kärnkraft som är fossilfri och som kan göra att vi kan bekämpa utsläppen och inte transporterna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Arbetspendling och godstrafik är i fokus för regeringens arbete vad gäller investeringar och underhåll på järnvägssidan. Och då vill jag knyta an till Jimmy Ståhls fråga om en tidsplan. Det får vi återkomma till. Nu ligger ett uppdrag till Trafikverket vad gäller ökad kapacitet i Skåne. Och sträckan Lund-Hässleholm är särskilt utpekad i detta avseende. Det får vi alltså stor anledning att återkomma till.

Jag vill också tacka för en god debatt.

Fru talman! Transporter är något mycket positivt. Till skillnad från interpellanten har jag den utgångspunkten. Transporter är själva ryggraden i vår ekonomi. De ger möjligheter för jobb och tillväxt, och utan dem skulle vi inte ett fungerande samhälle.

Nio av tio lastbilstransporter går på sträckor som kortare än 30 mil, och där är järnväg sällan konkurrenskraftig. Därför är det viktigt att inte fokusera på transporterna eller det som interpellanten beskriver som transportsnålhet utan på transporteffektivitet. Vi ska jaga utsläppen, fru talman, inte transporterna i sig.

Transporter är också viktiga för att vi ska kunna bygga ett gott samhälle och upprätthålla den samhällsgemenskap som jag tror att vi alla i kammaren värnar om. Bilen är nödvändig i detta sammanhang. I stora delar av vårt avlånga och delvis glesbefolkade land är bilen avgörande. Jag vill inte bo i ett samhälle där staten reglerar eller dikterar vem som får resa och vem som inte får resa. Därför är transporteffektivitet det ord som också den tidigare regeringen använde, inte ordet transportsnålhet, som är något helt annat.

Svenska åkerier och företag jobbar aktivt med det här redan i dag. Detta märks inte minst i arbetet med att effektivisera transporter och transportkedjor och också i efterfrågan på längre och tyngre lastbilar. Det är detta jag tror att vi behöver fokusera på - hur vi ska få ett transportsmart samhälle.

Jimmy Ståhl var inne på den angelägna frågan om underhåll. I takt med att fordonsparken elektrifieras och utsläppen minskar kommer nya krav på att vi ska ha en hållbar och fungerande transportinfrastruktur även på vägsidan. Jag utesluter dock inte andra stora satsningar. Sådana är redan aviserade och ligger i plan.

Vi har gett besked om att sträckan Göteborg-Borås ska prioriteras, och Trafikverket har i uppdrag att jobba med det liksom med kapacitetshöjningar i Skåne, med beaktande av att Fehmarn Bält-förbindelsen öppnar om bara några år. Detta kommer att ställa nya krav på hela vårt transportsystem, och då är frågan om transporteffektivitet viktig.

Som jag sa är det utsläppen vi ska fokusera på, inte transporterna i sig. Därför gör regeringen stora satsningar på laddinfrastruktur. Detta tillsammans med ett fungerande vägunderhåll är viktigt för att människor ska ha möjlighet att färdas i utsläppsfria bilar i de delar där man inte kan välja något annat transportslag framöver.

Vi behöver se varje transportslag som en del i ett fungerande transportsystem där det överhängande målet är att minska utsläppen. Detta ska ske snabbt, och där har regeringen höga ambitioner, fru talman.

Fru talman! Daniel Helldén har frågat mig om det är regeringens uppfattning att det ena av de tre utpekade benen i arbetet för att klara klimatmålen inom transportsektorn, nämligen ett transportsnålt samhälle med minskad vägtrafik, nu ska plockas bort som redskap för att klara klimatmålen och, om så är fallet, hur jag avser att agera för att målen ska kunna uppnås.

Regeringen bedriver en ambitiös och effektiv klimatpolitik som är långsiktigt hållbar. För transportsektorn innebär det att en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning säkerställs för medborgarna och näringslivet i hela landet. Jag delar inte uppfattningen att minskad vägtrafik är den huvudsakliga lösningen för att nå klimatmålen. Jag menar i stället att det är en förutsättning för god tillgänglighet och konkurrenskraft i hela landet att transporterna sker på ett effektivt och hållbart sätt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Regeringen vill också säkerställa friheten att ta sig vart man vill, när man vill - i vardagen, på fritiden och på semestern - oavsett var i landet man bor. Därför bygger vi nu ut laddinfrastrukturen i hela landet. Förutom en riktad satsning inom Klimatklivet på 400 miljoner kronor utökar regeringen satsningen på att säkerställa en förbättrad tillgänglighet till laddinfrastruktur och ökad laddkapacitet i hela landet, till totalt 1,09 miljarder kronor 2023. Under 2024 och 2025 beräknas ytterligare 1 miljard kronor respektive 505 miljoner kronor tillföras för samma ändamål.

Regeringen vill även stödja de företag runt om i hela Sverige som satsar på att elektrifiera sina lastbilstransporter. Det minskar inte bara utsläppen utan gör också transporterna betydligt energieffektivare. Regeringens satsningar omfattar därför även tunga fordon och därmed uppbyggnad av laddinfrastruktur för lastbilar vid till exempel depåer och längs vägar i hela landet, med början för de regionala godstransporterna för att successivt bilda sammanhängande stråk i hela landet.

Regeringen vill dessutom skapa förutsättningar för en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning. En förutsättning för det är en mer samordnad bebyggelse-, transportinfrastruktur- och trafikplanering. Regeringen har därför samlat transport- och bostadsfrågorna på ett nytt departement från den 1 januari i år.

Senare i år kommer regeringen att lämna den klimatpoliska handlingsplanen till riksdagen. Där kommer regeringen att redovisa hur vi ska agera för att uppnå klimatmålen.

Fru talman! Tack, Mattias Ottosson, för en angelägen fråga!

Det här handlar om gotlänningarnas landsväg, livsnerven mellan Gotland och fastlandet. Och det handlar inte bara om gotlänningarna; detta är en viktig fråga för livsmedelsförsörjningen eftersom en del av vår livsmedelsproduktion sker just på Gotland. Jag har nyligen träffat en delegation från Region Gotland och är väl bekant med både problematiken och de gotländska ståndpunkterna.

Det finns ett avtal som reglerar hur trafiken är upphandlad. Inom ramen för det avtalet har regeringen fattat de beslut vi kan fatta för att tillskjuta medel som ska gå till aktörer och kunna användas för sänkta priser. Övriga åtgärder som kan vidtas ligger på andra departement, men regeringens agerande inom ramen för detta avtal har varit att skjuta till de medel som vi kunnat till just biljettpriser och annat.

Fru talman! Det var ett trevligt namn som Eskilandersson har hittat på för sin idé! Men jag ska framför allt svara på frågan, och inte på namnet.

Det här är någonting som lyfts överallt när man träffar olika byggherrar och personer som är involverade i att kapa ledtider och hitta förenklingar för att kunna få igång bostadsbyggandet. Det nämndes också när jag var i Vimmerby, som Gudrun Brunegård lyfte i en tidigare fråga, hur man med standardisering, innovation och effektivitet i bostadsbyggandet kan skynda på detta, korta ledtider och förenkla regler.

Det har genom åren lyfts ett antal olika förslag. Typgodkännande är ett sådant. Nu har reformen om certifierade byggprojektföretag tagits fram. Den har beslutats om i riksdagen. Boverket har tagit fram föreskrifter. Syftet är att öka förutsägbarhet och effektivitet i byggprocessen och att underlätta repeterbara processer vid byggande av bostäder, alltså underlätta för prefabricerade hus.

Vi kommer att följa detta noga och utforma det på ett klokt sätt. Sedan kan vi behöva återkomma med ytterligare steg för att nå det som Mikael Eskilandersson pekar på behövs.

Fru talman! Tack, Nima Gholam Ali Pour, för en angelägen fråga! Det stämmer som ledamoten säger: Det här är en betydande del av den dagordning som justitieminister Gunnar Strömmer och migrationsminister Maria Malmer Stenergard har att hantera när de i dag arrangerar RIF-råd här i Stockholm.

Sverige prioriterar arbetet med återvändande och strävar efter en whole-of-government approach på såväl svensk nivå som EU-nivå. Frågan om återvändande var ett misslyckade för den förra regeringen, och den här regeringen eftersträvar tydligare resultat. Ett ja ska vara ett ja, och ett nej ska vara ett nej. Utan ett fungerande återvändande kan man inte skapa ett fungerande asylsystem.

Det är värt att poängtera att målet bör vara att dessa verktyg inte kommer till användning utan att såväl enskilda medlemsstater som unionen som helhet sluter återtagandeavtal och har en god dialog med ursprungsländer. Frågan har dryftats länge, och det är en prioritet för det svenska ordförandeskapet att ta den framåt.

Fru talman! Markus Kallifatides och jag diskuterade utredningar så sent som i tisdags i kammaren. Vi var inne på lite andra utredningar som inte ska läggas ned, vilket jag också vill säga med tanke på protokollet. Men denna utredning har vi lagt ned. Den hade främst ett kartläggande uppdrag. Men regeringen ser allvarligt på segregation. Och för att kunna följa utvecklingen har regeringen avsatt 5 miljoner kronor till Boverket 2023 för att säkra fortsatt tillgång till analys- och uppföljningsverktyg med platsdata. Detta sker också i kombination med alla andra åtgärder som vi nu vidtar för att bryta kriminaliteten och öka tryggheten i bostadsområden. I Tidöavtalet har vi visat att vi är överens om detta i samarbetspartierna och kommer att återkomma med de åtgärder som vi ska vidta och som kommer att vara mer kraftfulla än denna kartläggande utredning som vi har lagt ned till förmån för andra utredningar.

Fru talman! Det stämmer, precis som Gudrun Brunegård beskriver det, att det är bostadsunderskott i väldigt många kommuner. Över 200 av landets kommuner rapporterar om att det råder bostadsunderskott. Detta i kombination med inbromsningen nu i bostadsbyggandet och på bostadsmarknaden till följd av den lågkonjunktur som vi går in i med stigande kostnader, stigande räntor, inflation och minskad köpkraft hos hushållen påverkar också bostadsbyggandet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Det som vi gör är att dämpa effekterna, framför allt för hushållen, med det elprisstöd som kommer att börja betalas ut den 20 februari. Det är ett sätt att öka köpkraften och lätta bördan för många tungt belastade hushåll.

Sedan har vi ett högt tempo med reformer som ska tas fram för att till exempel öka byggbar mark. Och det uppdrag till länsstyrelserna, som ledamoten frågar om, handlar om att länsstyrelserna ska kartlägga vad de har gjort för insatser tillsammans med kommunerna. Det sätter tryck på att få fram byggbar mark och gör att vi också kan se vilka ytterligare åtgärder som behövs. Vi kommer att återkomma i denna fråga, det kan ni vara säkra på.

Fru talman! Jag tackar Oskar Svärd för en viktig fråga. Det är inte bara en framtidsfråga utan en här-och-nu-fråga. Jag har delvis berört svaret på denna fråga i en tidigare ställd fråga av Helena Gellerman. Men jag vidareutvecklar gärna vad regeringen gör.

Vi har avsatt medel, nämligen 15 miljoner kronor, för att möjliggöra och utöka elflygsforskningen. Vi har också gett ett uppdrag till Trafikverket att samla och samordna de insatser som sker bättre. Det sker mycket på många olika håll. Inte minst i kommuner och regioner ser man vilka stora möjligheter som detta ger. Det är viktigt att vi hanterar detta samlat och drar lärdomar av varandra och agerar gemensamt.

Vi har också gett ett uppdrag om att olika lagtekniska hinder ska röjas undan, så att när utvecklingen har gått framåt - den går väldigt snabbt, som Oskar Svärd pekade på - ska man inte behöva påbörja ett beredningsarbete med nya lagar och regler för att få detta att fungera, utan då ska detta vara på rull. Här jobbar vi i ett väldigt högt tempo, och det går väldigt snabbt. Jag ser fram mot denna framtid.

Fru talman! Jag tackar för en angelägen fråga.

Vi har höga ambitioner när det gäller att minska utsläppen, och vi har höga klimatambitioner. Vi jobbar hårt för att nå målen, inte minst när det kommer till omställning av transportsektorn.

Det som ledamoten pekar på är en konsekvens av situationen här och nu, som många drabbas av. Här är det viktigt att se att flera ministrar men också myndigheter arbetar med detta. Inte minst har vi det operativa arbetet inom MSB, som har ett viktigt uppdrag att informera om vilka åtgärder som kan vidtas men också att vidta dem i det akuta läget. Detta arbete följer regeringen mycket noga.

Fru talman! Det kan jag göra, och det har gjorts i kammaren tidigare. Det beslut att avbryta planeringen i den delen för nya stambanor för höghastighetståg som gäller sträckan Lund-Hässleholm gäller just för sträckan som en del i ett nät av stambanor för höghastighetståg upp till 320 kilometer i timmen. Det krävs ett formellt beslut för att avbryta den planeringen och i stället se hur man på bästa sätt använder de resurserna för att öka kapaciteten i Skåne för godstrafik och för arbetspendling. Då pekas särskilt sträckan Lund-Hässleholm ut. Det innebär att det kan komma att byggas nya konventionella spår.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

De planer och utredningar som har gjorts vad gäller fyrspår och dubbelspår har inte gått om intet, utan det ligger i Trafikverkets uppdrag att fortsätta arbeta med detta och ha hög framdrift så att vi kan lösa flaskhalsarna, inte minst vad gäller godstrafiken och med det potentiellt ökade tryck som blir när Fehmarn Bält-förbindelsen öppnas om bara några år. Där är ett glasklart besked som regeringen har gett, och det kan vi hjälpa till att sprida vidare.

Fru talman! I vårt delvis glesbefolkade land med långa avstånd har flyget haft en viktig roll historiskt och kommer att ha kanske en ännu viktigare roll i framtiden i takt med att utvecklingen gör att det blir ett utsläppsfritt sätt att resa. I framtiden tar man kanske ett utsläppsfritt tåg till det utsläppsfria flyget och åker efter landning vidare i en utsläppsfri bil. Det blir ett helt nytt sätt att resa som ställer nya krav på infrastrukturplanering.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Det finns många bra förslag, och vi kommer att överväga dem samlat efter att Norman har gått i mål med den pågående utredningen.

Fru talman! Precis som Helena Gellerman säger gjordes en utredning 2017, och det finns en Arlandautredning. I talande stund pågår också en utredning där Peter Norman ser över det statliga ansvaret, och han har fått förlängt till mitten av februari. Därefter kommer regeringen att i högt tempo samlat bereda de olika förslagen, för det är en angelägen fråga.

Det sker en utveckling inom flyget, där bransch och svensk flygindustri själva har satt som mål att vara helt fossilfria till 2030. Det svenska Göteborgsbaserade företaget Heart Aerospace tror att vi har elflyg i drift 2028.

Detta ställer helt nya krav på vår transportinfrastruktur och planering, och det behöver vi ta höjd för. Det är också därför regeringen har aviserat och presenterat en förstärkt satsning på elflyg. Det handlar även om att förbereda staten för att vara redo när tekniken finns på plats så att inte ett onödigt krångligt regelverk sätter käppar i hjulet för ett klimatsmart flygande.

Fru talman! Jag tackar Yusuf Aydin för att han tar upp en angelägen fråga och pekar på slutsatserna i Open Doors rapport.

Sverige agerar på bred front för att motverka inskränkning av religions- och övertygelsefriheten genom att försvara och skydda individens frihet att välja religions- och trosuppfattning. Sverige står i löpande kontakt med ledarna för trossamfunden, inklusive representanter för kristna grupper, om deras situation.

Vi verkar också för att EU ska ha en stark och enad röst till skydd för religions- och övertygelsefrihet, och EU lägger regelbundet fram resolutioner om just detta i FN:s råd för mänskliga rättigheter och i generalförsamlingens tredje utskott.

Det här är en prioriterad fråga för regeringen. Det är en angelägen fråga, och problemen är, precis som ledamoten pekar på, stora. Här finns mycket att göra.

Fru talman! Detta stämmer inte när det gäller Lund-Hässleholm; där finns det möjlighet att ansöka om medfinansiering om man skulle gå vidare med arbetet. Det är väldigt behövligt, för det finns stora kapacitetsbrister i Skåne.

Det är inte så att vi har förlorat några pengar här. En del av er kanske har varit på mellandagsrea eller januarirea och köpt en tröja för 400 kronor i stället för 500, med 20 procents rabatt. Dessa 400 kronor blir ju dyra om man aldrig använder tröjan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

När det gäller de pengar som vi går miste om här är det viktigt att komma ihåg att vi sparar pengar genom att vi inte gör de här satsningarna och i stället kan lägga pengarna på annan viktig infrastruktur, fru talman.