Fru talman! Åsa Karlsson har frågat mig om jag avser att verka för att hela Norrbotniabanan ska byggas från Umeå till Luleå och att bygget dessutom ska intensifieras så som det står i nuvarande infrastrukturplan.

Jag vill inledningsvis framföra att regeringen värnar, och ser potentialen i, näringslivets hållbara omställning med gröna investeringar som pågår i Norrbotten och Västerbotten. Den här utvecklingen gynnar inte bara norra Sverige utan hela landet och i förlängningen hela EU.

Regeringen vill underlätta för arbetspendling och godstrafik för att stärka jobb och tillväxt i hela landet. Den 7 juni 2022 fastställde regeringen den nationella trafikslagsövergripande planen för transportinfrastrukturen för perioden 2022-2033. På Norrbotniabanan pågår etappen Umeå-Dåva redan nu. Etappen Dåva-Skellefteå planeras att byggstartas 2025-2027, och etappen Skellefteå-Luleå planeras att byggstartas 2028-2033. Trafikverket ska genomföra de åtgärder som följer av regeringens beslut.

Regeringen avser att återkomma i frågor kring den långsiktiga infrastrukturplaneringen under mandatperioden.

Fru talman! Jag tackar för möjligheten att debattera en viktig fråga med ministern.

I slutet av förrförra seklet byggdes stambanan genom övre Norrland. Med säkerheten i åtanke byggdes den tre kanonlängder från kusten. Då var detta det enda sätt man kunde föra krig på - någon flygbombning fanns inte att tala om - så det var ju rationellt då. Men det betyder att stambanan nu går tre kanonlängder från hela norra Sveriges befolkningscentrum, vilket är mindre rationellt i det säkerhetspolitiska läge vi har nu och med de teknikvinningar som har skett sedan banan byggdes.

Bygget av Norrbotniabanan skulle förstås innebära en ökad kapacitet, för den bana som nu går tre kanonlängder från befolkningscentrumen är full av huvudsakligen godstransporter men också persontransporter. Norrbotniabanan behöver byggas för ökad kapacitet men också för redundans för transporter till och från norra Sverige. Potentialen för att flytta över gods från väg till järnväg är stor, och arbetspendling skulle kunna möjliggöras mellan de befolkningscentrum som den nya sträckningen skulle passera igenom på ett helt annat sätt än vad som är fallet i dag.

Industrin i norra Sverige blomstrar. Det är faktiskt så att nyindustrialiseringen av norra Sverige för tillfället är landets stora tillväxthopp. Sist vi hade en kristdemokrat i Regeringskansliet sa statsministern att industrin var "basically gone", och det var många som skrattade åt idén om att nyindustrialisera Sverige. Men jag tänker att skrattet har fastnat i halsen på dem som skrattade åt den strategin då. Stora mängder gods och människor kommer dock att behöva färdas till och från norra Sverige, där nyindustrialiseringen sker, och därför behövs Norrbotniabanan.

Sist det satt en kristdemokrat i Regeringskansliet ströks Norrbotniabanan ur den nationella planen. Vi socialdemokrater återförde den under vår tid vid makten. När det nu återigen sitter en kristdemokrat i Regeringskansliet, närmare bestämt som infrastrukturminister, är den fråga som Åsa Karlsson ställer rimlig. Det är många som undrar - jag själv som boende i Älvsbyn i Norrbotten, mina grannar i grannkommuner och grannlän, industrin i hela norra Sverige. Många är vi som undrar om det blir någon Norrbotniabana eller inte.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Ministerns svar på frågan i dag, det vill säga det interpellationssvar vi alldeles nyss hörde, är att regeringen avser att återkomma. Jag vill förtydliga för den som lyssnar att det betyder: "Jag vet inte. Vi får se." Jag tycker att aktörerna som finns i norra Sverige, människorna som finns i norra Sverige och hela den industri som finns i norra Sverige förtjänar ett bättre svar än "Vi får se". Blir det någon Norrbotniabana eller inte?

(Applåder)

Fru talman! Jag tror att ledamöterna mycket väl vet hur det fungerar när man planerar för stora infrastrukturprojekt inom ramen för nationell plan. Detta är troligtvis också en av anledningarna till att det tog fyra år för den tidigare regeringen att lyfta tillbaka Norrbotniabanan. Det lyftes ju fram här att det var 2018, så den fråga som ställdes till mig kan ställas tillbaka: Varför tog det fyra år att få fram detta?

Det beror på att det handlar om långsiktiga investeringar. Det krävs gedigna underlag och ett genomgripande arbete. Därför är beskedet i dag tydligt: De tre delar som ligger i nationell plan ligger kvar där, och vi förväntar oss att Trafikverket jobbar på i ett högt tempo med dessa sträckor.

Den skrivning som finns i planen vad gäller intensifierad planering för att bygga Norrbotniabanan är fortfarande giltig. Det finns inget skäl till oro. Det togs upp att detta var ett av de första beslut som togs förra gången, men de besluten har inte tagits. Jag tycker att det finns skäl att bidra till att vi lugnar ned denna diskussion genom att konstatera vad som faktiskt står i nationell plan och att det fortfarande gäller.

När det gäller andra investeringar som krävs är det ju så att man behöver prioritera godstrafik och arbetspendling; det är detta som kommer att vara det prioriterade utgångsläget när regeringen påbörjar arbetet med revidering av nationell plan. Det är också då vi kommer att återkomma med hur vi ska jobba vidare med den intensifierade planering som redan är utpekad i innevarande nationell plan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Man behöver också ha finansiering. Man behöver ha medel för detta. Jimmy Ståhl var inne på det. Det är viktigt att olika projekt bedöms tillsammans. Detta var en av anledningarna till att vi avbröt planeringen för stambanor för höghastighetståg i södra delarna av landet för att ha ytterligare medel för andra infrastrukturåtgärder, investeringar och underhåll som behövs. Även detta kommer vi att återkomma till.

Det ligger i sakens natur att detta måste ske inom ramen för de planrevideringar som kommer att ske under mandatperioden, och det är också därför jag svarar som jag gör. Det är inte, som Linus Sköld säger, så att jag inte vet och att det inte finns något svar. Svaret är tydligt: De sträckor som jag nämnde i mitt inledande svar ligger fast. Skrivningen om intensifierad planering är heller inte ändrad och gäller därför fortfarande.

Fru talman! Politik är att vilja, var det någon som sa, och det är egentligen det - statsrådets vilja - som statsrådet här har tillfälle att ge yttryck för. Jag efterfrågar ett ställningstagande - inte ett passivt "Det finns redan i planen", "Låt gå" eller "Låt det bli". Jag vill höra statsrådets uppfattning. Bör Norrbotniabanan byggas? Det skulle göra många människor trygga om statsrådet kunde säga att han är av uppfattningen att Norrbotniabanan ska färdigställas i sin helhet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Om skrivningen om att bygget ska intensifieras får stå kvar, och om statsrådet backar upp även den, kan han få svara på en följdfråga om hur han följer upp denna intensifiering.

Så sent som i januari 2023 rapporterade SVT Nyheter i Västerbotten om förseningar. Det handlar om överklagandeprocesser som drar ut på tiden, fördyringar som är kopplade till den galopperande inflationen och kompetensförsörjningsbekymmer som hindrar att spaden sätts i marken. Om bygget ska intensifieras behöver dessa problem överkommas. Hur avser ministern att följa upp att bygget faktiskt intensifieras snarare än försenas?

Det skulle vara bra att få svar på dessa två frågor. Anser ministern att Norrbotniabanan ska byggas, och hur avser han att följa upp att bygget intensifieras?

(Applåder)