Fru talman! Daniel Helldén har frågat mig om det är regeringens uppfattning att det ena av de tre utpekade benen i arbetet för att klara klimatmålen inom transportsektorn, nämligen ett transportsnålt samhälle med minskad vägtrafik, nu ska plockas bort som redskap för att klara klimatmålen och, om så är fallet, hur jag avser att agera för att målen ska kunna uppnås.

Regeringen bedriver en ambitiös och effektiv klimatpolitik som är långsiktigt hållbar. För transportsektorn innebär det att en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning säkerställs för medborgarna och näringslivet i hela landet. Jag delar inte uppfattningen att minskad vägtrafik är den huvudsakliga lösningen för att nå klimatmålen. Jag menar i stället att det är en förutsättning för god tillgänglighet och konkurrenskraft i hela landet att transporterna sker på ett effektivt och hållbart sätt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Regeringen vill också säkerställa friheten att ta sig vart man vill, när man vill - i vardagen, på fritiden och på semestern - oavsett var i landet man bor. Därför bygger vi nu ut laddinfrastrukturen i hela landet. Förutom en riktad satsning inom Klimatklivet på 400 miljoner kronor utökar regeringen satsningen på att säkerställa en förbättrad tillgänglighet till laddinfrastruktur och ökad laddkapacitet i hela landet, till totalt 1,09 miljarder kronor 2023. Under 2024 och 2025 beräknas ytterligare 1 miljard kronor respektive 505 miljoner kronor tillföras för samma ändamål.

Regeringen vill även stödja de företag runt om i hela Sverige som satsar på att elektrifiera sina lastbilstransporter. Det minskar inte bara utsläppen utan gör också transporterna betydligt energieffektivare. Regeringens satsningar omfattar därför även tunga fordon och därmed uppbyggnad av laddinfrastruktur för lastbilar vid till exempel depåer och längs vägar i hela landet, med början för de regionala godstransporterna för att successivt bilda sammanhängande stråk i hela landet.

Regeringen vill dessutom skapa förutsättningar för en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning. En förutsättning för det är en mer samordnad bebyggelse-, transportinfrastruktur- och trafikplanering. Regeringen har därför samlat transport- och bostadsfrågorna på ett nytt departement från den 1 januari i år.

Senare i år kommer regeringen att lämna den klimatpoliska handlingsplanen till riksdagen. Där kommer regeringen att redovisa hur vi ska agera för att uppnå klimatmålen.

Fru talman! År 2022 hade vi en socialdemokratisk regering med Miljöpartiet i. Där fick vi en nationell plan presenterad för oss. Av den nationella planen kunde man enkelt utläsa att underhållsskulden skulle öka från 70 miljarder till närmare 140 miljarder. Vi har alltså vanskött våra vägar och våra järnvägar.

När jag hade läst interpellationen från Daniel Helldén blev jag glad över svaret från infrastrukturministern - att man för över pengar från väg till järnväg.

Men det är inte det enda man har gjort, utan man har valt att stoppa höghastighetsjärnvägen, vilket gör att man förhoppningsvis kan få pengar från det nationella planet och förbättra befintlig järnväg och göra den mer effektiv.

Fru talman! Man skulle kunna jämföra vägen med ett hus. Om man inte sköter underhållet på huset, alltså toppskiktet på vägen, kommer det att börja läcka in vatten så att fastigheten förstörs. Detsamma gäller vägen, att vägkroppen förstörs. Om man inte åtgärdar detta i tid måste man riva huset, alternativt bygga en helt ny väg. Det är slöseri med resurser och skattemedel. Att man försöker underhålla vägarna ser jag som en stor glädje. Självfallet måste vi laga det som är trasigt innan det går för långt.

När det gäller transporteffektivitet får man en effektivitet när man kombinerar bil, tåg, flyg och lastbil på ett optimalt sätt. Jag har aldrig sett ett tågsätt som går in i en Icabutik, men det gör lastbilen. Den behövs. För att kunna transportera lastbilen behövs vägar, hela vägar. Det är precis vad jag kan utläsa från Andreas Carlsons svar, att vi värnar om all infrastruktur. Detta gör mig jätteglad.

Om vi inte hade vägar vore det hopplöst. Vi ska naturligtvis också satsa på cyklar. Väldigt många fler cyklar i dag, och det är en viktig del för att ta sig till och från arbetet. Men jag kan lova, fru talman, att en lådcykel aldrig kan ersätta en lastbil.

Kollektivtrafiken är också viktig, men den behöver vägar att transportera sig på, i alla fall bussar. Vi satsar enormt mycket på kollektivtrafik och olika kollektivtrafiktåg i form av bussar. Hur ska vi kunna transportera dem om vi inte har några vägar?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag skulle vilja passa på att fråga infrastrukturminister Andreas Carlson om tågsatsningar: Har du något att säga om Göteborg-Borås eller Hässleholm-Lund? Det har tydligen blivit en stor missuppfattning, och folk tror att vi inte ska bygga järnväg över huvud taget. Vad har regeringen för planer?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Statsrådet säger att han jagar utsläppen. Transporteffektivitet och transportsnålhet handlar just om att jaga utsläppen och om att försöka få ett hållbart och robust samhälle som klarar av de transporter som behövs men på ett smartare sätt. Jag blir lite förvånad när statsrådet säger att det är något annat. Av interpellationen, där jag skriver om transporteffektivitet och transportsnålhet, framgår mycket tydligt att det är synonyma begrepp.

Precis som i svaret talar statsrådet om saker som ingen har sagt. Vem har talat om att avgöra vilka som ska få resa? Det är ingen som har pratat om det, utan det handlar om att få ett välfungerande samhälle där vi kan få våra transporter att fungera utan stora utsläpp. Vi ska få bort utsläppen, och vi kan få den resurseffektivitet som gäller i fråga om resande. Det handlar om mängden fordon, vad vi gör när vi förflyttar oss, hur vi gör det tillsammans och hur vi bygger våra städer.

Tyvärr ser vi nu att principen att arbeta på det transporteffektiva sättet inte gäller. Det enda jag kan förstå av det statsrådet säger är att vi ska öka biltrafiken och godstrafiken på vägarna och, som han har sagt i intervjuer, flyga mer. Det är liksom där det finns. Den enda sak som finns kvar efter allt skrotande är elektrifieringen. Elektrifiering är bra, men det räcker inte.

Regeringen har stoppat utbyggnaden av den nya järnvägsinfrastrukturen med nya stambanor, vilket kommer att påverka landet i decennier och skada möjligheten att skapa effektiva person- och godstransporter. Vi behöver järnvägen. Ministern vet att EU säger att vi ska flytta över transporterna till järnväg. Vi kommer inte att klara omställningen om vi inte gör detta.

Regeringen har plockat bort pengarna från järnvägsunderhållet och lagt på vägar. Ledamoten Jimmy Ståhl framhåller att vi ska underhålla det vi har, men pengarna har ju plockats bort från järnvägen. Man har skurit ned på stadsmiljöavtalen, som på ett effektivt sätt skulle kunna styra mot ett hållbart resande i våra städer. Man sänker drivmedelspriserna och arbetar frenetiskt för att få bort alla biodrivmedel från det fossila bränslet. Man skrotar stödet till en elbilsövergång genom att över en natt sänka bonus malus.

Det enda man håller fast vid är en laddsladd. Vi behöver ladda våra fordon, men vi behöver allt det andra också. Det är detta som är poängen.

I interpellationssvaret sa statsrådet att regeringen bedriver en ambitiös och effektiv klimatpolitik som är långsiktig och hållbar. Jag bara undrar: Var då?

Samtidigt säger statsrådet i svaret att under den senare delen av året kommer den klimatpolitiska handlingsplanen, där regeringen kommer att redovisa hur man ska agera för att klara klimatmålen. Här låter det som att allting är löst.

Ambitiöst och effektivt, talas det om. Ni vet ju inte vad ni håller på med. Ni har ryckt bort allting som fanns. Sedan säger ni att någonting kommer att komma senare. Det enda ni säger är att det är elektrifieringen. Elektrifieringsarbetet har pågått, pågår och fortskrider. Det är ingenting nytt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det sätt som ni arbetar på är så märkligt. Ni rycker bort allting. Ni har en sak kvar, och så säger ni att ni är ambitiösa och effektiva någon gång i framtiden. Jag förstår inte var det kommer att ske någonstans.

Fru talman! Precis som jag sa i ett tidigare inlägg kommer vi att återkomma när klimathandlingsplanen kommer att presenteras för riksdagen. I den förra klimathandlingsplanen, från den tidigare regeringen, definierades ett transporteffektivt samhälle på följande sätt, vilket kan vara intressant för interpellanten att notera: I det transporteffektiva samhället är det transportarbete som utförs så effektivt som möjligt utifrån energi, miljö och ekonomiska perspektiv för att åstadkomma tillgänglighet, hållbarhet och konkurrensförmåga.

Jag skulle gärna fortsätta denna debatt också med de andra delarna som ligger inom ordet transporteffektivitet. Notera att jag inte säger transportsnålhet, som interpellanten använde som synonym här. Transporteffektivitet handlar också om tillgänglighet i hela landet, och det handlar om konkurrensförmåga för vårt näringsliv för att skapa jobb och tillväxt i hela landet.

Vad har interpellanten för visioner och idéer där? Det har varit ganska tyst på den fronten i denna debatt hittills.

Jag ska någonting positivt också. Det är att interpellanten säger att elektrifiering är bra. Där är vi överens.

Vi får här höra att regeringen håller i en laddsladd. Vi håller i mycket mer än så. Det som det har fattats beslut om av tidigare regeringar är svaret på varifrån elen ska komma till denna laddsladd, så att vi klarar av elektrifieringen och omställningen. Inte minst Daniel Helldéns parti har tidigare inte haft något riktigt svar på det. Nu presenterar regeringen en väldigt omfattande agenda för att öka energiproduktionen från alla energikällor, inte minst från kärnkraft som är fossilfri och som kan göra att vi kan bekämpa utsläppen och inte transporterna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Arbetspendling och godstrafik är i fokus för regeringens arbete vad gäller investeringar och underhåll på järnvägssidan. Och då vill jag knyta an till Jimmy Ståhls fråga om en tidsplan. Det får vi återkomma till. Nu ligger ett uppdrag till Trafikverket vad gäller ökad kapacitet i Skåne. Och sträckan Lund-Hässleholm är särskilt utpekad i detta avseende. Det får vi alltså stor anledning att återkomma till.

Jag vill också tacka för en god debatt.