Andreas Carlson

Fru talman! Lars Isacsson har frågat mig om jag och regeringen kommer att prioritera upprustningen av banan från Mora till Älvdalen och vidare för att öka Sveriges militära förmåga samt om jag och regeringen kommer att prioritera järnvägsstråket i Västerdalarna så att det går att nå både industri, Sälenfjällen och viktiga militära områden med tåg.

Vi ser nu ett allvarligt säkerhetsläge i Sveriges närområde samt ett kommande svenskt medlemskap i Nato. Frågan vilka nya behov vi ser för totalförsvaret när det gäller transportinfrastruktur har behandlats i bland annat Försvarsberedningens redovisning i juni 2023 i rapporten Allvarstid och av Försvarsmakten i underlag till regeringen i november 2023. I Regeringskansliet pågår arbete med att analysera behov med anledning av ett kommande Natomedlemskap. Exakt hur behovet kommer att se ut går inte att svara på i dag, utan det måste göras en analys i ett senare skede när alla fakta är tillgängliga.

När det gäller järnvägar i Dalarna inväntar regeringen bland annat Försvarsberedningens delbetänkande i slutet av detta år samt slutbetänkandet i april 2024 som ett av underlagen för regeringens prioriteringar av infrastrukturåtgärder. Regeringen har även inlett arbetet med en ny nationell plan för 2026-2037 genom att i ett första steg ge Trafikverket i uppdrag att ta fram ett inriktningsunderlag.

I uppdraget anges att Trafikverket i den långsiktiga planeringen för utvecklingen av transportsystemet och i planeringen för att stärka myndighetens operativa förmågor vid vidmakthållandet av transportinfrastrukturen ska beakta totalförsvarets krav i enlighet med vad som anges i förordningen om statliga myndigheters beredskap. Trafikverket ska redovisa inriktningsunderlaget senast den 15 januari 2024.

Fru talman! I sitt avslutande inlägg var Sofia Amloh inne på att vi är överens om att inflationen förstås påverkar. Men hur djup krisen blir beror på hur aktiv politik som bedrivs, tror jag att ledamoten Amloh sa. Precis så ser sanningen ut.

Med en väldigt aktiv och expansiv politik där man brassar på i ett läge då man behöver ta ansvar riskerar man dock att förvärra situationen. Det skulle drabba inte minst unga byggnadsarbetare på väg in i arbetet om man inte gjorde allt man kan för att få ned inflationen så att räntorna kan börja sänkas igen och vi får mer muskler att använda i bekämpningen av exempelvis arbetslösheten i en lågkonjunktur där inflationen är på mer normala nivåer.

Det är detta ansvar som regeringen nu tar i och med den förda politiken. Jag uppskattar om det finns en stor uppslutning bakom det. Jag har ingenting emot dialog, och jag har ingenting emot samtal. Men det svensk bostadsmarknad behöver, fru talman, är mer av lösningar och mindre av låsningar. Det viktiga är nu att få fram de reformer som hade behövts för länge sedan. De är av strukturell karaktär och handlar om att tillgängliggöra byggbar mark i attraktiva lägen, att korta ledtider och att förenkla och förbättra regelverk. Regeringen arbetar med allt detta i ett högt tempo.

Jag tackar för förtroendet från de socialdemokratiska ledamöterna om de tror att vi skulle kunna göra mer på ett år i lågkonjunktur med hög inflation än vad de själva mäktade med under åtta år i en högkonjunktur där pengar var nästan gratis. Vi kommer dock att fortsätta. Vi kommer att arbeta hårt och lägga fram förslag på strukturreformer som svensk bostadsmarknad behöver - och jag uppskattar förstås om det finns en samsyn när det läggs på riksdagens bord. Den dialogen välkomnar jag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Låt mig börja med Leif Nysmeds påstående. Nej, det är jag som är statsråd och bostadsminister och svarar för regeringens frågor. Däremot har vi ett väldigt gott samarbete med Sverigedemokraterna, och vi har en majoritet bakom regeringens politik i Sveriges riksdag. Det är kanske någonting som Socialdemokraterna också skulle testa någon gång. Men det är så läget är. Jag har läst i någon tidning att Socialdemokraterna är mer intresserade av det politiska spelet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det fanns en tid när Socialdemokraterna var kända för att ta tag i samhällsproblem, att bygga Sverige, att vårda och underhålla. Det kan man inte beskylla Socialdemokraterna för de senaste åtta åren, för det finns ett eftersatt reformbehov. Det tillsattes en del utredningar, och det gjordes en del bra saker. Men det var inte tillräckligt.

Det är slående att Leif Nysmed lyfter fram hur framgångsrik den förra regeringen var och i en bisats lite grann lyfter fram att det visserligen var ett gynnsamt ränteläge. Pengar var ju gratis, och det var brinnande högkonjunktur under lång tid. Trots det nådde man inte upp till ett byggande i Sverige under ett enskilt år som motsvarade de behov som Boverket listade fanns för varje enskilt år.

Fru talman! Jag vill under min återstående talartid lite raskt besvara interpellantens frågor.

Vi har tillsatt en utredning och gett ett uppdrag till Boverket att ta fram betydande lättnader i fråga om studentbostäder för att öka byggandet av just den typen av bostäder. Det är också viktigt för att unga ska kunna flytta hemifrån och kunna flytta till olika studieorter.

När det gäller nyindustrialisering i norr har Peter Larsson i uppdrag från regeringen att samordna och underlätta detta. Jag står i nära kontakt med Peter Larsson. Han kommer att delrapportera om det uppdrag han har, vilket jag ser fram emot. Det är mycket riktigt så att en hel del mindre orter i dag ser ett expansionstryck som de tidigare inte varit med om, i alla fall inte på länge. Det gäller inte heller bara mindre orter utan även ganska stora städer, där man upplever att man inte riktigt kan bygga på det sätt man vill eftersom det inte finns attraktiv mark tillgänglig.

Här har vi i partierna som tecknade Tidöavtalet visat att vi är överens om att nu reformera strandskyddet så att man ska kunna bygga i mer attraktiva områden. Detta är viktigt inte minst för att få ihop kalkylerna för byggandet, vilket är något som många kommunpolitiker runt om i Sverige - egentligen oavsett partifärg - lyfter fram som väldigt viktigt. Tidigt i morse var jag med i en radiodebatt med Daniel Helldén från Miljöpartiet, och han sa att man absolut inte stöder detta. Det är såklart någonting som Socialdemokraterna kan fundera över, det vill säga hur partiet ser på detta, men vi är i alla fall överens och har en majoritet för planen framåt för strandskyddet.

När det gäller investeringsstödet visade till och med den rapport som Hyresgästföreningen tog fram att 40 procent av stödet har gått till bostäder som ändå hade byggts. Det är alltså 10 miljarder kronor som har gått till bostäder som ändå hade byggts. I ett läge där vi behöver ta ansvar för ekonomin och för välfärden och där kommunsektorn och inte minst regionerna blöder tycker jag självklart att dessa pengar gör större skillnad i välfärden. Därför är ett stöd som är kostsamt och ineffektivt på detta sätt inget som regeringen ser som en väg framåt.

Fru talman! Jag tackar så mycket för engagemanget i denna mycket angelägna fråga. Jag uppskattar verkligen det. Jag tror att det betyder oerhört mycket om man som arbetare i en mycket tuff situation får ett besök av en riksdagsledamot och blir uppmärksammad på detta sätt i kammaren i dag.

Jag delar bilden att läget är mycket tufft, mycket dystert och mycket allvarligt. Det ekonomiska läget har haft stor påverkan på byggbranschen. Detta ser jag inte minst under mina egna besök runt om i landet och i mina kontakter med olika företrädare för sektorn.

Kostnadsökningarna och inflationen har drivit upp priserna. Inflationen påverkar ju kostnadsökningar både i finansiering och i produktion. Den höga inflationen kombinerad med den lågkonjunktur som vi nu är inne i och som vi ser ut att vara kvar i ett tag är en kombination som slår mycket hårt mot hela samhället, inte minst mot byggbranschen.

Så har det varit tidigare i lågkonjunkturer. Det som är tuffare den här gången är att vi också har ett läge där inflationen är väldigt hög. Därför är det en av de allra viktigaste åtgärder som regeringen kan vidta att ha en svagt åtstramande och ansvarstagande budget som syftar till att hålla nere inflationen, så att finanspolitiken inte motverkar penningpolitiken.

Nu ser det ut att gå i rätt riktning, men det är för tidigt att blåsa faran över. Om vi dock genom uthållighet skulle hamna i en situation där vi lyckas få ned inflationen på normala nivåer finns det andra verktyg i verktygslådan som regeringen kan överväga, om konjunkturen biter sig fast och arbetslösheten går upp. Jag vill i denna angelägna debatt säga att detta inte är något som regeringen utesluter. Regeringen är alltid beredd att vidta åtgärder och agera.

Det är ett tufft läge som vi följer med stor noggrannhet, inte minst för att situationen i sig är tuff - ledamöterna har beskrivit hur det är för dem som drabbas - men också för vad det skulle innebära för samhället i stort om vi tappar kompetens som är nödvändig för att bygga bostäder i Sverige i ett läge där 180 av Sveriges kommuner rapporterar att de har bostadsunderskott.

Jag har i det svar som jag har läst upp i kammaren här i kväll, fru talman, pekat på en åtgärd för att rädda en del jobb i sektorn. Precis som Mikael Eskilandersson var inne på i sitt inlägg har regeringen fått ta över ett bord med ganska många outredda, oklara och ogenomförda reformer av strukturell karaktär för att tillgängliggöra byggbar mark, förkorta ledtider i byggprocessen i alla dess delar och förenkla och förbättra regelverk.

Vi hade förstås varit i ett bättre läge om allt detta hade varit på plats och det hade funnits mer av den typen av strukturella åtgärder nu när vi går in i och är i en mycket tuff ekonomisk situation. Vi fortsätter att arbeta med detta. Detta kan Serkan Köse känna sig trygg i, även om allt inte fick plats i interpellationssvaret i dag.

Rotavdragets syfte är att rädda en del jobb, och vi har en del andra åtgärder i budgeten. Det är de strukturella reformerna som behöver komma på plats. Där har mycket arbete redan satts igång, och vi följer situationen noga. Vi är förstås beredda att vidta de åtgärder som krävs för att se till att vi klarar oss så bra som möjligt ur denna kris och får en bra och fungerande bostadsmarknad så att antalet bostäder kan öka framöver.

Fru talman! Serkan Köse har frågat arbetsmarknads- och integrationsministern vilka åtgärder han och regeringen avser att vidta för att stärka arbetsmarknaden inom byggsektorn med tanke på den allvarliga krisen. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska besvara interpellationen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Precis som Serkan Köse beskriver slår den ekonomiska krisen hårt mot bygg- och anläggningsbranschen. Det är ett tufft ekonomiskt läge där många företag pressas hårt av hög inflation, stigande räntor, ökade byggkostnader och minskad köpkraft hos hushållen. Det är en utveckling som i huvudsak beror på omvärldsfaktorer som i det korta perspektivet är mycket svåra att påverka.

För att lindra effekterna av det ekonomiska läget har regeringen i budgetpropositionen för 2024 aviserat att taket för rotavdraget tillfälligt ska höjas för att rädda jobb i byggsektorn. Genom det aviserade förslaget att höja taket för rotavdraget till 75 000 kronor under 2024 bedöms efterfrågan på rotarbeten öka under en period då efterfrågan på övriga bygg- och anläggningsarbeten beräknas minska. Regeringen vill främja sysselsättningen inom bygg- och anläggningsbranschen så att det finns kompetent arbetskraft kvar inom byggsektorn när konjunkturen vänder. Under finanskrisen försvann mycket kompetent personal från byggsektorn, vilket gjorde att det tog längre tid att öka byggtakten när konjunkturen vände.

Fru talman! Denna fråga bör rimligtvis ställas till de kommun- och regionpolitiker som gemensamt är överens om ett det alternativ som kom in sent under Trafikverkets utredningsarbete och som inte är fullt utrett. Det finns ett annat alternativ till 2038 som håller sig inom ram. Jag tror att denna diskussion kommer att föras på regional nivå. Jag har ingen prestige i detta utan har bara noterat att det finns ett mycket starkt regionalt önskemål. Det ligger nu på Trafikverkets bord att fortsätta att arbeta med detta eftersom pausen är avslutad och planläggningsarbetet återupptaget.

När det gäller mer infrastruktur vill jag understryka att jag inte delar bilden Anders Ådahl målar upp. Det händer väldigt mycket just nu. Inte minst visade vi det med den andra delen av uppdraget till Trafikverket som antogs samma dag som Göteborg-Borås. Trafikverket fick då i uppdrag att börja planera för ett antal åtgärder i järnvägssystemet i Skåne som ökar kapaciteten när Fehmarn Bält-förbindelsen öppnar.

Det handlar om fyrspår Lund-Hässleholm, som var det enda man fick för pengarna med nya stambanor för höghastighetståg, plus ny planskild spårkorsning på Malmö bangård, anläggande av fler plattformsspår i banhallen på Malmö central, utbyggnad till dubbelspår mellan Östervärns station och Malmö central, förbigångsspår Slätthult på Södra stambanan, mötesspår på godsstråket genom Skåne och förbigångsspår Rättelöv och spår 21 i Hässleholm på Södra stambanan. Man får alltså mycket utöver det som låg i den tidigare planen tack vare det beslut regeringen har fattat.

Det händer med andra ord mycket på infrastrukturområdet. Vi behöver rusta upp den infrastruktur vi har, och jag ser fram emot att ta del av Trafikverkets arbete när de avlämnar sin rapport. Tack för debatten!

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Jag tackar ledamöterna för engagemanget för infrastruktur för järnvägen.

Det stämmer att det är Trafikverket som nu har uppdraget att fortsätta planläggningsarbetet. I och med regeringens beslut att upphäva den paus som man fattade beslut om återgår arbetet till Trafikverket. I Trafikverkets uppdrag ingår att finna regional samsyn. Vi vet att det finns ett stort intresse. Det finns ett västsvenskt ställningstagande som har lyft fram olika åtgärder som inte fullt ut är utredda.

Det finns samtidigt att alternativ på bordet som är inom ramen och som bedöms hålla 2038. Detta är ett alternativ som kommer att övervägas och ställas emot olika andra alternativ i det fortsatta planeringsarbetet. Detta arbete behöver dock göras tillsammans med regionen och kommunerna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag tycker inte att det handlar om att det var ett felaktigt beslut. Tvärtom har Trafikverkets utredning, som jag sa i mitt tidigare inlägg, fru talman, pekat på att man kan uppnå betydligt fler tågresor - det rör sig om 9-12 miljoner per år - utan högre kostnad jämfört med det tidigare tänkta hoplänkade systemet med höghastighetståg.

Regeringen har ända sedan tillträdet varit tydlig med att det inte är samhällsekonomiskt motiverat att bygga höghastighetsstambanor. Samhällsekonomisk lönsamhet ska vara vägledande när åtgärder i transportinfrastrukturen prioriteras. Kärnuppgifterna ska ligga i fokus.

Det finns inget i planeringen av de förslag som ligger på bordet som omöjliggör en fortsättning från Borås. Precis som interpellanten Ådahl var inne på är det dock så att försvarspolitiken, eller säkerhetspolitiken, är mycket viktig och kommer att vara viktigare i nästa nationella plan än vad den kanske någonsin har varit. Vi har i inriktningsunderlaget understrukit att totalförsvarets behov ska beaktas, vilket är tydligare än vad inriktningsunderlaget har varit tidigare.

Det handlar om att stärka infrastrukturen samt robustheten och redundansen i systemet. Det kan handla om att ha fler olika vägar. Det kan också handla om att förstärka den infrastruktur vi redan har.

Göteborgs hamn och dess betydelse för Sverige och Norden lyftes förtjänstfullt fram av Niklas Sigvardsson här i debatten, fru talman. Jag kan bara understryka detta - den är väldigt viktig. Det har dock inte funnits olika åtgärder för att utreda en förstärkning av Västra stambanan, vilket lyfts fram av Göteborgs hamn. Detta är någonting som får beaktas i det fortsatta planeringsarbetet för den nya nationella planen.

Även kopplingen till Norge är intressant ur norsk synvinkel. Det finns många olika intressen som alla har hög angelägenhetsgrad. Det är därför regeringen nu har gett Trafikverket i uppdrag att ta fram ett inriktningsunderlag som ska ligga till grund för den nationella planen. Det kommer att rapporteras till regeringen i mitten av januari. Därefter kommer en mycket god dialog att föras med exempelvis remissinstanserna och regionerna. Där är vi inte i nuläget, men för att svara på frågan igen finns det ingenting i de utredningsalternativ som ligger på bordet som omöjliggör fortsatt byggande.

Fru talman! Låt mig börja med den sista frågeställningen. Inget av förslagen som presenterades i utredningen omöjliggör att i framtiden förlänga banan mot Jönköping. Det är svar på en av interpellantens frågor också.

När det gäller frågan om trafikstart presenterade Trafikverket fyra alternativa lösningar med olika för- och nackdelar i utredningsförslaget. Med Trafikverkets förordade alternativ bedömde myndigheten att trafikstart kan ske år 2038. För två utredningsalternativ kan byggstart ske cirka år 2042 och 2044.

Sent i det utredningsarbete som Trafikverket var i full färd med att genomföra kom det västsvenska ställningstagandet. Som jag nämnde tidigare är regeringen lyhörd för det. De alternativ som finns i det ställningstagandet är inte fullt ut utredda. Vi har ingen prestige i detta utan har respekt för att kommuner och regioner kan ha ingångar i detta som Trafikverket kan utreda tillsammans med de övriga alternativen.

Det är viktigt att slå fast att detta behöver ske inom den kostnadsram som redan är fastställd för sträckan och att det ska ske så snabbt som möjligt. Om man på regional och kommunal nivå är överens om en lösning, har en dialog med Trafikverket och det blir av ytterligare något år senare kommer jag inte att sätta mig emot det. Men vi är inte i det skedet just nu.

Trafikverket har fått i uppdrag att återstarta det pausade planläggningsarbetet för järnvägen på stråket Göteborg-Borås. I och med regeringens beslut har planläggningsarbetet fått en ny inriktning som även öppnar för att inom den befintliga ekonomiska ramen för staten tillgodose den lösning som det går att hitta en bred samsyn kring i regionen och hos berörda kommuner.

Låt mig också komma in på den fjärde frågan som interpellanten ställde, om god balans mellan arbetspendling och godstrafik. Jag uppskattar att Trafikverket i sin utredning har visat på att det går att ordna betydligt fler tågresor - 9-12 miljoner per år - utan högre kostnad jämfört med det tidigare tänkta hoplänkade systemet med höghastighetståg. Det visar på att det var helt rätt beslut av regeringen att lägga om växlarna för järnvägsinfrastrukturen, avbryta planeringen för införandet av höghastighetståg och i stället hitta andra lösningar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Detta tillgodoser behovet av ökade möjligheter för regional nytta och arbetspendling. Det underlättar även för och avlastar godstrafiken, inte minst på den nuvarande Kust-till-kust-banan som det också finns förslag om att förstärka.

Regeringen har gett Trafikverket i uppdrag att återuppta planeringsarbetet, och därmed är det inte lämpligt för regeringen eller ett enskilt statsråd att detaljstyra myndighetens arbete i enskilda projekt.

Fru talman! har frågat mig om jag avser att verka för att Trafikverket går vidare med det föreslagna huvudalternativet vad gäller sträckan Göteborg-Borås eller att hänsyn tas till den breda politiska regionala och kommunala kompromiss som förhandlats fram. Vidare har Anders Ådahl frågat mig om jag kan ge besked om när i tiden trafikstart kan ske och om jag kommer att verka för att banan ska byggas med tanke på vidare järnväg mot Jönköping i ett senare skede. Dessutom har Anders Ådahl frågat mig hur jag avser att säkerställa att det finns en god balans mellan arbetspendling och godstrafik.

Trafikverket har i sitt utredningsuppdrag för en modifierad lösning av järnvägssträckan Göteborg-Borås redovisat olika alternativ för förbättringar i stråket, varav ett alternativ preliminärt rangordnades högre av myndigheten efter en samlad bedömning. Inga av de alternativa förslag som Trafikverket redovisar omöjliggör att i framtiden förlänga banan mot Jönköping. Trafikverkets redovisning visar vidare att mer regional nytta för investerade medel går att uppnå utan höghastighetsstandard. Genom åtgärderna skapas mer kapacitet i systemet, och det frigör kapacitet för godstrafiken.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Regeringen gav i oktober ett nytt uppdrag till Trafikverket att planera för åtgärder i järnvägssystemet i stråket Göteborg-Borås. Åtgärderna ska framför allt förbättra förutsättningarna för arbetspendling i regionen samt förbättra anslutningen till Landvetters flygplats.

En utgångspunkt för planeringen är att genomförandet av åtgärderna kan ske så kostnadseffektivt och snabbt som möjligt. I uppdraget ska Trafikverket därmed beakta genomförbarhet utifrån regionala och lokala ståndpunkter som det råder en bred samsyn kring, förutsatt att objektets totalkostnad för staten inte överstiger det ursprungliga objektets totalkostnad i den nationella trafikslagsövergripande planen för transportinfrastrukturen för perioden 2022-2033.

Det ankommer inte på regeringen eller ett enskilt statsråd att detaljstyra myndighetens arbete.

Herr talman! När det gäller studentbostäder har regeringen gett Boverket i uppdrag att ta fram förslag på betydande lättnader i byggkraven för studentbostäder. Syftet med uppdraget är att ta fram förslag som påtagligt kan minska kostnaderna vid byggande av studentbostäder och möjliggöra ett ökat och mer differentierat utbud på både kort och lång sikt. Detta mycket angelägna uppdrag ska redovisas i vår.

Jag har i debatten pekat på några olika strukturreformer som kunde ha gjort oss bättre rustade i detta tuffa ekonomiska läge om de hade vidtagits tidigare. Det här är ett sådant exempel. Men det gör det inte mindre rätt att ta tag i det nu, och det efterfrågas och uppskattas av många studentbostadsstiftelser och byggherrar, som ser att det blir möjligt att få ihop kalkylen och därför kan bygga fler studentbostäder i Sverige. Om Sverige ska fortsätta att vara en kunskapsnation är det viktigt att det finns bostäder att flytta till på studieorter. Det är också viktigt att kunna flytta dit där jobben finns.

Vi vill i detta ekonomiskt tuffa läge se över hur fler ska kunna hyra ut sina bostäder. Det handlar om att kunna nyttja befintligt bestånd bättre. Det är inte hela lösningen, men det kan i ett läge med kraftig inbromsning vara ett led i att fler ska kunna flytta till studieorter och dit där det finns platser.

Vi vet att bostadsbeståndet kan utnyttjas mer effektivt. Det är därför vi ser vad vi kan göra för att omvandla lokaler till bostäder och för att man ska kunna hyra ut en del av sin bostad. Blir det fler bostäder av detta? Nej, men vi har också andra åtgärder för detta. Vi tar dem i raskt tempo, och regeringen arbetar mycket fokuserat med detta. Det är viktigt att se att det är en tuff situation, och regeringen tar ansvar i en svår tid.

Tack för den här debatten! Jag ser fram emot fortsatt dialog med riksdagens ledamöter framöver.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Herr talman! Det är flera frågor som återkommer från en tidigare interpellationsdebatt, och jag vill åter understryka att regeringen förstås ser allvaret i situationen. Ledamöterna verkar inte alltid notera detta trots att jag ofta säger det och regeringen visar det i de steg och åtgärder vi vidtar. Till exempel kommer åtgärden med rotavdraget att kunna rädda en del jobb.

Samtidigt är det ett mycket tufft ekonomiskt läge med lågkonjunktur och hög inflation, och det är omvärldsfaktorer som om man inte utformar åtgärder som vidtas på rätt sätt kan motverka andra åtgärder som vidtas. Det kan vara så att en för expansiv finanspolitik i ett läge med en penningpolitik som jobbar för att få ned inflationen kan motverka och snarare elda på situationen och göra det ännu värre för redan pressade hushåll. De åtgärder vi arbetar med är både strukturella reformer och konjunkturella reformer, där höjningen av rotavdraget är en sådan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

När det gäller frågan om kreditgarantier är det mycket riktigt så att jag redogör för det system som finns, och det är inte uteslutet att se vad man kan göra för att nyttja det ännu mer. Regeringen har också en samordnare som arbetar med frågor kring bostadsförsörjning i norr och som tittar på olika åtgärder som kan vidtas snabbt för att vi ska kunna säkerställa att fler bostäder kan byggas, vilket är en viktig del för att möjliggöra den nyindustrialisering vi ser inte bara i norr utan i stora delar av landet. Samtidigt som behoven av fler bostäder är mycket stora ser vi en dramatisk inbromsning på bostadsmarknaden.

När det gäller frågan om LOU och allmännyttan, som togs upp av Markus Kallifatides, finns ett förslag i Karolina Skogs utredning som nu bereds i Regeringskansliet, så regeringen har inte avfärdat förslaget. Vi tittar på många olika åtgärder och förslag som kan vidtas, och vi har bland annat gett Boverket flera viktiga uppdrag. Vi gör detta i högt tempo, inte bara för att det just nu är en allvarlig situation utan för att strukturella reformer behöver komma på plats, viktiga i både låg- och högkonjunktur. Även under högkonjunkturen, när pengar nästan var gratis, kunde det byggas i Sverige i den takt som behövdes. Inte under ett enda av de åtta åren färdigställdes det lika många bostäder som Sverige behövde.

Detta visar på behovet av att korta ledtider, tillgängliggöra byggbar mark och förenkla och förbättra regelverk samt att, i detta mycket utmanande ekonomiska läge, ha konjunkturella reformer och dämpa effekterna både för en hårt utsatt sektor och i en tuff ekonomisk situation för hushållen. Jag tog upp några exempel på vad vi har gjort, och vi kommer förstås att fortsätta att vidta de åtgärder som krävs och ta ansvar i en svår tid för Sverige.

Herr talman! Jo, vi ser en dramatisk inbromsning, och vi tar den utvecklingen på allra största allvar. Vi arbetar brett med frågan i regeringen.

Jag samlade precis före sommaren en stor del av branschens aktörer för ett möte. Det som lyftes upp vid mötet var bland annat takhöjningen för rotavdraget, som nu ligger i budget. Vidare var det frågan om vad som kan göras för att stimulera ombildning av fastigheter från lokal till bostad, som nu ligger i budget. Slutligen var det hur man kan stimulera planeringen för småhus för att öka småhusbyggandet, som nu också ligger i budget.

Regeringen är väl medveten om den mycket tuffa och allvarliga situation som råder på bostadsmarknaden och vidtar steg för steg de åtgärder som krävs.

Ingen har väl påstått, för att gå vidare och svara på en av Markus Kallifatides frågor, att allt som Socialdemokraterna gjorde under åtta år var fel. Det fanns flera goda idéer och förslag som genomfördes, men frågan är om det var tillräckligt. I brinnande högkonjunktur, när pengar var nästan gratis, lyckades man inte under ett enda år färdigställa lika många bostäder som det fanns behov av det enskilda året.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Man hade också behövt vidta ytterligare åtgärder för att ta tag i de strukturella problemen på bostadsmarknaden, som Mikael Eskilandersson var inne på, vad gäller mark, finansiering och tid. Att korta ledtider och förenkla och förbättra regelverk är något som gör processen kortare, och nu när pengar inte längre är gratis är långa ledtider något som faktiskt påverkar den ekonomiska kalkylen väldigt kraftfullt. Därför är det angeläget att ta tag i de strukturella problem som finns på bostadsmarknaden.

Vilka åtgärder har regeringen vidtagit för att stimulera efterfrågan? Ja, jag var inne på det i en tidigare interpellationsdebatt här i eftermiddags.

Först och främst urholkar inflationen hushållens köpkraft, vilket leder till räntehöjningar. Kreditrestriktionerna ser vi nu över. Vi sänker skatten för låg- och medelinkomsttagare. Elprisstödet gavs under tiden med höga elpriser. Vi sänker skatten och även nivån på reduktionsplikten för att få ned priset på drivmedel, och vi förlänger det förstärkta bostadsbidraget för de allra mest utsatta barnfamiljerna.

När det gäller målen för bostadspolitiken är de ursprungligen från alliansregeringen och från mina företrädare, de kristdemokratiska ministrarna Mats Odell och Stefan Attefall, som var med och tog fram dem. Det är bra att de har hållit över tid. Det är glädjande och något som jag är positiv till.

Jag ska också svara på en av frågorna som Leif Nysmed hade uppe när det gäller rotavdraget. Jag ber om ursäkt att jag hoppar lite mellan frågor, herr talman, men det är tre olika debattörer. Jag ska på de sista 40 sekunderna av detta inlägg försöka ge svar på en av de frågorna.

Jag tycker först och främst att det är glädjande att Leif Nysmed beskriver rotavdragstakhöjningen som en arbetsmarknadsåtgärd och inte som något som möjliggör lyxrenoveringar, som vi hörde från hans partikollega tidigare. Det här handlar ju om att kunna rädda en del jobb i en just nu mycket hårt utsatt sektor.

Varför är det bara fram till årsskiftet nästa år? Jo, det är ju för att stimulera den här typen av åtgärder för dem som har möjlighet att exempelvis bygga om sitt hus för att kunna hyra ut en del av det och kanske göra energieffektiviseringsåtgärderna som de har tänkt göra. De kan passa på att göra dem med den här stimulansen nu när situationen är som tuffast så att vi kan få effekten att en del jobb räddas av den här höjningen. Det är därför den är av tillfällig karaktär.

Herr talman! Leif Nysmed har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att nå det av Boverket framräknade bostadsbehovet på 67 300 bostäder per år. Leif Nysmed har även frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta snabbt för att vända det kraftigt minskade bostadsbyggandet.

Jag vill börja med att säga att det behöver byggas fler bostäder över hela landet, och det är viktigt att det finns ett utbud av olika typer av upplåtelseformer och bostäder som passar i livets olika skeden. Målsättningen för bostadspolitiken är att öka tillgången på byggbar mark, förenkla byggreglerna, korta ledtider i plan- och byggprocessen och förbättra möjligheterna till eget ägande. Reformer behövs för att åtgärda de strukturella problemen på bostadsmarknaden.

Sverige befinner sig i ett besvärligt ekonomiskt läge där bostadsbyggandet avtar till följd av omvärldsfaktorer som hög inflation och snabbt stigande räntor. Den höga inflationen och stigande räntor har påverkat hushållens efterfrågan på bostäder och bidrar till höga produktions- och finansieringskostnader. Bostadsbyggandet har i hög grad påverkats av konjunkturnedgången, och utfallet för påbörjade bostäder visar att bostadsbyggandet minskat markant det senaste året.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Byggbranschen drabbas hårt när färre kan investera i en ny bostad eller i renoveringar. Det finns därför ett behov av kortsiktiga åtgärder för att dämpa effekterna och rädda jobb i byggsektorn. I höstens budgetproposition har regeringen därför bland annat aviserat att taket för rotavdraget tillfälligt bör höjas, vilket bedöms öka efterfrågan på rotarbeten och främja sysselsättningen i bygg- och anläggningssektorn. Det är en åtgärd som gör skillnad när efterfrågan viker i bygg- och anläggningssektorn.

Vidare föreslår regeringen stimulansåtgärder till kommuner för framtagande av detaljplaner som möjliggör ny bebyggelse av småhus respektive omvandling av lokaler till bostäder för att bättre nyttja den potential som finns i det befintliga fastighetsbeståndet.

För att underlätta finansieringen av byggandet finns det sedan tidigare en statlig kreditgaranti för lån till bostadsbyggande. När det gäller åtgärder av betydelse för hushållens möjligheter att finansiera ett boende har regeringen exempelvis gett Finansinspektionen i uppdrag att följa upp möjligheten till undantag från amorteringskravet vid nyproduktion.

Finansinspektionen har också haft i uppdrag att kartlägga hur bolånegivare tillämpat möjligheten att medge undantag från amorteringskraven under en begränsad tid på grund av särskilda skäl. Uppdraget redovisades i somras. Myndigheten bedömde att bolånegivarna i huvudsak hanterat undantagen från amorteringskraven på ett bra sätt. Regeringen har även gett en kommitté i uppdrag att analysera hur låntagarbaserade makrotillsynsåtgärder såsom bolånetak och amorteringskrav har fungerat hittills och hur de kan utformas framöver för att hantera makroekonomiska risker och konsumentskydd på ett ändamålsenligt sätt.

För att skapa goda förutsättningar för att bygga nya hyresbostäder är det viktigt att det finns ett väl fungerande system för hyressättning. Vidare måste det finnas rimliga möjligheter att höja hyran för att täcka kostnadsökningar för att få igång byggandet av hyresrätter. I dag är dessa begränsade. Regeringen har därför gett en utredning i uppdrag att bedöma hur hyrorna för nyproducerade hyreslägenheter bör kunna ändras under presumtionstiden.

För att förbättra kunskaps- och beslutsunderlag har regeringen gett Boverket i uppdrag att förbättra prognoser och scenarier för bostadsbyggande. Behovet av utvecklat arbete med prognoser och scenarier kring bostadsbyggande är särskilt tydligt i det besvärliga ekonomiska läge som nu råder.

Regeringen har även gett Boverket ett uppdrag om lättnader i byggkrav för studentbostäder. Syftet med uppdraget är att utreda möjligheterna att påtagligt minska kostnaderna vid byggandet av studentbostäder och möjliggöra ett ökat och mer differentierat utbud av dessa på kort och lång sikt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Jag uppskattar dialogen, och jag vill upprepa vad jag sa i tidigare svar: att Trafikverket ska säkerställa att Blåljusmyndighetens krav och önskemål tillgodoses och att framkomlighet för räddningsfordon förstås är en angelägen fråga. Detta är en viktig del i trafiksäkerhetsarbetet, som förstås är högt prioriterat för regeringen och för samarbetspartiet. Jag uppskattar det samarbetet, och det finns säkert fler tillfällen att återkomma till frågan.

Jag vill i dag bara kvittera på att det ligger i Trafikverkets löpande arbete att man ska säkerställa att Blåljusmyndighetens krav och önskemål tillgodoses. Jag följer förstås det arbetet och håller mig informerad om det.

Herr talman! Låt mig inleda med att understryka vikten av det engagemang som Thomas Morell visar i dessa frågor. Det är inte bara i interpellationsdebatterna i Sveriges riksdag som jag möter det, utan det sker regelbundet i samarbetet mellan samarbetspartierna. Det sätter jag ett stort värde på.

Jag kan berätta att jag i går var ute och träffade några av Morells tidigare kollegor och bilinspektörer på en kontrollplats utanför Stockholm. De vittnar om samma sak som Morell är inne på. Det ligger väldigt mycket i trafikanternas beteenden, att man tar ansvar och visar hänsyn i trafiken.

Med det sagt är det väldigt viktigt att säkerställa att blåljusmyndigheternas krav och önskemål tillgodoses hos Trafikverket. Detta ska Trafikverket redan göra. Man kan förstås föra en diskussion om huruvida man ska förtydliga detta ytterligare i regleringsbrev, men i regleringsbrev ska det inte i första hand vara instruktioner som myndigheten har i sitt löpande uppdrag. Detta handlar ju om något som Trafikverket redan ska säkerställa. Man ska säkerställa att blåljusmyndigheternas krav och önskemål tillgodoses.

Jag har informerats om att Trafikverkets projekt i fråga om Ekerövägen har en löpande dialog med blåljusmyndigheterna om produktionen vartefter vägbygget utvecklas och förändras. Detta är något som jag förstås följer noga och som är mycket angeläget av de skäl som Thomas Morell är inne på.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Eftersom hösten har varit en särskilt utmanande tid för många pendlande Ekeröbor ordnade Trafikverket i går, den 8 november, en frågestund för allmänheten på Ekerö Bibliotek om Ekerövägen och E4 Förbifart Stockholm. Det är mycket viktigt att man har en god och nära dialog med medborgarna för att lyssna på synpunkter och kunna ge svar på de frågor som ställs. Jag vill nämna det i denna interpellationsdebatt.

Jag håller mig också informerad om Trafikverkets arbete runt om i landet. Så sent som i måndags träffade jag projektet i fråga om Förbifart Stockholm. Jag var nere i tunnlarna, som nu är färdigsprängda, och såg arbetet som pågår. Det är, precis som Thomas Morell är inne på, flera år kvar, sju år närmare bestämt, innan man kan öppna dem för trafik. Därför är det angeläget att den fråga som Thomas Morell lyfter kring den ansträngda trafiksituationen på Ekerö fram tills att Förbifart Stockholm öppnar omhändertas på allra bästa sätt. Det var förstås också en fråga som jag hade dialog med Trafikverket om i måndags.

Herr talman! Thomas Morell har frågat mig om jag avser att vidta åtgärder för att lätta den ansträngda trafiksituationen på Ekerö med anledning av Förbifart Stockholm.

Det pågår för närvarande en ombyggnad av Ekerövägen som kommer att ge mindre köer och ökad framkomlighet, särskilt för kollektivtrafiken. Det är bekymmersamt att ombyggnadsarbetet orsakar problem med framkomligheten under lång tid, särskilt mot bakgrund av att Ekerövägen är den enda landförbindelsen för Ekeröbornas pendling till och från västerort och Stockholm. Jag förutsätter att verket utifrån sitt uppdrag gör sitt yttersta för att minimera de störningar som uppkommer under byggtiden för pendlare men också för räddningsfordon och övrig trafik. Som Thomas Morell känner till är det inte lämpligt för regeringen eller ett enskilt statsråd att detaljstyra myndighetens arbete i enskilda projekt.

Herr talman! Som jag inledde med att säga var detta den femtionde interpellationsdebatten för min del. Det är en form av märkesinterpellation. Jag brukar inte recensera olika interpellationsdebatter, utan varje interpellationsdebatt är viktig. Men det är viktigt med formatet med mer av samförstånd och dialog, där man kan uppmärksamma problem på det sätt som Mikael Larsson har pekat på. Detta är ingen liten fråga, utan det är en angelägen fråga.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Att säkra en robust och säker infrastruktur är inte bara en fråga i den region vi talar om nu utan i hela landet. Det är också därför som Trafikverket i snart 20 år har prioriterat detta. Olika inspel och medskick för att göra det ännu bättre är alltid välkomna i debatten. Jag tackar för den här debatten och ser fram emot fler sådana här dialoger i interpellationsbänkarna här i Sveriges riksdag.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Herr talman! Låt mig inleda med det som Mikael Larsson var inne på vad gäller robusthet och redundans. Det är en angelägen fråga. I det säkerhetspolitiska läge vi nu befinner oss i är det viktigt att inse att det är transportinfrastrukturen som kommer att möjliggöra militär mobilitet, värdlandsstöd och annat som krävs av oss på grund av Natomedlemskapet eller på grund av att den säkerhetspolitiska situationen är som den är.

Försvarsberedningen har pekat på att det framför allt är i öst-västlig riktning som behoven är stora. De iakttagelserna har jag redan kvitterat att vi arbetar med när vi nu har dragit igång arbetet med en ny nationell plan. Trafikverket har i första steget i uppdrag att presentera ett inriktningsunderlag, som de kommer att återkomma med i mitten av januari nästa år. I det arbetet är totalförsvarets behov mycket tydligare utpekade än tidigare.

Parallellt med detta för vi också resonemang på EU-nivå och förbereder oss så mycket vi kan för ett Natointräde. Jag har god kontakt med mina kollegor i Norden - mina norska, finska och danska kollegor - som redan är med i Nato. På infrastruktur- och transportministernivå behöver vi ha ett ännu tätare samarbete. Det räcker ju inte bara med att vi förstärker vår infrastruktur i Sverige, utan det handlar många gånger, precis som Försvarsberedningen är inne på, om transporter från norska hamnar över svensk mark till Finland. Här är det viktigt att ha ett stråktänk.

Underhållet och standarden på det svenska väg- och järnvägsnätet är en viktig fråga i det avseendet. Många gånger finns det synergier att vinna här eftersom det handlar om samma flöden där man har behov av att stärka godskapaciteten.

När det gäller det helhetstänk som Mikael Larsson efterfrågar utpekas mycket tydligt i uppdraget att Trafikverket ska samverka med andra aktörer. Vid det möte som jag bjöd in till var det också godsköpare med. De berättade att om de vet om att det behövs ett banarbete och har framförhållning kan de planera hur de producerar inom industrin för att transporterna ska kunna gå på järnväg, och de kan sedan dra ned lite på produktionstakten för att möjliggöra det järnvägsunderhåll som behövs.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Samtidigt är det viktigt att säga att underhållsåtgärderna behöver bli mer lika depåstopp i formel 1, som en aktörerna vid mötet beskrev det. De behöver vara välplanerade och snabbt utförda med så lite störning som möjligt. Detta ligger nu i uppdraget till Trafikverket. När det gäller järnvägsunderhållet handlar det om att ha ett helhetstänk.

Precis som Mikael Larsson är inne på är det flera aktörer som är med. Lantmäteriet är en myndighet som också ligger under mitt beredningsområde. Vi arbetar aktivt med att korta ledtiderna hos den myndigheten genom att försöka digitalisera olika processer, vilket möjliggör ett snabbare hanterande av olika frågor, vilket möjligtvis skulle kunna underlätta den typ av frågor som vi i dag diskuterar. Det är inget tvivel om att regeringen prioriterar underhållet av den svenska järnvägen och de svenska vägarna.

Herr talman! Jag noterade också talmannens annonsering av den interpellationsdebatt vi har i dag. Det är faktiskt min femtionde interpellationsdebatt i kammaren, så det är lite högtidligt. Den gäller en viktig och angelägen fråga som rör järnvägsunderhållet.

Jag har avgett mitt svar och skulle vilja utveckla lite gällande trädsäkring på ett generellt plan. Jag kan konstatera att trädsäkring är ett prioriterat område inom järnvägsunderhållet och har varit det ända sedan stormen Gudrun 2005. Då blev över 300 000 hushåll strömlösa. Miljontals kubikmeter skog föll, och vägnätet och järnvägsnätet slogs ut. Det tog en månad innan alla tågsträckor var i drift igen. De drabbade vägarna kunde öppnas för trafik ett dygn efter stormen.

Efter stormen Gudrun beslutade Trafikverket 2006 att minst 450 mil strategiskt viktig järnväg skulle trädsäkras. Arbetet med att avverka träd som kan falla på kontaktledningar eller i spårområdet inleddes och pågår fortfarande som en del av Trafikverkets underhåll.

Just underhållsarbetet när det gäller järnväg är en prioriterad fråga för regeringen. Vi har gett Trafikverket i uppdrag att vässa det arbetet.

När det gäller prioriteringsordningen för banor som ska säkras tillämpar Trafikverket tre kriterier. Det första kriteriet är hur många trädfel, det vill säga när träd på något sätt stört trafiken, en bana har haft de senaste åren. Det andra kriteriet är hur viktig en bana är för transportsystemet i stort. Är banan en viktig nod för resande, eller går det mycket person- och godstrafik längs densamma? Det tredje kriteriet är om upprustning av en bana planeras inom de närmaste åren. Installationsarbetet vid kontaktledningsbyten underlättas av nyligen genomförd trädsäkring. På så sätt minskar risken för att fallande träd ska förkorta livslängden på nya anläggningar.

När det gäller bytet av Viskadalsbanans spår och kontaktledningar har jag informerats om att detta var tidskritiskt eftersom Viskadalsbanan skulle användas som omledningssträcka i samband med byggnationen av Västlänken. Åtgärderna planerades därför med relativt kort framförhållning när det stod klart att omfattande godstrafik skulle omledas på banan. Det fanns då inte möjlighet att koordinera plankorsningsåtgärder med spår- och kontaktledningsarbetena eftersom sådana åtgärder är tidskrävande att planera och genomföra på grund av lantmäteriförrättningar och förhandlingar med markägare, som jag var inne på i mitt svar, herr talman.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Med det sagt är det så detta sker i dag, och det är den information jag har fått kring just Viskadalsbanan. Jag har stor respekt för att ledamoten visar förståelse för att jag som enskilt statsråd inte kan kommentera enskilda ärenden och att det inte ankommer på regeringen att detaljstyra myndigheten. Men det är viktigt att järnvägsunderhållet blir ännu bättre, att man använder ny teknik och nya innovationer för att kunna planera underhållet och att man också har ett förebyggande underhåll som kommer in tidigare för att se till att vi har en robust, säker och tillförlitlig infrastruktur i Sverige.

Jag träffade på morgonen i dag en av underhållsentreprenörerna, som använder drönare i sitt järnvägsunderhåll för att kunna ta del av bilder uppifrån och få bättre underlag för vad som behövs och vilka åtgärder som kan sättas in.

Det ingår i Trafikverkets uppdrag, som de har fått av regeringen, att både stärka sin egen förmåga och i samverkan med andra aktörer se till att underhållet blir bättre.