Andreas Carlson

Herr talman! har frågat mig om jag avser att verka för att trädsäkringen av Viskadalsbanan och andra järnvägar prioriteras i syfte att tågtrafiken inte ska behöva ställas in. Mikael Larsson har även frågat mig om jag anser att mer helhetstänk behövs kring svensk järnväg i syfte att öka tillgängligheten, så att det inte blir som i fallet Viskadalsbanan.

Behoven inom den svenska transportinfrastrukturen är stora, och underhållet är eftersatt. Det har under många år inte genomförts tillräckligt med järnvägsunderhåll, vilket har bidragit till det uppdämda behov som nu är för handen. Satsningar på järnvägen ska i första hand underlätta för arbetspendling och godstrafik, som stärker jobb och tillväxt. För den här regeringen är det prioriterat att förbättra den infrastruktur vi har, reparera där det behövs och förvalta våra gemensamma resurser på bästa sätt.

När det gäller den första frågan trädsäkrar Trafikverket kontinuerligt järnvägar varje år för att minska störningar och skador på grund av träd som faller på spår eller kontaktledningar. Allra närmast järnvägen har Trafikverket sin egen mark och kan genomföra trädsäkring. Men ibland krävs det att Trafikverket får tillgång till annans mark. Då sker det via servitut som bildas via fastighetsbildningsåtgärd hos Lantmäteriet. Det är en formell process som ofta berör flera aktörer och omfattar sammanträde med berörda sakägare. Jag förutsätter att Trafikverket, som ansvarig myndighet för underhållet, gör de överväganden som behövs och vidtar lämpliga åtgärder när det gäller trädsäkring av järnvägen för att minska störningar. Det ankommer inte på regeringen eller ett enskilt statsråd att detaljstyra myndighetens arbete i enskilda frågor.

Regeringen anser att planering och genomförande av underhållsåtgärder i såväl järnvägs- som vägnätet ska utgå från samhällsekonomisk effektivitet och en långsiktigt hållbar transportförsörjning. När underhållsåtgärder genomförs behöver det ske på ett sådant sätt att trafiken störs så lite som möjligt och med korta ledtider. Regeringen bedömer att en viktig faktor för ett effektivt underhåll är att marknadens aktörer arbetar med utveckling och innovation och investerar i verksamheten. På så sätt kan arbetsmetoderna förbättras och underhållet effektiviseras.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

När det gäller den andra frågan håller jag med Mikael Larsson om att det är viktigt att ta ett helhetsgrepp om järnvägsunderhållet. Planering och genomförande av underhållsåtgärder i järnvägsinfrastrukturen måste genomföras i en ordnad process och med ett tillräckligt underlag. Den 19 juni genomförde jag ett möte med järnvägsbranschens aktörer med anledning av de problem som funnits med planeringen av tågtrafiken och utmaningen med ett sedan länge eftersatt underhåll. Där informerade Trafikverket om problembilden och gav en uppdatering av det pågående arbetet för att förbättra situationen. Kort därefter, den 24 augusti 2023, gav regeringen Trafikverket i uppdrag att redovisa åtgärder för att stärka järnvägsunderhållets genomförande och järnvägstrafikens robusthet, tillförlitlighet och punktlighet (LI2023/03037). Uppdraget kommer att redovisas under februari 2024. Därefter kommer även ett par uppföljande rapporteringar att ske under juni och oktober 2024. Jag kommer att fortsätta följa frågorna nära i min dialog med Trafikverket och övriga aktörer i järnvägsbranschen.

Herr talman! Nej, det byggdes inte i fatt. Inte under ett enda av den förra regeringens åtta år färdigställdes lika många bostäder som behovet uppgick till eller fler. Skulden började betas av, men färdigställandet motsvarade inte behovet. Det går inte att påstå att Socialdemokraterna byggde i fatt. Tvärtom - i högkonjunktur, då pengar nästan var gratis, lyckades man ändå inte bygga enligt de behov som fanns. Man kan välja att se det som att de socialdemokratiska ledamöterna i den här kammaren i eftermiddag sätter ett väldigt stort hopp till och ger ett stort förtroende till den regering som nu är vid makten: Trots lågkonjunktur, inflation och ökade finansierings- och produktionskostnader ska vi lyckas med det som de själva inte lyckades med under högkonjunktur när pengar nästan var gratis.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag är fullt medveten om hur allvarlig situationen är. Regeringen arbetar mycket aktivt och tar steg för steg ansvar i en för Sverige svår tid. Men självklart hade vi varit bättre rustade om fler av de strukturreformer som behövs för att få en bättre fungerande bostadsmarknad hade varit på plats.

Jag vill tacka för debatten och engagemanget. Jag tycker att det är positivt att det finns ett brett stöd för det förslag som interpellationen handlar om, nämligen 20 miljoner kronor för att kommunerna ska få en stimulans att ändra detaljplaner. Det kommer säkert att finnas ytterligare stöd och åtgärder som riksdagen kommer att uppskatta och gilla. Småhusstimulansen är också en sådan. Jag konstaterar att rotavdraget inte är det, utan det är effekten att en del jobb räddas i en tuff sektor som vi är ute efter. Regeringen tar ansvar i en för Sverige svår tid.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Herr talman! Man kan fundera på om vi har hamnat på ett tombolaspel här, men det är faktiskt en debatt i Sveriges riksdag. Att göra en fråga om lågkonjunktur till en fråga om tur eller otur tycker jag är ganska långt från ämnet för den här debatten.

Man kan ju välja att se det på ett annat sätt. Det kan vara så att väljarna i svåra tider vill ha en borgerlig regering, som tar ansvar och gör de åtgärder som borde ha varit på plats i goda tider. Det är strukturåtgärder som hade behövts i högkonjunkturen när pengar var nästan gratis och som man hade kunnat göra i goda tider för att förbereda oss för sämre tider. De lyser med sin frånvaro när det gäller bostadsmarknaden, och det gör det inte mindre rätt att fokusera på de åtgärderna nu. Vi hade ju varit bättre rustade om den förra regeringen hade passat på att genomföra åtgärder för att korta ledtider, förenkla och förbättra byggregler och tillgängliggöra byggbar mark.

Det är positivt att Socialdemokraterna nu säger sig vara positiva till stimulansen för omvandling. Det är första gången det läggs fram som förslag. Om Eva Lindh tycker att det är otillräckligt finns det alla möjligheter att lägga fram ett förslag som är högre. Det har Socialdemokraterna inte gjort.

När det kommer till beskrivningen vill jag återkomma till svaret där siffran 2 500 bostäder angavs. Det är genomsnittet för hur många bostäder per år som har tillkommit genom ombyggnad av lokaler till bostäder under de senaste 20 åren. Nu är förhoppningen att stimulansen som möter en del av problemet med omvandlingar, nämligen detaljplanefrågan, gör att det här kommer att öka.

Markus Kallifatides frågade mig om jag kunde säga en siffra mellan tummen och pekfingret under de bästa av omständigheter, men vi är ju i en tid med närmast de värsta av omständigheter med lågkonjunktur och hög inflation. Jag förstår att Markus Kallifatides vill att jag säger en siffra och att den så småningom kanske ska vara fel. Om jag säger en siffra som blir för låg kan han säga att det var för defensivt. Jag har ingen siffra att ge i dag, utan de konsekvenser och den effekt vi ser är att detta kan mildra effekterna och också stimulera ombildning. Det kan vara en väg framåt i svåra ekonomiska tider. Det finns exempel på att ombildning kan göras till lägre kostnad än nyproduktion, och det är också en viktig del av ett hållbart nyttjande av fastighetsbeståndet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

När det kommer till frågan vad regeringen gör för att stimulera efterfrågan från hushållen - det är en fråga som har varit uppe i den här debatten - vill jag först och främst konstatera att inflationen urholkar hushållens köpkraft och leder till räntehöjningar. Vi ser över kreditrestriktioner och sänker skatten för låg- och medelinkomsttagare. Vi gav ett elprisstöd när det var höga elpriser. Vi sänker skatten och nivån på reduktionsplikten för att få ned priset på drivmedel, och vi förlänger det förstärkta bostadsbidraget för de mest utsatta hushållen. Det är några exempel på vad vi gör för att lindra och dämpa effekterna för hushållen och samtidigt stimulera hushållens efterfrågan på ett mycket ansvarsfullt sätt för att inte samtidigt elda på inflationen.

Regeringen tar alltså ansvar i en för Sverige svår tid. Men man ska inte låtsas som att det här handlar om tur och otur. Att påverka det med någon form av trolleritrick låter sig inte göras. Däremot handlar det om att hantera en situation som är mycket allvarlig, och det gör regeringen.

Herr talman! Det är många olika frågor uppe i denna interpellationsdebatt. Det krävs givetvis mer än att inflationen och räntorna går ned för att man ska komma igång med byggandet. Men man kommer inte ifrån att det är den största orsaken och en av de största faktorerna till den nedgång i byggandet som vi nu ser. Det är också en stor förklaring till att efterfrågan viker, som Leif Nysmed var inne på alldeles nyss.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Jag ska återgå till interpellantens frågor mot slutet av hennes inlägg så att jag inte glömmer bort det. Frågan var om vi ser allvaret. Ja, vi ser allvaret. En annan fråga tror jag var: Har ni inte mer att komma med? Jo, vi har mer att komma med. Det interpellationen handlar om är en åtgärd, och som jag sa i svaret är det en del av åtgärden för att möjliggöra fler omvandlingar.

Vi har en rad olika steg som är tagna under det första året i regeringen, som vi har presenterat. Det finns utredningar som är tillsatta. Det handlar om strukturreformer som givetvis hade behövt vara på plats tidigare för att vi skulle ha varit bättre rustade i den ekonomiskt svåra tid vi nu befinner oss.

Under den förra regeringens åtta år byggdes fler bostäder än i dag; det håller jag med Leif Nysmed om. Men inte under ett enda år färdigställdes lika många eller fler bostäder som det fanns behov av enligt de prognoser som fanns. Det är alltså läge för självkritik. Jag pekar inte finger åt något håll här, utan vi tar ansvar i en svår tid för Sverige genom att ha en svagt åtstramande budget för att inte motverka inflationsbekämpning. Vi tar fram strukturreformer som krävs för att få en bättre fungerande bostadsmarknad och för att dämpa effekter här och nu.

Rotavdraget handlar först och främst om att rädda en del jobb i en sektor som är mycket svårt utsatt just nu och där vi riskerar att få en arbetslöshet. Det är en sektor som arbetskraft nu lämnar för att gå in i andra sektorer och som sedan inte finns tillgänglig när konjunkturen väl vänder. Det är erfarenheter vi har gjort från finanskrisen.

Apropå finanskrisen rådde den under de år som alliansregeringen ledde landet, så det är en enkel poäng som Leif Nysmed försöker göra här i kammaren när han säger att byggandet vek under alliansåren och att det under Socialdemokraternas regering var guld och gröna skogar. Men då var ju pengar nästan gratis, och det var högkonjunktur under mycket lång tid. Det är inte så konstigt att byggandet ökade då, men det ökade alltså inte så mycket som det hade behövt för att motsvara de behov som fanns. Det beror till en del på att de strukturreformer som behövs på marknaden inte fanns på plats.

En sådan strukturreform och ett sådant arbete handlar om att tillgängliggöra mark i attraktiva lägen. Den stimulans som nu finns i budgeten för småhusbyggande syftar till att svara mot en del av det.

När det gäller den stimulans som interpellationen handlar om för att omvandla lokaler till bostäder har det inte funnits ett sådant stöd tidigare. Jag är mycket glad över att Socialdemokraterna visar sitt stöd för detta förslag och att vi kommer att se vilka konsekvenser det kommer att få.

Vi kommer att återkomma till utformningen av förslaget, och vi kommer också att se hur många lokaler som kan omvandlas till bostäder. Det beror på flera olika faktorer och inte bara på denna stimulans för kommuner att ändra i detaljplaner för att möjliggöra byggandet. Men det är en viktig del, och vi kommer förhoppningsvis att se att fler lokaler kommer att omvandlas till bostäder med detta mycket viktiga steg, som jag är glad att också Socialdemokraterna stöder.

Herr talman! Jag tackar för frågan.

Det är angeläget att öka utbyggnaden av den laddinfrastruktur som behövs i omställningen. Därför är det en prioriterad fråga för regeringen.

Energimyndigheten har redan i dag ett uppdrag om samordning av frågor om laddinfrastruktur kopplat till Klimatklivet. I den rapport som ledamoten hänvisar till pekar både Energimyndigheten och Trafikverket gemensamt på att Energimyndigheten bör utses till nationell samordnare för laddinfrastruktur. Förslaget är en utökning av dagens uppdrag.

Det är bra att myndigheterna är på tå. De har gemensamt lagt fram ett förslag, och det bereds nu i Regeringskansliet.

Jag kan dock redan nu berätta att regeringen i det budgetförslag som ligger på riksdagens bord har föreslagit att för 2024 tillföra 8 miljoner kronor till Energimyndigheten för ändamålet, för att möjliggöra en nationell samordning av utbyggnaden av laddinfrastruktur.

Frågestunden var härmed avslutad.

Herr talman! Ja, vi är angelägna att få igång bostadsbyggandet. Samtidigt ser vi nu hur inflationen, kostnadsökningarna, den höga räntan, den stora osäkerheten på bostadsmarknaden och en lågkonjunktur som vi är i och beräknas vara i till 2025 påverkar hela den svenska ekonomin, även den svenska bygg- och bostadssektorn.

Man kan fundera över vad som hade behövt vara på plats för att ha en högre resistens mot nedgången. Omvärldsfaktorerna som jag pekar på och lyfter fram påverkar självklart byggandet. Vi hade dock varit bättre rustade om strukturreformer för att korta ledtider, förbättra regelverk och tillgängliggöra byggbar mark i attraktiva lägen redan hade varit på plats.

Under den socialdemokratiska regeringens tid var det högkonjunktur och pengar var nästan gratis. Ändå byggdes det inte. Inte under ett enda av de åtta åren färdigställdes så många bostäder i Sverige som behövde byggas. Det tycker jag manar till eftertanke och självreflektion.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Regeringen är dock fullt medveten om att det är en tuff situation. Vi tar fram åtgärd efter åtgärd för att dämpa effekterna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Tack för en angelägen fråga!

Den grova organiserade brottsligheten har spridit sina rötter vitt och brett över hela vårt land i olika strukturer, och rötterna går ned djupt. Därför är det mycket angeläget att arbeta i alla olika delar av samhället med att bekämpa och förebygga denna grova organiserade brottslighet. Det är just därför som det finns en utredning som kommit med förslag. De förslagen är nu mycket riktigt ute på remiss.

Arbetet sker på en rad andra områden. Regeringen har från dag ett i samarbete med samarbetspartierna lagt om rättspolitiken men också politiken på en rad olika områden för att just stärka vår förmåga att bekämpa denna brottslighet. I det arbetet utesluter jag inte att vi skulle kunna titta på just den här frågan. Det gäller att komma åt grovt kriminella på alla olika tänkbara sätt de dyker upp i vårt samhälle.

Herr talman! Jag tackar Ann-Charlotte Hammar Johnsson för frågan.

När vi avbröt planerna på nya stambanor för höghastighetståg gav vi samtidigt Trafikverket i uppdrag att se vad vi i stället kan få för pengarna nu när vi har väldigt stora behov i Skåne, Västsverige och Östergötland. Det fanns redan tre olika förslag på åtgärder där i nationell plan.

När det gäller Skåne är det precis som jag sa i utbytet med Linda Westerlund Snecker alldeles nyss: Vi får sex andra åtgärder och en förstärkning av Södra stambanan mellan Lund och Hässleholm. Det här är åtgärder som är mycket efterfrågade, inte bara i Skåne utan för hela det svenska transportsystemet, och som på något sätt glömdes bort när den förra regeringen lade fram nationell plan. Detta ökar kapaciteten över Öresundsbron och kommer att göra oss bättre rustade när Fehmarn Bält-förbindelsen öppnar så småningom. Det är mycket angelägna åtgärder.

Herr talman! Hur fler ska nå upp till de kunskapsmål som finns i den svenska skolan och hur ordningen ska kunna säkras för att fler ska känna sig trygga i sin skolmiljö är angelägna frågor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Det är ju ingen som har föreslagit att disciplinära åtgärder ska vidtas på fel sätt, som ledamoten sa, utan det handlar om en avvägning. Denna utredning utesluter förstås heller inte andra åtgärder inom skolan. Här ligger ett stort och viktigt ansvar på skolledare, lärare och kommuner. Regeringen ser detta, och det är därför regeringen arbetar mycket aktivt med att stärka den svenska skolan. Det kommer vi att fortsätta göra - det är viktigt för eleverna och för lärarnas arbetsmiljö.

Detta är en viktig fråga för att vi i Sverige ska kunna fostra och forma morgondagens samhällsmedborgare. Rättare sagt är de redan i dag medborgare, och därför är det viktigt med elevinflytande. Det finns ingenting i de förslag som diskuteras i utredningen som tar bort detta.

Herr talman! Jag ska givetvis svara på frågan, men låt mig först upplysa om att vi, tvärtemot vad ledamoten säger, inte har kastat bort några planer. När vi avbröt planeringen för nya stambanor för höghastighetståg gav vi nya uppdrag till Trafikverket för att se vad man kan göra i stället. Vi fick en återrapportering och har nu, när det gäller Skåne, beslutat att gå vidare med Lund-Hässleholm för att öka kapaciteten.

Vi får också, för samma pengar som den förra regeringen tänkte använda för att bygga nya stambanor för höghastighetståg, med de åtgärder som den förra regeringen inte tog vidare från Trafikverkets remiss till nationell plan och som ökar kapaciteten på den befintliga Öresundsbroförbindelsen. Det är så regeringen agerar för att snabbt - och snabbare - få åtgärder som behövs på plats.

När det gäller det förslag om lånefinansiering som Trafikverket har lämnat har man gjort detta på ett uppdrag som vår regering gav till Trafikverket. Det är ett förslag som nu bereds i högt tempo på Regeringskansliet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Det sker mycket. Det kommer att behöva ske mer, och det kommer att behöva byggas. Från regeringens sida är vi öppna för alternativ finansiering i de uppdrag som regeringen hittills har gett.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Tack för en angelägen fråga, Thomas Morell!

Precis som Morell är inne på är detta en fråga om trafiksäkerhet och att vi ska förebygga allvarliga olyckor med i alltför många fall dödlig utgång. Vi arbetar ju mot nollvisionens mål att ingen ska dödas trafiken. Men det påverkar också viktiga godsflöden och är förenat med stora kostnader för svenskt näringsliv.

Trafikverket har regeringens uppdrag att ansvara för vinterväghållningen på de statliga vägarna och har tagit fram krav för vad som ska gälla för genomförandet. Det är viktigt att säkerställa att Trafikverket gör vad de kan och att underhållsentreprenörerna uppfyller sina åtaganden. Jag har haft möte med Trafikverket för att informera mig om de förberedelser som har gjorts och hur verksamheten följs upp, och jag kommer att följa frågan noga. Detta är en angelägen och viktig del i regeringens övergripande arbete med att förbättra underhållet av de svenska vägarna.

Herr talman! Tack för frågan, Helena Gellerman! Detta är en angelägen fråga. Det handlar om järnvägsunderhållet, som är eftersatt i hela landet. Vi har stora behov.

Just med tanke på att vi har både kapacitetsproblem och stora underhållsbehov samlade jag en stor del av branschen - tågoperatörer, godsköpare och underhållsentreprenörer - före sommaren för att höra med dem vad de gemensamt ser för utmaningar men framför allt lösningar för att få ett effektivare underhåll med mindre påverkan på trafiken. Under sommaren beredde vi det som kom fram under mötet, och på sensommaren beslutade regeringen om ett uppdrag till Trafikverket att vässa arbetet med underhåll. Uppdraget har alltså redan givits till Trafikverket.

När det gäller den specifika uppkomna situationen följer jag den mycket noga. Det ankommer inte på ett enskilt statsråd att detaljstyra myndigheter, men det är självklart så att jag följer detta och informerar mig om situationen. Det är viktigt att underhållet sker på ett sätt som inte påverkar kapaciteten mer än nödvändigt.

Herr talman! Jag tackar för en angelägen fråga. Det är precis som Cecilia Engström säger: Vi har mycket stora behov i den svenska transportinfrastrukturen, både vad gäller investeringar i ny kapacitet och inte minst vad gäller underhållet, som är mycket eftersatt. Man behöver inte färdas många mil i vårt avlånga land för att inse det, oavsett om vi talar om väg eller järnväg.

Med de ökade kostnader vi nu ser är en viktig del att säkra kostnadskontrollen i arbetet. Det jobbar regeringen med, och där följer vi Trafikverkets arbete. En annan viktig del är att se hur vi kan öppna för fler finansieringsformer. Huvudregeln är att infrastruktur finansieras genom anslag, men även andra finansieringsformer finns. Till exempel förekommer lån som återbetalas med avgifter eller trängselskatter samt förskottering och medfinansiering. Detta är viktigt att bejaka, och det gör regeringen både i det uppdrag vi har gett Trafikverket att snabba på infrastrukturinvesteringarna i Norrland och i det inriktningsuppdrag som Trafikverket har att återrapportera om i januari.

Herr talman! Detta är en prioriterad fråga för regeringen. Precis som Oskar Svärd är inne på kan den så kallade flygskammen läggas i papperskorgen. Jag menar det, och jag menar att den känslan är mindre och mindre befogad i takt med att omställningen nu sker inom flyget. Flyget är en viktig del av det svenska transportsystemet och ett trafikslag som inte ska ställas mot andra trafikslag. Tvärtom är regeringens inriktning att alla trafikslag behövs i ett transportsystem som är effektivt och hållbart och som skapar god tillgänglighet i vårt avlånga land.

Vi bereder nu de förslag som finns i de utredningar som ligger på bordet, och vi gör det i ett högt tempo. Vi har redan gett besked gällande det förslag som utredningen lämnade om att stärka stödet till de icke-statliga flygplatserna: Vi har mer än fördubblat stödet i den föreslagna budgeten. Det är en kraftig förstärkning av svenskt flyg.

(Applåder)

Herr talman! Jag tackar för frågan. Arbetet i regeringen är så organiserat att detta är en fråga som ligger under försvarsministerns ansvarsområde, och därför svarar jag på frågan i egenskap av den minister som i dag svarar på frågor av allmänpolitisk karaktär.

I denna frågestund får jag dock hänvisa denna fråga till försvarsministern som får bereda frågan. Det är en angelägen fråga, men jag kommer inte att kunna svara på den detaljnivå som jag tycker att kammarens ledamöter förtjänar. Därför hänvisar jag frågan till försvarsministern.

Herr talman! Precis som jag sa i mitt första svar är detta en angelägen fråga. Boverket har i uppdrag att utveckla arbetet med en cirkulär ekonomi i byggsektorn, för att ta ett exempel. Det pågår en interpellationsdebatt just nu - som avbröts av frågestunden, herr talman - som handlar om att utnyttja det befintliga beståndet bättre. Det är också en viktig del av hållbarhetsaspekten. Så vi jobbar med dessa frågor på bred front och ser möjligheten att både påskynda omställningen och stärka svenska företags konkurrenskraft.

Herr talman! Denna fråga bereds i Regeringskansliet. Det är en viktig fråga att se hur man kan sänka utsläppen i byggsektorn i stort.

Vi har tagit emot den färdplan som har tagits fram vad gäller betong, och vi arbetar nära med sektorn där många steg nu tas för att minska utsläppen men också stärka konkurrenskraften för svenska företag. Vi ser en möjlighet att det ska kunna skapas jobb och tillväxt i hela landet till följd av att Sverige och den svenska byggsektorn ligger långt framme på exempelvis den europeiska marknaden.

I den specifika frågan får jag återkomma när vi är klara med beredningen - frågan bereds i Regeringskansliet. Men det råder inget tvivel om att detta är en angelägen del i regeringens arbete för att minska utsläppen.

Herr talman! Jag har inga nya besked att ge i dag. Detta är en budgetfråga, och den får vi återkomma till i den process som följer.

Men låt mig använda resten av tiden till att understryka det som Rickard Nordin är inne på och som även Försvarsberedningen har pekat på, nämligen att det finns utmaningar i vår transportinfrastruktur i öst-västlig riktning, som är viktig med tanke på en militär mobilitet och som kommer att vara viktig i och med vårt kommande medlemskap i Nato, som ju kommer närmare för varje dag.

Vi förbereder redan nu för detta när det gäller planering för transportinfrastruktur. Det ligger med som ett uppdrag kring Trafikverkets inriktningsunderlag att beakta totalförsvarets behov tydligare. Vi arbetar givetvis nära Försvarsdepartementet i detta säkerhetspolitiskt svåra läge där infrastrukturen är en mycket viktig del för att säkra militär mobilitet.