Fru talman! Serkan Köse har frågat arbetsmarknads- och integrationsministern vilka åtgärder han och regeringen avser att vidta för att stärka arbetsmarknaden inom byggsektorn med tanke på den allvarliga krisen. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska besvara interpellationen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Precis som Serkan Köse beskriver slår den ekonomiska krisen hårt mot bygg- och anläggningsbranschen. Det är ett tufft ekonomiskt läge där många företag pressas hårt av hög inflation, stigande räntor, ökade byggkostnader och minskad köpkraft hos hushållen. Det är en utveckling som i huvudsak beror på omvärldsfaktorer som i det korta perspektivet är mycket svåra att påverka.

För att lindra effekterna av det ekonomiska läget har regeringen i budgetpropositionen för 2024 aviserat att taket för rotavdraget tillfälligt ska höjas för att rädda jobb i byggsektorn. Genom det aviserade förslaget att höja taket för rotavdraget till 75 000 kronor under 2024 bedöms efterfrågan på rotarbeten öka under en period då efterfrågan på övriga bygg- och anläggningsarbeten beräknas minska. Regeringen vill främja sysselsättningen inom bygg- och anläggningsbranschen så att det finns kompetent arbetskraft kvar inom byggsektorn när konjunkturen vänder. Under finanskrisen försvann mycket kompetent personal från byggsektorn, vilket gjorde att det tog längre tid att öka byggtakten när konjunkturen vände.

Fru talman! Jag hörde inte ett enda förslag från ledamoten Serkan Köse förutom en bostadskommission, vilket ju i praktiken inte skulle innebära något förslag alls.

Jennie Nilsson, som är Socialdemokraternas talesperson när det gäller bostadsfrågor, var ju ganska tydlig när hon sa att Socialdemokraterna inte pratar om vilka frågor som helst, utan det finns bara sådant som Socialdemokraterna redan vill. Och sådant som vi vet att Socialdemokraterna vill är det okej att prata om, ingenting annat. Det var åtminstone inte okej att prata om till exempel fri hyressättning.

Krisen slår hårt mot byggföretagen. Det vet vi om. Det behöver man inte upprepa i fyra minuter för att sedan ändå inte komma med några förslag för att lösa problemet.

Den höjda räntan och inflationen ska minska efterfrågan. Det är så man har tänkt från Riksbanken. Det är därför man har höjt räntan. Det är för att inflationen ska gå ned, så att efterfrågan ska bli mindre när pengar börjar kosta mer. Det är detta system som vi har byggt upp. Alternativet är att inte göra något alls och att låta inflationen göra oss alla fattigare. Det skulle vara sämre.

Riksbanken har någonstans ändå lyckats. Efterfrågan har minskat. Den har kanske minskat allra mest när det gäller dyra investeringar. Därför slår det hårt mot byggsektorn. Att bygga är ofta den största investering man gör i livet. Man kanske inte vill göra det i en situation där det är osäkert vad räntan kommer att landa på och hur mycket det kommer att kosta.

Vi vet också att allt går i cykler. I Bibeln talas det om de sju tjocka korna som äts upp av de sju magra, och man kan väl likna detta vid att vi har haft egentligen åtta ganska goda år med en dopad ekonomi och mycket låg ränta som har gjort pengar väldigt billiga. Den stora frågan är varför man inte gjorde mer under de tidiga goda åren. Varför såg man inte till att snabba upp byggprocessen, så att det ska gå snabbt att börja bygga igen när konjunkturen vänder upp?

Under det som har gått till historien som de många bostadsministrarnas tid, alltså under den tid då den tidigare regeringen styrde, gjordes väldigt lite för att skapa en stark, välfungerande och effektiv byggmarknad. Under åtta år var det fler förslag som gjorde byggandet mer byråkratiskt än som gjorde det enklare, snabbare eller bättre.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Om man tittar på vad som har gjorts kan man se att det är mycket lite som har underlättat för byggandet under de tidigare mandatperioderna. Varken klimatdeklarationer, krav på jämställdhetsrapporter eller ens bygglovsfrihet för väderskydd för kollektivtrafiken innebär något stort kliv mot en bättre och effektivare bostadsmarknad.

Visst gjordes enstaka förbättringar under förra mandatperioden, men det var oftast efter att oppositionen hade skickat ett eller ibland flera tillkännagivanden. Oppositionen fick trycka regeringen framför sig för att få igenom förändringar. Ibland var det till och med så att vi i civilutskottet tvingades skriva lag själva därför att regeringen inte var klar att göra det som vi hade en tydlig majoritet för här i riksdagen. Jag tänker närmast på bullerreglerna eller på de regler som gjorde attefallskomplementsbyggnader möjliga. Det var ständigt vi som fick skjuta på för att det över huvud taget skulle ske någonting.

Nu hör vi socialdemokratiska ledamöter stå här i kammaren och beklaga sig över att det inte fungerar i dag. Men hur det fungerar nu är väl ändå till stora delar resultatet av vad man bäddade för under de tidigare åtta åren med socialdemokratiskt styre?

Fru talman! Jag tar fasta på den senare delen av statsrådets svar. Det talas om kompetensbrist och om att kompetensen hos personal försvinner från byggsektorn, vilket ju hände under den lågkonjunktur som var senast. I dag ser vi samma sak.

Som mina kollegor har redovisat befinner vi oss i en allvarlig kris i byggnadssektorn. Jag har själv besökt flera företag och arbetsplatser och träffat byggnadsarbetare som omfattas av varsel om uppsägning. De riskerar om några veckor att få gå ut i arbetslöshet i en tid då man kanske skulle vilja ha en säker inkomst, inte minst för att det är ekonomisk kris i övrigt men också för att julen knackar på dörren.

Det är en fruktansvärd känsla i kroppen när man blir av med jobbet och går ut i den otrygghet som detta innebär. Det handlar inte bara om ekonomi utan också om tron på om man är behövd eller inte och när man kommer att vara behövd igen.

Jag tänker ta fasta på det jag mötte ute på byggarbetsplatserna, nämligen att det fanns många unga människor som var där för att slutföra sin utbildning och som har valt att jobba inom byggbranschen. De har valt att bli betongarbetare eller snickare och har några månader kvar innan de har tillgodogjort sig hela sin utbildning och är klara. Också de blir nu hemskickade, trots att de inte kostar företaget något. Det är en del av deras utbildning, men de får inte slutföra den. De har gjort valet. De har pluggat. De är ute och praktiserar och lär sig yrket. Nu får de, trots att det bara handlar om någon månad eller två, inte slutföra detta utan får gå ut i arbetslöshet.

Min fråga är vad gör statsrådet åt denna situation, med tanke på att vi sedan tidigare kriser har sett att det är just kompetensen som försvinner. Hur ska vi tillvarata dessa unga människor så att de inte går ut i arbetslöshet? Och om de nu ändå ska göra det kan de väl få göra det med en fullgod utbildning, så att de står redo att ta ett jobb där de bor eller någon annanstans där byggandet tar vid eller kommer igång när det är dags.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Min fråga är: Vad gör statsrådet för att dessa unga människor för det första ska tillgodogöra sig sin utbildning och för det andra få en god chans så snart som möjligt?

(Applåder)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag tackar återigen statsrådet för svaret.

Krisen är här och nu, statsrådet. Vi har inte råd att låta bostadsbyggandet kollapsa.

Utbildningsplatser måste mötas med fler studentbostäder med rimlig hyresnivå. Vi ser även att stora industrietableringar, inte minst i norra Sverige, pågår för fullt och att det finns ett akut behov av bostäder i kommuner som fram till nyligen inte haft någon större befolkningsökning.

Vi socialdemokrater föreslår därför att det ska införas en statlig byggstimulans i form av ett produktionsstöd riktat till mindre orter med stora industrietableringar samt till ungdoms- och studentbostäder.

För att få fart på bostadsbyggandet i hela vårt land föreslår vi socialdemokrater också statliga byggkrediter för bostadsbyggande. Byggkrediterna bör ställas ut för att både sänka investeringskostnaden och den finansiella risken för byggherrar för att de ska genomföra den samhällsnyttiga åtgärd som nyproduktion av bostäder innebär.

Detta är bland annat ett svar på Sverigedemokraternas fråga vad socialdemokratin vill. Det vore intressant att få höra vad Sverigedemokraterna vill. Vi befinner oss i en bostadskris, en kris där många människor, inte minst unga, inte har råd och möjlighet att flytta hemifrån. Detta måste Sverigedemokraterna kunna adressera. Nästan 200 000 unga bor hemma ofrivilligt. Vad är Sverigedemokraternas svar, och vad är regeringens svar? Var är reformerna?

Återigen: Varslen och arbetslösheten ökar, men det är tomt i reformlistan. Det vore intressant att få höra något från bostadsministern om arbetsmarknadspolitiken. Vi har väldigt många som varslas nu. Byggnadsarbetareförbundet är här och lyssnar på denna debatt. Många av deras medlemmar är i dag oroliga för att förlora sitt arbete. De vet inte hur länge de kommer att ha ett jobb.

Vad är svaret? Är det det utökade tillfälliga rotavdraget som är svaret för alla dessa byggnadsarbetare? Det vore intressant att få höra. Vad säger Sverigedemokraterna, som är en del av regeringen? Det lät snarare som att Sverigedemokraterna bestämmer mer än regeringen.

Jag har tagit med mig ett par artiklar: Byggföretagen rapporterar att många varslas, enligt nya rapporter från Arbetsförmedlingen, och byggnadsarbetare i Stockholm kan sägas upp. I artikel efter artikel får vi veta vad som händer i byggbranschen. Det finns till och med de som vädjar till regeringen om pengar när byggkrisen fördjupas. I ett gemensamt brev uppmanar fack och arbetsgivare regeringen att aktivera korttidsarbete för att rädda svensk träindustri.

Krisen är så pass djup att man ropar på hjälp, och då måste regeringen kunna adressera problemet och säga hur det ska hanteras. Leif Nysmed var inne på kompetensförlusten. 20 000 byggnadsarbetare har lämnat branschen för att aldrig återvända. Statsrådet adresserade detta lite i sitt svar. En sådan utveckling skulle innebära förlust av en hel generation av kompetens.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Svaret på detta, Andreas Carlson, är inte en tillfällig höjning av rotavdraget. Det hjälper inte heller att regeringen och Sverigedemokraterna bland annat har valt att avskaffa investeringsstödet för nya hyresbostäder. Detta beslut påverkade 18 000 planerade bostäder, och det riskerar att förvärra bostadsbristen, höja hyrorna och leda till en ännu djupare ekonomisk svacka för väldigt många människor.

Återigen: Om vi ska klara av kompetensutmaningen inom byggbranschen, vad är då regeringens svar? Vad finns det för verktyg i arbetsmarknadslådan som Andreas Carlson kan ta till för att vi ska kunna behålla kompetensen, inte minst inom byggbranschen? Det vore intressant att få höra vad svaret från regeringen är när det gäller inte minst frågan om arbetsmarknadsåtgärder.

Fru talman! Jag noterade att jag inte riktigt svarade på vad som hade gjorts under förra mandatperioden. Byggandet av en halv miljon bostäder påbörjades under de senaste åtta åren. Det var ett ganska bra tillskott som efterfrågades på den bostadsmarknaden.

Boverket skriver själva: "Bostadsbyggandet har de senaste fem åren legat fullt i partiet med befolkningsökningen vilket medfört att det latenta bostadsbyggnadsbehovet minskat efter att under lång tid successivt ha ökat."

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Detta är alltså vad Boverket själva skriver. Det är ingen sossepropaganda, utan det är en aktiv bostadspolitik som har legat till grund för detta, tillsammans med ett gynnsamt läge med låga räntor.

Det är märkligt att vi står och debatterar mer med Sverigedemokraterna, vilket visar att det kanske är de som styr denna regering väldigt tydligt. Tyvärr kan vi inte interpellera Sverigedemokraterna i detta läge, utan det är regeringen som vi måste interpellera. Och då är det märkligt att vi har mer debatt med Mikael Eskilandersson från Sverigedemokraterna.

Våra frågor kanske borde ställas till honom. Varför har den SD-ledda regeringen genomfört noll reformer under detta år för att få igång bostadsbyggandet? Det framgår om vi tittar på propositionslistan från i våras och från propositionslistan från i höstas. Och varför har sammanträden i civilutskottet inte blivit av? Jo, det är för att det inte finns några förslag på riksdagens bord. Det är tomt i en akut kris.

Min fråga till Sverigedemokraterna som leder regeringen är: Var finns den ekonomiska krisplanen? Det krävs en aktiv konjunkturpolitik för att få igång hjulen igen. Det kanske du kan berätta för Ulf Kristersson en vacker dag när ni träffas och pratar om hur politiken ska se ut framöver, Mikael Eskilandersson.

Fru talman! Låt mig börja med Leif Nysmeds påstående. Nej, det är jag som är statsråd och bostadsminister och svarar för regeringens frågor. Däremot har vi ett väldigt gott samarbete med Sverigedemokraterna, och vi har en majoritet bakom regeringens politik i Sveriges riksdag. Det är kanske någonting som Socialdemokraterna också skulle testa någon gång. Men det är så läget är. Jag har läst i någon tidning att Socialdemokraterna är mer intresserade av det politiska spelet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det fanns en tid när Socialdemokraterna var kända för att ta tag i samhällsproblem, att bygga Sverige, att vårda och underhålla. Det kan man inte beskylla Socialdemokraterna för de senaste åtta åren, för det finns ett eftersatt reformbehov. Det tillsattes en del utredningar, och det gjordes en del bra saker. Men det var inte tillräckligt.

Det är slående att Leif Nysmed lyfter fram hur framgångsrik den förra regeringen var och i en bisats lite grann lyfter fram att det visserligen var ett gynnsamt ränteläge. Pengar var ju gratis, och det var brinnande högkonjunktur under lång tid. Trots det nådde man inte upp till ett byggande i Sverige under ett enskilt år som motsvarade de behov som Boverket listade fanns för varje enskilt år.

Fru talman! Jag vill under min återstående talartid lite raskt besvara interpellantens frågor.

Vi har tillsatt en utredning och gett ett uppdrag till Boverket att ta fram betydande lättnader i fråga om studentbostäder för att öka byggandet av just den typen av bostäder. Det är också viktigt för att unga ska kunna flytta hemifrån och kunna flytta till olika studieorter.

När det gäller nyindustrialisering i norr har Peter Larsson i uppdrag från regeringen att samordna och underlätta detta. Jag står i nära kontakt med Peter Larsson. Han kommer att delrapportera om det uppdrag han har, vilket jag ser fram emot. Det är mycket riktigt så att en hel del mindre orter i dag ser ett expansionstryck som de tidigare inte varit med om, i alla fall inte på länge. Det gäller inte heller bara mindre orter utan även ganska stora städer, där man upplever att man inte riktigt kan bygga på det sätt man vill eftersom det inte finns attraktiv mark tillgänglig.

Här har vi i partierna som tecknade Tidöavtalet visat att vi är överens om att nu reformera strandskyddet så att man ska kunna bygga i mer attraktiva områden. Detta är viktigt inte minst för att få ihop kalkylerna för byggandet, vilket är något som många kommunpolitiker runt om i Sverige - egentligen oavsett partifärg - lyfter fram som väldigt viktigt. Tidigt i morse var jag med i en radiodebatt med Daniel Helldén från Miljöpartiet, och han sa att man absolut inte stöder detta. Det är såklart någonting som Socialdemokraterna kan fundera över, det vill säga hur partiet ser på detta, men vi är i alla fall överens och har en majoritet för planen framåt för strandskyddet.

När det gäller investeringsstödet visade till och med den rapport som Hyresgästföreningen tog fram att 40 procent av stödet har gått till bostäder som ändå hade byggts. Det är alltså 10 miljarder kronor som har gått till bostäder som ändå hade byggts. I ett läge där vi behöver ta ansvar för ekonomin och för välfärden och där kommunsektorn och inte minst regionerna blöder tycker jag självklart att dessa pengar gör större skillnad i välfärden. Därför är ett stöd som är kostsamt och ineffektivt på detta sätt inget som regeringen ser som en väg framåt.

Fru talman! I sitt avslutande inlägg var Sofia Amloh inne på att vi är överens om att inflationen förstås påverkar. Men hur djup krisen blir beror på hur aktiv politik som bedrivs, tror jag att ledamoten Amloh sa. Precis så ser sanningen ut.

Med en väldigt aktiv och expansiv politik där man brassar på i ett läge då man behöver ta ansvar riskerar man dock att förvärra situationen. Det skulle drabba inte minst unga byggnadsarbetare på väg in i arbetet om man inte gjorde allt man kan för att få ned inflationen så att räntorna kan börja sänkas igen och vi får mer muskler att använda i bekämpningen av exempelvis arbetslösheten i en lågkonjunktur där inflationen är på mer normala nivåer.

Det är detta ansvar som regeringen nu tar i och med den förda politiken. Jag uppskattar om det finns en stor uppslutning bakom det. Jag har ingenting emot dialog, och jag har ingenting emot samtal. Men det svensk bostadsmarknad behöver, fru talman, är mer av lösningar och mindre av låsningar. Det viktiga är nu att få fram de reformer som hade behövts för länge sedan. De är av strukturell karaktär och handlar om att tillgängliggöra byggbar mark i attraktiva lägen, att korta ledtider och att förenkla och förbättra regelverk. Regeringen arbetar med allt detta i ett högt tempo.

Jag tackar för förtroendet från de socialdemokratiska ledamöterna om de tror att vi skulle kunna göra mer på ett år i lågkonjunktur med hög inflation än vad de själva mäktade med under åtta år i en högkonjunktur där pengar var nästan gratis. Vi kommer dock att fortsätta. Vi kommer att arbeta hårt och lägga fram förslag på strukturreformer som svensk bostadsmarknad behöver - och jag uppskattar förstås om det finns en samsyn när det läggs på riksdagens bord. Den dialogen välkomnar jag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.