Fru talman! har frågat mig om jag avser att verka för att Trafikverket går vidare med det föreslagna huvudalternativet vad gäller sträckan Göteborg-Borås eller att hänsyn tas till den breda politiska regionala och kommunala kompromiss som förhandlats fram. Vidare har Anders Ådahl frågat mig om jag kan ge besked om när i tiden trafikstart kan ske och om jag kommer att verka för att banan ska byggas med tanke på vidare järnväg mot Jönköping i ett senare skede. Dessutom har Anders Ådahl frågat mig hur jag avser att säkerställa att det finns en god balans mellan arbetspendling och godstrafik.

Trafikverket har i sitt utredningsuppdrag för en modifierad lösning av järnvägssträckan Göteborg-Borås redovisat olika alternativ för förbättringar i stråket, varav ett alternativ preliminärt rangordnades högre av myndigheten efter en samlad bedömning. Inga av de alternativa förslag som Trafikverket redovisar omöjliggör att i framtiden förlänga banan mot Jönköping. Trafikverkets redovisning visar vidare att mer regional nytta för investerade medel går att uppnå utan höghastighetsstandard. Genom åtgärderna skapas mer kapacitet i systemet, och det frigör kapacitet för godstrafiken.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Regeringen gav i oktober ett nytt uppdrag till Trafikverket att planera för åtgärder i järnvägssystemet i stråket Göteborg-Borås. Åtgärderna ska framför allt förbättra förutsättningarna för arbetspendling i regionen samt förbättra anslutningen till Landvetters flygplats.

En utgångspunkt för planeringen är att genomförandet av åtgärderna kan ske så kostnadseffektivt och snabbt som möjligt. I uppdraget ska Trafikverket därmed beakta genomförbarhet utifrån regionala och lokala ståndpunkter som det råder en bred samsyn kring, förutsatt att objektets totalkostnad för staten inte överstiger det ursprungliga objektets totalkostnad i den nationella trafikslagsövergripande planen för transportinfrastrukturen för perioden 2022-2033.

Det ankommer inte på regeringen eller ett enskilt statsråd att detaljstyra myndighetens arbete.

Fru talman! I dag tar det cirka 3 ½ timme att åka tåg från Borås till Linköping. Det tar nästan 2 timmar från Jönköping till Linköping. Tänk om det skulle kunna finnas ett sätt att ändra på det? Tänk om det fanns en regering som prioriterade det? Tyvärr har vi en regering som inte verkar tänka så mycket på just det.

Innan regeringen tillträdde fanns det faktiskt ett förslag som skulle innebära att man byggde ihop Göteborg, Borås, Jönköping, Linköping, Norrköping och Stockholm. Det var tider, det!

Det finns en kommun och en region som inget hellre vill än att fortsätta arbetet. De vill fortsätta utvecklingen av sina samhällen genom infrastrukturprojekt och står redo att bygga tusentals bostäder och öppna för tusentals nya arbetstillfällen. Det är Jönköpings kommun och Region Jönköpings län. Det borde inte vara helt ny information för ministern, som råkar komma från Mullsjö som tillhör denna region.

Men vad har då regeringen gjort sedan den tillträdde på sverigedemokratiskt mandat? Jo, den har tagit varje chans att aktivt motarbeta nya stambanor som bygger och utvecklar samhällen. Första beskedet var att det blir tvärstopp. Det blir inga tåg till Jönköping. Det blir inga tåg som binder ihop arbetsmarknadsregioner. Det blir inga tåg som ökar möjligheten att frakta gods från öst till väst och från syd till norr.

Mellan Borås och Jönköping lät det först nästan som att det skulle vara eftersträvansvärt att helt omöjliggöra framtida byggnation. Sedan började man skruva lite på sig. Det var kanske lite väl hårt att helt stoppa och omöjliggöra detta. Nu när man alltså eventuellt planerar att fortsätta med Göteborg-Borås ska det i alla fall inte vara omöjligt att fortsätta till Jönköping. Men att underlätta en sådan framtid är tydligen att ta i.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är nästan så att man tror att något farligt skulle kunna hända om det underlättades för framtida byggnation mellan Borås och Jönköping och kanske vidare till Linköping. Men det är ju precis tvärtom. Det skulle göra det möjligt att åka tåg mellan Borås och Jönköping på runt en halvtimme och på ytterligare en halvtimme till Linköping. Det skulle kunna binda ihop dessa tre arbetsmarknadsregioner på ett fantastiskt vis.

Effekterna som kan förväntas är att dessa mindre regioner i framtiden skulle få lättare att hitta kompetens till välfärden och företagen, att hitta nyckelkompetens som det just nu skriks efter i alla dessa tre områden, att bättre klara konjunktursvängningar och att säkra utbudet av service och kultur. Det låter ju riktigt farligt. Min fråga till infrastrukturminister Andreas Carlson är alltså varför det är så farligt att göra det smidigt för fortsatt utbyggnad av en ny stambana mellan Borås och Jönköping.

Fru talman! Vi förstår att ministern lämnar ett annat besked nu om att trafikstarten kanske kan försenas. Det ministern sa för ett halvår sedan gäller alltså inte längre, eftersom det finns annan information att ta hänsyn till.

När regeringen för ett år sedan skrotade planerna på nya stambanor i Sverige var det olyckligt ur flera perspektiv. Ett av dessa bevittnar vi nu i denna debatt, och det är att regeringen öppnar Pandoras ask och tidsplaner spricker. När saker som varit färdigförhandlade plötsligt stryks öppnar det upp för osäkerheter, nya tankar och nya inspel. Vi har nu sett hur kommunerna i stråket och Västra Götalandsregionen fullt naturligt kommit med nya inspel om hur järnvägen borde dras. Vi har sett Sverigedemokraterna vakna till liv och förorda att inte bygga ny järnväg utan behålla museijärnvägen.

Regeringen sätter inte ned foten utan lämnar frågan vidare utan tydliga instruktioner till Trafikverket. Senaste nytt om tidpunkt för trafikstart, enligt det som surrar i luften i Västra Götaland, är en försening på sex till åtta år. Det måste till nya förhandlingar och inte minst nya utredningar för nya sträckningar.

Om jag har förstått det rätt gör den budgetram som regeringen har satt att fördyrande extra investeringar för stationslägen och annat måste tas av kommuner och av regionen. Kommuner och en region som går på knäna och som har fått kraftigt minskade anslag till exempelvis skola och folkbildning ska alltså tyngas än mer.

Hur ska beslut fattas, och hur ska finansiering säkras? Är det statsrådets mening att det nu är upp till Trafikverket, regionen och berörda kommuner att fatta beslut om ny järnväg och att regionen och kommunerna också ska finansiera det som går utanför ramen? Vilken är regeringens roll i den fortsatta processen? När ska Trafikverket vara klart med sin vidare planering? Det har vi inte fått besked om.

I en statsministerutfrågning i våras frågade jag statsministern om det möjligen kan ha varit ett oklokt beslut att skrota stambanor då ett robust och redundant järnvägsnät är en viktig komponent i det civila försvaret. Statsministern höll då inte med om min bedömning utan sa: Järnväg är en viktig del av infrastrukturen och därmed en viktig del av civilförsvaret, men det är lite mer än bara höghastighetståg. Han fick också applåder för sitt svar.

Nu visar det sig emellertid att en viktig komponent i att vara ett Natoland är att man har just ett robust och redundant järnvägsnät. Detta är något som Försvarsmakten och försvarsministern tydligt har deklarerat. Det var nyheter som blev kända för allmänheten för bara en månad sedan.

Därför vill jag fråga infrastrukturministern om det kommer att vara prioriterat att järnväg mellan Göteborg och Borås byggs med tanke på en fortsättning till Ulricehamn och Jönköping. Jag undrar alltså om det kommer att prioriteras - det är skillnad mellan detta och att det inte ska omöjliggöras.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Har denna fråga, med hänsyn till vårt försvar, blivit viktigare sedan beslutet att skrota stambanor för ett år sedan? Jag har sålunda två frågor. Jag undrar dels hur beslut fattas om sträckan Borås-Göteborg, inklusive finansiering, dels om framtida sträckning till Jönköping numera är en prioriterad sak.

Fru talman! Jag tackar ledamöterna för engagemanget för infrastruktur för järnvägen.

Det stämmer att det är Trafikverket som nu har uppdraget att fortsätta planläggningsarbetet. I och med regeringens beslut att upphäva den paus som man fattade beslut om återgår arbetet till Trafikverket. I Trafikverkets uppdrag ingår att finna regional samsyn. Vi vet att det finns ett stort intresse. Det finns ett västsvenskt ställningstagande som har lyft fram olika åtgärder som inte fullt ut är utredda.

Det finns samtidigt att alternativ på bordet som är inom ramen och som bedöms hålla 2038. Detta är ett alternativ som kommer att övervägas och ställas emot olika andra alternativ i det fortsatta planeringsarbetet. Detta arbete behöver dock göras tillsammans med regionen och kommunerna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag tycker inte att det handlar om att det var ett felaktigt beslut. Tvärtom har Trafikverkets utredning, som jag sa i mitt tidigare inlägg, fru talman, pekat på att man kan uppnå betydligt fler tågresor - det rör sig om 9-12 miljoner per år - utan högre kostnad jämfört med det tidigare tänkta hoplänkade systemet med höghastighetståg.

Regeringen har ända sedan tillträdet varit tydlig med att det inte är samhällsekonomiskt motiverat att bygga höghastighetsstambanor. Samhällsekonomisk lönsamhet ska vara vägledande när åtgärder i transportinfrastrukturen prioriteras. Kärnuppgifterna ska ligga i fokus.

Det finns inget i planeringen av de förslag som ligger på bordet som omöjliggör en fortsättning från Borås. Precis som interpellanten Ådahl var inne på är det dock så att försvarspolitiken, eller säkerhetspolitiken, är mycket viktig och kommer att vara viktigare i nästa nationella plan än vad den kanske någonsin har varit. Vi har i inriktningsunderlaget understrukit att totalförsvarets behov ska beaktas, vilket är tydligare än vad inriktningsunderlaget har varit tidigare.

Det handlar om att stärka infrastrukturen samt robustheten och redundansen i systemet. Det kan handla om att ha fler olika vägar. Det kan också handla om att förstärka den infrastruktur vi redan har.

Göteborgs hamn och dess betydelse för Sverige och Norden lyftes förtjänstfullt fram av Niklas Sigvardsson här i debatten, fru talman. Jag kan bara understryka detta - den är väldigt viktig. Det har dock inte funnits olika åtgärder för att utreda en förstärkning av Västra stambanan, vilket lyfts fram av Göteborgs hamn. Detta är någonting som får beaktas i det fortsatta planeringsarbetet för den nya nationella planen.

Även kopplingen till Norge är intressant ur norsk synvinkel. Det finns många olika intressen som alla har hög angelägenhetsgrad. Det är därför regeringen nu har gett Trafikverket i uppdrag att ta fram ett inriktningsunderlag som ska ligga till grund för den nationella planen. Det kommer att rapporteras till regeringen i mitten av januari. Därefter kommer en mycket god dialog att föras med exempelvis remissinstanserna och regionerna. Där är vi inte i nuläget, men för att svara på frågan igen finns det ingenting i de utredningsalternativ som ligger på bordet som omöjliggör fortsatt byggande.

Fru talman! Denna fråga bör rimligtvis ställas till de kommun- och regionpolitiker som gemensamt är överens om ett det alternativ som kom in sent under Trafikverkets utredningsarbete och som inte är fullt utrett. Det finns ett annat alternativ till 2038 som håller sig inom ram. Jag tror att denna diskussion kommer att föras på regional nivå. Jag har ingen prestige i detta utan har bara noterat att det finns ett mycket starkt regionalt önskemål. Det ligger nu på Trafikverkets bord att fortsätta att arbeta med detta eftersom pausen är avslutad och planläggningsarbetet återupptaget.

När det gäller mer infrastruktur vill jag understryka att jag inte delar bilden Anders Ådahl målar upp. Det händer väldigt mycket just nu. Inte minst visade vi det med den andra delen av uppdraget till Trafikverket som antogs samma dag som Göteborg-Borås. Trafikverket fick då i uppdrag att börja planera för ett antal åtgärder i järnvägssystemet i Skåne som ökar kapaciteten när Fehmarn Bält-förbindelsen öppnar.

Det handlar om fyrspår Lund-Hässleholm, som var det enda man fick för pengarna med nya stambanor för höghastighetståg, plus ny planskild spårkorsning på Malmö bangård, anläggande av fler plattformsspår i banhallen på Malmö central, utbyggnad till dubbelspår mellan Östervärns station och Malmö central, förbigångsspår Slätthult på Södra stambanan, mötesspår på godsstråket genom Skåne och förbigångsspår Rättelöv och spår 21 i Hässleholm på Södra stambanan. Man får alltså mycket utöver det som låg i den tidigare planen tack vare det beslut regeringen har fattat.

Det händer med andra ord mycket på infrastrukturområdet. Vi behöver rusta upp den infrastruktur vi har, och jag ser fram emot att ta del av Trafikverkets arbete när de avlämnar sin rapport. Tack för debatten!

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.