Fru talman! Alireza Akhondi har frågat mig om jag avser att ta några initiativ för att åtgärda den problematik han beskriver i sin interpellation.

Alireza Akhondi beskriver att kostnaderna för att bygga bostäder i vissa delar av landet, ofta på landsbygden, överstiger bostädernas marknadsvärde vid färdigställandet, vilket leder till nedskrivningar av deras värde. Detta påverkar enligt Alireza Akhondi investeringsviljan och kan därmed i längden försvåra för berörda kommuner att ta sitt ansvar för bostadsförsörjningen. Alireza Akhondi påpekar att detta delvis beror på EU-lagstiftning och den så kallade Allbolagen, men att redovisningsregler regleras i årsredovisningslagen. Slutligen konstaterar Alireza Akhondi att möjligheter finns att underlätta byggande i hela landet, om viljan finns.

Jag tackar Alireza Akhondi för att han lyfter fram den angelägna frågan om bostadsförsörjning på landsbygden. Det stämmer att det enligt svensk och europeisk rätt finns en gräns för vilken typ av stöd som kan ges till bostadsbolag. Det stämmer också att redovisningsregler finns i årsredovisningslagen. Det är dock viktigt att påpeka att även regellättnader för vissa delar av en bransch kan utgöra otillåtet statsstöd. Jag vill i sammanhanget påminna om att Bokföringsnämnden 2020 övervägde ändringar av sina allmänna råd just som ett sätt att komma åt den problematik som interpellanten beskriver. Nämnden bedömde dock att sådana ändringar inte skulle vara förenliga med svensk lag eller bakomliggande EU-direktiv. Jag ser ingen anledning att i dag göra en annan bedömning.

Med det sagt instämmer jag helhjärtat i att det finns möjligheter att underlätta byggande i hela landet. Regeringens målsättning är att öka tillgången på byggbar mark, förenkla byggreglerna, korta ledtider i plan- och byggprocessen och förbättra möjligheterna till eget ägande.

Fru talman! Detta är en debatt som ska handla om redovisningsregler, men jag vet inte om ledamoten Alireza Akhondi ens nämnde redovisningsreglerna så särskilt mycket under sitt inlägg.

Det gäller de här så kallade K3-reglerna, eller K2, för mindre företag. De har tillsammans med höga byggkostnader och problem med tillgång till mark till följd av strandskydd och riksintressen pekats ut som de tre största problemen för att bygga på så kallade svaga marknader.

Redovisningsreglerna är inget nytt; de har kritiserats under lång tid. Även Kommunutredningen som tillsattes 2017, vad jag kan minnas, som jag satt med i lokaliserade just redovisningsreglerna som ett stort problem för många kommuner, framför allt på vår landsbygd.

Viljan att bygga uteblir då, trots att det egentligen kan finnas en bra ekonomi i att bygga i form av inkommande hyror under lång tid framöver. Men om det inte är möjligt att bygga på grund av att reglerna förstör ekonomin i själva projektet uteblir viktiga satsningar i kommunerna, vilket i sin tur medför bostadsbrist.

Problemet med redovisningsreglerna är att det inte finns en enkel lösning. Ledamoten Alireza Akhondi påstår att det är lågt hängande frukt. Men någonstans måste ju värdet också vara det verkliga värdet, eller i alla fall nära det. Det råder ibland också lite olika tolkningar av vad värdet ska vara. Mindre avvikelser kan man kanske bortse ifrån, men större avvikelser måste ju förr eller senare återställas till korrekt värde. Annars har vi en massa företag som har över- eller undervärderade byggnader, och det i sig är en riskfaktor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag kan konstatera att byggsubventioner liknande dem som har funnits tidigare inte är en lösning på problemet. De skapar mer problem än de löser. När en ny fastighet byggs med en subventionerad kostnad sänker den också värdet på omgivande fastigheter, inte minst för att hyran hålls nere.

Enligt Socialdemokraternas egna beräkningar ska det vara ungefär 1 500 kronor lägre hyra på en subventionerad bostad. Det gör i sig att avkastningen från liknande fastigheter i området begränsas, och det blir en ond spiral där det sänkta värdet på grund av subventionerna förstör marknaden. Det leder i sig till ännu mer hinder för att ny bebyggelse på marknadsmässiga villkor ska uppstå.

Det som jag närmast skulle vilja ifrågasätta är hur seriösa Centerpartiet egentligen är när de säger sig vilja se mer byggande när de samtidigt tar bort regeringens satsningar på att stimulera planer för bostadsbyggande i sin budget. 20 miljoner för att ändra planer och 60 miljoner för nya planer - det var ingenting som föll i god jord i Centerpartiets budgetarbete.

Till detta lägger de att de tar bort energieffektiviseringen på småhus, som det är mycket av på landsbygden. De drar även ned på Lantmäteriet. På vilket sätt skulle byggandet öka när Lantmäteriet får mindre resurser?

Totalt sett finns det flera saker som får mig att ifrågasätta vad Centerpartiet egentligen vill med bostadspolitiken. Vill de verkligen se fler bostäder, och varför drar de i så fall ned på det som skulle kunna skapa fler bostäder?

Fru talman! Jag vet inte i vilken ände jag ska börja. Jag kan ju börja med att det är lite märkligt att Sverigedemokraterna i en interpellationsdebatt, som vi i oppositionen har med regeringen, enbart ägnar sig åt att kasta skit på Centerpartiet i en fråga där de dessutom påstår att problematiken har varit känd sedan tidigare. Om man är en del av regeringsunderlaget har man också ett ansvar för att föra frågorna framåt i stället för att sitta här och ägna sig åt pajkastning på oppositionspartier.

Sedan har vi detta med strandskyddet. Det är jättekul att ni nu dammar av samma förslag som ni tillsammans med ert stödparti förut valde att rösta nej till. Och så säger ni att ni hoppas att Centerpartiet väljer att samarbeta i denna fråga. Det är klart att vi kommer att rösta för det förlag som vi var med och tog fram och som redan i dag kunde ha varit på plats och varit en del av lösningen som statsrådet efterfrågar.

Frågan om redovisningsregler är ingen ideologisk fråga, Andreas Carlson. Den är inte särskilt komplex. Det handlar i grunden om siffror på ett papper. En företagare kan se en marknad - om jag bygger det här hyreshuset här kan jag få det uthyrt och få ihop kalkylerna för driften, för att betala av lånen och så vidare. Vad den företagaren eller det bostadsbolaget faller på är en jättemärklig lagstiftning som Sverige har "goldplejtat" baserat på ett EU-direktiv.

Jag hade ett möte med FAR, som inte kände igen den här frågan. De tycker att detta är jättemärkligt.

Jag vill ändå upplysa statsrådet om att det är vi i denna kammare som bestämmer vilka lagar och regler som ska gälla i Sverige. Det är inte Bokföringsnämnden som bestämmer hur lagarna i det här landet ska se ut.

Jag vill återigen vädja till statsrådet: Detta är lågt hängande frukt. Det handlar om en teknikalitet i årsredovisningslagen. Statsrådet ville att jag som enskild riksdagsledamot skulle komma fram med förslag på hur man löser denna abrovink, men det är statsrådet som sitter på Regeringskansliets alla utredningsresurser. Det finns inga utredningsresurser i den här kammaren.

Visst, jag kan komma med förslag. Men kan statsrådet här och nu lova mig att om jag kommer med ett lösningsförslag kommer statsrådet att omhänderta det förslaget och se till att vi får en proposition på riksdagens bord så att vi kan lösa ut denna fråga i väntan på allt annat som statsrådet säger sig arbeta med inom ramen för sitt ansvarsområde?

Fru talman! Detta är inte Bokföringsnämndens uppfattning tagen ur luften, utan den bygger på att man har bedömt detta i förhållande till årsredovisningslagen. Denna är inte heller tagen ur luften eller en lagstiftning som enbart beslutas på grundval av vad som debatteras här inne, utan det finns ett bakomliggande EU-direktiv som reglerar detta. Som jag sa, fru talman, är det ett direktiv som bland annat säkerställer att de som vill investera i svenska företag kan lita på att uppgifterna i svenska årsredovisningar är rättvisande och går att jämföra med företag i andra länder.

Om ledamoten kommer med goda idéer kommer jag förstås inte att avvisa dem på förhand. Däremot är det inte riktigt så enkelt som att det bara är att lägga något på riksdagens bord och fatta beslut om det. Det finns ett beredningskrav för regeringens förslag, det finns ett beredningskrav för utskottsinitiativ i riksdagen och det finns ett beredningskrav för initiativ från enskilda ledamöter, även om de skulle gå vidare och ställas under proposition för beslutsfattande i Sveriges riksdag. Jag vill dock inte på förhand döma ut idéer och förslag som kan komma från Sveriges riksdags ledamöter - det vill jag förstås ha sagt, fru talman.

När det gäller strandskyddet tycker jag att det är väldigt positivt att höra att vi kan lita på Centerpartiet i detta. Jag trodde faktiskt ingenting annat. Däremot finns det också ett beredningsunderlag, apropå beredning, som den tidigare regeringen inte tog med hela av när man beredde det förslaget. Det tittar vi på nu.

Vi kommer att återkomma med förslag som underlättar byggande - inte minst på landsbygden, som den här interpellationen handlar om - och tillgängliggör byggbar mark i attraktiva lägen, där det helt enkelt har dikats av ett dike och blivit strandskydd av det skälet eller runt mindre sjöar och våtmarker där i dag strandskyddet är en våt filt över utvecklingen på landsbygden. Vi kommer att gå ännu längre och tillsätta en utredning med syfte att möjliggöra byggande nära vatten. Även i det avseendet hoppas jag förstås på en bred uppslutning i Sveriges riksdag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Sedan kommer vi att återkomma med reformer som underlättar för byggande, förenklar och förbättrar regelverk, förkortar ledtider och tillgängliggör byggbar mark. Varför har inte allt detta redan kommit? Jo, det fanns ju ett stort och eftersatt reformbehov vad gällde just de strukturella reformerna. Vi har tillsatt en mängd utredningar, en del med kortare arbetstid och en del förstås med länge för att kunna leva upp till lagstiftningens beredningskrav.

Vi jobbar i ett väldigt högt tempo. Vi hade förstås varit bättre rustade om detta hade varit på plats i större utsträckning. Nu är det inte det i den utsträckning som krävs, men det är lika rätt att ta tag i de strukturella problemen på bostadsmarknaden i lågkonjunktur som i högkonjunktur. Där kommer vi att fortsätta, och där uppskattar jag dialogen med riksdagsledamöter - även i interpellationsdebatter.