Andreas Carlson

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! har ställt ett antal frågor till mig om Bromma flygplats och dess påverkan på Arlanda flygplats.

Regeringen fastställde 2009 ett nationellt basutbud av tio flygplatser. Både Arlanda flygplats och Bromma flygplats ingår i basutbudet.

Regeringen har sedan den tillträdde varit mycket tydlig med att Bromma flygplats ska bevaras. Som jag nämnde för i ett frågesvar den 15 mars 2023 har Bromma flygplats stor betydelse för tillgängligheten till såväl Stockholmsområdet som övriga landet, vilket betyder att flygplatsen är viktig för bland annat näringslivet och företagandet. Vidare kan flygplatsen bidra till ökad konkurrens på flygmarknaden och skapa ett större linjeutbud med fler transportalternativ.

Som jag också nämnde i mitt frågesvar ser regeringen att Bromma flygplats skulle kunna bli en omställningshubb för det gröna flyget. I framtiden kommer elflyget att bidra med betydande nyttor i form av den ökade tillgänglighet som den nya tekniken kan bidra med. Elflyg möjliggör även för etableringar av nya så kallade point to point-flygrutter i Sverige, det vill säga direktlinjer mellan exempelvis mindre, regionala flygplatser runt om i landet. Jag ser att även Bromma flygplats kan komma att få stor betydelse vid etablerandet av sådana nya flygrutter. Ett ökat användande av elflyg och hybridplan kommer också att leda till kraftigt minskade utsläpp.

Swedavia AB har uppdraget att driva och utveckla Bromma flygplats, liksom övriga nio flygplatser i det nationella basutbudet. Swedavia ska vidare, enligt sin bolagsordning och inom ramen för affärsmässighet, aktivt medverka i utvecklingen av transportsektorn och bidra till att de av riksdagen beslutade transportpolitiska målen uppnås.

När det gäller Stockholms kommuns planer för hur man vill använda marken där Bromma flygplats ligger har jag ingen anledning att kommentera det. Kommunerna har genom planmonopolet det största ansvaret för den fysiska planeringen i Sverige.

Regeringen arbetar för ett ökat bostadsbyggande genom åtgärder för att öka tillgången på byggbar mark, förenkla byggreglerna, korta ledtider i plan- och byggprocessen och förbättra möjligheterna till eget ägande. Dessa prioriteringar är strukturellt motiverade och oberoende av hur flygplatserna i Stockholmsområdet utvecklas.

Fru talman! Nej, dörren är inte stängd. Det kommer att finnas goda möjligheter till dialog, och i behandlingen av de förslag som kommer att läggas fram i riksdagen finns det alltid goda chanser och möjligheter att manifestera den breda samsyn och långsiktighet som politiska beslut kan ge. Med tanke på att vi i stora delar verkar vara överens om problembilden ser jag goda möjligheter till en bred samsyn också gällande åtgärderna, inte minst de strukturella.

Jag tackar för den utsträckta handen och ser fram emot en fortsatt god dialog framöver. Jag tackar även för engagemanget i denna interpellationsdebatt i dag.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Jag vill börja med att bemöta Leif Nysmeds fråga om det är så att ett enskilt parti, nämligen Sverigedemokraterna, påverkar regeringen att vara emot tanken att tillsätta en bostadskommission. Det stämmer inte. Det som är viktigt för regeringen är förstås att ha en hög tillgänglighet och att ha en dialog med parterna, liksom att vara både inlyssnande och konstruktiv när vi möter många i branschen.

Detta är viktigt dels för att vara uppdaterad gällande den lägesbild som är mycket dyster, dels för att kunna efterhöra vilka åtgärder som bedöms ha störst effekt både på kort sikt - i det som kan överbrygga den tuffa period byggsektorn nu är inne i - och på lite längre sikt. Då gäller det de strukturella problem som tidigare har påverkat bostadsbyggandet för lång tid framöver och som påverkar bostadsbyggandet i det tuffa ekonomiska läget i dag. När vi har åtgärdat flera av dessa strukturella problem ska de förhoppningsvis inte påverka bostadsbyggandet så mycket framöver.

Där välkomnar jag en så bred samsyn som möjligt, både när det gäller problembild och när det gäller de lösningar och åtgärder som kommer att presenteras under mandatperioden. Det viktiga här är dock att ha en hög framdrift i arbetet. Det är det som är bakgrunden till att vi nu ser att det är där fokus ligger. Det utesluter inte en god dialog med olika aktörer och olika parter, men vi har i detta läge inte sett behovet av en bostadskommission.

Det innebär dock inte att vi tycker att allt är frid och fröjd; jag tror att den som har lyssnat på debatterna här i dag har noterat att regeringen och jag ser allvaret i situationen. Vi ser den dramatiska nedgången, och vi har pekat ut en reformagenda. Vi tar ansvar för att bekämpa det som i stora delar är den bakomliggande orsaker till den situation vi har, nämligen den höga inflationen.

När det gäller en av de frågor som Markus Kallifatides tog upp, nämligen kommunernas roll, har regeringen remitterat en promemoria med förslag från den utredning om kommunernas bostadsförsörjningsansvar som ledamoten hänvisar till. I promemorian föreslås att det ska bli obligatoriskt för kommuner att under vissa förutsättningar tillhandahålla hyresgarantier till barnfamiljer. Det är ett av de förslag från den utredningen som nu är remitterat. Det bereds alltså inte bara i Regeringskansliet utan är även ute på remiss. Det innebär att vi inhämtar synpunkter för att få ett underlag och kunna återkomma med åtgärder på området.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Steg för steg tar alltså regeringen ansvar i den tuffa situation som råder på bostadsmarknaden, och vi kommer att fortsätta ha en god dialog med parter och aktörer - och, förutsätter jag, med Sveriges riksdag.

Fru talman! Jag tackar för engagemanget även i denna interpellationsdebatt.

Till Leif Nysmed vill jag säga att han inte behöver vara så orolig. Han var inne på att vissa partier kanske inte ens kommer att finnas kvar i Sveriges riksdag, men jag tror att Socialdemokraterna kommer att finnas kvar även efter nästa val. Vi får se - väljarna har ännu inte sagt sitt.

När det gäller de förslag som finns är det förstås angeläget att ha den här typen av debatt men framför allt att ha sådana samtal som jag hade i går, som jag har redovisat och hänvisat till i tidigare debatter.

Tillsammans med andra delar av Regeringskansliet samlar jag parterna, och vi både lyssnar och har en dialog om vilka åtgärder som parterna gemensamt bedömer har störst effekt och vad som är mest angeläget när det gäller att göra den typ av prioriteringar som Markus Kallifatides var inne på, inom ramen för den fortsatta bekämpningen av inflationen. Det är ju den som är orsaken till många av de problem vi ser med ökade produktions- och finansieringskostnader och högre räntor.

Den politik som syftar till att bekämpa konsekvenserna av den höga inflationen får inte riskera att underblåsa inflationen igen så att de positiva signaler vi nu ser om att inflationen verkar vara på väg nedåt går i andra riktningen. Detta behöver förstås hänga ihop, och därför är det angeläget att vara inriktad på förslagen till åtgärder.

I interpellationen ställs frågan om jag avser att inrätta en bostadskommission. Mitt svar är nej, men detta innebär inte att jag inte kommer att fortsätta att ha en dialog med parterna och med ledamöter av Sveriges riksdag, kanske framför allt inom regeringsunderlaget, som har majoritet i Sveriges riksdag.

Det viktiga nu är att gå från ord till handling och lägga fram förslag som möter de strukturproblem som har funnits på bostadsmarknaden under lång tid. Vi hade förstås varit bättre rustade om förslagen redan hade funnits på plats.

Jag ser fram emot en fortsatt god dialog. Man kan lita på att regeringen steg för steg arbetar med de åtgärder som vi bedömer behövs och att vi också kommer att söka stor samsyn så att det blir en långsiktighet i de åtgärder som vidtas.

Fru talman! Leif Nysmed har frågat mig om jag är beredd att tillsätta en bostadskommission med representanter från byggbranschen, parterna och politiken.

Sverige befinner sig i ett besvärligt ekonomiskt läge där bostadsbyggandet avtar till följd av omvärldsfaktorer som hög inflation och stigande räntor. Den höga inflationen och de stigande räntorna har påverkat hushållens efterfrågan på bostäder och bidrar till höga produktions- och finansieringskostnader. Jag delar Leif Nysmeds bild att nedgången i bostadsbyggandet utgör en betydande utmaning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag har fortlöpande en nära kontakt och dialog med riksdagen och branschen. Det behöver byggas fler bostäder över hela landet, och det är viktigt att det finns ett utbud av olika typer av upplåtelseformer och bostäder som passar i livets olika skeden. Det råder stor samsyn i branschen kring att det som behövs nu är reformer för att åtgärda de strukturella problemen på bostadsmarknaden. Jag välkomnar denna samsyn kring problembild och lösningar. Jag vill också påminna Leif Nysmed om att regeringsunderlaget har majoritet i Sveriges riksdag, och jag avser inte inrätta en bostadskommission.

Regeringen arbetar för att öka tillgången på byggbar mark, förenkla byggreglerna, korta ledtider i plan- och byggprocessen och förbättra möjligheterna till eget ägande. För att på kort sikt minska risken att byggnadsarbetare lämnar branschen har regeringen föreslagit att taket för rotavdraget tillfälligt ska höjas.

Regeringen följer utvecklingen och utesluter inte att den kan motivera ytterligare åtgärder.

Fru talman! Jag ifrågasätter inte ambitionerna och bevekelsegrunderna bakom. Jag tror att vi alla delar synen att vi behöver ha en bättre fungerande bostadsmarknad i Sverige. Förslagen och vägen dit kan dock se lite olika ut, och det är därför vi har den här typen av debatter i Sveriges riksdag.

Jag uppskattar engagemanget, och jag uppskattar interpellationen och tackar för den. Jag tackar också för omsorgen om regeringsunderlaget - det bekymrar Markus Kallifatides att det uppfattas ha olika riktning. Jag har glädjen att kunna lugna Markus Kallifatides: Vi har ett gott samarbete. Vi har en majoritet i Sveriges riksdag. Sedan är det alltid bra och positivt med en idéutveckling; att det finns olika förslag i olika partier är ju naturligt, och det behöver inte vara skäl för oro för Markus Kallifatides.

Fru talman! Vad gäller frågan om friare hyressättning som Markus Kallifatides ställer är det ingen hemlighet att det finns lite olika ingångar i de olika partierna. Mitt eget parti, Kristdemokraterna, ser att detta skulle kunna vara en del i att få en bättre fungerande bostadsmarknad.

Jag kommer, om och när det finns skäl, att kommentera de samtal som pågår eller inte pågår - det var ju det som var frågan. Markus Kallifatides hänvisade till finansministerns uttalande. Det är inte så att alla de samtal som vi har mellan partierna är öppna för insyn i kammaren. Det kanske skulle vara intressant, kanske även när Socialdemokraterna sitter vid makten, att höra. Det tror jag att alla i opposition tycker. Men jag tror att ledamoten förstår att jag i dag inte kan säga mer än att det finns olika ingångar i frågan i de olika partierna.

Med det vill jag tacka för interpellationen och den här debatten.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Jag tycker att vi kan vädja till varandra om att ha en god ton. Det är svåra och mycket allvarliga frågor vi diskuterar här i dag. Jag tror att vi alla är överens om att den nedgång vi ser är mycket dramatisk och mycket besvärande och att detta är något som det förstås är mycket angeläget att se till att vi klarar av på allra bästa sätt.

Detta är förstås regeringens fokus i det arbete vi genomför när vi tar ansvar under den svåra tid vi lever i. Vi har till del ärvt ett område där det fortfarande fanns stora strukturella problem, och det förenklar förstås inte situationen när inflationen är så hög, vilket har drivit upp högre räntor, och vi har en lågkonjunktur som i kombination med inflationen har drivit upp produktions- och finansieringskostnaderna. Detta är en allvarlig situation.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag vill, fru talman, säga att jag uppskattar att ledamoten Markus Kallifatides konstaterar att han får svar på frågorna. Jag tycker att det är viktigt. Det kanske beror på mina många år i riksdagen, men det är i alla sammanhang viktigt att svara på de frågor man får. Sedan kommer det i en interpellationsdebatt alltid upp många olika frågor, men jag vill hävda att jag har svarat på den fråga som var föremål för denna interpellation.

Jag ska svara på en till fråga som ställdes här, nämligen den om förslaget från Peter Larsson, regeringens samordnare för utvecklingen i Norrbottens och Västerbottens län. Jag sa tidigare i interpellationsdebatten att jag uppskattar Peter Larssons arbete och att han varit runt och skaffat ett gediget underlag för den rapport som han har lagt fram, genom samtal med både kommuner, regioner och andra aktörer.

De förslag som han har lagt fram syftar till att lösa en del av problemen med produktions- och finansieringskostnader. Han har också tittat på vad kommuner och andra aktörer, inte minst byggsektorn själv, kan göra för att hålla nere kostnaderna och få ihop kalkylerna så att bostäder kan byggas, inte bara i Norrbottens och Västerbottens län - förslagen träffar också andra delar av landet. Den utveckling vi ser i vårt land just nu är inte bara kopplad till Norrlandslänen, utan vi ser en fantastisk utveckling med nyindustrialisering, investeringar och företag som skapar jobb och tillväxt i hela landet - jag tror att ledamöterna instämmer i detta. Därför är det så angeläget med både bostadsförsörjning och utbyggnad av infrastruktur som möjliggör denna utveckling.

Ledamoten Kallifatides frågade efter någon form av indikation, tror jag att ordet var. Jag kan inte ge någon annan indikation än att jag tycker att dessa förslag är intressanta och angelägna och svarar mot ett angeläget problem. Regeringen bereder nu dessa förslag. Vi har precis tagit emot dem, så jag tror inte att ledamöterna förväntar sig att jag i dag på stående fot kan svara på hur vi tar detta vidare. Men det är förstås viktigt att nu, tillsammans med andra åtgärder som att korta ledtider, förenkla och förbättra regelverk och tillgängliggöra byggbar mark, ta tag i de problem som finns och har byggts upp under lång tid, för att vi ska få en bättre fungerande bostadsmarknad i Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Den ursprungliga frågan i interpellationen handlar om regeringens reformagenda. Den är formulerad så - hur ser regeringens reformagenda för bostadsbyggande ut för mandatperioden?

Markus Kallifatides räknar upp delar av den reformagendan. Som jag sa i mitt svar finns den återgiven i den budget som riksdagen fattade beslut om i denna kammare så sent som i december. Det handlar om att förenkla reglerna för att bygga, att korta ledtider, att öka tillgången till byggmark i attraktiva lägen, att fler ska få möjlighet att ta steget till den ägda bostadsmarknaden, att nyttja det befintliga beståndet mer effektivt och att ge långsiktigt goda och förutsägbara villkor för att öka viljan att investera i samt äga och förvalta bostäder.

Vi är ett och ett halvt år in i den här mandatperioden, som ledamoten påpekade. Vi arbetar med detta i reformagendan. Vi arbetar med den. Men vi tar förstås också stort ansvar i den svåra tid som vi lever i, där byggandet har minskat mycket dramatiskt till följd av den höga inflationen som har lett till högre räntor kombinerat med en vikande konjunktur. I det avseendet måste vi fortfarande påminna varandra om att det allra viktigaste vi kan göra är att fortsätta hålla i för att lyckas hålla nere inflationen.

Det finns ljuspunkter i detta, och det är kanske tack vare regeringens ansvarsfulla politik. Det låter ibland på oppositionen som att inflationen är regeringens fel. Med den logiken är regeringens ansvarsfulla politik den enda förklaringen till att det går nedåt. Jag vill inte uttrycka mig så vanvördigt i kammaren, fru talman. Vi behöver gemensamt ta ansvar i den här svåra situationen.

Vilka möten och vilka mätetal, tror jag att jag har skrivit, lyssnar vi i regeringen på när vi tar in information om hur allvarligt läget är? Ja, vi ser ju för det första själva. Jag ser det vid besök runt om i landet och på möten med branschorganisationer, enskilda företag och personer som drabbats av den mycket dramatiska nedgången. Jag hade så sent som i går ett möte med Byggnads, GS-facket, TMF och Byggföretagen, alltså parterna på marknaden och i sektorn, som också beskrev det dramatiska läget.

Men det är klart att vi kunde ha varit i ett bättre läge. Nu hänvisar Kallifatides till byggandet i takt med befolkningsutvecklingen. Men det var ju så att den förra regeringen inte under något av de år man styrde Sverige lyckades färdigställa bostäder i antal som motsvarade de av Boverket fastställda behoven. Det var i ett läge med låga räntor och högkonjunktur. Man kanske ska vara lite självrannsakande och tänka på vad mer man kunde ha gjort i det läget för att ta tag i de strukturella problem som jag tror att vi är överens om finns på bostadsmarknaden och som vi nu behöver ta tag i samtidigt som vi har ett läge med hög inflation, höga kostnader och lågkonjunktur.

Frågan om regeringens reformagenda i interpellationen har jag besvarat genom att hänvisa till budgeten, där den framgår. Jag har upprepat det här i kammaren. Det finns såklart alltid fler frågor. Men jag tycker att det är viktigt, fru talman, att svara på frågor som väckts av ledamöter i interpellationsdebatter.

Fru talman! har frågat mig hur regeringens reformagenda för bostadsbyggande ser ut för mandatperioden.

Markus Kallifatides fråga tar avstamp i den allvarliga situation som byggbranschen befinner sig i. Precis som Markus Kallifatides noterat bedömer regeringen att omvärldsfaktorer, som bidragit till en hög inflation och högre räntor i Sverige och i omvärlden, har lett till ett kraftigt minskat bostadsbyggande.

Vi befinner oss i ett besvärligt ekonomiskt läge. Den höga inflationen och de högre räntorna har påverkat hushållens efterfrågan på bostäder och samtidigt bidragit till höga produktions- och finansieringskostnader hos byggföretagen. Bostadsbyggandet har i hög grad påverkats av detta. Antalet påbörjade bostäder började falla under 2022 och minskade markant under det senaste året. Riksbanken har nyligen bedömt att risken för att inflationen biter sig fast på för höga nivåer har minskat och att styrräntan därför troligen kan sänkas tidigare än vad som hittills indikerats. På sikt kommer en sådan utveckling att bidra till en återhämtning i byggbranschen.

Regeringen genomför nu olika åtgärder för att dämpa effekterna och rädda jobb i byggsektorn och följer noga utvecklingen inom bygg- och bostadsområdet. Regeringen utesluter inte att ytterligare åtgärder kan behövas. Regeringens reformagenda för bostadsbyggande under mandatperioden framgår av budgetpropositionen för 2024, som så sent som i december antogs av en majoritet av ledamöterna i denna kammare.

Fru talman! Leif Nysmed lyfter upp kompetensförsörjningen. Det är förstås viktigt att säkra den så gott man kan. Jag vet att det är många företagare som nu gör allt de kan för att hålla kvar personal. De har en väldigt tuff situation just nu, vilket vi alla ser. Vi delar den bilden. Inflationen, de höga räntorna och den vikande konjunkturen är de omvärldsfaktorer som påverkar bostadsbyggandet mycket dramatiskt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är viktigt att se vad man kan dra för lärdomar av 90-talskrisen och även finanskrisen, där man tappade viktig kompetens i byggsektorn. Det är kompetens som behövs inte bara för att man ska klara av att bygga bostäder. Bostäder är väldigt viktiga, men byggsektorn är även central i många andra delar. Den är central för att vi ska lyckas med den omställning som sker och behöver ske och den utveckling som sker med nyindustrialisering. Det handlar också om andra möjligheter som finns men som förstås förutsätter att det finns kompetent personal i byggsektorn som kan göra arbetet. Detta är något som regeringen förstås följer mycket noga. Jag hade ett angeläget samtal i går med parterna i byggbranschen om just detta.

Sedan gäller det frågan om efterfrågan kontra behov. Ja, ibland kan det bli lite korta minuter i dessa debatter, fru talman. Men jag hoppas inte att ledamöterna uppfattar mig som grovhuggen.

Det finns förstås stor anledning att ha bostadsbidrag. Regeringen har förstärkt det tillfälliga och riktade bostadsbidraget för barnfamiljer och också förlängt det med anledning av den tuffa situation som vi nu har, som drabbar dem som har de allra minsta marginalerna och de barn som växer upp i familjer som lever under dessa förhållanden. Det är förstås en prioritet för regeringen att se vad vi kan göra. Det är därför vi inte bara har förlängt den tidigare regeringens riktade bostadsbidrag utan också förstärkt det substantiellt.

När det gäller andra åtgärder finns det både behov och efterfrågan. Det finns andra strukturella problem som har att göra med ökade produktions- och finansieringskostnader, inte minst i de norra delarna av landet. Där är behoven stora och efterfrågan hög, men det är ändå svårt att få till byggnation av bostäder. Där har regeringen en samordnare som har tagit fram förslag. Peter Larsson har på regeringens uppdrag i mycket nära dialog med kommuner och aktörer i de norra delarna av landet gjort ett mycket förtjänstfullt arbete och också presenterat tre åtgärder i sin första delrapport, som regeringen nu bereder. Det handlar om kreditgarantier och om att använda Norrlandsfonden, till exempel. Det är förslag där inte efterfrågan och behoven står i motsats till varandra. Det är en hög efterfrågan, och det finns behov. Men de höga produktions- och finansieringskostnaderna är ett hinder för bostadsbyggande. Det är förstås viktigt och angeläget att arbeta med frågor för att se till att vi får en bättre fungerande bostadsmarknad.

Fru talman! Tack till ledamöterna för engagemanget i frågan! Jag ska försöka svara på några av frågorna från ledamöterna. Låt mig börja med den första, som handlar om effekterna och om hur mycket pengar som har betalats ut till bostäder som ändå skulle ha byggts. Enligt en utvärdering av investeringsstödet som Tyréns gjorde åt Hyresgästföreningen - jag tror att det är den utvärdering som Leif Nysmed hänvisar till - skulle omkring fyra av tio bostäder ha byggts även utan stödet, vilket innebär att cirka 10 miljarder kronor av det som betalats ut har gått till bostäder som ändå skulle ha byggts. Det kan knappast sägas vara särskilt välanvända skattepengar.

Man kan förstås relativisera detta. Det tycker jag att vi har sett prov på här i kammaren i eftermiddag, men man behöver sätta de 10 miljarderna i ett sammanhang. Det är inte lite pengar. Reformutrymmet i budgetpropositionen för 2024 är 40 miljarder kronor. Det är pengar som behöver gå till välfärden, till skolan och till vården. De behöver gå till att bygga ut försvaret och rättsväsendet. Det finns många andra behov att tillgodose i stället för att strössla pengar på bostäder som ändå skulle ha byggts, fru talman.

När det gäller frågan om ränteavdragen menar jag att Leif Nysmed jämför äpplen med päron. Jag är inte emot ränteavdragen.

När det gäller detta med efterfrågan kontra behov, som Leif Nysmed och Markus Kallifatides är inne på, vet jag inte om jag ska tolka det som att de förespråkar något som skulle likna planekonomi. Självklart är efterfrågan viktig. Det handlar om att fler ska kunna efterfråga en bostad. En mycket stor del av förklaringen till nedgången på bostadsmarknaden just nu är att efterfrågan viker så kraftigt att personer inte har råd att efterfråga en bostad och att de som har råd ändå avvaktar till följd av den osäkra tid som vi lever i.

Här vidtar regeringen flera åtgärder. Vi har tillsatt en utredning som ser över de makrobaserade tillsynsåtgärderna vad gäller det skärpta amorteringskravet och bolånetaket. Vi har tillsatt en utredning som tittar på hyrköpsmodeller, där det finns framgångsrika exempel från andra länder. Där kan man köpa halva bostaden och så att säga betala av den andra halvan. Det sänker förstås kravet på kapitalinsats vid första köptillfället och gör det möjligt för fler att efterfråga en bostad. Vi har tillsatt en utredning om ägarlägenheter.

Det handlar också om det breda arbetet med att korta ledtider. Vi har blivit smärtsamt påminda om att tid är pengar, och pengar är inte gratis. Att minska ledtiderna sänker också kostnader.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Detta står inte i motsats till arbetet med behoven av bostäder. Regeringen har remitterat en promemoria för att skapa bättre förutsättningar på bostadsmarknaden. Bland annat föreslås ett antal förtydliganden i lagen om kommuners bostadsförsörjningsansvar.

I promemorian föreslås att det ska bli obligatoriskt för kommuner att under vissa förutsättningar tillhandahålla hyresgarantier till barnfamiljer. Syftet är att underlätta för barnfamiljer som saknar egen bostad att få tillträde till en sådan. Vidare föreslås även att kommunala bostadsförmedlingar ska få förmedla bostäder som reserverats utifrån olika behov och erbjuda förturer utan att det påverkar möjligheten att ta ut köavgift av de sökande. Det bygger på en utredning som den förra regeringen presenterade och som den här regeringen nu har remitterat.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Leif Nysmed har frågat mig vad jag avsåg med mitt uttalande gällande de effekter av byggsubventioner som man inte har nått. Leif Nysmed refererar till uttalanden jag har gjort på sociala medier, där jag kommenterar det besvärliga läget för bostadsbyggandet och presenterar hur regeringen anser att vi ska komma ur den nuvarande situationen.

Det finns två skäl till att regeringen inte ser produktionsstöd som ett effektivt sätt att öka bostadsbyggandet. Det första skälet är att produktionsstöd till större eller mindre del går till bostäder som hade byggts även utan stöd, vilket inte är god användning av skattemedel. Det andra skälet är att det finns risk för att de villkor som staten ställer upp för produktionsstödet kommer att styra vad som byggs snarare än att efterfrågan på bostadsmarknaden styr. Det innebär risker för dålig resursanvändning när sådant som byggs på längre sikt inte visar sig vara det som bostadsmarknaden efterfrågat.

Hur stor andel av ett produktionsstöd som går till sådant som annars skulle ha byggts varierar förstås med stödets inriktning. När Boverket utvärderade de då aktuella produktionsstöden 2005 varierade slutsatserna mellan att stöden helt saknade effekt till att två tredjedelar av det som byggts var ett tillskott som annars inte hade kommit till, beroende på stödform och upplåtelseform. För de senast aktuella investeringsstöden finns konsultrapporter som pekar på att mycket av det som byggts hade byggts även utan stöd.

När det gäller den andra effekten - att risken blir att byggandet styrs av stöden snarare än efterfrågan - är delar av de sista årgångarna av miljonprogrammet liksom det alltför omfattande bostadsbyggandet på mindre orter i slutet av 1980-talet tydliga exempel.

Fru talman! Jag håller med ledamoten om att det är viktigt att vi ser till att lyckas med de investeringar som görs, så att företagen stannar i Sverige och etablerar sig här. Här är infrastrukturen viktig. Det är också viktigt ur ett försvarsperspektiv. Där blir infrastrukturen antingen en möjliggörare eller en flaskhals.

I det specifika fall som ledamoten tar upp om Malmporten har regeringen redan för ett år sedan vidtagit åtgärder och uppdragit till Trafikverket att redovisa om det finns åtgärder som kan göras för att skynda på det. Trafikverket kom fram till att man inte kan fatta beslut eftersom det redan är så långt fram i plan. Då kommer vi till nästa steg. Det är det som Mattias Ottoson känner en oro för.

Fru talman! Det ankommer inte på ett enskilt statsråd att kommentera pågående upphandlingar. Men Sjöfartsverket har i uppdrag att se över olika möjligheter att starta arbetena så snart som möjligt. Man beräknar att göra det redan i sommar 2024.

Vi kommer förstås att följa detta, och jag misstänker att Mattias Ottosson också kommer att göra det. Vi är överens om att det här är en angelägen satsning och att den behöver komma på plats så snabbt som möjligt.

Med detta vill jag tacka ledamoten för engagemanget och för den väckta interpellationen.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Jag ska försöka att beröra de olika områden som ledamoten var inne på i sitt uppföljande inlägg.

Det är väl inte så att den mängd malm som vi har i vårt land kommer att fraktas via elflyg i framtiden. Jag fick faktiskt frågan när vi hade en nyhetspresentation om satsningen på flyg skulle innebära att vi inte skulle satsa på järnväg. Jag kommer inte exakt ihåg i vilket sammanhang det var. Jag svarade att jag inte ser framför mig att järnmalmen kommer att gå med elflyg.

Det kanske handlar om, som Mattias Ottosson var inne på, att man kan flyga in kompetens. Vi har exempelvis ett nära samarbete mellan Sverige och Finland. Om man i dag ska flyga från Vasa till Umeå behöver man flyga ned till Helsingfors, över till Stockholm och upp till Umeå. Luftfarten spelar en viktig roll, men de trafikslagen står inte emot varandra. Frågan kanske indikerar att det har varit lite för mycket om att olika trafikslag står emot varandra. Det är jag glad över att vi gemensamt kan ändra på.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det handlar om att optimera transportsystemet som helhet. Där finns det stora behov. Det är jag den första att understryka. Malmbanan har vissa av dem. Det är en av delarna i det arbete som vi har uppdragit åt Trafikverket att skynda på.

Vad kan man göra för att tidigarelägga viktiga investeringar på Malmbanan som finns i nationell plan och som kan komma på plats tidigare? Det handlar om mötesspår för att öka kapaciteten. Vi har även gett Trafikverket i uppdrag att titta på alternativ finansiering för att till exempel få på plats dubbelspår Luleå-Boden.

Det handlar inte bara om debattartiklar, långt ifrån. Det handlar om konkreta uppdrag till Trafikverket mellan planrevideringarna så att vi kan hålla tempot högt. Den ordnade process som vi har för infrastrukturplanering bygger i stor utsträckning på det instrument som är upparbetat sedan lång tid tillbaka.

Det är omfattande processer där man har ett brett insamlande av underlag. Inriktningsunderlaget är ett sådant underlag. Remisserna från olika regioner är flera andra. Det arbetet är nu igång.

Parallellt med detta har vi tagit de här stegen just för att vi ser behovet att skynda på nödvändiga och viktiga infrastrukturinvesteringar inte minst i de norra delarna av landet för att möjliggöra de gröna industrisatsningar som görs i de delarna av landet.

Mattias Ottosson lyfter fram frågan om isbrytarna och den kalla vintern. Det är också angeläget. Det här får stora konsekvenser. Det är förstås angeläget att vi har en robust och hållbar isbrytarflotta. Det är viktigt inte minst ur ett säkerhetsperspektiv.

Alla de frågor vi diskuterar kan man egentligen lägga ett viktigt säkerhetsperspektiv på. Då belyses behovet ytterligare att förstärka infrastruktur för att klara av våra åtaganden som Natomedlem.

Detta arbete har pågått ett tag på mitt departement i samarbete med Försvarsdepartementet och Försvarsmakten. Det ligger också med i uppdraget till Trafikverket när det tar fram det första steget för nationell plan i inriktningsunderlaget att totalförsvarets behov ska vara med på ritbordet.

Det kommer att finnas mycket att återkomma till. Vi kommer att lägga fram en infrastrukturproposition som kommer att ligga på riksdagens bord i höst för riksdagen att behandla. Dessförinnan ser jag fram emot god dialog med regioner i landet.

Jag ska till Boden på måndag. Jag har besökt flera av de platser som Mattias Ottosson lyfter fram. Jag kan bara hålla med när det gäller de behov som finns men också den optimism och framtidstro som finns tack vare fantastiska investeringar. Det skapar jobb och tillväxt för att hela Sverige ska blomstra, och där är infrastrukturen central.

Fru talman! Jag vill först understryka betydelsen och behovet av den satsning som ska göras. Den är förstås högprioriterad att få på plats så fort som möjligt i Luleå hamn. Det var just därför som regeringen för ett år sedan gav Trafikverket i uppdrag att bland annat se om det går att skynda på detta mycket viktiga projekt ytterligare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Projektet Malmporten kommer att bidra till effektivare och miljövänligare sjötransporter. Godskapaciteten väntas sommartid öka med hela 300 procent. Transporterna och bränslekostnaderna estimeras minska med upp till 40 procent per fraktat ton gods. Detta är ett bra och tydligt exempel på att ökad kapacitet och industrins fantastiska möjligheter att förmera resurser och skapa jobb och tillväxt i hela landet, inte minst den här delen av landet, går hand i hand med ett effektivt och fungerande hållbarhetsarbete där utsläppen också minskar. Det är en fantastisk möjlighet för Sverige.

Som kristdemokrat, som arbetar för att hela Sverige ska fungera, ser jag förstås möjligheterna i detta. Men som det uppdrag regeringen gav till Trafikverket illustrerar upplevde vi också att det behöver gå snabbare. Vi fick redovisningen i september, och i den står det att eftersom detta ligger så långt fram i planen går den delen inte att skynda på mer.

Det rullar inte bara på. Sjöfartsverket har i uppdrag att se över olika möjligheter att starta arbetena så fort som möjligt. Sjöfartsverket menar att regeringen har fattat nödvändiga beslut och att medel finns avsatta för projektet. Målsättningen är att genomföra förberedande arbeten redan i sommar, alltså 2024. Det är förstås angeläget att följa detta, men de åtgärder som ledamoten efterfrågar att regeringen vidtar vidtog vi redan för ett år sedan när vi gav Trafikverket i uppdrag att se vad som kunde göras för att skynda på detta. Jag delar till hundra procent bedömningen att Luleå hamn och Malmporten är mycket viktiga och att det finns en stor potential i sjöfarten som del i ett hållbart, tillgängligt och fungerande transportsystem.

Ledamoten tog upp ytterligare åtgärder, men eftersom interpellationen framför allt handlade om Luleå hamn vill jag uppehålla mig vid just sjöfarten de sista sekunderna av det här anförandet. Det finns stor potential i hela transportsystemet. Man ska inte ställa olika trafikslag mot varandra utan räkna med sjöfarten, järnvägen, fordonstrafiken på väg och även luftfarten och se hur man kan göra för att få bästa möjliga nytta i hela systemet, öka tillgängligheten och kapaciteten och också se till att lyckas med de högt uppsatta målen för omställningen av transportsektorn och att minska utsläppen.

Svaret på frågan är att vi har vidtagit de åtgärder som ledamoten efterfrågar och att vi förstås följer detta noga för att se till att nödvändiga investeringar kommer på plats så snabbt som möjligt.

Fru talman! Mattias Ottosson har frågat mig om jag och regeringen kommer att vidta några åtgärder för att snabba på projektet Malmporten.

Projekt Malmporten syftar till att öka kapaciteten, tillgängligheten samt säkerheten i farlederna till Luleå hamn. Sjöfartsverket och Luleå Hamn AB samverkar för att genomföra åtgärderna i Malmporten i sin helhet. Sjöfartsverket ansvarar för insatserna i de statliga farlederna fram till hamnen. Luleå Hamn AB ansvarar för initiativen inom hamnområdet.

De statliga åtgärderna finansieras via den nationella planen för transportinfrastruktur 2022-2033.

Regeringen gav den 30 mars 2023 Trafikverket i uppdrag att beskriva aktuell status och aktuellt planeringsläge för vissa åtgärder i den nationella planen. Det handlade om de insatser som har betydelse för att åtgärda eventuella brister och flaskhalsar som kan uppstå i transportsystemet med anledning av de större företagsetableringarna och företagsexpansionerna som pågår i Norrbottens och Västerbottens län. Trafikverket fick också i uppdrag att redogöra för möjligheten att tidigarelägga de nämnda åtgärderna för att så tidigt som möjligt få till stånd önskvärda effekter. Regeringen har alltså redan vidtagit åtgärder för att undersöka om projektet kan snabbas på.

Trafikverkets redovisning inkom till regeringen den 15 september 2023. Angående Malmporten skriver Trafikverket i sin redovisning att det inte finns några förutsättningar att ytterligare tidigarelägga åtgärderna, eftersom de planeras att genomföras i närtid.

Fru talman! Budgeten för domstolarna förstärks. I år är den en halv miljard mer än förra året. Nästa år, 2025, kommer den att vara 7,9 miljarder och året därpå 8,2 miljarder riktat till Sveriges domstolar. Det är banan som finns i nuvarande budget. Men jag utesluter som sagt inte att det kan behövas ytterligare förstärkningar för Sveriges domstolar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Regeringens mycket tydliga fokus på att bekämpa brottsligheten är en del som förstås påkallar ytterligare resursförstärkningar av hela rättsväsendet, men de delar vi pratar om i dag, inte minst bedömningar från mark och miljödomstol, är förstås också viktiga. De behöver hela tiden ha de nödvändiga resurserna för att säkra god personalförsörjning för att i det avseendet kunna upprätthålla så god och snabb handläggning som möjligt.

Vi var inne lite grann på kretsen för överklagandeprocessen. Utredningen ska bland annat utreda ökade krav på prövningstillstånd och om det finns skäl att begränsa den krets som får överklaga domar eller beslut som överprövas av mark- och miljödomstol. Jag tror att Johan Andersson och ledamöterna i kammaren tycker att det är en god ordning att om man ska göra den typen av ingripande förändringar behöver det utredas noggrant.

Utredningen tillsattes tidigt under mandatperioden, just för att det är en angelägen fråga. Men jag tror att vi är överens om att ordningen bör vara sådan att det inte är något som vi fattar beslut om här i Sveriges riksdag efter en kafferast. Det behöver förstås utredas noggrant. Samtidigt behöver tempot i den typen av utredningar vara så högt det bara kan vara. Därför har jag redogjort för att vi kommer att invänta att uppdraget redovisas i december. Därefter ser jag fram emot en god dialog i frågan.

Jag vill tacka för engagemanget och för interpellationen.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Resurssättningen till Sveriges domstolar är givetvis viktig av flera skäl, inte minst i ljuset av det vi diskuterar här i dag. För att den dömande verksamheten ska ha allmänhetens förtroende och för att domstolarna ska kunna fullgöra sina uppgifter behöver de resurser. Deras resurser behöver fortsätta att öka för att de ska kunna ha god personalförsörjning, kunna avgöra mål och ärenden inom rimlig tid och säkerställa tryggheten för alla som befinner sig i domstol.

För att ge Sveriges domstolar goda planeringsförutsättningar har regeringen därför genom budgetpropositionen tillfört ytterligare resurser. Jag utesluter inte att det kan behövas ytterligare förstärkningar, fru talman. Processen är sådan att jag inte i denna kammare kan föregripa de processer vi har för budgeten. Men jag vill peka på de satsningar som redan har gjorts av den förra regeringen men också av den nuvarande regeringen på utbyggnaden av Sveriges domstolar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

När det gäller de olika delar som Johan Andersson lyfte fram i sitt föregående inlägg ska utredningen om att förkorta och förenkla tillståndsprocesser enligt miljöbalken, som jag hänvisade till, samtidigt beskriva vilka konsekvenser förslagen får för planläggning enligt plan- och bygglagen och om det finns andra sådana tillståndsprocesser som framöver borde ses över på samma sätt. Det svarar väl delvis på de frågor som Johan Andersson ställt. Det behöver finnas en balans, och man behöver titta på frågan brett. Det ligger så att säga i uppdraget, som är angeläget och viktigt.

Jag har stor tilltro till att vi kommer att få ett underlag som gör att vi kan gå fram med förslag för att steg för steg kunna korta ledtider och förenkla processerna, så att man inte har så långa handläggningstider som i dag.

Det finns flera delar. Jag har i det här svaret berört både resurssättning till domstolarna och det som träffas av den utredning som nu arbetar på regeringens uppdrag.

Fru talman! Jag vill tacka för engagemanget i frågan. Jag vill också tacka för den interpellation som Johan Andersson har väckt. Mycket riktigt ligger Motala inte så långt från där jag själv är uppväxt, så jag känner till terrängen - jag tror att det var det uttryck som Johan Andersson använde. Samtidigt ankommer det inte på regeringen eller ett enskilt statsråd att kommentera enskilda ärenden. Det är en pågående process, som Johan Andersson också understryker.

Låt mig ändå utifrån den sakfråga som Johan Andersson lyfter upprepa vad jag sa i mitt svar, fru talman: Regeringen anser att tillståndsprocesserna behöver kortas. Det behöver bli mer effektivt och mer förutsebart, vilket väl också åskådliggörs av den här debatten.

Den utredning som är tillsatt handlar just om att förkorta och förenkla tillståndsprocesserna enligt miljöbalken. Tiden för hantering av överklaganden regleras inte i plan- och bygglagen, och därför är det viktigt att titta också på miljöbalken. Syftet är, som Leif Nysmed är inne på, att ta tag i de strukturella problem som jag tror att det finns och länge har funnits en bred samsyn kring. Detta är viktigt på riktigt för att ta tag i en del av grundproblemen när det gäller kostnaderna och ledtiderna för byggande, oavsett om det är anläggningar eller bostäder. Därför kommer denna utredning att vara viktig.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Utredaren ska bland annat utreda hur EU-lagstiftning implementeras, hur tillståndsprövning kan delas upp på andra sätt än i dag, hur man kan öka förutsebarheten, hur handläggningstiden kan kortas och hur kretsen som kan överklaga domar och beslut enligt miljöbalken kan minska, vilket i sig är ett viktigt uppdrag för att se vad man kan göra i processen för att speeda upp det hela. Utredaren ska också utreda ökade krav på prövningstillstånd. Detta kommer att vara ett viktigt underlag.

Utredningen ska redovisa sina slutsatser senast den 15 december 2024. Det är alltså för tidigt att svara på Johan Anderssons fråga när en proposition kan ligga på riksdagens bord. Ingen skulle dock vara gladare än jag om vi kunde ha en så bred samsyn som möjligt kring de långsiktiga spelreglerna för byggande och hur man kan få ännu högre tempo i detta - givetvis utan att gena i kurvorna; det är viktigt - och få en god och fungerande tillståndsprocess, som Leif Nysmed var inne på.

Det viktigaste här är tempot i arbetet och att man tar tag i detta. Det är därför denna utredning har tillsatts tidigt i mandatperioden. Detta är ett av de stora områden som man behöver åtgärda, vilket interpellationen åskådliggör.

Jag tror att vi är överens om problembilden. Nu har vi en utredning på plats, och regeringen har majoritet i riksdagen för sin politik. Jag ser gärna att vi har ett ännu bredare stöd, och det kommer att finns gott om möjligheter för den typen av dialog när utredningen har lämnat sina slutsatser i december.